M
Kategori

Kyrkan hade stor makt under medeltiden. Bilden visar Karl den store på besök hos påve Adrian I, år 772.

Kyrkan och klostren på medeltiden

Gud låg bakom allt som hände i världen

Påven och kyrkan hade en mycket stark ställning i Europa under medeltiden. Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden. Gud verkade för allt det goda och djävulen för allt det onda. Om man hade syndat vände man sig till kyrkan för att få botgöring.

Gud låg bakom allt som hände i världen

Påven och kyrkan hade en mycket stark ställning i Europa under medeltiden. Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden. Gud verkade för allt det goda och djävulen för allt det onda. Om man hade syndat vände man sig till kyrkan för att få botgöring.

ANNONS

ANNONS

Bra att veta...

Kyrka: Med ordet kyrka kan man mena många olika saker. Det kan vara en byggnad där människor samlas till gudstjänst. Men det kan också vara gemenskapen av kristna, lokalt, nationellt eller globalt. Ordet kyrka betyder egentligen något som tillhör Herren (Kristus). I avsnittet om medeltiden avses den katolska kyrkan, eftersom den var dominerande i Europa under perioden.

Kyrkans normer och tankesätt genomsyrade hela samhället, även lagstiftningen. För omvärlden framstod Västeuropa under medeltiden som en enhet med påven i Rom som överhuvud.

Kyrkan hade stort inflytande över folks liv

Medeltidens människor levde i en kristen föreställningsvärld som vi har svårt att föreställa oss idag. Kyrkan och dess katolska lära hade ett enormt inflytande i samhället. Kristendomen och kyrkans syn på saker och ting formade därför folks liv och sätt att tänka.

Tiden innan reformationen i Nordeuropa var kyrkan avskild från staten och fungerade som en egen organisation med påven i Rom som ledare. Påven räknades i stort sett som Guds ställföreträdare på jorden och hade oinskränkt makt över allt det andliga.

Kyrkans lära gick ut på att livet på jorden endast utgjorde ett förspel till det kommande eviga livet efter döden. För att bli garanterad en plats i paradiset var man tvungen att leva enligt kyrkans regler. De som inte skötte sig blev förpassade till helvetet.

Kyrkan kunde också hota med bannlysning, vilket innebar att man blev utesluten ur kyrkan och därmed dömd till ett evigt liv i helvetet.

Eftersom den kristna läran betonar betydelsen av att förlåta sin nästa, så fanns det också en ”bakdörr” till himlen – skärselden. I skärselden kunde de som begått mildare synder grillas tills de sonat sina gärningar varefter de kunde släppas in i paradiset.

De som inte levde enligt kyrkans regler och skötte sig blev förpassade till skärselden eller helvetet.

Den kristna mentaliteten var alltid närvarande hos medeltidens människor. Medellivslängden var låg jämfört med idag och döden var en ständig följeslagare. Tankar på livet efter döden var alltjämt aktuella och påverkade folks handlingar.

Det var därför naturligt - för såväl kungar, adel och köpmän som vanliga bönder - att skänka gåvor och mark till kyrkor och kloster. Genom sådana gåvor försäkrade man sig om en bättre och kortare tid i skärselden.

I det medeltida samhället var det kyrkan som ansvarade för att befolkningen vårdade och stärkte sin kristna tro och respekt inför överhögheten.

Prästernas inkomst togs från allmogen som var ålagda att betala en tiondel av sin inkomst i skatt till kyrkan (inkl. klostren). Tiondet, i kombination med folks gåvor (se ovan), gjorde att kyrkorna och klostren ägde mycket mark. Kyrkan som organisation var därför en mäktig maktfaktor i hela Europa under medeltiden.

ANNONS

ANNONS

Medeltidens klosterväsen

Det medeltida kristna klosterväsendet var en viktig beståndsdel i den europeiska samhällsutvecklingen under perioden.

Klostren utgjorde delar av ett stort kristet nätverk, där klostret hade kontakt med andra kloster i Europa. På grund av det blev de ofta inkörsportar för ny teknik, uppfinningar och arkitektur. Klostren fungerade därför inte bara som andliga vistelseorter utan var samtidigt centrum för vetenskap och lärande vilket bidrog till att sprida både gamla och nya idéer till folket.

Munkar och nunnor
Bild: SO-rummet.se
Kyrkan och religionen styrde människornas liv på medeltiden. Kyrkans lära gick ut på att livet på jorden endast utgjorde ett förspel till det kommande eviga livet efter döden. För att bli garanterad en plats i paradiset var man därför tvungen att leva enligt kyrkans regler.

