M

Buddhismen grundades av Siddharta Gautama efter att han nått upplysning och blivit Buddha. Moral, koncentration och visdom är tre viktiga karaktärsdrag inom buddhismen.

Buddhismen

Buddhismen är en av de fem världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. I centrum för kulten står istället Buddha, den upplyste, som är en läromästare och förebild som visar hur buddhisten ska leva.

En filosofi och religion

Bön, offer och tro på gudar är meningslöst enligt Buddha. Det är människan själv som har makten över sina handlingar och sitt liv.

Buddha levde för omkring 2500 år sedan i Indien. Att försöka likna honom och tillämpa hans lära är det väsentliga inom buddhismen.

Buddhas lära handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande (se nedan).

Buddhismen är en av de fem världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. I centrum för kulten står istället Buddha, den upplyste, som är en läromästare och förebild som visar hur buddhisten ska leva.

En filosofi och religion

Bön, offer och tro på gudar är meningslöst enligt Buddha. Det är människan själv som har makten över sina handlingar och sitt liv.

Buddha levde för omkring 2500 år sedan i Indien. Att försöka likna honom och tillämpa hans lära är det väsentliga inom buddhismen.

Buddhas lära handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande (se nedan).

ANNONS

Användbara begrepp

Buddha: En person som nått nirvana (upplysning). För buddhister är Siddharta Gautama den främste bland alla buddhor.

Karma: Gärningarnas lag (sådd och skörd - handling och konsekvens). Goda gärningar ger positiv karma och vise versa.

Nirvana: En slags tillstånd av mental upplysning. Nirvana uppnås efter att man släckt (lärt sig avstå) alla begär och lockelser i livet. Begärens utslocknande innebär återfödelsens slut (frälsning).

Reinkarnation: Själavandring. Själen dör inte utan återföds istället i nya gestalter. Läran om den oföränderliga "själen" eller " jaget" (atman) som vandrar från kropp till kropp hör dock hemma inom hinduismen. Buddhisters syn på själen/jaget är mer komplicerad. Förenklat uttryckt kan den liknas vid en föränderlig livsenergi som hela tiden återföds, men aldrig är samma från gestalt till gestalt.

Samsara: Återfödelsens kretslopp. När kroppen dör hamnar själen/jaget i samsara innan den återföds i en ny gestalt.

Enligt Buddha kan människan befria sig från kretsloppet av återfödelse genom att avsäga sig alla begär.

Buddhismen har växt fram ur hinduismen

Buddhismen har sina rötter i hinduismen. Buddha själv var hindu, liksom kristendomens grundare Jesus var jude. Buddhismen har därför mycket gemensamt med hinduismen, däribland tron på karma och återfödelse. Buddha förkastade dock de hinduiska ritualerna och kastväsendet.

Det var först efter Buddhas död som buddhismen blev en självständig religion. Därefter spreds den snabbt över hela Indien, till Sri Lanka och slutligen till länderna i Sydostasien samt trakterna kring Himalaya.

Buddhismen är fortfarande en ganska stor religion i Indien, men de flesta av dess anhängare finns idag i Sydostasien i till exempel Thailand, Burma, Sri Lanka, Kina, Japan och Sydkorea.

Buddhas liv

Enligt traditionen grundades buddhismen av Siddharta Gautama, en fursteson som levde i norra Indien på 400-talet f.Kr. Beteckningen buddha (betyder "den som vaknat upp") fick han först så småningom.

Siddharta växte upp i ekonomiskt överflöd i en trygg tillvaro innanför palatsets murar där han senare gifte sig och fick en son.

Siddharta insåg efter ett tag att lyxen inte gav honom någon tillfredsställelse. Han hade tröttnat på nöjen och andra gagnlösa förlustelser och ville istället söka kunskapen om livet. Enligt traditionen lämnade han därefter trygghet, familj och rikedom för att istället söka sanningen.

Han studerade hinduiska skrifter under berömda guruer (vishetslärare) och lärde sig yoga för att därigenom kunna finna sanningen. Av andra guruer fick han veta att askes är själens seger över kroppen som leder till högre insikt.

Men varken intensiva filosofiska studier eller asketisk levnad gav honom kunskap om tillvarons innersta mening. Siddharta övergav därför dessa vägar för att försöka nå upplysning på andra sätt.

Efter åratal av strävan och meditation lyckades han till slut nå målet. I ett meditativt tillstånd under ett fikusträd blev han till slut en buddha - en upplyst - och nådde fram till nirvana, d.v.s. utslocknandet av begären och återfödelsens slut.

Efter att ha nått upplysning förstod Siddharta, som hädanefter kallades Buddha, att han måste berätta vad han visste. Han begav sig därefter ut och predikade och nådde på så sätt sin berömmelse.

