Bild:
M

Rysslands historia

De första statsbildningarna på det som senare blev ryskt territorium uppstod på 1000-talet f Kr i Centralasien, i Kaukasien och vid Svarta havet. På 850-talet e Kr grundades den östslaviska Kievstaten, och i Novgorod (Holmgård) bildade svenska vikingar under Rurik ett annat maktcentrum (Gårdarike).

Sedan även Kiev hamnat under Rurikätten växte riket, och i slutet av 900-talet kristnades det av missionärer från Bysans (Östrom). Det försvagades och splittrades dock till följd av maktkamper och invaderades vid 1200-talets mitt av mongoler, som gjorde de ryska furstarna till vasaller under Gyllene hordens khaner.

Under 1300-talet började furstendömet Moskva växa i betydelse. Efter Dmitrij Donskojs seger över mongolerna vid Kulikovo 1380 började en rysk centralstat att ta form med Moskva som centrum. Ivan ”den förskräcklige” minskade stormännens, bojarernas, makt och lät 1547 kröna sig till ”tsar av hela Ryssland”. Under hans tid utvidgades riket fram till Kaspiska havet, och Sibirien började koloniseras.

Efter ”den stora oredan” valdes 1613 Michail Romanov till tsar. Under hans regering lagfästes livegenskapen, som gjorde bönderna socialt, ekonomiskt och rättsligt helt beroende av godsägarna.

Med Peter den store (tsar 1682–1725) blev Ryssland en stormakt. Förvaltningen moderniserades efter västeuropeisk förebild. Handel och industri utvecklades och en reguljär armé och flotta skapades. I öster nådde ryssarna fram till Stillahavskusten. I väster nådde de genom erövringar från Sverige fram till Östersjön, och här anlades den nya huvudstaden S:t Petersburg. Se även Stormaktstidens Sverige >

Den ryska expansionen fortsatte under Peters efterträdare, bland annat Katarina den stora (1762–1796). Området söder om Kaukasus införlivades, liksom Bessarabien (med bland annat nuvarande Moldavien). Krim erövrades genom krig med Turkiet. Ryssland försåg sig också med landområden vid Polens delningar 1792–1795, och 1809 erövrades Finland från Sverige.

Efter Napoleons nederlag i Ryssland 1812 blev den ryska politiken utpräglat imperialistisk utåt och reaktionär inåt. Samtidigt växte dock kraven på sociala och politiska reformer, och redan 1825 försökte de så kallade dekabristerna genomföra en statskupp för att framtvinga en liberal författning.

Efter det ryska nederlaget i Krimkriget 1856 försökte tsar Alexander II stilla oron genom en rad reformer. Livegenskapen upphävdes 1861. Reformerna var dock otillräckliga. I takt med en snabb utveckling inom handeln och industrin växte en revolutionär rörelse fram. Extrema terrorgrupper bildades och 1881 mördades Alexander II. Därefter hårdnade styret.

När Ryssland 1904 förlorade ett krig mot Japan skärptes de sociala motsättningarna. Året därpå slog regimen ned ett uppror (1905 års revolution), men samtidigt tvingades tsar Nikolaj II att 1906 införa en författning, tillåta politiska partier och inrätta ett parlament, duman. Året därpå antogs en jord­reform. Demokratiseringen var dock halvhjärtad och oron växte. År 1911 mördades regeringschefen Pjotr Stolypin. Ständiga strejkvågor svepte genom landet.

De ryska motgångarna i första världskriget ledde till en ny kris, som 1917 mynnade ut i februarirevolutionen (mars enligt vår kalender). Tsaren abdikerade, och det uppstod en dragkamp om makten (dubbelväldet) mellan å ena sidan de revolutionära arbetar- och soldatråden (sovjeterna) och å den andra duman, som bildade en provisorisk regering.

Regeringen lyckades inte få den inrikespolitiska oron under kontroll. Den 7 november (oktoberrevolutionen enligt den julianska kalendern) grep kommunisterna, som då kallades bolsjevikerna, makten. En regering, folkkommissariernas råd, upprättades. Till rådet hörde bland andra Vladimir Lenin, Lev Trotskij och Josef Stalin.

