Tagg om Bo Jonsson (Grip)
S
Ätten Grips vapen.

Bo Jonsson Grip

Bo Jonsson (Grip), (död 1386), riksråd och rikets drots från 1375. Bo Jonsson kom ur väpnarklassen och tillhörde alltså inte den absoluta högadeln (se faktaruta nedan). Han blev ändå en inflytelserik medlem av riksrådet och var en av initiativtagarna till att Albrekt av Mecklenburg inkallades när adeln tröttnat på Magnus Eriksson. Senare var han en drivande kraft bakom de förödmjukande kungaförsäkringar Albrekt tvingades underteckna och som innebar att mer och mer makt överläts till rådet. Bo Jonsson hade då vunnit erkännande som kungens högste ämbetsman, och 1371 års kungaförsäkran var uttryckligen ställd till "Bo Jonsson och riksens råd".

ANNONS

ANNONS

Under de följande åren löste Bo Jonsson snabbt in kungens pantlän och var vid sin död landets rikaste och mäktigaste man såsom herre till hela Finland och sju av de svenska slottslänen. Dessutom lämnade han efter sig en enorm privatförmögenhet bestående av drygt i 500 gårdar och ett antal slott, bl.a. Gripsholm och Bjärka-Säby. Egendomarna var koncentrerade till östra Sverige och hade delvis förvärvats med tvivelaktiga metoder.

Kampen om arvet efter Bo Jonsson blev självklart en avgörande punkt i kraftmätningen mellan kung och aristokrati. Om kung Albrekt nu kunde få tillbaka de avträdda länen, skulle han i ett slag återta all den makt han under de gångna femton åren förlorat. Bo Jonsson hade dock utsett en grupp andra adelsmän till sina testamentsexekutorer. Län och egendomar skulle förvaltas av denna grupp och användas för att betala efterlämnade skulder, medan änka och barn fick nöja sig med ett kontantunderstöd. Familjen protesterade självfallet och fick föga överraskande stöd av kungen. Albrekt gjorde sig till och med till änkans förmyndare för att kunna driva processen. Konflikten kom dock att leda till hans fall.Bo Jonsson var en generös donator till kyrkan, från vilken han också hade fått stora lån. Han framstår för eftervärlden som den förste i raden av förslagna adelsmagnater, som utnyttjade senmedeltidens politiska strider för att skapa sig en jättelik privatförmögenhet. Senare skulle Karl Knutsson, Sten Sture d.ä. och Arvid Trolle göra samma sak.

Väpnare och väpnarklassen

Väpnare, ursprungligen benämning på riddare som befann sig "under utbildning", den del av frälset som gjorde tjänst hos någon annan i väntan på att dubbas till riddare. Dubbningsceremonin var dock inte så vanlig i Sverige, och med tiden kunde en väpnare räknas som "riddares jämlike" och intas i rådet om han inte hade någon husbonde över sig.

Skillnaden mellan riddare och väpnare markerades av att den senare inte fick ge lika stor morgongåva eller rida med lika stort följe som denne.

En så mäktig man som Bo Jonsson Grip tillhörde väpnarklassen.

LÄS MER: Albrekt av Mecklenburg

LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan

Här hittar du material som kan relateras till Bo Jonsson (Grip).

Uppdaterad:
Publicerad:
14 juli 2019

ANNONS

ANNONS

Länkar om Bo Jonsson Grip

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS