© 2026 SO-rummet.se
Bo Jonsson (Grip) (död 1386) var riksråd och rikets drots från 1375. En drots var en av rikets mäktigaste män, närmast under kungen. Bo Jonsson kom från väpnarklassen och tillhörde alltså inte den allra högsta adeln (se faktaruta nedan). Han blev ändå en inflytelserik medlem av riksrådet och var en av initiativtagarna till att Albrekt av Mecklenburg kallades till Sverige när delar av adeln hade tröttnat på Magnus Eriksson.
Senare var han en drivande kraft bakom de kungaförsäkringar, alltså löften från kungen, som Albrekt tvingades underteckna och som innebar att alltmer makt överläts till rådet. Bo Jonsson hade då vunnit erkännande som kungens högste ämbetsman, och 1371 års kungaförsäkran var uttryckligen ställd till "Bo Jonsson och riksens råd".
Under de följande åren löste Bo Jonsson snabbt in kungens pantlän, alltså områden som kungen hade lämnat som säkerhet för lån, och var vid sin död landets rikaste och mäktigaste man som herre över hela Finland och sju av de svenska slottslänen. Dessutom lämnade han efter sig en enorm privatförmögenhet bestående av drygt 500 gårdar och ett antal slott, bl.a. Gripsholm och Bjärka-Säby. Egendomarna var koncentrerade till östra Sverige och hade delvis förvärvats med tvivelaktiga metoder.
Kampen om arvet efter Bo Jonsson blev en viktig del av maktkampen mellan kung och aristokrati. Om kung Albrekt nu kunde få tillbaka de län han tidigare hade lämnat ifrån sig, skulle han i ett slag kunna återta mycket av den makt han hade förlorat under de gångna femton åren. Bo Jonsson hade dock utsett en grupp andra adelsmän till sina testamentsexekutorer, alltså personer som skulle se till att hans testamente följdes. Län och egendomar skulle förvaltas av denna grupp och användas för att betala Bo Jonssons skulder, medan hans änka och barn fick nöja sig med ett understöd i pengar. Familjen protesterade och fick stöd av kungen. Albrekt gjorde sig till och med till änkans förmyndare för att kunna driva processen. Konflikten kom dock att leda till hans fall. Bo Jonsson var en generös donator till kyrkan, som han också hade fått stora lån från.
Han framstår för eftervärlden som den förste i raden av mäktiga och skickliga adelsmän som utnyttjade senmedeltidens politiska strider för att skapa sig en enorm privatförmögenhet. Senare skulle Karl Knutsson, Sten Sture d.ä. och Arvid Trolle göra samma sak.
Bo Jonsson Grip visar hur stor makt en storman kunde få under medeltiden. Han var inte kung, men genom sina ämbeten, sina lån till kronan och sina stora jordegendomar kunde han påverka rikets politik på högsta nivå. Efter hans död blev arvet efter honom en del av kampen mellan kungen och aristokratin. På så sätt säger Bo Jonssons liv mycket om en tid då makten i Sverige inte bara låg hos kungen, utan också hos riksrådet och de rikaste stormännen.
Bo Jonssons blodiga jakt genom StockholmDen 19 juni 1381 jagade Bo Jonsson Grip riddaren Karl Nilsson genom Stockholm. Karl flydde in i Gråbrödraklostrets kyrka, som idag är Riddarholmskyrkan. Han hoppades troligen att kyrkorummet skulle skydda honom, men Bo följde efter. Karl dödades framför högaltaret. Händelsen nämns i klostrets anteckningar från samma år. Varför rikets mäktigaste man själv deltog i mordet var länge oklart. Senare forskning tyder på att det kan ha handlat om svartsjuka. Karl Nilsson ska ha haft ett förhållande med Bo Jonssons hustru Margareta, och tillsammans ska de ha fått en dotter. Uppgifterna gör händelsen mer lik ett blodigt familjedrama än en vanlig politisk konflikt. Bo Jonsson tycks inte ha fått något hårt straff. Tio dagar efter mordet beskrev han i stället Karl som brottsling och beslagtog hans egendomar. Senare lovade Karls syster och hennes man i ett särskilt brev att inte söka hämnd eller ta upp saken igen. Bo Jonssons stora makt gjorde det alltså möjligt för honom att komma undan med något som för de flesta andra hade kunnat leda till dödsstraff. Händelsen visar hur olika lagen kunde fungera för olika människor under medeltiden. Bo Jonsson hade ingen kungakrona, men när han stod på höjden av sin makt verkar inte ens ett mord inne i en kyrka ha kunnat stoppa honom. |
Väpnare var ursprungligen en benämning på personer som befann sig "under utbildning" till riddare. De tillhörde frälset och gjorde ofta tjänst hos någon annan i väntan på att dubbas till riddare. Dubbningsceremonin var dock inte så vanlig i Sverige. Med tiden kunde en väpnare därför räknas som jämställd med en riddare och tas in i rådet om han inte hade någon herre över sig.
Skillnaden mellan riddare och väpnare markerades bland annat genom att väpnaren inte fick ge lika stor morgongåva eller rida med lika stort följe som riddaren.
En så mäktig man som Bo Jonsson Grip tillhörde väpnarklassen.
S LÄS MER: Albrekt av Mecklenburg
M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Faktarutan är skriven av Robert de Vries (red.)
Källor till faktarutan:
https://www.sfv.se/kulturvarden/artiklar/kulturvarden-2-2026/anekdoten-svartsjukemord-i-guds-hus
https://www.blf.fi/artikel.php?id=34
Här hittar du material som kan relateras till Bo Jonsson (Grip).
© 2026 SO-rummet.se
Biografiskt lexikon för Finland har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Bo Jonsson (Grip). Bo Jonsson Grip förvärvade den genom tiderna största jordbesittningen i Sverige. Med stöd av avkastningen från den och genom lån kunde han hjälpa kungen, som ständigt var i ekonomiskt trångmål. Bo Jonsson fick i uppdrag att sköta hovets ekonomi och övervaka fogdarnas verksamhet. Hela Finlands förvaltning och rättsväsen stod under mer än ett årtionde under hans ledning...
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats. Här hittar du bl.a. utförlig fakta om Bo Jonsson (Grip). Bo Jonsson nämns i bevarade urkunder tidigast 1354 men framträder under de närmast följande åren blott sporadiskt, till dess han 1358 med ens står i händelsernas medelpunkt under det andra kriget mellan Magnus Eriksson och dennes son Erik...
Avsnitt ur Vetenskapsradion Historia (11 min) där det berättas om Sveriges mest förmögne person genom tiderna - Bo Jonsson Grip. I en nyutkommen biografi (2009) om denne medeltida jetsetare nyanseras bilden av honom. Komplettera och läs mer om Bo Jonsson Grip i Wikipedia.
Kalmar läns museums faktasidor om kända nordiska makthavare under medeltiden. Här kan du läsa om: Drottning Margareta, Erik av Pommern, Valdemar Atterdag, Ingeborg Håkansdotter, Magnus Eriksson, Bo Jonsson Grip, Albrekt av Mecklenburg, Vicke van Vitzen, den heliga Birgitta, Torgils Knutsson m.fl.
Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Albrekt av Mecklenburg (ca 1338/1340-1412) var svensk kung 1364-1389. Albrekt var son till hertig...