Buddhismens lära

Buddha lärde ut att människans liv är ett enda "lidande" eftersom livet är så växlande och osäkert samtidigt som vi som människor aldrig blir nöjda utan hela tiden strävar efter mer (ett slags konstant tillstånd av disharmoni).

Människan känner frid först när alla begär och önskningar försvunnit. Det gäller därför att befria sig från alla begär och önskningar. Det är begären, inklusive livsbegäret, som håller oss kvar i återfödelsens kretslopp (samsara). Bakom detta ligger tron på karma - summan av människans goda och dåliga gärningar - som avgör hur man återföds. Många begär ger dålig karma.

Efter att ha nått nirvana insåg Buddha att vägen till upplysning och utslocknande av alla begär stod att finna mellan överflödets och asketismens ytterligheter. Genom att inte leva i lyx och överflöd, men inte heller alltför enkelt och fattigt, kan människan nå den kunskap och insikt som behövs för befrielse (nirvana). Den rätta vägen till upplysning är enligt Buddha en gyllene medelväg som bygger på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation.

Bild: Hartwig HKD

Den rätta vägen till upplysning var enligt Buddha en gyllene medelväg som byggde på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation.

Buddhas lära om ”den gyllene medelvägen” grundar sig i kunskapen om de fyra ädla sanningarna om lidandet (duhkha).

Den första ädla sanningen betonar att allt är lidande. Födelse, åldrande, sjukdom, bekymmer, olycka, smärta, oro, förtvivlan, död är lidande, att inte få vad man önskar är lidande. Alla mänskliga upplevelser är lidande därför att de är förgängliga (kortvariga).
Den andra ädla sanningen beskriver lidandet som en följd av våra begär. Buddha menade att det är våra begär som är orsaken till det onda. Det är vår lust och längtan efter omväxling, njutning och glädje som driver oss.
Den tredje ädla sanningen talar om hur lidandet kan upphöra. Det gäller att stilla begären. Detta är svårt eftersom man måste kunna kontrollera alla sina sinnen.
Den fjärde ädla sanningen skildrar vägen till lidandets upphörande. Buddha berättar här om den åttafaldiga vägen som leder till frigörelse från återfödelse. I den åttafaldiga vägen framställs åtta metoder som beskriver hur människan ska leva för att komma ur återfödelsens kretslopp. Dessa etiska metoder ligger delvis som grund för vilken karma individen samlar under livet.

Förutom de fyra ädla sanningarna om lidandet bör fyra grundläggande dygder känneteckna en buddhists liv, nämligen: kärleksfull vänlighet, medlidande, medglädje och fördomsfri sinnlig balans.

Kärnan i buddhismen

Metoderna i den åttafaldiga vägen och de fyra dygderna (se ovan) kan liknas vid den kristna Bibelns budord. Det är framförallt genom sina etiska handlingar, inte sin tro (som t.ex. inom de monoteistiska religionerna), som buddhisten kan nå upplysning.

De fyra ädla sanningarna inklusive den åttafaldiga vägen utgör tillsammans med de fyra dygderna huvudpunkterna för hela den buddhistiska läran.

En ännu bredare sammanfattning av buddhismen finns i de tre juvelerna som förenar alla buddhister. De tre juvelerna utgörs av de viktigaste delarna av buddhismen: Buddha (läraren), dharma (läran) och sangha (gemenskapen eller församlingen som inkluderar alla aktiva buddhister).

Olika riktningar inom buddhismen

Liksom i de flesta religioner finns det inom buddhismen många olika slags varianter av läran. Vissa ser Buddha enbart som en läromästare, medan andra upplever honom som en gud.

Buddhismen kan delas in i tre huvudriktningar: theravada, mahayana och vajrayana - som var och en i sin tur har utvecklat olika skolor.

Theravada, de äldstes skola, håller fast vid att det bara finns en Buddha och inga gudar. Buddha uppfattas enbart som en läromästare som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Vägen går över många återfödslar innan man som munk eller nunna till slut når nirvana.

Möjligheten att nå upplysning i detta livet är därför ytterst begränsad för vanliga människor. Theravada finns i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos och till viss del i Kambodja och Vietnam.

Mahayana, den stora vagnen, är den absolut största riktningen inom buddhismen. Namnet syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som leder till nirvana. Detta betyder att alla människor kan bli en buddha i det här livet, men det krävs i regel många återfödslar som mahayanabuddhist innan.

Bild: Jan

Inom buddhismens största gren mahayana kan det - vid sidan av Siddharta Gautama - förekomma fler mindre betydelsefulla buddhor. En sådan buddhagestalt kallas för bodhisattva och är en person som nått insikt och upplysning men som avstått från nirvana för att istället hjälpa andra människor till upplysning.