Inom klostervärlden rådde det strikta skiljelinjer mellan könen. I de manliga klostren hade munkarna en prior eller abbot som föreståndare. Medan nunnorna i de kvinnliga klostren leddes av en abbedissa. Både munkar och nunnor ägnade sig åt ungefär samma sysslor med vissa undantag. Klosterväsendet utgjorde den enda möjligheten för kvinnor att utbilda sig i det medeltida Europa.

De som levde sina liv som munkar och nunnor kom ofta från samhällets rikaste familjer.

En av de viktigaste personerna bakom utformandet av det västerländska klosterväsendet var Benedikt av Nursia. Han levde på 500-talet och lät grunda ett kloster på berget Monte Cassino i södra Italien.

Benedikt utformade tre klosterlöften som alla som skulle gå i kloster var tvungna att godta. Dessa klosterlöften innebar att en klostermedlem skulle leva i fattigdom, kyskhet (inget sexuellt umgänge) och visa lydnad inför sina ledare.

ANNONS

ANNONS

Benedikts klosterregler förespråkade också att klostermedlemmarna inte bara skulle ägna sig åt bön och meditation utan också utföra praktiskt arbete. Vid sidan av arbetet på fälten och med avskrifter, skötte munkar och nunnor också ofta sjuk- och fattigvården i det medeltida samhället. Därtill bedrevs i regel undervisning och forskning vid klostren.

Kyrkans krav på immunitet från världsliga furstars inblandning accepterades av de europeiska kungarna eftersom kyrkan hade en avancerad administration och i princip monopol på läs- och skrivkunnighet som kungamakten också hade användning av.

En from gärning för de som inte kunde eller ville gå i kloster var att skänka dem pengar, egendom eller landområden. Genom sådana gåvor blev det också lättare att undkomma helvetets plågor och istället komma till himlen efter döden. Att skänka gåvor till kloster och kyrkor var därmed en slags försäkring, som i det här fallet skulle komma till användning i livet efter detta.

Under medeltiden uppstod flera olika klosterordnar i Västeuropa. En klosterorden bestod av en sammanslutning av kloster som byggde på gemensamma ordensregler. Klostrens regler kunde skilja sig åt, men de tre klosterlöftena var något som alla klosterordnar hade gemensamt.

I Sverige anlades ett femtiotal kloster under medeltiden. Ofta var kungar och biskopar initiativtagare.

I samband med reformationen på 1500-talet togs många av klostrens egendomar över av staten i de länder som blivit protestantiska. Klosterväsendet avtog därför snabbt i de reformerade staterna i Nordeuropa men fortsatte att ha en viss betydelse i de katolska länderna vid Medelhavet.
 

Avgränsare

Kyrkan var medeltidens mäktigaste organisation

Den australiensiska historikern John Hirst skriver i sin bok Europa - en kort historik:

Redan under 300-talet fanns inom kyrkan en komplett hierarki av heltidsbetalda ämbetsmän: präster, biskopar och ärkebiskopar. En av dessa biskopar - biskopen av Rom - skulle komma att bli kyrkans överhuvud och senare kallas påve.

När romarriket kollapsade överlevde kyrkan - den var som en stat i staten. Påven blev som en tvilling till kejsaren, med en hierarki av ämbetsmän under sig som han kontrollerade.

Kyrkan hade sin egen rättsapparat med egna domstolar och egna häkten som satte kraft bakom lagen. Kyrkan var den högsta instansen inte bara i kyrkofrågor, utan också i verkligt viktiga frågor som äktenskap och arv. Kyrkan styrde över och vidmakthöll sitt eget skattesystem, eftersom alla var tvungna att betala pengar för att kyrkan skulle bestå.
 

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Bannlysning: Uteslutning ur kyrkan och därmed dömd till ett evigt liv i helvetet.

Biskop: Under medeltiden var biskoparna viktiga makthavare och medlemmar i kungens råd. Biskopen var den högste kyrklige ledaren inom ett visst stift. I Sverige fanns under senmedeltiden sju stift: ärkestiftet Uppsala (Uppland, Norrland, Jämtland i Norge samt Åland fram till 1300-talet), Skara (Västergötland, Dalsland och Värmland), Strängnäs (Södermanland och Närke), Linköping (Östergötland, Gotland, Öland samt Småland utom Värend), Västerås (Västmanland och Dalarna), Växjö (Värend) samt Åbo (Finland). Biskoparna var därför också stora jordägare och viktiga spelare i det politiska livet. Detta gjorde dem till både världsliga och andliga makthavare.