Till bolsjevikernas första åtgärder hörde förstatligande av jorden samt fredsförhandlingar med Tyskland. Genom kapitulationen, som undertecknades i mars 1918, förlorade Ryssland omfattande territorier som landet dock till stor del fick tillbaka efter Tysklands slutliga nederlag. Finland och de baltiska länderna förklarade sig självständiga. När ”vita” generaler med visst stöd av Storbritannien, Frankrike, USA och Japan försökte störta den ”röda” regimen utbröt inbördeskrig, som pågick 1918–1921.

”De röda” vann inbördeskriget, men ekonomiskt kaos vid krigets slut tvingade fram en tillfällig reträtt från den tidigare socialiseringspolitiken. Den nya ekonomiska politiken (NEP) tillät under åren 1921–1928 viss privat företagsamhet inom jordbruk, handel och småindustri. Målet var att återställa ekonomin till samma nivå som före kriget, vilket också lyckades.

År 1922 bildades Sovjetunionen. Det var formellt ett frivilligt förbund mellan unionsrepublikerna Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Transkaukasien med ett visst mått av självstyre för de enskilda republikerna, men eftersom makten inte låg hos de statliga institutionerna utan hos kommunistpartiet var frivilligheten skenbar.

Kommunistpartiets ledare Lenin lade grunden till ett system som utmärktes av en allsmäktig maktapparat bestående av partiet, staten och säkerhetstjänsten. Möjligheterna till fri debatt inom kommunistpartiet ströps. 1921, samma år som Lenin förbjöd alla politiska partier utom kommunistpartiet, infördes det så kallade fraktionsförbudet inom partiet. Det innebar förbud mot gruppbildningar inom partiet, det vill säga förbud mot alla försök att utforma alternativa politiska program.

Alla ledande bolsjeviker ställde sig bakom detta beslut. När Stalin i slutet av 1920-talet tystade sin siste konkurrent om makten, Nikolaj Bucharin, kunde han använda de partiregler som Bucharin själv varit med om att införa. Till partireglerna hörde också den så kallade demokratiska centralismen, som tvingade lägre nivåer inom partiet att underkasta sig den styrande partigruppen. Denna organisationsprincip, som utformats när partiet verkade underjordiskt i Tsarryssland, fortsatte att gälla under alla år av sovjetmakt. Partiets högsta organ bestod av politbyrån, sekretariatet och centralkommittén.

1924 avled Lenin. De följande åren lyckades chefen för par­tiets sekretariat, Josef Stalin, stegvis samla makten i sina händer och undanröja alla konkurrenter i den högsta partiledningen. Åren 1929–1932 genomdrev han en brutal kollektivisering av jordbruket, där all mark förstatligades och övergick i så kallade kolchoser, som på papperet ägdes kollektivt, eller i stora statsjordbruk, sovchoser. Välbärgade bönder, så kallade kulaker, förvisades med sina familjer till avlägsna landsdelar där flertalet dog.

I de bördiga jordbruksområdena i Ukraina utbröt svår hungersnöd och flera miljoner människor svalt ihjäl. Samtidigt inleddes en intensiv industrialisering, där man särskilt satsade på den tunga industrin. Ett system för central planstyrning av hela ekonomin byggdes upp.

Denna ”revolution uppifrån” slog sönder den tidigare ekonomiska och sociala strukturen i samhället och gjorde alla människor beroende av staten för sin försörjning. Priset för denna samhällsomvandling blev mycket högt i form av svält, sjukdomar och andra umbäranden. Säkerhetspolisen fick allt större befogenheter för att stävja alla protester.

Den stalinistiska terrorn mot så kallade folkfiender under åren 1934–1938 slog mot alla sektorer av samhällslivet, främst statsapparaten, partiapparaten och militären, men den drabbade hög som låg. Miljontals människor avrättades, deporterades eller dog i läger.

Mot slutet av 1930-talet försökte Stalin förebygga ett befarat angrepp från Hitler-Tyskland. I augusti 1939 undertecknade Sovjetunionens och Tysklands utrikesministrar Vjatjeslav Molotov och Joachim von Ribbentrop en pakt med löften om neutralitet och hemliga klausuler som delade upp Europa i ryska och tyska intressesfärer. Följande vecka anföll Tyskland Polen. Sovjetunionen marscherade in i Polen från öster, angrep Finland och ockuperade de baltiska staterna och Bessarabien.