Mahayana räknar Siddharta Gautama som den främste av alla buddhor, men det kan förekomma många andra mindre betydelsefulla buddhor. En sådan buddhagestalt kallas för bodhisattva och är en person som nått insikt och är nära upplysning, men som avstått från nirvana för att istället kunna hjälpa andra människor att nå visdom (vilket leder till en bättre återfödelse inom samsara). Bodhisattvor vördas därför som om de vore helgon eller ett slags gudar. Mahayana dominerar bland annat i Kina, Sydkorea och Japan.

Vajrayana, diamantvagnen (något som inte kan förstöras), härstammar från mahayanabuddhismen och är känd sedan 600-talet e.Kr. Vajrayanabuddhismen förekommer främst i länderna i Himalaya och är en blandning mellan mahayanabuddhism och lokala folkliga traditioner.

Inom vajrayana läggs stor vikt vid magiska ritualer, yoga och tantrism (mystiska diagram, religiösa formler, mantran m.m.). I Tibet har en egen form av vajrayanabuddhism utvecklats som kallas lamaism eller tibetansk buddhism. Den tibetanska buddhismens ledare kallas för Dalai lama, en bodhisattva.

LÄS MER: Lamaism

I Japan finns dessutom en buddhistisk tradition som kallas zen som härstammar från mahayanabuddhismen. ”Zen” betyder meditation. Inom zenbuddhismen utgör därför meditation vägen till befrielse. Zen går i likhet med Buddhas ursprungliga lära ut på att koppla bort alla kroppsliga begär och därigenom nå andlig frihet. Målet är att nå "satori", bryta igenom sinnelig förvirring och upptäcka sin egen buddhanatur.

Precis som i mahayana och tibetansk vajrayana menar man inom zen att vi i vårt sanna tillstånd redan är uppvaknade men på grund av tillfälliga lager av förvirring har vi glömt bort vår sanna natur. Za-zen (meditation) syftar till att frigöra oss från sådana lager av förvirring.

ANNONS

Buddhismens klosterväsen

Siddharta Gautama fick många anhängare som vandrade med honom och ville följa hans lära. För dem skapade han en munkorden och en nunneorden.

Det buddhistiska klosterväsendet med dess munkar och nunnor spelar en viktig roll inom buddhismen. Munkidealet hålls högt eftersom munkar och nunnor anses ha nått långt i vägen till upplysning.

Bild: digitalpimp.

Inom buddhismen syftar bön till att väcka vår egen inre kapacitet i form av t.ex. styrka, mod och visdom.

Munkar och nunnor lever i frivillig fattigdom och celibat. Det är andra människors uppgift att försörja munkarna och nunnorna med mat. Systemet fungerar eftersom det anses vara hedersamt och samtidigt en religiös plikt att skänka av sin mat till en munk eller nunna.

I klostren ägnas mycket tid åt studier undervisning och meditation.

I det buddhistiska samhället är det i regel munkarnas uppgift att leda rituella handlingar av olika slag såsom bröllop och begravningar.

Munkar och nunnor utgör därtill viktiga förebilder i det buddhistiska samhället då de med sin livsstil förblir en ständig påminnelse om de buddhistiska livsidealen och vägen till upplysning.

Kvinnan inom buddhismen

Inom buddhistiska samhällen betraktas ofta den självständiga ogifta kvinnans position som respektabel. Både kvinnor och män undervisas vanligtvis i den buddhistiska läran på lika villkor.

Buddha grundade även en nunneorden. Det finns därmed en väl etablerad buddhistisk tradition av nunnor, varav många är välkända. Inom mahayana och vajrayana förekommer många kvinnliga bodhisattvor.

Inom klosterväsendet finns dock regler som gör att nunnorna är i beroendeställning gentemot munkarna. Varje nunna måste till exempel besöka en munk varannan vecka för att få instruktioner. Därtill måste ibland en munk vara närvarande när nunnan ska utföra vissa handlingar. Sammanlagt har nunnorna många fler regler som de måste rätta sig efter än vad munkarna har. Läs mer >

Likt andra religioner har buddhismen med tiden anpassats till respektive lands kultur. Inom många av länderna i Östasien är kvinnan fortfarande underställd mannen. Men traditionella könsrollsmönster är inte buddhism. Kvinnor och män är underställda samma naturlagar och reagerar på samma sätt inför livet. Buddhism handlar om att försöka följa den åttafaldiga vägen, oavsett om man är nunna, munk eller lekman.