Botgöring: Gottgörelse, sonande av synd. En metod för att rena samvetet och återigen få ta del av de kristnas gemenskap.

Celibat: Sexuell avhållsamhet. Medeltidens präster, biskopar etc inom katolska kyrkan var enligt kyrkliga regler tvungna att leva i celibat så att äktenskap och familjeliv inte skulle inverka på deras heliga uppdrag.

Domkyrka: Den kyrkan i ett stift där biskopen vistas. En domkyrka är ett självständigt och självägande rättssubjekt och är inte sorterat under någon församling.

Kyrkoprovins: Det största kyrkligt administrativa området inom den katolska kyrkan. Varje kyrkoprovins styrdes av en ärkebiskop som ansvarade för de stift som fanns inom kyrkoprovinsen. Från och med 1164 utgjorde de sju stiften inom det svenska riket en egen kyrkoprovins med Uppsala stift som ärkestift (ärkebiskopens stift).

Kättare: En individ som har idéer som strider mot en etablerad trosuppfattning eller ett förhärskande samfunds tro (här katolska kyrkan). Den som avviker på ett sådant sätt kallas kättare.

Påven: Högste ledaren inom den katolska kyrkan. Påven har sitt säte i Rom.

Reform(era): Omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället. Under den s.k. reformationen som ägde rum på 1500-talet omformades kyrkan i flera länder i Nordeuropa. I de länder som reformerades ersattes den katolska läran med Martin Luthers protestantiska lära.

Skärselden: En slags ”bakdörr” till himlen. I skärselden kunde de som begått mildare synder grillas tills de sonat sina gärningar varefter de kunde släppas in i paradiset.

Socken: Ett administrativt område bestående av flera intilliggande byar och tätorter. Socknen hade en präst, sockenkyrka, styrdes av sockenstämman, och var en slags föregångare till dagens kommuner.

Stift: Kyrklig administrativ region som leds av en biskop.

Synd: En slags skuld. En individs handlingar eller sinnelag (tankar och känslor) som står i strid med Guds vilja såsom den beskrivs i det kristna normsystemet (Bibeln och kyrkans lära).

Tionde: Extra skatt som bönder och borgare måste betala till kyrkan. Läs mer >

Ärkebiskop: Den ledande biskopen i en kyrkoprovins. Under medeltiden utgjorde de sju stiften inom det svenska riket en egen kyrkoprovins som lydde under påven i Rom. I varje kyrkoprovins fanns en ärkebiskop vilken i sin tur ansvarade för de stift (inkl. biskopar etc) som fanns inom kyrkoprovinsen.
 

ANNONS

ANNONS

Intressanta fakta om kyrkans medeltida kvinnosyn

Visste du att:

  • Vid kyrkomötet i Nicaea år 325 fastslog prästerskapet att kvinnan har en själ. Vid kyrkomötet i Macon år 585 försökte prästerna avgöra om kvinnan liksom mannen har en odödlig själ. Efter en lång överläggning enades prästerna om att även kvinnan har en odödlig själ.
     
  • De gamla kyrkofäderna beskrev kvinnan som liderlig, lösaktig och skrämmande. De ansåg att det var kvinnan som var upphovet till det onda i världen. För det var Eva som var orsak till syndafallet, med alla dess konsekvenser för människosläktet. Kvinnans farliga natur underströks av påven Gregorius VII (d. 1085), som tvingade prästerna till celibat.
     
  • Kvinnans hår betraktades länge som något syndigt och omoraliskt. Under medeltiden förbjöd kyrkan kvinnor att beträda en kyrka med bart huvud.
     
  • Thomas av Aquino (d. 1274), medeltidens högst lärde teolog, ansåg att det bara fanns en godtagbar samlagsställning. Det var den med kvinnan under och mannen ovanpå. Enligt Aquino återspeglade det ordningen i naturen. Mannen var en högre och kvinnan en lägre stående individ.
     
  • I Gamla testamentet finns sammanlagt 1315 manliga personnamn och endast 111 kvinnonamn. Medan männen beskrivs i positiva ordalag, skildras kvinnorna ofta negativt.
     
  • Under 1400-talet var det populärt bland kvinnorna i Frankrike att låta underkjolen skymta fram under dräkten. Prästerna kallade dessa dräkter där underkjolen skymtade fram för ”helvetesfönster”.

LÄS MER: Förbjuden frukt har format synen på våra könsroller
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad hade nästan hela Europas befolkning gemensamt under medeltiden?
     
