Bild:
"God kväll farbror, hälsade pojken." Målning av John Bauer från 1915.
M

Folktro

Vad är folktro?

Vad menas med begreppet folktro? Det kan beskrivas som allmänt förekommande föreställningar, vanligen trosföreställningar som kan handla om allt från övernaturliga väsen, tro på ett oundvikligt öde, varsel och trolldom till sådant som brukar kallas ”skrock”, exempelvis talet tretton som ett oturstal, eller att man försöker undvika att gå på A-brunnar (det betyder otur) men gärna kliver på K-brunnar (det betyder tur). Det kan också vara att man fäster hänglås på broar för att det tros binda och ge tur i kärlek, eller att blommor under huvudkudden midsommarnatten gör att man drömmer om sin kommande kärlek.

Förenklat kan folktro sägas vara föreställningar som ligger utanför de officiella religionerna eller naturvetenskapen.

Folktrons spridning förr och idag

Folktron har vanligen förts vidare från mun till mun, från släktled till släktled. Idag har även populärkulturen och internet varit med och format vår tids folktro, och figurer som exempelvis Slender man – som först skapades i en fototävling på internet – har klivit ut ur den digitala världen och omtalas stundom som ett existerande väsen. Det produceras dessutom en stadig ström av filmer om spöken och andar som aldrig tycks sina. Även dessa filmer har satt spår i dagens föreställningsvärld. En stor skillnad idag mot för bara hundra år sedan är att föreställningar och berättelser sprids blixtsnabbt tack vare just internet, medan det tidigare kunde ta lång tid för föreställningar att rota sig. Det betyder också att många av dagens föreställningar kan vara kortlivade och sprids – även om det sker globalt – under en kort tid, medan det förr var seglivade föreställningar som berättats i samma område över flera släktled.

Folktron lever kvar i vårt språk

Under äldre tider fanns det föreställningar om många olika typer av övernaturliga väsen. Tänk bara på alla ord som lever kvar i vårt språk som är baserade på folktrons väsen, exempelvis: ”jag har drömt en mardröm” (folktrons mara), ”en riktig trollkarl” (folktrons troll), ”när man talar om trollen så står de i farstun” (folktrons troll), ”en jättestor byggnad” (folktrons jätte), ”han kan spela näckpolska på sin fiol” (folktrons näcken),  ”hon är en riktig häxa” (folktrons häxa), ”hon ser ut som en älva” (folktrons älva), ”landskapet var spöklikt” (folktrons spöke) o.s.v.

Folktrons jätte var ett jättestort väsen som ofta ägnade sig åt att kasta stora stenar och lämna jättelika spår i naturen. Illustration gjord av Robin Kuusela.

Bortglömda och fortfarande existerande väsen

Nu för tiden är många väsen bortglömda, andra är kända även om man inte längre tror på deras existens, medan en sista grupp fortfarande lever kvar och anses aktiva eller utöva ett inflytande för många människor. Till den första gruppen hör sådana väsen som gloson (ett övernaturligt svin som var vanlig i södra Sverige), kyrkogrim (anden efter det första djuret som offrades när en ny kyrka byggdes), bjära eller mjölkhare (ett magiskt tjuvmjölkande väsen). Till den andra gruppen hör sådana väsen som jätte, troll, skogsrå, varulv, maran, näck, tomte, vittra/vättar och sjörå. Till den sista gruppen hör sådana väsen som djävulen, spöken, häxor och gengångare.

Naturen var mystisk förr

Många av de väsen som man trodde på förr var förknippade med naturen. Människan levde ofta mycket närmare naturen än vad vi gör idag och var helt beroende av den för sitt leverne. Idag kan det vara svårt för många att föreställa sig hur nyckfull och mystisk naturen var och hur snabba och oförklarliga förändringar av vädret, skördens utfall, mystiska stenras, att gå vilse i skogen, märkliga ljud eller sjukdomar och så vidare kunde tolkas som orsakade av det övernaturliga. Därför kunde naturen i det närmaste betraktas som ”besjälad” och styrd av olika makter som människan var tvungen att förhålla sig till. Vi bör också räkna med att natten var becksvart och att det var ont om belysning förr i tiden; idag är i regel även himlen belyst från städernas ljus. Den här typen av föreställningar finns och har funnits i de flesta kulturer och länder runt om i världen. Tänk exempelvis på Storsjöodjuret i Storsjön i Jämtland eller Nessie i Loch Ness i Skottland.

