De första statsbildningarna på det som senare blev ryskt territorium uppstod på 1000-talet f Kr i Centralasien, i Kaukasien och vid Svarta havet. På 850-talet e Kr grundades den östslaviska Kievstaten, och i Novgorod (Holmgård) bildade svenska vikingar under Rurik ett annat maktcentrum (Gårdarike).
När Ryssland 1904 förlorade ett krig mot Japan skärptes de sociala motsättningarna. Året därpå slog regimen ned ett uppror (1905 års revolution), men samtidigt tvingades tsar Nikolaj II att 1906 införa en författning, tillåta politiska partier och inrätta ett parlament, duman. Året därpå antogs en jordreform. Demokratiseringen var dock halvhjärtad och oron växte. År 1911 mördades regeringschefen Pjotr Stolypin. Ständiga strejkvågor svepte genom landet.
De ryska motgångarna i första världskriget ledde till en ny kris, som 1917 mynnade ut i februarirevolutionen (mars enligt vår kalender). Tsaren abdikerade, och det uppstod en dragkamp om makten (dubbelväldet) mellan å ena sidan de revolutionära arbetar- och soldatråden (sovjeterna) och å den andra duman, som bildade en provisorisk regering.
Regeringen lyckades inte få den inrikespolitiska oron under kontroll. Den 7 november (oktoberrevolutionen enligt den julianska kalendern) grep kommunisterna, som då kallades bolsjevikerna, makten. En regering, folkkommissariernas råd, upprättades. Till rådet hörde bland andra Vladimir Lenin, Lev Trotskij och Josef Stalin.
Till bolsjevikernas första åtgärder hörde förstatligande av jorden samt fredsförhandlingar med Tyskland. Genom kapitulationen, som undertecknades i mars 1918, förlorade Ryssland omfattande territorier som landet dock till stor del fick tillbaka efter Tysklands slutliga nederlag. Finland och de baltiska länderna förklarade sig självständiga. När ”vita” generaler med visst stöd av Storbritannien, Frankrike, USA och Japan försökte störta den ”röda” regimen utbröt inbördeskrig, som pågick 1918–1921.
”De röda” vann inbördeskriget, men ekonomiskt kaos vid krigets slut tvingade fram en tillfällig reträtt från den tidigare socialiseringspolitiken. Den nya ekonomiska politiken (NEP) tillät under åren 1921–1928 viss privat företagsamhet inom jordbruk, handel och småindustri. Målet var att återställa ekonomin till samma nivå som före kriget, vilket också lyckades.
År 1922 bildades Sovjetunionen. Det var formellt ett frivilligt förbund mellan unionsrepublikerna Ryssland, Ukraina, Belarus och Transkaukasien med ett visst mått av självstyre för de enskilda republikerna, men eftersom makten inte låg hos de statliga institutionerna utan hos kommunistpartiet var frivilligheten skenbar.
Kommunistpartiets ledare Lenin lade grunden till ett system som utmärktes av en allsmäktig maktapparat bestående av partiet, staten och säkerhetstjänsten. Möjligheterna till fri debatt inom kommunistpartiet ströps. 1921, samma år som Lenin förbjöd alla politiska partier utom kommunistpartiet, infördes det så kallade fraktionsförbudet inom partiet. Det innebar förbud mot gruppbildningar inom partiet, det vill säga förbud mot alla försök att utforma alternativa politiska program.
Alla ledande bolsjeviker ställde sig bakom detta beslut. När Stalin i slutet av 1920-talet tystade sin siste konkurrent om makten, Nikolaj Bucharin, kunde han använda de partiregler som Bucharin själv varit med om att införa. Till partireglerna hörde också den så kallade demokratiska centralismen, som tvingade lägre nivåer inom partiet att underkasta sig den styrande partigruppen. Denna organisationsprincip, som utformats när partiet verkade underjordiskt i Tsarryssland, fortsatte att gälla under alla år av sovjetmakt. Partiets högsta organ bestod av politbyrån, sekretariatet och centralkommittén.
1924 avled Lenin. De följande åren lyckades chefen för partiets sekretariat, Josef Stalin, stegvis samla makten i sina händer och undanröja alla konkurrenter i den högsta partiledningen. Åren 1929–1932 genomdrev han en brutal kollektivisering av jordbruket, där all mark förstatligades och övergick i så kallade kolchoser, som på papperet ägdes kollektivt, eller i stora statsjordbruk, sovchoser. Välbärgade bönder, så kallade kulaker, förvisades med sina familjer till avlägsna landsdelar där flertalet dog.
I de bördiga jordbruksområdena i Ukraina utbröt svår hungersnöd och flera miljoner människor svalt ihjäl. Samtidigt inleddes en intensiv industrialisering, där man särskilt satsade på den tunga industrin. Ett system för central planstyrning av hela ekonomin byggdes upp.
Denna ”revolution uppifrån” slog sönder den tidigare ekonomiska och sociala strukturen i samhället och gjorde alla människor beroende av staten för sin försörjning. Priset för denna samhällsomvandling blev mycket högt i form av svält, sjukdomar och andra umbäranden. Säkerhetspolisen fick allt större befogenheter för att stävja alla protester.
Den stalinistiska terrorn mot så kallade folkfiender under åren 1934–1938 slog mot alla sektorer av samhällslivet, främst statsapparaten, partiapparaten och militären, men den drabbade hög som låg. Miljontals människor avrättades, deporterades eller dog i läger.
Mot slutet av 1930-talet försökte Stalin förebygga ett befarat angrepp från Hitler-Tyskland. I augusti 1939 undertecknade Sovjetunionens och Tysklands utrikesministrar Vjatjeslav Molotov och Joachim von Ribbentrop en pakt med löften om neutralitet och hemliga klausuler som delade upp Europa i ryska och tyska intressesfärer. Följande vecka anföll Tyskland Polen. Sovjetunionen marscherade in i Polen från öster, angrep Finland och ockuperade de baltiska staterna och Bessarabien.
När det tyska anfallet på Sovjetunionen ändå kom den 22 juni 1941 var den sovjetiska beredskapen dålig. Den militära ledningen var till stora delar ung och oerfaren, eftersom Stalins terror hade slagit hårt mot officerskåren. Tyskarna ryckte fram blixtsnabbt. På senhösten 1941 ockuperade de ett område som rymde närmare hälften av Sovjets förkrigsbefolkning.
Krigets vändpunkt blev slaget vid Stalingrad 1942–1943, som slutade med tysk kapitulation. Röda armén gick därefter till offensiv, återerövrade förlorade områden och trängde igenom Östeuropa och in i Tyskland. Vid Jaltakonferensen 1945 drog Stalin, Roosevelt och Churchill upp planerna för ockupationen av Tyskland efter krigsslutet. Se även andra världskriget >
Krigets kostnader blev ohyggliga för Sovjetunionen. Minst 27 miljoner människor miste livet och landet utsattes för ofantliga materiella skador. Ändå gick landet ut ur kriget som den enda verkliga stormakten i Europa med underlydande stater i ett framväxande ”socialistiskt block”. Territoriellt hade Sovjetunionen vuxit avsevärt genom införlivandet av östra Polen, norra Ostpreussen, Transkarpatien, Bessarabien, norra Bukovina, delar av Karelen, de baltiska staterna samt delar av ögruppen Kurilerna och ön Sachalins södra del.
Läs i Landguiden om Rysslands historia - tiden efter andra världskriget och framåt.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
Ett material för årskurs 7-9 och gymnasiet, om platser i Moskva som kan berätta historien om terrorn och förtrycket i Sovjetunionen under 1900-talet.
Ett undervisningsmaterial för årskurs 7-9 och gymnasiet. Med anpassningar för olika lärstilar och med flera fördjupningsnivåer. I fokus är händelserna i Kambodja, Kina, Sovjet och Östtyskland.
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.
Lästid 3 minuter
Kreml betyder borg eller fästning på ryska. Moskva har ett Kreml, men det har också många andra ryska städer. Kreml i Moskva anlades för att skydda den inre staden mot angripare. 47 tsarer ligger begravda bakom Kremls murar. Än idag är Kreml liktydigt med Rysslands maktcentrum...
Lästid 18 minuter
Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse som egentligen ägde rum i november enligt den nya kalendern. Vad många inte känner till är att Lenin innan revolutionen befann sig i exil i Schweiz, och att det var på Café Odeon i Zürich som Lenin höll sig uppdaterad om världshändelserna genom de dagstidningar som där fanns att läsa...