  2. På vilka sätt hade påven och kyrkan stor makt? Jämför också gärna med kyrkan idag.
     
  3. Ge exempel på plikter och sysslor som munkar och nunnor ägnade sig åt under medeltiden.
     
  4. Kyrkan med sina kloster blev mycket rika under medeltiden. Hur kunde de bli det?
     
  5. Kyrkan skilde gärna på män och kvinnor i det mesta. Nämn några av kyrkans idéer som visar detta.

Ta reda på:

  1. Hur framställde man böcker innan Gutenberg förbättrade boktryckarkonsten?
     
  2. Vem bestämde över kyrkan i Västeuropa?
     
  3. Vad innebar en bannlysning?
     
  4. Varför blev latinet ett gemensamt språk för de lärda i Europa?
     
  5. Vad var inkvisitionen och varför har begreppet fått en sån negativ innebörd?

Diskutera:

  1. Varför hade man så många bilder i kyrkorna?
     
  2. Förändrades människorna i Europa av kristendomen? Hur i så fall?
     
  3. Varför var kyrkan så sträng?
     
  4. Varför blev vissa människor nunnor eller munkar?
     

Obs! I avsnittet om korstågen finns mer fakta och frågor som handlar om kyrkan under medeltiden.
 

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Knut Helle, Bra Böckers världshistoria, del 5 – Nomadfolk och högkulturer, Bokförlaget Bra Böcker, 1984
Den svenska historien (Bonniers lexikon), band 3 – Kyrka och riddarliv, Bonniers, 1994
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria - Medeltiden, Tankens pilgrimer, Natur och Kultur, 2010
John Hirst, Europa - en kort historik, Natur och kultur, 2017


FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Kyrkan och klostren på medeltiden

M
Munk som skriver

Böckernas utveckling under medeltiden

av: Jan-Olof Fallström
2023-09-27

Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-talet spelade de en avgörande roll som länk mellan författare och läsare. Nästan varje kloster hade en skrivavdelning och ett bibliotek. I skrivsalarna satt munkarna i rader och utförde kopieringen och översättningen av olika böcker. Vissa arbeten fullgjorde de bäst stående vid sin pulpet. De enda avbrotten var bönestunder och bibelstudier...

+ Läs mer

M

Slaveri i Europa under äldre medeltiden

av: Jan-Olof Fallström
2023-02-10

De flesta av oss idag känner till att slaveriet var utbrett i antikens Grekland och Rom. Men visste du att slaveri även var ett utmärkande samhällsdrag i stora delar av Europa under äldre medeltiden (500-1000)? Till och med kyrkan använde sig av slavar.

+ Läs mer

S

Matilda av Toscana - härförare i påvens tjänst

av: Stefan Högberg
2022-05-02

Matildas äktenskap blev en katastrof, men när hon lämnat maken var hon den enda arvtagaren till det mäktiga italienska huset Canossa och axlade samtidigt rollen som påve Gregorius VII:s allierade i kampen mot kejsaren under den s.k. investiturstriden. Påven som försökte skapa en stark kyrka utan världslig inblandning hade kommit på kollisionskurs med den tysk-romerske kejsaren Henrik IV. Matilda lyckades i ett tidigt skede förhandla fram en uppgörelse mellan dem när de träffades vid hennes huvudfäste Canossa. Kort därefter när konflikten återigen trappades upp och diplomatin misslyckades, gick Matilda av Toscana i krig mot kejsaren...

+ Läs mer

S

Den senmedeltida kyrkans förfall, reformationen och splittringen

av: Carl-Henrik Larsson
2022-05-02

Under senmedeltiden förföll den katolska kyrkan. Flera av påvarna levde på ett sätt som stod i bjärt kontrast till den lära som kyrkan predikade. Kritiken mot kyrkan kom under 1500-talet att växa och omfattade inte bara påvarnas och prästernas leverne utan alltifrån kyrkans handel med avlatsbrev till synen på nattvardsfirande och barndop. Reformationen splittrade katolska kyrkan inifrån...

+ Läs mer

M

Medeltidens helgonkult

av: Gunnar Åselius
2021-07-28

Med helgonkult menas dyrkan av heliga män och kvinnor som genom sina liv och gärningar visat sig stå i särskild relation till Gud. De vördades som föredömen, men också som medlare för människor inför Gud. Helgonkulten hade rötter i kristendomens första tid och var mycket populär då den gjorde den kristna religionen lättförståelig och konkret för vanligt folk...

+ Läs mer

S

Kristnandet av Sverige

av: Gunnar Åselius
2021-07-27

Kristnandet var en långdragen process som kan sägas vara avslutad i Sverige först på 1100-talet. Kristendomens spridning var en naturlig konsekvens av nordbornas integrering i Europa genom vikingatågen. Under sina färder till Bysans och Västeuropa kom människorna i Norden i kontakt med kristendomen långt innan de själva blev kristna...

