Antal invånare: 3 329 282 (2021)
Huvudstad: Ulan Bator
Berg, öken och grästäckt böljande stäpp präglar Mongoliet, inklämt mellan Ryssland och Kina i nordöstra Asien. Här dominerar fortfarande en nomadiserande herdekultur. Under medeltiden härskade mongoliska ledare som Djingis khan och hans ättlingar över stora delar av östra Asien och Ryssland, men senare föll deras riken samman och Mongoliet hamnade under kinesiskt styre. Från 1920-talet och fram till Sovjetunionens upplösning 1991 styrdes landet av kommunistpartiet. Sedan dess har en demokratisering och ekonomiska reformer genomförts, dock inte utan problem.
Befolkning
Mongoliets befolkning är tämligen enhetlig. Närmare 90 procent av invånarna är mongoler (chalcha-mongoler). Resten av befolkningen kan delas in i två grupper: andra mongolisktalande folk (som dörvöd, burjater, bajad och dariganga) samt turkisktalande folk, till exempel kazaker och tuviner. De senare bor i västra delen av landet.
Religion
Mongolerna var ursprungligen schamanister som dyrkade himlavalvet och olika andar. En form av präster, schamaner, förmedlade i tillstånd av trans kontakten mellan människorna och andevärlden. På 1100-talet kom mongolerna i kontakt med buddister, muslimer och nestorianska kristna. På 1500-talet började de anta den tibetanska formen av buddism, lamaismen, som har Dalai lama som högste ledare. Liksom i Tibet innehåller lamaismen i Mongoliet många äldre, schamanistiska inslag.
Politiskt system
I republiken Mongoliet kontrolleras både president- och premiärministerposten i dag av Mongoliska folkpartiet, arvtagare till det tidigare styrande kommunistpartiet. Den utbredda korruptionen är en dominerande politisk fråga som är nära förknippad med fördelningen av inkomster från den lukrativa gruvindustrin.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Demokratin är relativt stabil i Mongoliet. Men brister i rättsväsendet oberoende och en omfattande korruption utgör problem. Regimens ambition att återinföra dödsstraffet oroar människorättsorganisationer.
Utrikespolitik och försvar
Mongoliets utrikespolitik präglas av dess geografiska läge, inklämt mellan Ryssland och Kina. Från början av 1920-talet fram till slutet av 1980-talet var Mongoliet starkt beroende av Sovjetunionen. Sedan Sovjetunionens upplösning 1991 betecknar sig landet som neutralt. Ryssland har dock förblivit en viktig handelspartner.
Ekonomi
När Mongoliet blev fritt från sovjetiskt inflytande i början av 1990-talet genomfördes en hastig övergång till marknadsekonomi. En modern penningekonomi tog fart i städerna, medan landsbygden till stor del fortsatte med traditionell självhushållning och byteshandel. Under senare år har ekonomin blomstrat till följd av växande gruvexport och stora utländska investeringar. Vinsterna har dock inte kommit alla till del och fattigdomen är fortfarande utbredd på landsbygden och i städernas slumområden.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Mongoliets geografi >
Sociala förhållanden
Drygt en fjärdedel av befolkningen lever i fattigdom, enligt Världsbanken, men antalet fattiga har minskat under de senaste åren.
Besök Landguiden och läs mer om Mongoliet.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om