Det vore inte fel att betrakta folktron som försök att förklara omgivningen. När människan på olika sätt försöker manipulera tillvaron handlar det istället om magi och trolldom.

Gloson var en övernaturlig sugga, främst känd från sydsvensk folktro. Hon var stor och farlig med glödande ögon. Hon troddes bo på kyrkogårdar eller inuti rösen intill åkrar. Gloson sades ha rakbladsvassa borst och kunde rusa mot en person i syfte att klyva den i mitten. Illustration gjord av Robin Kuusela.

Folktrons normgivande roll

Folktron sätter ofta gränser för människans handlingar och har därför ofta en uppfostrande och normgivande roll på många olika nivåer. Exempelvis har den används både inom barnuppfostran och för vuxna, bland att genom att avhålla från högmod eller för att varna för farliga platser, t.ex. från att leka eller vistas vid vattendrag med farliga strömmar. Där fanns ju näcken eller bäckahästen som kunde dra ned människor i vattendraget. På gården fanns gårdstomten och han uppskattade inte lathet, berusade bönder, att det arbetades nattetid eller kortspel. Gjorde någon något av detta, berättas det om hur gårdstomten kunde bestraffa. Här är det alltså tydligt att det rör sig om att gårdstomten värnar om moral och hårt arbete. För det belönade han gården med hårt arbete. Andra sägner kunde gestaltade både verkliga och inbillade faror eller bekräftar stereotypa föreställningar om olika grupper i samhället. Det gäller idag som för över hundra år sedan, även om det ofta är andra faror eller stereotyper som figurerar i dagens berättelser.

Folktrons viktigaste funktion

Där den officiella religionen kunde upplevas som abstrakt och svår att begripa, var istället folktron konkret och enklare att förstå.

Folktron berättar ofta om livet här och nu och hur människan skulle förhålla sig till sin närmaste omgivning. Det finns också berättelser om livet efter detta i och med berättelser om gengångare, kyrkan eller helt enkelt hur de efterlevande skulle skydda sig mot de döda som gick igen. Folktron kan, på samma sätt som religionerna, alltså uppfattas som en hjälp för att skapa mening och sammanhang i livet, liksom den ger hopp och kraft att leva vidare i svåra situationer.

Det viktigaste sättet att berätta och förmedla folktron har i varit med hjälp av det muntliga berättandet. Berättelser av olika slag har många olika funktioner – de hjälper till att skapa mening och sammanhang i livet och om världen i stort. Även berättelser som idag kan se ut att ge utlopp för rädsla och fruktan behöver inte alltid haft det syftet. De kan istället ha fungerat som en trygghet och en förklaring till mycket i livet som annars kan vara svårt att förstå. Det finns också berättelser som har berättats som underhållning, särskilt i en tid utan mobiltelefoner, tv, internet eller radio. Idag förmedlas istället många berättelser, utöver det muntliga berättandet, även via sociala medier, internet, populärkultur, internetforum, tv, musik, konst, serietidningar och tv-spel.

Folktron har urgamla rötter

Hur gammal folktron är går inte att svara på, eftersom det alltid funnits någon form av folkliga föreställningar och berättelser knutna till detta. Det går inte heller att svara på hur gammal tron på många av de kända övernaturliga väsendena är. En del av dem omnämns redan i källor från medeltiden, t.ex. hos heliga Birgitta, medan andra har motsvarigheter i många olika kulturer runt om i världen. Andra finns till och med omnämnda i religiösa skrifter, t.ex. jättar som omnämns innan syndafloden i Bibeln och Koranen.

Folktron är, som sagt, inget som bara hör till det förflutna. Den lever vidare idag och förändras ständigt. Delar känner vi igen från äldre tider, medan andra delar är tillägg, omtolkningar eller nyskapelser som anpassats efter den tid vi lever i.

Tre berättande genrer med anknytning till folktro

Berättelser som ger uttryck för folkliga föreställningar kan vara av många olika slag. För att förenkla så kan vi skilja på tre genrer: sägner, folksagor samt trollformler.

Sägner: En sägen är i regel en kort dramatisk berättelse som befinner sig i gränslandet mellan fantasi och verklighet, ofta framförd med stildrag som ska öka dess trovärdighet, t.ex. genom att ange exakt plats där den utspelat sig, eller genom att hänvisa till en trovärdig person som upplevt eller berättat om händelsen. Den kan innehålla möten med övernaturliga väsen, men behöver inte göra det.

Sägnen är ofta berättat med ett visst sanningsanspråk. Sägnerna kan förmedla kunskaper och bekräfta trosföreställningar och normer. En sägen är ofta vardaglig och kortfattad, men kan analyseras för att nå kunskap om människans världsbild. Idag kan den också hjälpa oss att förstå vad som rör sig ”under ytan” i dagens samhälle, vilket gör att sägnen ligger nära ryktesspridning och ryktesbildning.

Folksagor: Sagans främsta funktion är att underhålla och är inte avsedd att bli trodd. Dess stil är mer konstfull och detaljrik än sägnen och kan vara både lång och utbroderad. Sagan är en krävande form av berättargenre som bara behärskas av ett fåtal individer, vilket skiljer den från sägnerna som i princip kan förmedlas av vem som helst. I regel utspelar sig sagan på en obestämd plats i en förfluten tid för länge sedan. Många sagor har nått Sverige genom kontinenten och har uppblandats med lokala föreställningar och motiv. Väldigt få har sitt ursprung i Sverige.

En stor del av sagorna har paralleller runt om i världen. Bland annat finns det varianter av sagor om Askungen, Rapunzel, Snövit, Törnrosa, Tummeliten, eller Mästerkatten i stövlarna beskrivna från olika länder. Vissa, som sagan om Askungen, har nästan en global spridning, men skiljer sig åt till sin form. Folksagan ger inte direkt uttryck för och har inte påverkat folktron i större mening, även om motiv har vandrat mellan olika typer av berättargenrer.

Trollformler: Den typ av ramsor som uttalades eller skrevs ned i magiskt syfte, t.ex. för att bota sjukdomar eller skydda mot onda makter, kallas för trollformler. En hel del s.k. svartkonstböcker finns bevarade. I dessa böcker finns det formler och anvisningar om hur man med hjälp av trolldom kunde bota sjukdomar, vinna lycka eller manipulera omgivningen. Ofta läses dessa formler samtidigt som rituella handlingar utförs.

Trollformler av olika slag har påträffats redan i de tidiga kulturerna i Egypten och Mesopotamien.

Vad som är intressant med trollformler är att de dels ger uttryck för en föreställningsvärld, dels är exempel på folklig diktning. En formel som ska skydda mot exempelvis folktrons väsen, t.ex. maran eller näcken, ger också uttryck för en reell rädsla för dessa väsen.

 

Text: Tommy Kuusela, Forskningsarkivarie, Institutet för språk och folkminnen

På Institutet för språk och folkminnens hemsida finns det många ingångar som beskriver olika väsen. Där finns också en Sägenkarta med över sextusen berättelser om övernaturliga väsen, fördelade efter vart de berättats.

Vad är folktro?

Vad menas med begreppet folktro? Det kan beskrivas som allmänt förekommande föreställningar, vanligen trosföreställningar som kan handla om allt från övernaturliga väsen, tro på ett oundvikligt öde, varsel och trolldom till sådant som brukar kallas ”skrock”, exempelvis talet tretton som ett oturstal, eller att man försöker undvika att gå på A-brunnar (det betyder otur) men gärna kliver på K-brunnar (det betyder tur). Det kan också vara att man fäster hänglås på broar för att det tros binda och ge tur i kärlek, eller att blommor under huvudkudden midsommarnatten gör att man drömmer om sin kommande kärlek.

Förenklat kan folktro sägas vara föreställningar som ligger utanför de officiella religionerna eller naturvetenskapen.

Uppdaterad: 27 mars 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Artiklar om Folktro

M
John Chrispinsson
2015-08-31
I april 1676 anlände den 12-årige Johan Johansson Grijs från Gävle till Stockholm. Hans mamma hade tidigare avrättats som häxa och han erkände att också han fört barn till Blåkulla. I de...