Lästid 20 minuter
I Kreml föddes år 1672 ett gossebarn i tsarfamiljen. Pojken döptes till Pjotr, på svenska Peter. Senare skulle han kallas Peter den store. Han skulle betyda mer än någon annan när det Ryssland formades som i vår tid skulle växa till supermakt. Av historiker räknas Peter I som en av Rysslands mest framgångsrika härskare och betraktas av många ryssar som en nationalhjälte...
Lästid 17 minuter
Under drygt 300 år styrdes Ryssland av ätten Romanov. Dessa tsarer sågs länge som gudomliga av befolkningen, men den bilden kom att förändras. Den siste tsaren Nikolaj II och hela hans familj avrättades kallblodigt i en källare 1918. Mindre än 100 år senare helgonförklarades emellertid både tsaren och hans familj av den rysk-ortodoxa kyrkan. Cirkeln blev därmed sluten vad gäller religiös tillbedjan och kult...
Lästid 16 minuter
Från en fattig och svår uppväxt kom Josef Stalin (på ryska, "mannen av stål") senare att styra Sovjetunionen under nästan tre decennier. Och han styrde med stålhandskar. Under Stalins terrorvälde deporterades och mördades miljontals människor. Inte ens hans närmaste medarbetare gick säkra. I den här artikeln kan du läsa om Stalins tid vid makten och om den sovjetiska diktaturen som till och med manipulerade de historiska källorna till sin fördel...
Lästid 13 minuter
Från mitten av 700-talet började svear och andra skandinaver att söka sig österut. Målet var floder som Volga, Dnjepr och Volchov i dagens Ryssland. I flera hundra år kom de östliga vikingarna och deras ättlingar att bedriva handel, erövra städer som Novgorod och Kiev samt söka sig ända till Konstantinopel och Bagdad. Skandinaverna uppblandades med slaver och andra folk. De låg bakom blodiga erövringar, stadsbyggen och vinstgivande handel. Eftervärlden har på sätt och vis fört striden vidare, om än med andra medel. Medan man från svenskt håll framhållit det skandinaviska elementet i det tidiga Rysslands grundande lyfte sovjetiska forskare istället fram det slaviska...
Lästid 11 minuter
I slutet av 1920-talet hade Sovjetunionen väldiga mängder av råvaror och outbildad arbetskraft. Men jämfört med Västeuropa låg Sovjetunionen långt efter när det gällde utbildad arbetskraft, maskiner och effektiv arbetsledning. En serie femårsplaner sattes i gång. Slutmålet var att förvandla Sovjetunionen till en industriell stormakt. Som ett första steg beordrade Stalin år 1929 att jordbruket skulle kollektiviseras. Det innebar att bönderna måste slå samman sina gårdar till större jordbruk - kollektiv som kallades kolchoser. De som vägrade fördrevs från sina gårdar, sköts eller sattes i fångläger. Projektet misslyckades och från 1930 utbröt massvält, som varade i sju år...
Lästid 8 minuter
I mitten av 1500-talet ökade pälshandeln mellan Ryssland och England och engelska fartyg gick regelbundet till Vita havskusten. Den ryske tsaren Ivan IV (1530-1584) ville gärna hålla noggrann kontroll över handeln och samtidigt utvidga sitt välde österut. Ivan drömde dels om att behärska hela Sibirien, dels om att kontrollera en väg till Kina. Den av tsaren utsände kosacken Jermaks erövringar av Sibirien kan liknas vid conquistadorernas framfart i Amerika. I båda fallen lade en liten grupp välbeväpnade män under sig enorma landområden och besegrade fiender som var överlägsna i antal men saknade eldvapen...
Lästid 15 minuter
”I tio år förbereddes detta stora företag och tio timmar användes till dess huvudsakliga mål”. Så skrev en tysk forskare sedan en rysk expedition år 1741 till sist nått sitt mål och från Sibirien ankrat vid en ö i norra Nordamerika. Men expeditionens ledare Vitus Bering gav redan efter några timmar order om att segla tillbaka trots alla år och ansträngningar forskningsfärden kostat. Trots misslyckandet i Nordamerika ledde Berings upptäckter i Sibirien till att Ryssland till slut lyckades uppfylla en många hundra år gammal dröm...
Lästid 9 minuter
Katarina II styrde Ryssland under senare delen av 1700-talet. I 34 år var hon kejsarinna över det ryska imperiet och bidrog under sin regeringstid till att utöka dess gränser på bland annat Polens och det Osmanska rikets bekostnad. Det är svårt att hitta någon bland Europas regenter med en levnadsbana som är mer spännande än Katarinas, kejsarinna av Ryssland 1762-1796. Hon har beskrivits som ett politiskt geni, en intrigerande tyrann eller som, rent allmänt, en ”extraordinär kvinna”. I rysk historia kallas hon med självklarhet Katarina den stora...
Lästid 16 minuter
”Revolutionen äter sina barn” säger ett talesätt. Det betyder att olika grupper och personer kan enas om att störta en härskare. Men när härskaren är störtad börjar upprorsmakarna strida med varandra om vem som nu ska ta makten. De maktkamperna kan bli mycket blodiga. En av de allra blodigaste var efterspelet till den ryska revolutionen 1917. Ett av de mest kända offren i den maktkampen är Lev Trotskij som mördades i Mexiko 1940. Mordvapnet - en ishacka - är också ett av de mest kända i alla de politiska mord som skett genom århundradena. En ishacka används av bergsklättrare för att ta sig upp för isiga branter. Varför valde mördaren ett så ovanligt mordvapen istället för en kniv eller en revolver?
Lästid 12 minuter
Svenska exportföretag som grundats under 1890-talets industriella genombrott lockades av den ryska marknaden. I S:t Petersburg fanns AB Separator, Asea, SKF, Alfa-Laval, AGA, Bolinders och L M Ericsson. Mest imponerande var dock Nobels fabriksområde och residens vid Samsonkajen i norra delen av S:t Petersburg. Nobels ryska historia speglar inte bara den svenska uppfinnartraditionen och industriella offensiven under 1800-talets senare del utan också Rysslands omvälvande historia decennierna kring sekelskiftet 1900 med industrialisering, världskrig och efterföljande revolution 1917...
Lästid 4 minuter
Precis som för de båda världskrigen - och för övrigt de flesta historiska händelser - finns en diskussion bland historiker om orsakerna till utbrottet av det kalla kriget. Vem var det egentligen som startade det? Vem var den drivande aggressiva parten? Sovjet eller USA? Eller var det kanske så att båda två var "skyldiga" till att konflikten uppstod och trappades upp? I den här artikeln presenteras tre teorier om kalla krigets utbrott...
Lästid 7 minuter
Den 17 juli 1918 blev tsarfamiljens sista dag. I landet rasade sedan ett halvår tillbaka ett blodigt inbördeskrig och nu närmade sig kommunisternas motståndare huvudstaden. Rysslands tidigare härskarfamilj utgjorde fortfarande ett hot mot de nya makthavarna och fick under inga omständigheter falla i fiendens händer...
Lästid 19 minuter
I den här artikeln utforskas idéerna bakom och utförandet av "Drang nach Osten" och begreppet "Lebensraum" - tanken att Tyskland behövde mer utrymme för sin befolkning, områden som skulle erövras i öst. Idéerna sträckte sig från 1800-talets Tyskland till nazisternas politik, och hade en djupgående påverkan på folken i Östeuropa. Texten belyser även nazisternas syn på "undermänniskor" och deras behandling av folktyskarna, tyskar som levde utanför Tyskland. Det blir tydligt hur dessa teorier och begrepp fick fruktansvärda konsekvenser för miljontals människor...
Lästid 10 minuter
Andra världskriget avgjordes på östfronten. Efter tyskarnas kapitulation vid Stalingrad i början av 1943 och nederlaget vid Kursk sommaren samma år, retirerade den tyska armén över hela östfronten. Rollerna var nu ombytta och initiativet hade övertagits av Röda armén.
Lästid 5 minuter
I den här artikeln av "Historiens topp 5" utforskade vi gränserna som inte bara delar länder, utan också utmanar vår syn på geografi och politik. Här kommer vi fördjupa oss i de märkliga och problematiska gränsdragningarna mellan Ryssland och USA, Nederländerna och Belgien, Sudan och Egypten, Oman och Förenade Arabemiraten samt Cypern. Dessa gränser innefattar allt från enklaver och exklaver till datumlinjer och omtvistade zoner...
