M

Kategori

Illustration av John Bauer, från berättelsen "Sagan om Dag och Daga och flygtrollet på Skyberget" av Harald Östenson, i boken "Bland tomtar och troll", 1907.

Folktro

Lästid 10 minuter

Vad är folktro?

Vad menas med begreppet folktro? Det kan beskrivas som allmänt förekommande föreställningar, vanligen trosföreställningar som kan handla om allt från övernaturliga väsen, tro på ett oundvikligt öde, varsel och trolldom till sådant som brukar kallas ”skrock”, exempelvis talet tretton som ett oturstal, eller att man försöker undvika att gå på A-brunnar (det betyder otur) men gärna kliver på K-brunnar (det betyder tur). Det kan också vara att man fäster hänglås på broar för att det tros binda och ge tur i kärlek, eller att blommor under huvudkudden midsommarnatten gör att man drömmer om sin kommande kärlek.

Vad är folktro?

Vad menas med begreppet folktro? Det kan beskrivas som allmänt förekommande föreställningar, vanligen trosföreställningar som kan handla om allt från övernaturliga väsen, tro på ett oundvikligt öde, varsel och trolldom till sådant som brukar kallas ”skrock”, exempelvis talet tretton som ett oturstal, eller att man försöker undvika att gå på A-brunnar (det betyder otur) men gärna kliver på K-brunnar (det betyder tur). Det kan också vara att man fäster hänglås på broar för att det tros binda och ge tur i kärlek, eller att blommor under huvudkudden midsommarnatten gör att man drömmer om sin kommande kärlek.

ANNONS

Förenklat kan folktro sägas vara föreställningar som ligger utanför de officiella religionerna eller naturvetenskapen.

Folktrons spridning förr och idag

Folktron har vanligen förts vidare från mun till mun, från släktled till släktled. Idag har även populärkulturen och internet varit med och format vår tids folktro, och figurer som exempelvis Slender man – som först skapades i en fototävling på internet – har klivit ut ur den digitala världen och omtalas stundom som ett existerande väsen. Det produceras dessutom en stadig ström av filmer om spöken och andar som aldrig tycks sina. Även dessa filmer har satt spår i dagens föreställningsvärld. En stor skillnad idag mot för bara hundra år sedan är att föreställningar och berättelser sprids blixtsnabbt tack vare just internet, medan det tidigare kunde ta lång tid för föreställningar att rota sig. Det betyder också att många av dagens föreställningar kan vara kortlivade och sprids – även om det sker globalt – under en kort tid, medan det förr var seglivade föreställningar som berättats i samma område över flera släktled.

Folktron lever kvar i vårt språk

Under äldre tider fanns det föreställningar om många olika typer av övernaturliga väsen. Tänk bara på alla ord som lever kvar i vårt språk som är baserade på folktrons väsen, exempelvis: ”jag har drömt en mardröm” (folktrons mara), ”en riktig trollkarl” (folktrons troll), ”när man talar om trollen så står de i farstun” (folktrons troll), ”en jättestor byggnad” (folktrons jätte), ”han kan spela näckpolska på sin fiol” (folktrons näcken), ”hon är en riktig häxa” (folktrons häxa), ”hon ser ut som en älva” (folktrons älva), ”landskapet var spöklikt” (folktrons spöke) o.s.v.

Bild: Robin Kuusela

Folktrons jätte var ett jättestort väsen som ofta ägnade sig åt att kasta stora stenar och lämna jättelika spår i naturen. Illustration gjord av Robin Kuusela.

Bortglömda och fortfarande existerande väsen

Nu för tiden är många väsen bortglömda, andra är kända även om man inte längre tror på deras existens, medan en sista grupp fortfarande lever kvar och anses aktiva eller utöva ett inflytande för många människor. Till den första gruppen hör sådana väsen som gloson (ett övernaturligt svin som var vanlig i södra Sverige), kyrkogrim (anden efter det första djuret som offrades när en ny kyrka byggdes), bjära eller mjölkhare (ett magiskt tjuvmjölkande väsen). Till den andra gruppen hör sådana väsen som jätte, troll, skogsrå, varulv, maran, näck, tomte, vittra/vättar och sjörå. Till den sista gruppen hör sådana väsen som djävulen, spöken, häxor och gengångare.