Länkar om Folktro

Sortera efter:
          

Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning. Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter  –  välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Spara som favorit
          

De blodiga häxprocesserna skördar hundratals kvinnoliv, splittrar familjer och hela bygder. I Torsåker år 1675 når vansinnet sin kulmen med den största massavrättningen i fredstid i svensk historia.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Främsta använda litteraturen/boktips: Bengt Ankarloos böcker Satans raseri: en sannfärdig berättelse om det stora häxoväsendet samt Trolldomsprocesserna i Sverige, Bengt Ankarloos och Gustav Henningsens Häxornas Europa samt Jan Guillous Häxornas försvarare.

Spara som favorit
          

På Stockholmskällans webbplats kan du läsa en faktatext om häxprocessen i Stockholm 1676. Stockholm hade vuxit mycket hastigt under stormaktstiden i Sverige. 1675 var året som häxprocesserna inleddes. Befolkningsökningen bestod dels av militären som ville ha fina bostäder och även urbaniseringen av fattiga människor från landsbygden. Adeln bodde ovanför Gamla stan på Södermalm eftersom det var friskare luft där. Fattigare människor bodde i kåkstäder runt bygget av Katarina kyrka...

Spara som favorit
          

I Sägenkartan kan man läsa äldre berättelser om jättekast men också om häxor, näcken samt möten med både tomtar, varulvar och självaste Djävulen. På kartan finns ett litet urval, drygt 5 000 uppteckningar, från Institutet för språk och folkminnens äldre arkivsamlingar och tryckta sägenutgåvor. Kartan är ett led i institutets strävan att tillgängliggöra samlingarna och därmed också att öka intresset för och kunskapen om folkminnen.

Spara som favorit
          

Institutet för språk och folkminnen har sammanstället en digital arkivväska med massor av material och tips om hur du om lärare eller elev kan arbeta med folkminnen. Här finns fakta om underjordiska väsen, jättar, maror, Näcken, skogsrå, tomtar, troll, varulvar och så vidare. Du kan också läsa om sagor, sägner och ordspråk.

Spara som favorit
          

På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en essä om vår tids fascination för zombies. Världen har gått under och zombier härjar på jakt efter färskt människokött. Så ser det ut i många skräckfilmer. I dag använder forskare samma filmer för att diskutera mardrömsscenarier med globala epidemier - zombieapokalyps har blivit god vetenskap...

Kategorier:
Spara som favorit
          

På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en essä om de båda flickorna Gonzales som levde i Italien på 1500-talet. De led av det som vanligtvis kallas för Ambras symtom – namngivet efter det slott i närheten av Innsbruck i Österrike, Ambra, som tillhörde Ferdinand II och som dessutom innehöll flera tavlor på familjemedlemmarna Gonzales – eller, mer korrekt, hypertrichosis universalis. Det är en genetisk mutation som för bäraren av genuppsättningen medför kraftig hårbeväxning på antingen hela eller delar av kroppen...

Spara som favorit
          

På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa tre essäer där han uppmärksamma jättar i historien. Jättar både skrämmer och lockar. De är oftast våldsamma och farliga för sin omgivning. Men hur länge har det funnits jättar i historien? Hur har man sett på dem? Och har jättar funnits i verkligheten?

Jättar i historien II
Jättar i historien III

Spara som favorit
          

På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en samling essäer om Bestiarium – medeltidens djurbok. I en serie essäer uppmärksammas odjuren, monstren, och deras symboliska betydelse i bestiarierna. Draken är en reptil som sprutar eld och har vingar. Enhörningen är en häst med ett spiralvridet horn i pannan som jagad, plågad och stressad av jägare vilar sitt trötta huvud i en jungfruns sköte. Hyenan är ett tvåkönat rovdjur som gärna kalasar på lik på kyrkogårdar. Allt enligt Bestiarium – medeltidens djurbok...