Lästid 8 minuter
Från slutet av 1700-talet till slutet av 1900-talet skakades världen av flera stora revolutioner. USA bröt sig loss från Storbritannien och skapade en ny sorts nation som senare blev ett framtida demokratiskt föredöme. I Frankrike kullkastades det gamla ståndssamhället, vilket fick ringar på vattnet i hela Europa. Haitis kamp mot slaveriet och kolonialism ledde fram till det första självständiga landet i Amerika med en svart majoritetsbefolkning. Ryssland gick från tsarstyre till kommunistiskt styre och utvecklades senare under 1900-talet till en supermakt. Och Iran bytte en västvänlig shah mot en islamistisk stat. Varje revolution hade unika orsaker och följder, men alla hade en djupgående påverkan på sin samtid och tiden efter...
Lästid 11 minuter
Slaget om Stalingrad pågick i nästan sex månader och var ett av andra världskrigets blodigaste strider med sammanlagda förluster på nästan två miljoner människor. Slaget var en förlust för Tyskland och en av de viktigaste vändpunkterna under kriget...
Lästid 9 minuter
Leningrad, eller Sankt Petersburg som staden heter idag, var utifrån militär synpunkt en viktig stad viktig eftersom den låg i vägen för det tyska avancemanget in i norra Sovjetunionen. Om Leningrad inte erövrades, eller isolerades, skulle det innebära problem för tyskarna att ta sig fram öster om Moskva...
Lästid 5 minuter
Europas karta har genomgått stora förändringar under det senaste århundradet. Länder som Östtyskland och Jugoslavien har delats och upplösts, medan andra, som Sovjetunionen, har försvunnit helt. Österrike-Ungern och det Osmanska riket är också exempel på stater som en gång var mäktiga men som inte längre existerar. Deras historier visar hur politiska och sociala omvälvningar kan förändra kartan och därmed också människors liv...
Lästid 11 minuter
Operation Barbarossa inleddes den 22 juni 1941. Hitler var övertygad om att den tyska armén kunde krossa de sovjetiska trupperna på ett enkelt sätt och hade räknat med att fälttåget i Ryssland skulle vara avklarat i oktober 1941. Till en början, under den varma torra sommaren, hade tyskarna stora framgångar. Men sedan kom hösten och med den regnen och leran...
Lästid 5 minuter
Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan Berlinmuren föll den 9 november 1989 gick startskottet för de östeuropeiska kommunistregimernas sönderfall och det kalla krigets avveckling...
Lästid 12 minuter
Kriget på östfronten hade inte samma avgörande betydelse under första världskriget som under andra världskriget. Striderna i öst påverkade ändå till viss del krigets utgång, men fick framförallt en enorm inverkan för den fortsatta politiska utvecklingen i Ryssland, som senare blev Sovjetunionen, under större delen av 1900-talet...
Lästid 3 minuter
Stalin drabbades 1953 av en hjärnblödning och låg medvetslös i flera dagar innan han dog. Topparna i partiet vakade i rummet ända till slutet. De bevakade varandra – och de väntade länge med att kalla på läkare. Skräcken de känt för Stalin släppte. Men de övriga fruktade Berija, chefen för säkerhetspolisen...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.
I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den ryska revolutionen. Vad var egentligen den ryska revolutionen och vilka orsaker låg bakom händelserna?
Kort genomgång (6:23 min) på engelska via YouTubekanalen 5 minutes som här berättar om Rysslands historia.
Kort genomgång (6:06 min) på engelska av History on Maps som i den här videon går igenom Rysslands historia.
På UR:s webbplats kan du lyssna på ett poddavsnitt (ca 28 min) från Bildningsbyrån om Katarina den stora. Hon är den fattiga och obetydliga tyska prinsessan som lämnar sitt land och sin familj för att gifta in sig i den ryska monarkin. När Katarinas make Peter visar sig oduglig tar hon makten över sitt liv och skaffar sig flera älskare. Men hon tar även makten över Ryssland. Under hela 34 år leder Katarina Rysslands utveckling och hänsynslösa expansion både västerut och österut. Hon inspireras av upplysningens ideal och leder gärna reformer, bara det inte hotar hennes egen makt.
Bildningsbyrån producerar kortdokumentärer om historiska personer genom tiderna som utmanat sin samtid och förändrat historien. Hör levande berättelser om människor över hela världen som tänkt mot strömmen och lär dig mer om den idéhistoriska kontext de verkade i.
