M

Kyrkan hade stor makt under medeltiden. Bilden visar Karl den store på besök hos påve Adrian I, år 772.

Kyrkan och klostren på medeltiden

Gud låg bakom allt som hände i världen

Påven och kyrkan hade en mycket stark ställning i Europa under medeltiden. Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden. Gud verkade för allt det goda och djävulen för allt det onda. Om man hade syndat vände man sig till kyrkan för att få botgöring.

Kyrkans normer och tankesätt genomsyrade hela samhället, även lagstiftningen. För omvärlden framstod Västeuropa under medeltiden som en enhet med påven i Rom som överhuvud.

Gud låg bakom allt som hände i världen

Påven och kyrkan hade en mycket stark ställning i Europa under medeltiden. Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden. Gud verkade för allt det goda och djävulen för allt det onda. Om man hade syndat vände man sig till kyrkan för att få botgöring.

Kyrkans normer och tankesätt genomsyrade hela samhället, även lagstiftningen. För omvärlden framstod Västeuropa under medeltiden som en enhet med påven i Rom som överhuvud.

ANNONS

ANNONS

Bra att veta...

Kyrka: Med ordet kyrka kan man mena många olika saker. Det kan vara en byggnad där människor samlas till gudstjänst. Men det kan också vara gemenskapen av kristna, lokalt, nationellt eller globalt. Ordet kyrka betyder egentligen något som tillhör Herren (Kristus). I avsnittet om medeltiden avses den katolska kyrkan, eftersom den var dominerande i Europa under perioden.

Kyrkan hade stort inflytande över folks liv

Medeltidens människor levde i en kristen föreställningsvärld som vi har svårt att föreställa oss idag. Kyrkan och dess katolska lära hade ett enormt inflytande i samhället. Kristendomen och kyrkans syn på saker och ting formade därför folks liv och sätt att tänka.

Tiden innan reformationen i Nordeuropa var kyrkan avskild från staten och fungerade som en egen organisation med påven i Rom som ledare. Påven räknades i stort sett som Guds ställföreträdare på jorden och hade oinskränkt makt över allt det andliga.

Kyrkans lära gick ut på att livet på jorden endast utgjorde ett förspel till det kommande eviga livet efter döden. För att bli garanterad en plats i paradiset var man tvungen att leva enligt kyrkans regler. De som inte skötte sig blev förpassade till helvetet.

Kyrkan kunde också hota med bannlysning, vilket innebar att man blev utesluten ur kyrkan och därmed dömd till ett evigt liv i helvetet.

Eftersom den kristna läran betonar betydelsen av att förlåta sin nästa, så fanns det också en ”bakdörr” till himlen – skärselden. I skärselden kunde de som begått mildare synder grillas tills de sonat sina gärningar varefter de kunde släppas in i paradiset.

De som inte levde enligt kyrkans regler och skötte sig blev förpassade till skärselden eller helvetet.

Den kristna mentaliteten var alltid närvarande hos medeltidens människor. Medellivslängden var låg jämfört med idag och döden var en ständig följeslagare. Tankar på livet efter döden var alltjämt aktuella och påverkade folks handlingar.

ANNONS

Det var därför naturligt - för såväl kungar, adel och köpmän som vanliga bönder - att skänka gåvor och mark till kyrkor och kloster. Genom sådana gåvor försäkrade man sig om en bättre och kortare tid i skärselden.

I det medeltida samhället var det kyrkan som ansvarade för att befolkningen vårdade och stärkte sin kristna tro och respekt inför överhögheten.

Prästernas inkomst togs från allmogen som var ålagda att betala en tiondel av sin inkomst i skatt till kyrkan (inkl. klostren). Tiondet, i kombination med folks gåvor (se ovan), gjorde att kyrkorna och klostren ägde mycket mark. Kyrkan som organisation var därför en mäktig maktfaktor i hela Europa under medeltiden.

Medeltidens klosterväsen

Det medeltida kristna klosterväsendet var en viktig beståndsdel i den europeiska samhällsutvecklingen under perioden.