Bestiarium - djur på medeltida vis II
Bestiarium - djur på medeltida vis III
Bestiarium - djur på medeltida vis IV
Bestiarium - djur på medeltida vis V

Spara som favorit
          

På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en essä om superhjältar förr och idag. Överallt syns de, superhjältarna: Wonder Woman, Captain America med sitt sprakande team och guden Thor som slåss mot självaste Hel. Populärkulturen tycks översvämmas av superhjältar och superskurkar. Men det är faktiskt inte första gången det sker...

Spara som favorit
          

Programserie (ca 9 min per avsnitt) från UR om mytologiska gestalter hämtade ur nordisk folktro. En bråkig tomte eller ett elakt troll? Superagenterna Alex och Alexandra fixar biffen! Mytologerna hjälper både människor och väsen att komma överens. Vi besöker en magisk värld där allting är möjligt och där förståelse och gemenskap segrar tillslut.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Katarina Harrison Lindbergh berättar om både historiens och skönlitteraturens vampyrer. I en anonym engelsk berättelse från 1100-talet härjas byn Alnwick av en vampyr – en död adelsman som levt ett osunt och utsvävande liv. Efter döden får han ingen ro utan stryker natt efter natt längs gatorna och sprider en fruktansvärd smitta...

Spara som favorit
          
Bild:

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett reportage (ca 15 min) som handlar om vampyrer. Vampyrernas historia stäcker sig bortåt 1000 år tillbaka i tiden. Författaren Katarina Harrison Lindbergh är aktuell med en bok om historien om de blodsugande gengångarna. Vetenskapsradion historia dyker också ner i Dagens Nyheter-annonsernas dolda värld. Programledare är Tobias Svanelid. Programmet går att ladda ner (22 MB).

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om några varelser ur folktron. Kryptozoologi är läran om djur som inte finns. Loch Ness-odjuret och yetin är exempel. Att de inte finns har inte hindrat människor från att berätta om dem eller att skicka ut expeditioner för att söka efter dem. Bevis saknas, men lik väl lever djuren kvar i folktron...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Grundskoleboken är en webbsida som riktar sig till elever på högstadiet. I det här avsnittet kan du läsa om olika väsen från svenska folksagor. Här berättas kortfattat om Näcken, jättar, troll, drakar, älvor, skogsrå, vättar, dvärgar, tomtar, alver, sjöjungfrur m.m. Webbsidan drivs av SO-läraren och IT-pedagogen Ingemar Wiklund.

Spara som favorit
          

Artikel på Länsmuseet Västernorrlands hemsida där du kan läsa om gårdstomtens historia. Det är inte underligt att gårdstomten är en liten och mycket gammal man med långt grått skägg. Tomten har nämligen vaktat gård och hem i 4000 år...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om forna tiders tro på älvor. Ordet ”älva” är en femininform av ordet alv, men inget tyder på att de fornnordiska alverna hade mycket gemensamt med senare tiders älvor, varken till funktion eller till utseende. Alven är ett övernaturligt väsen, känd från förkristen tid, en varelse som ansågs se ut ungefär som en människa och som inte var en naturlig fiende till henne...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om Erzsébet Báthory (1560-1614) och myten kring hennes person. Den som läser en bok eller artikel om henne eller googlar sig fram på internet, får i regel veta att hon var ett sadistiskt monster i människohamn. Som vuxen fruktade hon för att mista sin skönhet och åldras, men genom att tömma unga kvinnor på blod, som hon därefter badade i, hoppades grevinnan förbli fager...

Spara som favorit
          

Visst har du väl någon gång undrat över vad den heliga gralen egentligen är? I den här artikeln i tidningen Populär Historia försöker Folke Schimanski reda ut begreppet. Den som studerar litteraturen inser att det finns en uppsjö av grallegender. Medan vissa grundmoment återkommer, skiljer de sig dock på flera punkter...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om folktrons vamyrer ur ett historiskt perspektiv. Ett kort svar på frågan är: nej, självfallet inte, förutsatt att man med vampyr menar en aristokratisk, nattlevande Draculafigur som bor på slott, sover i likkista och förför damer medelst manlig karisma och skarpa huggtänder. Men...

Kategorier:
Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges häxprocesser 1668-1676 då hundratals...

Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider hjälpt människan att tolka,...

New Age är en strömning av idéer med inslag av teosofi, ekosofi och astrologi som förespråkar en holistisk världsbild med tonvikt på människans...