Naturen var mystisk förr

Många av de väsen som man trodde på förr var förknippade med naturen. Människan levde ofta mycket närmare naturen än vad vi gör idag och var helt beroende av den för sitt leverne. Idag kan det vara svårt för många att föreställa sig hur nyckfull och mystisk naturen var och hur snabba och oförklarliga förändringar av vädret, skördens utfall, mystiska stenras, att gå vilse i skogen, märkliga ljud eller sjukdomar och så vidare kunde tolkas som orsakade av det övernaturliga. Därför kunde naturen i det närmaste betraktas som ”besjälad” och styrd av olika makter som människan var tvungen att förhålla sig till.

Vi bör också räkna med att natten var becksvart och att det var ont om belysning förr i tiden; idag är i regel även himlen belyst från städernas ljus. Den här typen av föreställningar finns och har funnits i de flesta kulturer och länder runt om i världen. Tänk exempelvis på Storsjöodjuret i Storsjön i Jämtland eller Nessie i Loch Ness i Skottland.

Bild: Robin Kuusela

Gloson var en övernaturlig sugga, främst känd från sydsvensk folktro. Hon var stor och farlig med glödande ögon. Hon troddes bo på kyrkogårdar eller inuti rösen intill åkrar. Gloson sades ha rakbladsvassa borst och kunde rusa mot en person i syfte att klyva den i mitten. Illustration gjord av Robin Kuusela.

Det vore inte fel att betrakta folktron som försök att förklara omgivningen. När människan på olika sätt försöker manipulera tillvaron handlar det istället om magi och trolldom.

Folktrons normgivande roll

Folktron sätter ofta gränser för människans handlingar och har därför ofta en uppfostrande och normgivande roll på många olika nivåer. Exempelvis har den används både inom barnuppfostran och för vuxna, bland att genom att avhålla från högmod eller för att varna för farliga platser, t.ex. från att leka eller vistas vid vattendrag med farliga strömmar. Där fanns ju Näcken eller Bäckahästen som kunde dra ned människor i vattendraget. På gården fanns gårdstomten och han uppskattade inte lathet, berusade bönder, att det arbetades nattetid eller kortspel. Gjorde någon något av detta, berättas det om hur gårdstomten kunde bestraffa. Här är det alltså tydligt att det rör sig om att gårdstomten värnar om moral och hårt arbete. För det belönade han gården med hårt arbete. Andra sägner kunde gestaltade både verkliga och inbillade faror eller bekräftar stereotypa föreställningar om olika grupper i samhället. Det gäller idag som för över hundra år sedan, även om det ofta är andra faror eller stereotyper som figurerar i dagens berättelser.

ANNONS

Folktrons kanske viktigaste funktion

Där den officiella religionen kunde upplevas som abstrakt och svår att begripa, var istället folktron konkret (tydlig) och enklare att förstå.

Folktron berättar ofta om livet här och nu och hur människan skulle förhålla sig till sin närmaste omgivning. Det finns också berättelser om livet efter detta i och med berättelser om gengångare, kyrkan eller helt enkelt hur de efterlevande skulle skydda sig mot de döda som gick igen. Folktron kan, på samma sätt som religionerna, alltså uppfattas som en hjälp för att skapa mening och sammanhang i livet, liksom den ger hopp och kraft att leva vidare i svåra situationer.

Folktron levde vidare genom muntligt berättande

Det viktigaste sättet att berätta och förmedla folktron har i varit med hjälp av det muntliga berättandet. Berättelser av olika slag har många olika funktioner – de hjälper till att skapa mening och sammanhang i livet och om världen i stort. Även berättelser som idag kan se ut att ge utlopp för rädsla och fruktan behöver inte alltid haft det syftet. De kan istället ha fungerat som en trygghet och en förklaring till mycket i livet som annars kan vara svårt att förstå. Det finns också berättelser som har berättats som underhållning, särskilt i en tid utan mobiltelefoner, tv, internet eller radio. Idag förmedlas istället många berättelser, utöver det muntliga berättandet, även via sociala medier, internet, populärkultur, internetforum, tv, musik, konst, serietidningar och tv-spel.

