M
Kategori
Kejserlig kröningsceremoni där påven sätterv kronan på kejsarens huvud.

Kyrkan hade enorm makt under medeltiden, och påven Europas mäktigaste person. Det framgick bland annat av att det var påven som lät kröna kejsaren genom att sätta kronan på hans huvud. Målning av Eugène Lenepveu.

Kyrkan och klostren på medeltiden

klocka
Lästid 9 minuter

Gud låg bakom allt som hände i världen

Påven och kyrkan hade en mycket stark ställning i Europa under medeltiden. Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden. Gud verkade för allt det goda och djävulen för allt det onda. Om man hade syndat vände man sig till kyrkan för att få botgöring.

Gud låg bakom allt som hände i världen

Påven och kyrkan hade en mycket stark ställning i Europa under medeltiden. Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden. Gud verkade för allt det goda och djävulen för allt det onda. Om man hade syndat vände man sig till kyrkan för att få botgöring.

ANNONS

ANNONS

Kyrkans normer och tankesätt genomsyrade hela samhället, även lagstiftningen. För omvärlden framstod Västeuropa under medeltiden som en enhet med påven i Rom som överhuvud.
 

Vad menas med kyrka?

Med ordet kyrka kan man mena många olika saker. Det kan vara en byggnad där människor samlas till gudstjänst. Men det kan också vara gemenskapen av kristna, lokalt, nationellt eller globalt. Ordet kyrka betyder egentligen något som tillhör Herren (Kristus). I avsnittet om medeltiden avses den katolska kyrkan, eftersom den var dominerande i Europa under perioden.
 

Kyrkan hade stort inflytande över folks liv

Medeltidens människor levde i en kristen föreställningsvärld som vi har svårt att föreställa oss idag. Kyrkan och dess katolska lära hade ett enormt inflytande i samhället. Kristendomen och kyrkans syn på saker och ting formade därför folks liv och sätt att tänka.

Tiden innan reformationen i Nordeuropa var kyrkan avskild från staten och fungerade som en egen organisation med påven i Rom som ledare. Påven räknades i stort sett som Guds ställföreträdare på jorden och hade oinskränkt makt över allt det andliga.

Kyrkans lära gick ut på att livet på jorden endast utgjorde ett förspel till det kommande eviga livet efter döden. För att bli garanterad en plats i paradiset var man tvungen att leva enligt kyrkans regler. De som inte skötte sig blev förpassade till helvetet.

Kyrkan kunde också hota med bannlysning, vilket innebar att man blev utesluten ur kyrkan och därmed dömd till ett evigt liv i helvetet.

Skärselden
Bild: SO-rummet.se
De som inte levde enligt kyrkans regler och skötte sig blev förpassade till skärselden eller helvetet.

Eftersom den kristna läran betonar betydelsen av att förlåta sin nästa, så fanns det också en ”bakdörr” till himlen – skärselden. I skärselden kunde de som begått mildare synder grillas tills de sonat sina gärningar varefter de kunde släppas in i paradiset.

Den kristna mentaliteten var alltid närvarande hos medeltidens människor. Medellivslängden var låg jämfört med idag och döden var en ständig följeslagare. Tankar på livet efter döden var alltjämt aktuella och påverkade folks handlingar.

Det var därför naturligt - för såväl kungar, adel och köpmän som vanliga bönder - att skänka gåvor och mark till kyrkor och kloster. Genom sådana gåvor försäkrade man sig om en bättre och kortare tid i skärselden.

I det medeltida samhället var det kyrkan som ansvarade för att befolkningen vårdade och stärkte sin kristna tro och respekt inför överhögheten.

Prästernas inkomst togs från allmogen som var ålagda att betala en tiondel av sin inkomst i skatt till kyrkan (inkl. klostren). Tiondet, i kombination med folks gåvor (se ovan), gjorde att kyrkorna och klostren ägde mycket mark. Kyrkan som organisation var därför en mäktig maktfaktor i hela Europa under medeltiden.

ANNONS

ANNONS

Medeltidens klosterväsen

Det medeltida kristna klosterväsendet var en viktig beståndsdel i den europeiska samhällsutvecklingen under perioden.

Klostren utgjorde delar av ett stort kristet nätverk, där klostret hade kontakt med andra kloster i Europa. På grund av det blev de ofta inkörsportar för ny teknik, uppfinningar och arkitektur. Klostren fungerade därför inte bara som andliga vistelseorter utan var samtidigt centrum för vetenskap och lärande vilket bidrog till att sprida både gamla och nya idéer till folket.