Klostren utgjorde delar av ett stort kristet nätverk, där klostret hade kontakt med andra kloster i Europa. På grund av det blev de ofta inkörsportar för ny teknik, uppfinningar och arkitektur. Klostren fungerade därför inte bara som andliga vistelseorter utan var samtidigt centrum för vetenskap och lärande vilket bidrog till att sprida både gamla och nya idéer till folket.

Kyrkan och religionen styrde människornas liv på medeltiden. Kyrkans lära gick ut på att livet på jorden endast utgjorde ett förspel till det kommande eviga livet efter döden. För att bli garanterad en plats i paradiset var man därför tvungen att leva enligt kyrkans regler.

Inom klostervärlden rådde det strikta skiljelinjer mellan könen. I de manliga klostren hade munkarna en prior eller abbot som föreståndare. Medan nunnorna i de kvinnliga klostren leddes av en abbedissa. Både munkar och nunnor ägnade sig åt ungefär samma sysslor med vissa undantag. Klosterväsendet utgjorde den enda möjligheten för kvinnor att utbilda sig i det medeltida Europa.

De som levde sina liv som munkar och nunnor kom ofta från samhällets rikaste familjer.

En av de viktigaste personerna bakom utformandet av det västerländska klosterväsendet var Benedikt av Nursia. Han levde på 500-talet och lät grunda ett kloster på berget Monte Cassino i södra Italien.

ANNONS

ANNONS

Benedikt utformade tre klosterlöften som alla som skulle gå i kloster var tvungna att godta. Dessa klosterlöften innebar att en klostermedlem skulle leva i fattigdom, kyskhet (inget sexuellt umgänge) och visa lydnad inför sina ledare.

Benedikts klosterregler förespråkade också att klostermedlemmarna inte bara skulle ägna sig åt bön och meditation utan också utföra praktiskt arbete. Vid sidan av arbetet på fälten och med avskrifter, skötte munkar och nunnor också ofta sjuk- och fattigvården i det medeltida samhället. Därtill bedrevs i regel undervisning och forskning vid klostren.

En from gärning för de som inte kunde eller ville gå i kloster var att skänka dem pengar, egendom eller landområden. Genom sådana gåvor blev det också lättare att undkomma helvetets plågor och istället komma till himlen efter döden. Att skänka gåvor till kloster och kyrkor var därmed en slags försäkring, som i det här fallet skulle komma till användning i livet efter detta.

Under medeltiden uppstod flera olika klosterordnar i Västeuropa. En klosterorden bestod av en sammanslutning av kloster som byggde på gemensamma ordensregler. Klostrens regler kunde skilja sig åt, men de tre klosterlöftena var något som alla klosterordnar hade gemensamt.

I Sverige anlades ett femtiotal kloster under medeltiden. Ofta var kungar och biskopar initiativtagare.

I samband med reformationen på 1500-talet togs många av klostrens egendomar över av staten i de länder som blivit protestantiska. Klosterväsendet avtog därför snabbt i de reformerade staterna i Nordeuropa men fortsatte att ha en viss betydelse i de katolska länderna vid Medelhavet.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Bannlysning: Uteslutning ur kyrkan och därmed dömd till ett evigt liv i helvetet.

Biskop: Under medeltiden var biskoparna viktiga makthavare och medlemmar i kungens råd. Biskopen var den högste kyrklige ledaren inom ett visst stift. I Sverige fanns under senmedeltiden sju stift: ärkestiftet Uppsala (Uppland, Norrland, Jämtland i Norge samt Åland fram till 1300-talet), Skara (Västergötland, Dalsland och Värmland), Strängnäs (Södermanland och Närke), Linköping (Östergötland, Gotland, Öland samt Småland utom Värend), Västerås (Västmanland och Dalarna), Växjö (Värend) samt Åbo (Finland). Biskoparna var därför också stora jordägare och viktiga spelare i det politiska livet. Detta gjorde dem till både världsliga och andliga makthavare.

Botgöring: Gottgörelse, sonande av synd. En metod för att rena samvetet och återigen få ta del av de kristnas gemenskap.

