M

Mongoliet idag

Antal invånare: 3 075 650 (2017)
Huvudstad: Ulan Bator

Befolkning

Mongoliets befolkning är tämligen enhetlig. Närmare 90 procent av invånarna är mongoler (khalkha-mongoler).

Landet är glest befolkat. Invånarna har sedan urminnes tider varit ett boskapsskötande nomadfolk och fortfarande lever en del av landsbygdsbefolkningen på detta vis.

Antal invånare: 3 075 650 (2017)
Huvudstad: Ulan Bator

Befolkning

Mongoliets befolkning är tämligen enhetlig. Närmare 90 procent av invånarna är mongoler (khalkha-mongoler).

Landet är glest befolkat. Invånarna har sedan urminnes tider varit ett boskapsskötande nomadfolk och fortfarande lever en del av landsbygdsbefolkningen på detta vis.

ANNONS

ANNONS

Religion

Mongolerna var ursprungligen schamanister som dyrkade himlavalvet och olika andar. En form av präster, schamaner, förmedlade i tillstånd av trans kontakten mellan människorna och andevärlden.

På 1100-talet kom mongolerna i kontakt med buddhister, muslimer och nestorianska kristna. På 1500-talet började de anta den tibetanska formen av buddhism, lamaismen, som har Dalai Lama som högste ledare.

Liksom i Tibet innehåller lamaismen i Mongoliet många äldre, schamanistiska inslag.

Formellt råder religionsfrihet men regeringen övervakar religiösa aktiviteter. Det finns en stor misstänksamhet mot ”främmande” religioner som kristendom.

Mongoliets flagga.

Politiskt system

Mongoliet är en självständig demokrati med en president som statschef, en premiärminister som regeringschef och ett parlament med lagstiftande makt.

Politiken präglas av motsättningar mellan två stora partier: det tidigare kommunistpartiet, som var det enda tillåtna partiet så länge landet stod under Sovjetunionens inflytande, och ett borgerligt center-högerparti.

Landet får återkommande kritik för bristande respekt av mänskliga rättigheter.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.

Utrikespolitik och försvar

Mongoliets utrikespolitik präglas av dess geografiska läge, inklämt mellan Ryssland och Kina. Från början av 1920-talet fram till slutet av 1980-talet var Mongoliet starkt beroende av Sovjetunionen. Sedan Sovjetunionens upplösning 1991 betecknar sig landet som neutralt. Ryssland har dock förblivit en viktig handelspartner.

ANNONS

Ekonomi

När Mongoliet blev fritt från sovjetiskt inflytande i början av 1990-talet genomfördes en hastig övergång till marknadsekonomi. En modern penningekonomi tog fart i städerna, medan landsbygden till stor del fortsatte med traditionell självhushållning och byteshandel. Under senare år har ekonomin blomstrat till följd av växande gruvexport och stora utländska investeringar. Vinsterna har dock inte kommit alla till del och fattigdomen är fortfarande utbredd på landsbygden och i städernas slumområden.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Mongoliets geografi >

Utrikeshandel

Mongoliets ekonomi är starkt beroende av export av naturresurser vilket gör den mycket känslig för förändringar i priser på världsmarknaden. Koppar, kol och guld är de största exportvarorna.

Sociala förhållanden

Drygt en fjärdedel av befolkningen lever i fattigdom, enligt Världsbanken, men antalet fattiga har minskat under de senaste åren.
 

Besök Landguiden och läs mer om Mongoliet.

 

Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 10 november 2019
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Länkar om Fakta om Mongoliet

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Mongoliets geografi

Här hittar du texter och annat faktamaterial som fokuserar på Mongoliets geografi ur olika perspektiv.

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...

Mongoliets historia

Här finns material som behandlar Mongoliets historia i små och stora drag.