Munkar och nunnor
Bild: SO-rummet.se
Kyrkan och religionen styrde människornas liv på medeltiden. Kyrkans lära gick ut på att livet på jorden endast utgjorde ett förspel till det kommande eviga livet efter döden. För att bli garanterad en plats i paradiset var man därför tvungen att leva enligt kyrkans regler.

Inom klostervärlden rådde det strikta skiljelinjer mellan könen. I de manliga klostren hade munkarna en prior eller abbot som föreståndare. Medan nunnorna i de kvinnliga klostren leddes av en abbedissa. Både munkar och nunnor ägnade sig åt ungefär samma sysslor med vissa undantag. Klosterväsendet utgjorde den enda möjligheten för kvinnor att utbilda sig i det medeltida Europa.

De som levde sina liv som munkar och nunnor kom ofta från samhällets rikaste familjer.

En av de viktigaste personerna bakom utformandet av det västerländska klosterväsendet var Benedikt av Nursia. Han levde på 500-talet och lät grunda ett kloster på berget Monte Cassino i södra Italien.

Benedikt utformade tre klosterlöften som alla som skulle gå i kloster var tvungna att godta. Dessa klosterlöften innebar att en klostermedlem skulle leva i fattigdom, kyskhet (inget sexuellt umgänge) och visa lydnad inför sina ledare.

ANNONS

ANNONS

Benedikts klosterregler förespråkade också att klostermedlemmarna inte bara skulle ägna sig åt bön och meditation utan också utföra praktiskt arbete. Vid sidan av arbetet på fälten och med avskrifter, skötte munkar och nunnor också ofta sjuk- och fattigvården i det medeltida samhället. Därtill bedrevs i regel undervisning och forskning vid klostren.

En from gärning för de som inte kunde eller ville gå i kloster var att skänka dem pengar, egendom eller landområden. Genom sådana gåvor blev det också lättare att undkomma helvetets plågor och istället komma till himlen efter döden. Att skänka gåvor till kloster och kyrkor var därmed en slags försäkring, som i det här fallet skulle komma till användning i livet efter detta.

Under medeltiden uppstod flera olika klosterordnar i Västeuropa. En klosterorden bestod av en sammanslutning av kloster som byggde på gemensamma ordensregler. Klostrens regler kunde skilja sig åt, men de tre klosterlöftena var något som alla klosterordnar hade gemensamt.

Skrivande munk
Kyrkans krav på immunitet från världsliga furstars inblandning accepterades av de europeiska kungarna eftersom kyrkan hade en avancerad administration och i princip monopol på läs- och skrivkunnighet som kungamakten också hade användning av.

I Sverige anlades ett femtiotal kloster under medeltiden. Ofta var kungar och biskopar initiativtagare.

I samband med reformationen på 1500-talet togs många av klostrens egendomar över av staten i de länder som blivit protestantiska. Klosterväsendet avtog därför snabbt i de reformerade staterna i Nordeuropa men fortsatte att ha en viss betydelse i de katolska länderna vid Medelhavet.

ANNONS

ANNONS

Kyrkan var medeltidens mäktigaste organisation

Den australiensiska historikern John Hirst skriver i sin bok Europa - en kort historik:

Redan under 300-talet fanns inom kyrkan en komplett hierarki av heltidsbetalda ämbetsmän: präster, biskopar och ärkebiskopar. En av dessa biskopar - biskopen av Rom - skulle komma att bli kyrkans överhuvud och senare kallas påve.

När romarriket kollapsade överlevde kyrkan - den var som en stat i staten. Påven blev som en tvilling till kejsaren, med en hierarki av ämbetsmän under sig som han kontrollerade.

Kyrkan hade sin egen rättsapparat med egna domstolar och egna häkten som satte kraft bakom lagen. Kyrkan var den högsta instansen inte bara i kyrkofrågor, utan också i verkligt viktiga frågor som äktenskap och arv. Kyrkan styrde över och vidmakthöll sitt eget skattesystem, eftersom alla var tvungna att betala pengar för att kyrkan skulle bestå.
 

Avgränsare

Ord och begrepp

Bannlysning: Uteslutning ur kyrkan och därmed dömd till ett evigt liv i helvetet.