Celibat: Sexuell avhållsamhet. Medeltidens präster, biskopar etc inom katolska kyrkan var enligt kyrkliga regler tvungna att leva i celibat så att äktenskap och familjeliv inte skulle inverka på deras heliga uppdrag.

Domkyrka: Den kyrkan i ett stift där biskopen vistas. En domkyrka är ett självständigt och självägande rättssubjekt och är inte sorterat under någon församling.

Kyrkoprovins: Det största kyrkligt administrativa området inom den katolska kyrkan. Varje kyrkoprovins styrdes av en ärkebiskop som ansvarade för de stift som fanns inom kyrkoprovinsen. Från och med 1164 utgjorde de sju stiften inom det svenska riket en egen kyrkoprovins med Uppsala stift som ärkestift (ärkebiskopens stift).

Kättare: En individ som har idéer som strider mot en etablerad trosuppfattning eller ett förhärskande samfunds tro (här katolska kyrkan). Den som avviker på ett sådant sätt kallas kättare.

Påven: Högste ledaren inom den katolska kyrkan. Påven har sitt säte i Rom.

Reform(era): Omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället. Under den s.k. reformationen som ägde rum på 1500-talet omformades kyrkan i flera länder i Nordeuropa. I de länder som reformerades ersattes den katolska läran med Martin Luthers protestantiska lära.

Skärselden: En slags ”bakdörr” till himlen. I skärselden kunde de som begått mildare synder grillas tills de sonat sina gärningar varefter de kunde släppas in i paradiset.

Socken: Ett administrativt område bestående av flera intilliggande byar och tätorter. Socknen hade en präst, sockenkyrka, styrdes av sockenstämman, och var en slags föregångare till dagens kommuner.

Stift: Kyrklig administrativ region som leds av en biskop.

Synd: En slags skuld. En individs handlingar eller sinnelag (tankar och känslor) som står i strid med Guds vilja såsom den beskrivs i det kristna normsystemet (Bibeln och kyrkans lära).

Tionde: Extra skatt som bönder och borgare måste betala till kyrkan. Läs mer >

Ärkebiskop: Den ledande biskopen i en kyrkoprovins. Under medeltiden utgjorde de sju stiften inom det svenska riket en egen kyrkoprovins som lydde under påven i Rom. I varje kyrkoprovins fanns en ärkebiskop vilken i sin tur ansvarade för de stift (inkl. biskopar etc) som fanns inom kyrkoprovinsen.
avgr

Intressanta fakta om kyrkans medeltida kvinnosyn

Visste du att:

  • Vid kyrkomötet i Nicaea år 325 fastslog prästerskapet att kvinnan har en själ. Vid kyrkomötet i Macon år 585 försökte prästerna avgöra om kvinnan liksom mannen har en odödlig själ. Efter en lång överläggning enades prästerna om att även kvinnan har en odödlig själ.
  • De gamla kyrkofäderna beskrev kvinnan som liderlig, lösaktig och skrämmande. De ansåg att det var kvinnan som var upphovet till det onda i världen. För det var Eva som var orsak till syndafallet, med alla dess konsekvenser för människosläktet. Kvinnans farliga natur underströks av påven Gregorius VII (d. 1085), som tvingade prästerna till celibat.
  • Kvinnans hår betraktades länge som något syndigt och omoraliskt. Under medeltiden förbjöd kyrkan kvinnor att beträda en kyrka med bart huvud.
  • Thomas av Aquino (d. 1274), medeltidens högst lärde teolog, ansåg att det bara fanns en godtagbar samlagsställning. Det var den med kvinnan under och mannen ovanpå. Enligt Aquino återspeglade det ordningen i naturen. Mannen var en högre och kvinnan en lägre stående individ.
  • I Gamla testamentet finns sammanlagt 1315 manliga personnamn och endast 111 kvinnonamn. Medan männen beskrivs i positiva ordalag, skildras kvinnorna ofta negativt.
  • Under 1400-talet var det populärt bland kvinnorna i Frankrike att låta underkjolen skymta fram under dräkten. Prästerna kallade dessa dräkter där underkjolen skymtade fram för ”helvetesfönster”.