+ Läs mer

Podcast om Kyrkan och klostren på medeltiden

SO-rummet podcast icon
M

Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.

+ Läs mer

Länkar om Kyrkan och klostren på medeltiden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Medeltiden

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Hi

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Hi

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Hi

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi
Riddare

Riddare och riddarordnar

Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden,...

Hi

Korstågen

De medeltida korstågen (1096-1291) innefattar de krig som skulle befria Jerusalem och andra platser i det Heliga landet...

Hi

Reformationen

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Re

Katolicismen

Katolicismen är den största och en av de äldsta grenarna inom kristendomen. Den katolska kyrkan leds av påven som har...

Re

Helgon

Inom kristen tradition är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och...

Re

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Re

Nordens kristnande

Under vikingatiden började kristendomen införas i Norden av europeiska missionärer. På 1000-talet fick kristendomen...

Hi

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

Hi
Karta

Kalmarunionen

Det tyska handelsförbundet Hansan hade under medeltidens gång vuxit sig allt starkare och mäktigare...

Hi
Idé

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Re
kloster

Kloster

Klostren var viktiga kulturhärdar och humanitära fristäder i medeltidens Europa. I klostren bedrevs...

Hi
Inkvisitionen

Inkvisitionen

Inkvisitionen var en katolsk organisation och domstol som hade till uppgift att spåra upp och döma...

Re
Bild saknas

Pilgrimer och vallfärder

En pilgrim är en person som gör en vallfärd (pilgrimsresa) till en helig ort. En vallfärd är ett...

Re
Birgitta

Heliga Birgitta

Heliga Birgitta (ca 1303-1373) blev berömd för sin fromhet redan under sin livstid. Hon grundade en...

Hi
ikon

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

Hi
Aristoteles

Aristoteles

Aristoteles är en av de mest kända vetenskapspersonerna genom tiderna. Han var en vetenskapsman som...

Re
Ansgar

Ansgar

Ansgar (801-865), ärkebiskop i Hamburg-Bremen, "Nordens apostel". Han blev i unga år benediktinmunk...

Re
Bannlysning

Bannlysning

Bannlysning innebar uteslutning ur kyrkans gemenskap. I medeltida kyrkorätt skilde man mellan två...

Hi
Sigill

Hans Brask

Hans Brask (1464-1538), riksråd, biskop i Linköping 1513-1527. Liksom många andra kyrkomän var...

Re
Svartbrödraklostret

Dominikanorden

Dominikanorden, Orda fratrum praedicatorum, predikarebrödernas orden, är en kyrklig orden som...

Re
Franciskanorden

Franciskanorden

Franciskanorden, Ordo fratrum minorum, mindrebröderna, kyrklig orden stadfäst 1223, ursprungligen...

Re
Cisterciensorden

Cisterciensorden

Cisterciensorden eller cistercienserna, är en klosterorden som grundades i Citeaux i Frankrike 1098...

Re
Birgitta på ett frimärke

Birgittinorden

Birgittinorden, egentligen Den Allraheligaste Frälsarens orden (latin: Ordo Sanctissimi Salvatoris...

Re
klostret

Vadstena kloster

Vadstena kloster var Sveriges första birgittinkloster och byggdes på mark skänkt av kung Magnus...

Hi
skepp

Svenska korståg

Ett korståg var ett krig som utkämpades på den kristna trons vägnar. Kyrkan var negativ till våld...

Re
Klosterdörr

Nydala kloster

Nydala kloster ligger i Småland vid sjön Rusken och grundades 1143 av Linköpingsbiskopen Gisle....

Re
Korsgången Alvastra kloster

Alvastra kloster

Alvastra kloster ligger vid Omberg i Östergötland och var ett kyrkligt och politiskt centrum i...

Hi
Jakob Ulfsson

Jakob Ulvsson

Jakob Ulvsson (död 1521) var ärkebiskop 1469-1515 och grundade Uppsala universitet 1477. Jakob...

Re
Medeltida dokument

Adam av Bremen

Adam av Bremen (dödsår okänt) var en kyrkoman och möjligen lärare i domskolan i Bremens ärkestift...

Re
universitet

Skolastik

Skolastik är en sammanfattande benämning på de teoretiska studier och diskussioner om de kristna...

Hi
Hildegard

Hildegard av Bingen

Den som läst H. P. Lovecrafts böcker funderar kanske om ett tentakelförsett monster håller på att...