Biskop: Under medeltiden var biskoparna viktiga makthavare och medlemmar i kungens råd. Biskopen var den högste kyrklige ledaren inom ett visst stift. I Sverige fanns under senmedeltiden sju stift: ärkestiftet Uppsala (Uppland, Norrland, Jämtland i Norge samt Åland fram till 1300-talet), Skara (Västergötland, Dalsland och Värmland), Strängnäs (Södermanland och Närke), Linköping (Östergötland, Gotland, Öland samt Småland utom Värend), Västerås (Västmanland och Dalarna), Växjö (Värend) samt Åbo (Finland). Biskoparna var därför också stora jordägare och viktiga spelare i det politiska livet. Detta gjorde dem till både världsliga och andliga makthavare.

Botgöring: Gottgörelse, sonande av synd. En metod för att rena samvetet och återigen få ta del av de kristnas gemenskap.

Celibat: Sexuell avhållsamhet. Medeltidens präster, biskopar etc inom katolska kyrkan var enligt kyrkliga regler tvungna att leva i celibat så att äktenskap och familjeliv inte skulle inverka på deras heliga uppdrag.

Domkyrka: Den kyrkan i ett stift där biskopen vistas. En domkyrka är ett självständigt och självägande rättssubjekt och är inte sorterat under någon församling.

Kyrkoprovins: Det största kyrkligt administrativa området inom den katolska kyrkan. Varje kyrkoprovins styrdes av en ärkebiskop som ansvarade för de stift som fanns inom kyrkoprovinsen. Från och med 1164 utgjorde de sju stiften inom det svenska riket en egen kyrkoprovins med Uppsala stift som ärkestift (ärkebiskopens stift).

Kättare: En individ som har idéer som strider mot en etablerad trosuppfattning eller ett förhärskande samfunds tro (här katolska kyrkan). Den som avviker på ett sådant sätt kallas kättare.

Påven: Högste ledaren inom den katolska kyrkan. Påven har sitt säte i Rom.

Reform(era): Omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället. Under den s.k. reformationen som ägde rum på 1500-talet omformades kyrkan i flera länder i Nordeuropa. I de länder som reformerades ersattes den katolska läran med protestantismen.

Skärselden: En slags ”bakdörr” till himlen. I skärselden kunde de som begått mildare synder grillas tills de sonat sina gärningar varefter de kunde släppas in i paradiset.

Socken: Ett administrativt område bestående av flera intilliggande byar och tätorter. Socknen hade en präst, sockenkyrka, styrdes av sockenstämman, och var en slags föregångare till dagens kommuner.

Stift: Kyrklig administrativ region som leds av en biskop.

Synd: En slags skuld. En individs handlingar eller sinnelag (tankar och känslor) som står i strid med Guds vilja såsom den beskrivs i det kristna normsystemet (Bibeln och kyrkans lära).

Tionde: Extra skatt som bönder och borgare måste betala till kyrkan. Läs mer >

Ärkebiskop: Den ledande biskopen i en kyrkoprovins. Under medeltiden utgjorde de sju stiften inom det svenska riket en egen kyrkoprovins som lydde under påven i Rom. I varje kyrkoprovins fanns en ärkebiskop vilken i sin tur ansvarade för de stift (inkl. biskopar etc) som fanns inom kyrkoprovinsen.
 

ANNONS

ANNONS

Intressanta fakta om kyrkans medeltida kvinnosyn

Visste du att:

  • Vid kyrkomötet i Nicaea år 325 fastslog prästerskapet att kvinnan har en själ. Vid kyrkomötet i Macon år 585 försökte prästerna avgöra om kvinnan liksom mannen har en odödlig själ. Efter en lång överläggning enades prästerna om att även kvinnan har en odödlig själ.
     
  • De gamla kyrkofäderna beskrev kvinnan som liderlig, lösaktig och skrämmande. De ansåg att det var kvinnan som var upphovet till det onda i världen. För det var Eva som var orsak till syndafallet, med alla dess konsekvenser för människosläktet. Kvinnans farliga natur underströks av påven Gregorius VII (d. 1085), som tvingade prästerna till celibat.
     
  • Kvinnans hår betraktades länge som något syndigt och omoraliskt. Under medeltiden förbjöd kyrkan kvinnor att beträda en kyrka med bart huvud.
     
  • Thomas av Aquino (d. 1274), medeltidens högst lärde teolog, ansåg att det bara fanns en godtagbar samlagsställning. Det var den med kvinnan under och mannen ovanpå. Enligt Aquino återspeglade det ordningen i naturen. Mannen var en högre och kvinnan en lägre stående individ.
     
  • I Gamla testamentet finns sammanlagt 1315 manliga personnamn och endast 111 kvinnonamn. Medan männen beskrivs i positiva ordalag, skildras kvinnorna ofta negativt.
     