På UR:s webbplats kan du lyssna på ett poddavsnitt (ca 28 min) från Bildningsbyrån om Michail Gorbatjov. När Michail Gorbatjov tog över som ledare över Sovjetunionen i mitten av åttiotalet fick världen se en ny typ av kommunistledare. Han var yngre, vitalare, hade charm och framförallt nya idéer om nedrustning av kärnvapen och om att modernisera Sovjet till att mer likna länderna i väst. Men hans försök till demokratisering ledde istället till imperiets sönderfall.
Bildningsbyrån producerar kortdokumentärer om historiska personer genom tiderna som utmanat sin samtid och förändrat historien. Hör levande berättelser om människor över hela världen som tänkt mot strömmen och lär dig mer om den idéhistoriska kontext de verkade i.
Artikel i tidningen Populär historia där Daniel Rydén berättar kortfattat om några viktiga händelser i Sovjetunionens historia. Sovjetunionen bildades 1922 och föll sönder 1991. Här snabbsammanfattar vi den väldiga statsbildningens historia...
Avsnitt (25:04 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om den ryska revolutionen. Historien om det folkuppror som leder till avrättningen av tsarfamiljen, berättas här av tsarens kusin, den svenska prinsessan Maria Pavlovna. Du får en inblick i bakgrunden till den ryska revolutionen men också en berättelse om en ung kvinna som tvingas fly för sitt liv på grund av sina familjeband.
Avsnitt (10:54 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om kriget i Ukraina. Vilken är den politiska och historiska bakgrunden till Rysslands invasion av Ukraina? Vi förklarar de bakomliggande orsakerna, från att Sovjetunionen bildas 1922 till Rysslands krig i Ukraina hundra år senare. Medverkar gör rysslandsexperten Martin Kragh.
På Landguidens webbplats (som drivs av Utrikespolitiska institutet) ges en lång och utförlig sammanfattning av bakgrunden till konflikten i Ukraina. I februari 2022 kulminerade vad som beskrivits som den farligaste politiska situationen i Europa sedan andra världskriget: Ryssland inledde ett storskaligt militärt anfall mot Ukraina. Alltsedan 2014, då ett folkligt uppror i Ukraina gav uttryck för ukrainares önskan om starkare band till Västeuropa, har Ryssland försökt hejda landets närmande till väst...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Aralsjöns tömning. Sjön hette Aral. Det betyder ö. Någon hade räknat till 1 534 öar i detta väldiga innanhav. Fyra miljoner människor bodde runt dess stränder. Tiotusentals av dem var fiskare eller arbetade på någon av de stora fiskkonservfabrikerna. År 1957 fångades 48 000 ton fisk i Aralsjön, som mest kom en sjättedel av all fisk i hela Sovjetunionen härifrån...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Sovjetunionens mest berömde fältherre under andra världskriget - Georgij Zjuko. Fruktad och beundrad. Därefter blev han undanskuffad och ignorerad. Nu är Stalins främste marskalk, Georgij K Zjukov, åter en hyllad hjälte i det nya Ryssland.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om politrukerna (kommissarierna) i Röda armén. Att de sovjetiska soldaterna ofta stred fanatiskt i Stalingrad berodde inte bara på mod och fosterlandskärlek. Röda arméns politiska kommissarier med Nikita Chrusjtjov i spetsen höll dem i schack med hårda straff och avrättningar...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Spetsnaz historia. Under kalla kriget fick ordet spetsnaz nackhåren att resa sig på många militärer i väst. Efter murens fall blev det dock tyst om de ryska specialstyrkorna. Vart tog de vägen?
Lektionsfilm (17:20 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om den ryska revolutionen. Här ges grundläggande översikt av de orsaker och konsekvenser som februarirevolutionen och oktoberrevolutionen medförde (vilka tillsammans utgör det vi brukar kalla ryska revolutionen). Här berörs även det ryska inbördeskriget.
Kort faktafilm (5:13 min) på engelska via YouTubekanalen TED-ED som i den här videon fokuserar på Rasputins liv och död.
Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du ur ett finskt perspektiv kan läsa om tsar Alexander II och hans tid samt tiden efter hans död. Den första bomben träffar kejsarens vagn, en livvakt dör och två skadas. När tsar Alexander II oskadd stiger ut träffar den andra bomben mitt i prick. Med kejsarens död 1881 dör också drömmarna om större frihet. För Finland väntar nu förtryck, förryskning och frihetskamp...
Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.
Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...
Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...
Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...
Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa...
Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...
Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade omkring...