ANNONS

LÄS MER: Buddhismens historia

LÄS MER: Buddha

LÄS MER: Buddhismens grunder

LÄS MER: Zenbuddhism

LÄS MER: Olika riktningar inom buddhismen

LÄS MER: Vardagsliv och samhället inom buddhismen

LÄS MER: Buddha och andra buddhor

PODCAST: Buddha och buddhismens lära

Buddhismens utbredning — Karta över buddhismens utbredning i världen baserat på antalet anhängare bland befolkningen i varje land. Källa: Pew Reseach

Visste du att:

Tidigare ansåg man att Buddha levde 566-486 f.Kr, men efter senare forskning har man kommit fram till att det är mer troligt att han levde 490-410 f.Kr.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Buddhismen kan betraktas både som en filosofi och en religion. Förklara.
Hur uppstod buddhismen?
Nämn några likheter och skillnader mellan buddhismen och hinduismen.
Varför ville Siddharta Gautama lämna sitt liv i lyx innanför palatsets murar och bege sig ut i världen?
Vad menade Buddha med att "livet är ett lidande"?
Förklara begreppen karma och reinkarnation.
Förklara begreppen (en) buddha och nirvana.
Hur kan man enligt Buddha nå upplysning?
Sammanfatta buddhismens kärna (viktigaste delar).
Vad utmärker mahayanabuddhism?
Vad utmärker theravadabuddhism?
Förklara vad vajrayanabuddhism är och hur den tillämpas i Tibet.
Vilken betydelse har munkar och nunnor för det buddhistiska samhället? Vad gör de och varför anses de vara viktiga?

Ta reda på:

Ungefär hur många buddhister finns det i Sverige?
Nämn några världskändisar som är buddhister.

Fundera på:

Nämn tre likheter respektive skillnader mellan buddhismen och hinduismen.
Vad tilltalar dig mest inom buddhismen? Du måste nämna minst en grej. Motivera varför.

Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Heinz Bechert och Richard Gombrich, The world of Buddhism, Thames and Hudson Ltd, 1995
Damien Keown, Buddhism – a Very Short Introduction, Oxford University Press, 1996
Görel Byström m.fl., Gudastyrd vardag – världsreligionerna i människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998

Text: Robert de Vries (red)

Kartor

Sidan uppdaterad: 20 februari 2022

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Underkategorier till Buddhismen

Buddhismens grunder

Buddhismens lära betonar att det främst är genom etiska handlingar (karma) som buddhisten kan nå upplysning (nirvana). De fyra ädla sanningarna om duhkha ("lidandet") - inklusive den åttafaldiga vägen - utgör kärnan i den buddhistiska läran.

+ Läs mer

Buddhismens historia

Buddhismen har sina rötter i hinduismen och är uppkallad efter sin grundare Siddharta Gautama som föddes under 400-talet f.Kr i norra Indien. Titeln Buddha (den upplyste) fick Siddharta först efter att nått upplysning och fullständig inre harmoni. Efter att ha blivit Buddha gav han sig ut och predikade och nådde på så sätt sin berömmelse.

+ Läs mer

Vardagsliv och samhället inom buddhismen

Inom buddhismen är det Buddha, mästaren, som är föremål för vördnad och som buddhister vänder sig till i kulten. Buddhismen är mer en filosofi och etisk livsstil än en religion, och handlar till stor del om att försöka följa Buddhas lära om den åttafaldiga vägen.

+ Läs mer

Olika riktningar inom buddhismen

Efter Buddhas död utbröt tvister mellan hans lärjungar om hur man skulle tolka läran. Med tiden blev åsiktsskillnaderna så stora att anhängarna splittrades i tre skolor, theravada, mahayana och så småningom vajrayana. Theravadas anhängare tror att nirvana är möjlig endast för munkar (eller ibland nunnor), medan mahayanas anhängare tror att alla människor kan nå nirvana. Vajrayana är en blandning av mahayanabuddhism och lokala folkliga traditioner.

+ Läs mer

Zenbuddhism

Zenbuddhismen finns framförallt i Japan och betonar mycket starkt meditation som en väg till befrielse (satori). "Zen" betyder meditation. Zenbuddhismen är lik den ursprungliga buddhismen då man försöker koppla bort det kroppsliga och bli fri från sina lidelser och begär för att därigenom nå en högre andlig frihet.

+ Läs mer

Lamaism

Lamaism, eller tibetansk buddhism som den också kallas, växte fram i Tibet på 600-talet e.Kr och är en speciell form av buddhism som har sina rötter i vajrayanabuddhismen. Lamaismen fick en särskild prägel efter att ha smält ihop med den lokala folktron på gudar, demoner och andar. Inom lamaismen förenas tron på att människan av egen kraft kan nå nirvana med tron på att man kan be himmelska väsen i form av buddhor och buddhisatvor om hjälp.

+ Läs mer