LÄS MER: Förbjuden frukt har format synen på våra könsroller

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad hade nästan hela Europas befolkning gemensamt under medeltiden?
     
  2. På vilka sätt hade påven och kyrkan stor makt? Jämför också gärna med kyrkan idag.
     
  3. Ge exempel på plikter och sysslor som munkar och nunnor ägnade sig åt under medeltiden.
     
  4. Kyrkan med sina kloster blev mycket rika under medeltiden. Hur kunde de bli det?
     
  5. Kyrkan skilde gärna på män och kvinnor i det mesta. Nämn några av kyrkans idéer som visar detta.

Ta reda på:

  1. Hur framställde man böcker innan Gutenberg förbättrade boktryckarkonsten?
     
  2. Vem bestämde över kyrkan i Västeuropa?
     
  3. Vad innebar en bannlysning?
     
  4. Varför blev latinet ett gemensamt språk för de lärda i Europa?
     
  5. Vad var inkvisitionen och varför har begreppet fått en sån negativ innebörd?

Diskutera:

  1. Varför hade man så många bilder i kyrkorna?
     
  2. Förändrades människorna i Europa av kristendomen? Hur i så fall?
     
  3. Varför var kyrkan så sträng?
     
  4. Varför blev vissa människor nunnor eller munkar?
     

Obs! I avsnittet om korstågen finns mer fakta och frågor som handlar om kyrkan under medeltiden.

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Knut Helle, Bra Böckers världshistoria, del 5 – Nomadfolk och högkulturer, Bokförlaget Bra Böcker, 198
4
Den svenska historien (Bonniers lexikon), band 3 – Kyrka och riddarliv, Bonniers, 1994
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria - Medeltiden, Tankens pilgrimer, Natur och Kultur, 2010


Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 21 september 2020
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Kyrkan och klostren på medeltiden

S

Den medeltida kyrkans organisation i Sverige

av: Gunnar Åselius
2020-07-19

Under medeltiden hade kyrkan mycket stor makt och genomsyrade hela det europeiska samhället. Var man än bodde var man en del av kyrkan. För att kunna kontrollera alla dessa kristna själar byggde kyrkan upp en effektiv toppstyrd organisation där stora regioner eller riken delades in i kyrkliga administrativa områden på olika nivåer. I Sverige kallades den minsta administrativa enheten för socken. Flera socknar bildade tillsammans ett stift som styrdes av en biskop. Från och med 1200-talet fanns det sju stift inom det svenska riket. Dessa utgjorde gemensamt en kyrkoprovins (här: den svenska kyrkoprovinsen), vilket var den största administrativa enheten inom den katolska kyrkan. Varje europeisk kyrkoprovins styrdes av en ärkebiskop, vilken i sin tur lydde under påven i Rom...

+ Läs mer

M

Kyrkoåret

av: Jan Arvid Hellström
2020-07-12

Det förkristna feståret kom helt eller delvis att förvandlas till det kristna kyrkoåret. Det lever till stora delar kvar även om många helgondagar inte längre är fest- och helgdagar. Men fortfarande finns de kvar i våra almanackor som en gång var kalendrar över kyrkoårets fest- och helgondagar. Men som också försågs med uppgifter som hade att göra med åkerbruk, jakt och fiske. I kalendrarna markerades också lämpliga dagar för åderlåtning, data kring planeternas ställning, astrologiska uppgifter m.m...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Medeltidens kyrka och reformationen

av: Jan Arvid Hellström
2020-05-27

När kristendomen ersatte den förkristna tron tog den upp mycket av dess bruk och föreställningsvärldar. De förkristna riterna levde till stor del vidare i kristnad form. Den medeltida kristendomen var ett fundamentalt inslag i människornas liv, försörjning och kamp för tillvaron. I stort sett alla vardagliga händelser var inneslutna i Guds och kyrkans skydd...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Kristendomens genombrott i Norden

av: Jan Arvid Hellström
2020-05-26

Det är så mycket i vardagen som kan relateras till förkristet och kristet. Det kan därför vara intressant att diskutera hur förhållandet mellan förkristet och kristet såg ut en gång i tiden, i samband med det stora kultskiftet då kristendomen fick fäste i Norden för omkring tusen år sedan...