  • Under 1400-talet var det populärt bland kvinnorna i Frankrike att låta underkjolen skymta fram under dräkten. Prästerna kallade dessa dräkter där underkjolen skymtade fram för ”helvetesfönster”.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad hade nästan hela Europas befolkning gemensamt under medeltiden?
     
  2. På vilka sätt hade påven och kyrkan stor makt? Jämför också gärna med kyrkan idag.
     
  3. Ge exempel på plikter och sysslor som munkar och nunnor ägnade sig åt under medeltiden.
     
  4. Kyrkan med sina kloster blev mycket rika under medeltiden. Hur kunde de bli det?
     
  5. Kyrkan skilde gärna på män och kvinnor i det mesta. Nämn några av kyrkans idéer som visar detta.

Ta reda på:

  1. Hur framställde man böcker innan Gutenberg förbättrade boktryckarkonsten?
     
  2. Vem bestämde över kyrkan i Västeuropa?
     
  3. Vad innebar en bannlysning?
     
  4. Varför blev latinet ett gemensamt språk för de lärda i Europa?
     
  5. Vad var inkvisitionen och varför har begreppet fått en sån negativ innebörd?

Diskutera:

  1. Varför hade man så många bilder i kyrkorna?
     
  2. Förändrades människorna i Europa av kristendomen? Hur i så fall?
     
  3. Varför var kyrkan så sträng?
     
  4. Varför blev vissa människor nunnor eller munkar?
     

Obs! I avsnittet om korstågen finns mer fakta och frågor som handlar om kyrkan under medeltiden.
 

 

L  LÄS MER: Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige

M  LÄS MER: Kloster

S LÄS MER: Skolastiken

M  LÄS MER: Reformationen

M  LÄS MER: Livet på landet och i staden under medeltiden

S  LÄS MER: Medeltidens kyrka och reformationen

M  LÄS MER: Kyrkoåret

S  LÄS MER: Den medeltida kyrkans organisation i Sverige

S  LÄS MER: Medeltidens klosterväsende: munk- och nunneordnar

M  LÄS MER: Böckernas utveckling under medeltiden

S  LÄS MER: Orsaker till reformationen

S  LÄS MER: Den senmedeltida kyrkans förfall, reformationen och splittringen

M  LÄS MER: Förbjuden frukt har format synen på våra könsroller

S  LÄS MER: Yttersta tiden och domedagen

L  LÄS MER: Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

M  PODCAST: Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Knut Helle, Bra Böckers världshistoria, del 5 – Nomadfolk och högkulturer, Bokförlaget Bra Böcker, 1984
Den svenska historien (Bonniers lexikon), band 3 – Kyrka och riddarliv, Bonniers, 1994
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria - Medeltiden, Tankens pilgrimer, Natur och Kultur, 2010
John Hirst, Europa - en kort historik, Natur och kultur, 2017


FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Sidan uppdaterad: 11 september 2025
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Kyrkan och klostren på medeltiden

Pilgrim

av: Dalarnas museum
Mellanstadiet

Varför ligger Jerusalem i mitten av världen?

+ Läs mer

Artiklar om Kyrkan och klostren på medeltiden

SO-rummet bok
L
Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

av: Robert de Vries
2025-09-10
klocka Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
Målning på ett altarskåp - en medeltida biskop.

Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige

av: Robert de Vries
2025-09-09
klocka Lästid 14 minuter

Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...

+ Läs mer

M
Föräldralöst barn

Medeltidens hittebarn

av: Jan-Olof Fallström
2024-05-21
klocka Lästid 10 minuter

Det har alltid funnits barn som föräldrarna inte velat veta av. Under långa tider satte man på många håll helt enkelt ut sådana barn i skogen eller på andra platser. Under antiken var det till och med lagligt att döda missbildade barn. När kristendomen segrade kom en djupgående förändring. Kyrkan kunde ju inte tillåta barnamord och kritiserade föräldrar som gjorde sig av med barn på det här sättet. När kristendomen blev statsreligion fick kyrkan alltmer ta hand om övergivna barn. Den som inte ville eller inte kunde ta hand om sitt barn lade ofta barnet utanför kyrkporten eller på en plats där man kunde räkna med att barnet skulle hittas av någon...