Folktron har urgamla rötter

Hur gammal folktron är går inte att svara på, eftersom det alltid funnits någon form av folkliga föreställningar och berättelser knutna till detta. Det går inte heller att svara på hur gammal tron på många av de kända övernaturliga väsendena är. En del av dem omnämns redan i källor från medeltiden, t.ex. hos heliga Birgitta, medan andra har motsvarigheter i många olika kulturer runt om i världen. Andra finns till och med omnämnda i religiösa skrifter, t.ex. jättar som omnämns innan syndafloden i Bibeln och Koranen.Folktron är, som sagt, inget som bara hör till det förflutna. Den lever vidare idag och förändras ständigt. Delar känner vi igen från äldre tider, medan andra delar är tillägg, omtolkningar eller nyskapelser som anpassats efter den tid vi lever i.

ANNONS

Tre berättande genrer med anknytning till folktro

Berättelser som ger uttryck för folkliga föreställningar kan vara av många olika slag. För att förenkla så kan vi skilja på tre genrer: sägner, folksagor samt trollformler.

Sägner

En sägen är i regel en kort dramatisk berättelse som befinner sig i gränslandet mellan fantasi och verklighet, ofta framförd med stildrag som ska öka dess trovärdighet, t.ex. genom att ange exakt plats där den utspelat sig, eller genom att hänvisa till en trovärdig person som upplevt eller berättat om händelsen. Den kan innehålla möten med övernaturliga väsen, men behöver inte göra det.

Sägnen är ofta berättat med ett visst sanningsanspråk. Sägnerna kan förmedla kunskaper och bekräfta trosföreställningar och normer. En sägen är ofta vardaglig och kortfattad, men kan analyseras för att nå kunskap om människans världsbild. Idag kan den också hjälpa oss att förstå vad som rör sig ”under ytan” i dagens samhälle, vilket gör att sägnen ligger nära ryktesspridning och ryktesbildning.

Folksagor

Sagans främsta funktion är att underhålla och är inte avsedd att bli trodd. Dess stil är mer konstfull och detaljrik än sägnen och kan vara både lång och utbroderad. Sagan är en krävande form av berättargenre som bara behärskas av ett fåtal individer, vilket skiljer den från sägnerna som i princip kan förmedlas av vem som helst. I regel utspelar sig sagan på en obestämd plats i en förfluten tid för länge sedan. Många sagor har nått Sverige genom kontinenten och har uppblandats med lokala föreställningar och motiv. Väldigt få har sitt ursprung i Sverige.

En stor del av sagorna har paralleller runt om i världen. Bland annat finns det varianter av sagor om Askungen, Rapunzel, Snövit, Törnrosa, Tummeliten, eller Mästerkatten i stövlarna beskrivna från olika länder. Vissa, som sagan om Askungen, har nästan en global spridning, men skiljer sig åt till sin form. Folksagan ger inte direkt uttryck för och har inte påverkat folktron i större mening, även om motiv har vandrat mellan olika typer av berättargenrer.

Trollformler

Den typ av ramsor som uttalades eller skrevs ned i magiskt syfte, t.ex. för att bota sjukdomar eller skydda mot onda makter, kallas för trollformler. En hel del s.k. svartkonstböcker finns bevarade. I dessa böcker finns det formler och anvisningar om hur man med hjälp av trolldom kunde bota sjukdomar, vinna lycka eller manipulera omgivningen. Ofta läses dessa formler samtidigt som rituella handlingar utförs.

Trollformler av olika slag har påträffats redan i de tidiga kulturerna i Egypten och Mesopotamien.

Vad som är intressant med trollformler är att de dels ger uttryck för en föreställningsvärld, dels är exempel på folklig diktning. En formel som ska skydda mot exempelvis folktrons väsen, t.ex. Maran eller Näcken, ger också uttryck för en reell rädsla för dessa väsen.

LÄS MER: Trolldom och häxprocesser

LÄS MER: Myt och rit

LÄS MER: Övernaturliga väsen

LÄS MER: Myter och sagor

Användbara begrepp

Abstrakt: Något som är svårt att förstå eller greppa, inte konkret eller tydligt.

Efterlevande: Personer som lever kvar efter att någon har dött.

Existens: Att något finns eller lever.

Fantasiväsen: Övernaturliga figurer som inte finns i verkligheten, som troll, älvor eller spöken.