I samband med ryska revolutionen (1917) gjordes Ryssland kommunistiskt och ändrade namn till Sovjetunionen.
Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...
Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....
Geografi med fokus på Ryssland. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Rysslands geografi ur olika...
Aktuell samhällsfakta om Ryssland. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...
Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...
Historia om Belarus (Vitryssland). Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...
Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....
Det stora nordiska kriget var en väpnad konflikt som utspelades i norra och östra Europa 1700-1721...
Peter den store (1672-1725), eller Peter I, var rysk tsar och Karl XII:s huvudmotståndare i det...
Den ryska staden Sankt (S:t) Petersburg grundades 1703 av tsar Peter den store och fungerade från...
Napoleonkrigen är ett samlingsnamn för de krig och väpnade konflikter som ägde rum i Europa och på...
Sjuårskriget (1756-1763) var en världsomspännande konflikt som utkämpades mellan å ena sidan...
Finska kriget utgjorde en del av Napoleonkrigen och utkämpades mellan Sverige och Ryssland 1808-...
Krimkriget (1853-1856) utkämpades huvudsakligen på den ryska halvön Krim i Svarta havet mellan...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
Sveaborg är en stor sjöfästning utanför Helsingfors i Finland som uppfördes under senare delen av...
Sovjetunionen (1922-1991) var en socialistisk (i form av kommunism) statsbildning och en...
Josef Stalin (1878-1953) tog över som Sovjetunionens ledare efter Lenins död 1924. Under Stalins...
Förintelsen är den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde 1933-1945 på drygt...
Gulag är en förkortning för den myndighet i Sovjetunionen - Glavnoe Upravlenie Lagerej (...
I oktober 1939 krävde Sovjetunionen delar av Karelska näset av Finland. Dessutom ville man bygga en...
Slaget om Berlin ägde rum under våren 1945 och blev den sista stora kraftmätningen på östfronten...
Operation Barbarossa var tyskarnas täcknamn för deras invasion av Sovjetunionen som påbörjades den...
Slaget om Stalingrad utkämpades 1942-1943, i och omkring den ryska staden Stalingrad (numera...
Vladimir Lenin (1870-1924) var en kommunistisk teoretiker och politiker som ledde de revolutionära...
Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...
Den moderna rymdforskningen tog fart under kalla kriget då de båda supermakterna USA och...
Fortsättningskriget var en förlängning på det finska vinterkriget och Finlands kamp mot...
Slaget vid Poltava (i Ukraina) 1709 avgjorde det stora nordiska kriget. Under slaget besegrades...
Under 1960-talet började Sovjetunionen kommit ikapp USA ifråga om massförstörelsevapen. Det ledde...
Det afghansk-sovjetiska kriget varade mellan 27 december 1979 och 15 februari 1989. Det hela...
När Sovjetunionens ledare Brezjnev dog 1982 och kriget i Afghanistan blev allt mer betungande för...
Den ryska revolutionen 1917 bestod egentligen av två större händelser som skedde i Ryssland samma...
Den ryska revolutionen 1917, som bestod av två händelser under samma år, kom att få långtgående...
Glasnost och perestrojka 1985 blev Michail Gorbatjov Sovjetunionens ledare. Gorbatjov arbetade för...
Grigorij Rasputin levde åren mellan 1869-1916. Han kom från ett enkelt hem på landet men lyckades...
Ruserna var en etnisk grupp av skandinaviskt ursprung i det forntida Ryssland och norra Ukraina....
Fästningen vid staden Narva i Estland (se karta) var det svenska stormaktsväldets utpost i sydöst,...
Stora ofreden är benämningen på den ryska ockupationen av Finland 1714-1721. Efter 1714 års...
Begreppet ”kommunistiska brott mot mänskligheten” brukar beteckna en samling av liknande handlingar...
Perestrojka (ombyggnad och ekonomiska reformer) och glasnost (öppenhet och yttrandefrihet) har...
Stalins utrensningar som även har kallats ”stora utrensningen” eller ”stora terrorn” var massiva...
Under perioden 1555-1660 utkämpades fem stycken krig mellan Sverige och Ryssland. Bakgrunden var...
Freden i Teusina slöts mellan Sverige och Ryssland den 18 maj 1595 sedan ett tidigare...
Hattarnas ryska krig 1741-1743 var ett misslyckat svenskt anfallskrig mot Ryssland. Det styrande...