+ Läs mer

M

Bakgrunden till det första korståget

av: Magnus Västerbro
2019-11-11

Det var under kyrkomötet i Clermont år 1095 som påven Urban II uppmanade de församlade - flera hundra präster, biskopar och världsliga ledare - att genast, tillsammans, låta organisera ett jättelikt väpnat pilgrimståg mot den muslimska världen för att undsätta den östra kyrkan i deras försvar av kristendomen. Sällan har ett enda tal betytt så mycket. Påvens uppmaning spreds över stora delar av Europa och hörsammades av tiotusentals kristna som var mer än villiga att döda i Guds namn. Därmed inleddes en tvåhundraårig era av korståg med massmord och hat i dess kölvatten...

+ Läs mer

Podcast om Kyrkan och klostren på medeltiden

SO-rummet podcast icon
M

Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.

+ Läs mer

Länkar om Kyrkan och klostren på medeltiden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Medeltiden

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Riddare och riddarordnar

Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden,...

Korstågen

De medeltida korstågen (1096-1291) innefattar de krig som skulle befria Jerusalem och andra platser i det Heliga landet...

Reformationen

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Katolicismen

Katolicismen är den största och en av de äldsta grenarna inom kristendomen. Den katolska kyrkan leds av påven som har...

Helgon

Inom kristen tradition är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och...

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Nordens kristnande

Under vikingatiden började kristendomen införas i Norden av europeiska missionärer. På 1000-talet fick kristendomen...

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Kloster

Klostren var viktiga kulturhärdar och humanitära fristäder i medeltidens Europa. I klostren bedrevs...

Inkvisitionen

Inkvisitionen var en katolsk organisation och domstol som hade till uppgift att spåra upp och döma...

SO-rummet tag typ

Pilgrimer och vallfärder

En pilgrim är en person som gör en vallfärd (pilgrimsresa) till en helig ort. En vallfärd är ett...

Heliga Birgitta

Heliga Birgitta (ca 1303-1373) blev berömd för sin fromhet redan under sin livstid. Hon grundade en...

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

Aristoteles

Aristoteles är en av de mest kända vetenskapspersonerna genom tiderna. Han var en vetenskapsman som...

Ansgar

Ansgar (801-865), ärkebiskop i Hamburg-Bremen, "Nordens apostel". Han blev i unga år benediktinmunk...

Bannlysning

Bannlysning innebar uteslutning ur kyrkans gemenskap. I medeltida kyrkorätt skilde man mellan två...

Hans Brask

Hans Brask (1464-1538), riksråd, biskop i Linköping 1513-1527. Liksom många andra kyrkomän var...

Dominikanorden

Dominikanorden, Orda fratrum praedicatorum, predikarebrödernas orden, är en kyrklig orden som...

Franciskanorden

Franciskanorden, Ordo fratrum minorum, mindrebröderna, kyrklig orden stadfäst 1223, ursprungligen...

Cisterciensorden

Cisterciensorden eller cistercienserna, är en klosterorden som grundades i Citeaux i Frankrike 1098...

Birgittinorden

Birgittinorden, Ords Sancti Salvatoris, Den helige Frälsarens orden, är en klosterorden som...

Vadstena kloster

Vadstena kloster var Sveriges första birgittinkloster och byggdes på mark skänkt av kung Magnus...

Svenska korståg

Ett korståg var ett krig som utkämpades på den kristna trons vägnar. Kyrkan var negativ till våld...

Nydala kloster

Nydala kloster ligger i Småland vid sjön Rusken och grundades 1143 av Linköpingsbiskopen Gisle....

Alvastra kloster

Alvastra kloster ligger vid Omberg i Östergötland och var ett kyrkligt och politiskt centrum i...

Jakob Ulfsson

Jakob Ulfsson (död 1521) var ärkebiskop 1469-1515 och grundade Uppsala universitet 1477. Jakob...

Adam av Bremen

Adam av Bremen (dödsår okänt) var en kyrkoman och möjligen lärare i domskolan i Bremens ärkestift...