+ Läs mer

M
Munk som skriver

Böckernas utveckling under medeltiden

av: Jan-Olof Fallström
2023-09-27
klocka Lästid 12 minuter

Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-talet spelade de en avgörande roll som länk mellan författare och läsare. Nästan varje kloster hade en skrivavdelning och ett bibliotek. I skrivsalarna satt munkarna i rader och utförde kopieringen och översättningen av olika böcker. Vissa arbeten fullgjorde de bäst stående vid sin pulpet. De enda avbrotten var bönestunder och bibelstudier...

+ Läs mer

M

Slaveri i Europa under äldre medeltiden

av: Jan-Olof Fallström
2023-02-10
klocka Lästid 8 minuter

De flesta av oss idag känner till att slaveriet var utbrett i antikens Grekland och Rom. Men visste du att slaveri även var ett utmärkande samhällsdrag i stora delar av Europa under äldre medeltiden (500-1000)? Till och med kyrkan använde sig av slavar.

+ Läs mer

S

Matilda av Toscana - härförare i påvens tjänst

av: Stefan Högberg
2022-05-02
klocka Lästid 15 minuter

Matildas äktenskap blev en katastrof, men när hon lämnat maken var hon den enda arvtagaren till det mäktiga italienska huset Canossa och axlade samtidigt rollen som påve Gregorius VII:s allierade i kampen mot kejsaren under den s.k. investiturstriden. Påven som försökte skapa en stark kyrka utan världslig inblandning hade kommit på kollisionskurs med den tysk-romerske kejsaren Henrik IV. Matilda lyckades i ett tidigt skede förhandla fram en uppgörelse mellan dem när de träffades vid hennes huvudfäste Canossa. Kort därefter när konflikten återigen trappades upp och diplomatin misslyckades, gick Matilda av Toscana i krig mot kejsaren...

+ Läs mer

S

Den senmedeltida kyrkans förfall, reformationen och splittringen

av: Carl-Henrik Larsson
2022-05-02
klocka Lästid 15 minuter

Under senmedeltiden förföll den katolska kyrkan. Flera av påvarna levde på ett sätt som stod i bjärt kontrast till den lära som kyrkan predikade. Kritiken mot kyrkan kom under 1500-talet att växa och omfattade inte bara påvarnas och prästernas leverne utan alltifrån kyrkans handel med avlatsbrev till synen på nattvardsfirande och barndop. Reformationen splittrade katolska kyrkan inifrån...

+ Läs mer

S

Medeltidens helgonkult

av: Gunnar Åselius
2021-07-28
klocka Lästid 4 minuter

Med helgonkult menas dyrkan av heliga män och kvinnor som genom sina liv och gärningar visat sig stå i särskild relation till Gud. De vördades som föredömen, men också som medlare för människor inför Gud. Helgonkulten hade rötter i kristendomens första tid och var mycket populär då den gjorde den kristna religionen lättförståelig och konkret för vanligt folk...

+ Läs mer

S

Kristnandet av Sverige

av: Gunnar Åselius
2021-07-27
klocka Lästid 5 minuter

Kristnandet var en långdragen process som kan sägas vara avslutad i Sverige först på 1100-talet. Kristendomens spridning var en naturlig konsekvens av nordbornas integrering i Europa genom vikingatågen. Under sina färder till Bysans och Västeuropa kom människorna i Norden i kontakt med kristendomen långt innan de själva blev kristna...

+ Läs mer

S

Frälset i medeltidens Sverige

av: Gunnar Åselius
2021-07-03
klocka Lästid 7 minuter

Begreppet "frälse" är en benämning på de samhällsgrupper (adelns och kyrkans folk) som var befriade från skatt och även hade en viss rättslig särställning. Skattefrihet och immunitet för kyrkan beviljades första gången i Sverige år 1200 samt åter av Magnus Ladulås vid ett möte i Söderköping 1281. Det världsliga frälsets (adeln) uppkomst räknas från Alsnö stadga 1280...

+ Läs mer

S

Wittenbergs lärda spred protestantismens idéer till Sverige

av: Torbjörn Nilsson
2021-04-10
klocka Lästid 15 minuter

Om några månader skulle Olof Petersson ta sin magisterexamen i teologi. Nu i oktober 1517 var han och hundratals andra studenter på väg till en föreläsning av doktor Martin Luther om Romarbrevet och andra bibeltexter. Luther var en populär föreläsare, känd för sin svidande kritik av påvekyrkan. Olaus Petri, som studenten egentligen kallade sig, tog liksom sina kamrater djupa intryck av Luther. Han och hans studiekamrater blev reformationens unga stridsmän när den nya tidens humanism, renässans och protestantism stöpte om Europas idévärld samtidigt med den slutliga uppgörelsen mellan kyrka och statsmakt. Olaus möte med Luther blev avgörande för Sveriges kulturella orientering under många hundra år framåt...