Folklig diktning: Texter eller berättelser skapade och spridda bland vanliga människor, inte av författare.

Folktro: Trosuppfattningar utanför organiserad religion och vetenskap, ofta om övernaturliga väsen och skrock.

Folksaga: En berättelse som framför allt är till för underhållning, ofta med magiska eller fantasifulla inslag.

Gengångare: En död person som enligt folktron går igen, som ett spöke.

Heliga Birgitta: En svensk helgonförklarad kvinna från medeltiden som skrivit om religiösa uppenbarelser.

Magi: Handlingar eller ritualer som tros kunna påverka världen på ett övernaturligt sätt, till exempel för att bota sjukdomar eller skydda mot faror.

Moral: Vad som anses vara rätt eller fel beteende.

Normer: Oskrivna regler och värderingar inom gruppen eller i samhället som visar hur man bör bete sig, vad som av andra anses som rätt eller fel.

Nyckfull: Oförutsägbar eller plötslig i sitt beteende - t.ex. vädret som ändras snabbt.

Populärkultur: Vanliga former av kultur i samhället, som filmer, musik, spel och tv.

Reell rädsla: En verklig och äkta känsla av rädsla.

Ritual: En särskild handling som upprepas, ofta med symbolisk betydelse.

Sägner: Kortare berättelser som ofta sägs vara sanna, ibland med övernaturliga inslag.

Skrock: En gammal tro eller vana där man tänker att vissa saker ger tur eller otur, trots att det inte finns några bevis för det - till exempel att inte gå under en stege eller att tro att en svart katt betyder otur.

Stereotyp: Förenklad bild eller uppfattning om hur en viss grupp av människor är.

Trolldom: Att använda magi för att påverka världen, t.ex. bota sjukdomar eller påverka väder.

Trollformel: En ramsa som man säger eller skriver för att använda magi.

Väsen: Övernaturligt eller fantasifullt väsen, som troll, Näcken eller häxor.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad är folktro?
Hur skiljer sig folktrons spridning förr mot idag?
Ge några exempel på hur folktron lever kvar i vårt språk.
Ge exempel på några gamla väsen som fortfarande existerar inom vår tids folktro.
Varför ansågs naturen ofta vara lite mystisk förr?
Folktron hade även en normgivande roll. Förklara.
Texten nämner att folktron var viktig för att den var lättare att förstå och ta till sig än religion. Förklara.
Hur spreds folktron förr?
Vad menas med:

     a) sägner

     b) folksagor

     c) trollformler

FÖRFATTARE

Text: Tommy Kuusela, fil. dr. i religionshistoria och forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen

På Institutet för språk och folkminnens webbplats finns många ingångar som beskriver olika väsen. Där finns också en "sägenkarta" med över sextusen berättelser om övernaturliga väsen, fördelade efter vart de berättats.

Sidan uppdaterad: 6 maj 2025

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Artiklar om Folktro

M

Häxfebern i Stockholm 1676

av: John Chrispinsson

2015-08-31

Lästid 10 minuter

I april 1676 anlände den 12-årige Johan Johansson från Gävle till Stockholm. Hans mamma hade tidigare avrättats som häxa och han erkände att också han fört barn till Blåkulla. I de fattigas kvarter i Katarina, på Norrmalm och Ladugårdslandet växte nervositeten. Oroliga föräldrar skrev brev till kungen som genast beordrade hovrätten att stoppa den Ondes tyranni...

+ Läs mer

Länkar om Folktro

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

4:45

Kortfattat om folktro

Genomgång (4:45 min) där gymnasieläraren Joni Stam berättar kortfattat om folktro.

Kategorier:

Folktro

Vad är folktro?

Vad är folktro?

ANNONS

ANNONS

Folktrons spridning förr och idag

Folktron lever kvar i vårt språk

Bortglömda och fortfarande existerande väsen

Naturen var mystisk förr

ANNONS

ANNONS

Folktrons normgivande roll

ANNONS

ANNONS

Folktrons kanske viktigaste funktion

Folktron levde vidare genom muntligt berättande

Folktron har urgamla rötter

ANNONS

ANNONS

Tre berättande genrer med anknytning till folktro

Sägner

Folksagor

Trollformler

Uppgifter och frågor

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Folktro

Länkar om Folktro

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Relaterade taggar