+ Läs mer

S

Medeltidens klosterväsende: munk- och nunneordnar

av: Åke Magnusson och Börje Andersson
2021-02-10
klocka Lästid 8 minuter

Kristendomen satte sin prägel på det mesta i det medeltida samhället: kultur, politik och moral. Kyrkan var mer än någon annan institution gemensam för hela Europa. Man kan tala om en kristen enhetskultur starkt stödd av det rådande feodala systemet. Genom förläningar och gåvor blev kyrkan under medeltiden mycket rik. Under 1200-talet ägde kyrkan t.ex. omkring en tredjedel av all jord i Västeuropa. Men det fanns också många som protesterade mot kyrkans rikedom. De menade att kyrkan brydde sig alltför mycket om ekonomisk och politisk makt och därmed förlorade sin andliga kraft. Att följa Jesus och hans enkla levnadssätt blev ett ideal för bl.a. munkar och nunnor...

+ Läs mer

S

Den medeltida kyrkans organisation i Sverige

av: Gunnar Åselius
2020-07-19
klocka Lästid 10 minuter

Under medeltiden hade kyrkan mycket stor makt och genomsyrade hela det europeiska samhället. Var man än bodde var man en del av kyrkan. För att kunna kontrollera alla dessa kristna själar byggde kyrkan upp en effektiv toppstyrd organisation där stora regioner eller riken delades in i kyrkliga administrativa områden på olika nivåer. I Sverige kallades den minsta administrativa enheten för socken. Flera socknar bildade tillsammans ett stift som styrdes av en biskop. Från och med 1200-talet fanns det sju stift inom det svenska riket. Dessa utgjorde gemensamt en kyrkoprovins (här: den svenska kyrkoprovinsen), vilket var den största administrativa enheten inom den katolska kyrkan. Varje europeisk kyrkoprovins styrdes av en ärkebiskop, vilken i sin tur lydde under påven i Rom...

+ Läs mer

M

Kyrkoåret

av: Jan Arvid Hellström
2020-07-12
klocka Lästid 6 minuter

Det förkristna feståret kom helt eller delvis att förvandlas till det kristna kyrkoåret. Det lever till stora delar kvar även om många helgondagar inte längre är fest- och helgdagar. Men fortfarande finns de kvar i våra almanackor som en gång var kalendrar över kyrkoårets fest- och helgondagar. Men som också försågs med uppgifter som hade att göra med åkerbruk, jakt och fiske. I kalendrarna markerades också lämpliga dagar för åderlåtning, data kring planeternas ställning, astrologiska uppgifter m.m...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Medeltidens kyrka och reformationen

av: Jan Arvid Hellström
2020-05-27
klocka Lästid 8 minuter

När kristendomen ersatte den förkristna tron tog den upp mycket av dess bruk och föreställningsvärldar. De förkristna riterna levde till stor del vidare i kristnad form. Den medeltida kristendomen var ett fundamentalt inslag i människornas liv, försörjning och kamp för tillvaron. I stort sett alla vardagliga händelser var inneslutna i Guds och kyrkans skydd...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Kristendomens genombrott i Norden

av: Jan Arvid Hellström
2020-05-26
klocka Lästid 6 minuter

Det är så mycket i vardagen som kan relateras till förkristet och kristet. Det kan därför vara intressant att diskutera hur förhållandet mellan förkristet och kristet såg ut en gång i tiden, i samband med det stora kultskiftet då kristendomen fick fäste i Norden för omkring tusen år sedan...

+ Läs mer

M

Bakgrunden till det första korståget

av: Magnus Västerbro
2019-11-11
klocka Lästid 9 minuter

Det var under kyrkomötet i Clermont år 1095 som påven Urban II uppmanade de församlade - flera hundra präster, biskopar och världsliga ledare - att genast, tillsammans, låta organisera ett jättelikt väpnat pilgrimståg mot den muslimska världen för att undsätta den östra kyrkan i deras försvar av kristendomen. Sällan har ett enda tal betytt så mycket. Påvens uppmaning spreds över stora delar av Europa och hörsammades av tiotusentals kristna som var mer än villiga att döda i Guds namn. Därmed inleddes en tvåhundraårig era av korståg med massmord och hat i dess kölvatten...

+ Läs mer

S

Heliga Birgitta - Europas skyddshelgon

av: Torbjörn Nilsson
2019-08-28
klocka Lästid 15 minuter

Heliga Birgitta har en stark ställning som katolskt helgon och är sedan 1999 Europas skyddshelgon. Hennes fascinerande liv ger inblickar i såväl 1300-talets svenska samhällselit som tidens krisdrabbade kristna centrum i Rom...

+ Läs mer

S

Skatter och tionde i medeltidens Sverige

av: Gunnar Åselius
2019-07-22
klocka Lästid 10 minuter

I medeltidens Sverige fick den skattpliktiga delen av befolkningen betala skatt både till kungamakten och till kyrkan. I den här artikeln kan du läsa om vilka skatter kungen skulle ha och hur skatterna till kyrkan fungerade.

+ Läs mer

S

Medeltidens universitet

av: Magnus Västerbro
2018-12-27
klocka Lästid 6 minuter

År 1088 öppnade universitetet i Bologna sina portar och under 1100-talet och 1200-talet grundades flera andra universitet runt om i Europa. Det var studiet av romersk rätt som lade grunden för de första universiteten, men efter hand breddades utbudet med mängder av andra ämnen. I samband med detta började ett centrum för lärdom utanför kyrkans kontroll att byggas upp i Europa...

+ Läs mer

M
Väggmålning som föreställer en båt med passagerare.

Katolska kyrkan i Sverige och Finland under medeltiden

av: Herman Lindqvist
2018-07-19
klocka Lästid 4 minuter

Med kristendomen knöts Sverige som ett av de sista länderna till den europeiska kulturen. Det skedde genom att präster och munkar från England, Tyskland och Frankrike kom med handskrifter och böcker, modern läkarvetenskap, byggteknik och nya verktyg till vårt land...

+ Läs mer

M

Medeltidens kultur i Sverige

av: Herman Lindqvist
2018-02-17
klocka Lästid 4 minuter

Medeltiden var ingen mörk parentes i vår historia. Tvärtom. Medeltiden kom med ljuset. Det var en färgsprakande tid då Sverige genom den katolska kyrkan stod i direkt kontakt med Europa och inte minst renässansens Italien...

+ Läs mer

M
Porträtt

Karl den store och Frankerrikets storhetstid

av: Magnus Västerbro
2017-11-10
klocka Lästid 7 minuter

Genom sina erövringar och förhållande till den kristna kulturen bidrog Karl den store kanske mer än någon annan till att bevara och sprida kristendomen i Europa under den äldre medeltiden. När han år 800 kröntes av påven till romersk kejsare fick påvemakten och kristendomen en stark beskyddare...

+ Läs mer

M
Franciskus av Assisi får en uppenbarelse.

Franciskus av Assisi och Franciskanorden

av: Carsten Ryytty
2016-10-08
klocka Lästid 3 minuter

Franciscus av Assisi tillhör ett av den kristna världens mest omtyckta helgon. Många städer, gator och kyrkor bär hans namn. Hans anda lever i den stora Franciskanorden, den största munkorden inom den katolska kyrkan...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
En munk står på en bergshäll och predikar för en folksamling.

Sverige under medeltiden, del 2 av 3: Sverige kristnas

av: Hans Thorbjörnsson
2016-02-21
klocka Lästid 7 minuter

Den andra delen i en artikelserie om Sveriges medeltid. Under slutet av vikingatiden och början av Sveriges medeltid kom kristna missionärer från Tyskland och England för att sprida sin tro. Under 1100-talet lät allt fler svenskar döpa sig. Klangen från klockorna i nybyggda kyrkor började höras i byarna...

+ Läs mer

Podcast om Kyrkan och klostren på medeltiden

SO-rummet podcast icon
M

Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.

+ Läs mer

Länkar om Kyrkan och klostren på medeltiden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi
Medeltida målning som föreställer riddare som tar emot ett pris från några kvinnor efter en avslutad tornering.

Medeltiden

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Hi
Motiv med människor på bildsten från Gotland.

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Hi
Vy över ett medeltida vinterlandskap med en by i förgrunden och en stad längre bort.

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Hi
Jägare med jakthundar som kommer hem till byn. Medeltida vinterlandskap.

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi
Riddare

Riddare och riddarordnar

Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden,...

Hi
Medeltida soldater och riddare på gudstjänst i en stor kyrka.

Korstågen

De medeltida korstågen (1096-1291) innefattar de krig som skulle befria Jerusalem och andra platser i det Heliga landet...

Hi
Martin Luther argumenterar inför nordtyska kungar och furstar.

Reformationen

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Re

Katolicismen

Katolicismen är den största och en av de äldsta grenarna inom kristendomen. Den katolska kyrkan leds av påven som har...

Re

Helgon

Inom kristen tradition är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och...

Re
Motiv på ett blyinfattat fönster med Jesus och lärjungarna som äter tillsammans.

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Re
En uråldrig stavkyrka med trädklädda höjder i bakgrunden.

Nordens kristnande

Under vikingatiden började kristendomen införas i Norden av europeiska missionärer. På 1000-talet fick kristendomen...

Hi
Folkvimmel på ett torg i Visby där Danmarks kung tar emot skatter från Visbys invånare.

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

Hi
Karta

Kalmarunionen

Det tyska handelsförbundet Hansan hade under medeltidens gång vuxit sig allt starkare och mäktigare...

Hi
Idé

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Re
kloster

Kloster

Klostren var viktiga kulturhärdar och humanitära fristäder i medeltidens Europa. I klostren bedrevs...

Hi
Inkvisitionen

Inkvisitionen

Inkvisitionen var en katolsk organisation och domstol som hade till uppgift att spåra upp och döma...

Re
Bild saknas

Pilgrimer och vallfärder

En pilgrim är en person som gör en vallfärd (pilgrimsresa) till en helig ort. En vallfärd är ett...

Re
Birgitta

Heliga Birgitta

Heliga Birgitta (ca 1303-1373) blev berömd för sin fromhet redan under sin livstid. Hon grundade en...

Hi
ikon

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

Hi
Aristoteles

Aristoteles

Aristoteles är en av de mest kända vetenskapspersonerna genom tiderna. Han var en vetenskapsman som...

Re
Ansgar

Ansgar

Ansgar (801-865), ärkebiskop i Hamburg-Bremen, "Nordens apostel". Han blev i unga år benediktinmunk...

Re
Bannlysning

Bannlysning

Bannlysning innebar uteslutning ur kyrkans gemenskap. I medeltida kyrkorätt skilde man mellan två...

Hi
Sigill

Hans Brask

Hans Brask (1464-1538), riksråd, biskop i Linköping 1513-1527. Liksom många andra kyrkomän var...

Re
Svartbrödraklostret

Dominikanorden

Dominikanorden, Ordo fratrum praedicatorum, predikarebrödernas orden, är en kyrklig orden som...

Re
Franciskanorden

Franciskanorden

Franciskanorden, Ordo fratrum minorum, mindrebröderna, kyrklig orden stadfäst 1223, ursprungligen...

Re
Cisterciensorden

Cisterciensorden

Cisterciensorden eller cistercienserna, är en klosterorden som grundades i Citeaux i Frankrike 1098...

Re
Birgitta på ett frimärke

Birgittinorden

Birgittinorden, egentligen Den Allraheligaste Frälsarens orden (latin: Ordo Sanctissimi Salvatoris...

Re
klostret

Vadstena kloster

Vadstena kloster var Sveriges första birgittinkloster och byggdes på mark skänkt av kung Magnus...

Hi
skepp

Svenska korståg

Ett korståg var ett krig som utkämpades på den kristna trons vägnar. Kyrkan var negativ till våld...

Re
Klosterdörr

Nydala kloster

Nydala kloster ligger i Småland vid sjön Rusken och grundades 1143 av Linköpingsbiskopen Gisle....

Re
Korsgången Alvastra kloster

Alvastra kloster

Alvastra kloster ligger vid Omberg i Östergötland och var ett kyrkligt och politiskt centrum i...

Hi
Jakob Ulfsson

Jakob Ulvsson

Jakob Ulvsson (död 1521) var ärkebiskop 1469-1515 och grundade Uppsala universitet 1477. Jakob...

Re
Medeltida dokument

Adam av Bremen

Adam av Bremen (dödsår okänt) var en kyrkoman och möjligen lärare i domskolan i Bremens ärkestift...

Re
universitet

Skolastik

Skolastik är en sammanfattande benämning på de teoretiska studier och diskussioner om de kristna...

Hi
Hildegard

Hildegard av Bingen

Den som läst H. P. Lovecrafts böcker funderar kanske om ett tentakelförsett monster håller på att...

Hi
Skolmaterial i historia

Skolmaterial om historia

Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....

Re
Påve Leo III kröner Karl den store till kejsare.

Påvar

Påven i Rom räknas som en av världens mest inflytelserika personer. Det beror främst på hans...