När det tyska anfallet på Sovjetunionen ändå kom den 22 juni 1941 var den sovjetiska beredskapen dålig. Den militära ledningen var till stora delar ung och oerfaren, eftersom Stalins terror hade slagit hårt mot officerskåren. Tyskarna ryckte fram blixtsnabbt. På senhösten 1941 ockuperade de ett område som rymde närmare hälften av Sovjets förkrigsbefolkning.

Krigets vändpunkt blev slaget vid Stalingrad 1942–1943, som slutade med tysk kapitulation. Röda armén gick därefter till offensiv, återerövrade förlorade områden och trängde igenom Östeuropa och in i Tyskland. Vid Jaltakonferensen 1945 drog Stalin, Roosevelt och Churchill upp planerna för ockupationen av Tyskland efter krigsslutet. Se även andra världskriget >

Krigets kostnader blev ohyggliga för Sovjetunionen. Minst 27 miljoner människor miste livet och landet utsattes för ofantliga materiella skador. Ändå gick landet ut ur kriget som den enda verkliga stormakten i Europa med underlydande stater i ett framväxande ”socialistiskt block”. Territoriellt hade Sovjetunionen vuxit avsevärt genom införlivandet av östra Polen, norra Ostpreussen, Transkarpatien, Bessarabien, norra Bukovina, delar av Karelen, de baltiska staterna samt delar av ögruppen Kurilerna och ön Sachalins södra del.

Läs i Landguiden om Rysslands historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

 

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

De första statsbildningarna på det som senare blev ryskt territorium uppstod på 1000-talet f Kr i Centralasien, i Kaukasien och vid Svarta havet. På 850-talet e Kr grundades den östslaviska Kievstaten, och i Novgorod (Holmgård) bildade svenska vikingar under Rurik ett annat maktcentrum (Gårdarike).

Sedan även Kiev hamnat under Rurikätten växte riket, och i slutet av 900-talet kristnades det av missionärer från Bysans (Östrom). Det försvagades och splittrades dock till följd av maktkamper och invaderades vid 1200-talets mitt av mongoler, som gjorde de ryska furstarna till vasaller under Gyllene hordens khaner.

Under 1300-talet började furstendömet Moskva växa i betydelse. Efter Dmitrij Donskojs seger över mongolerna vid Kulikovo 1380 började en rysk centralstat att ta form med Moskva som centrum. Ivan ”den förskräcklige” minskade stormännens, bojarernas, makt och lät 1547 kröna sig till ”tsar av hela Ryssland”. Under hans tid utvidgades riket fram till Kaspiska havet, och Sibirien började koloniseras.

Uppdaterad: 16 mars 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Rysslands historia

av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.

Artiklar om Rysslands historia

M
Magnus Västerbro
2018-02-03
Den 17 juli 1918 blev tsarfamiljens sista dag. I landet rasade sedan ett halvår tillbaka ett blodigt inbördeskrig och nu närmade sig kommunisternas motståndare huvudstaden. Rysslands tidigare...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2017-02-04
Nazisterna talade om det traditionella tyska livsrummet (lebensraum) i öster. De såg Tysklands framtid ligga i erövringen av Östeuropa. Folken i Östeuropa skulle antingen - om de uppfyllde...
M
Carsten Ryytty
2016-05-10
Andra världskriget avgjordes på östfronten. Efter tyskarnas kapitulation vid Stalingrad i början av 1943 och nederlaget vid Kursk sommaren samma år, retirerade den tyska armén över hela...
M
Mattias Axelsson
2016-04-08
En gräns är den fiktiva linje som går mellan två länder. Många gränser är helt oproblematiska och det blir aldrig någon diskussion om dem. Men här kommer listan över fem gränser som är både...
M
Mattias Axelsson
2016-03-11
En politisk revolution är en händelse eller serie av händelser som förändrar ett samhälle i grunden. Ofta får de politiska revolutionerna betydelse inte bara i sin samtid, utan de ger avtryck...
M
Carsten Ryytty
2016-03-06
Slaget om Stalingrad pågick i nästan sex månader och var ett av andra världskrigets blodigaste strider med sammanlagda förluster på nästan två miljoner människor. Slaget var en förlust för...
M
Carsten Ryytty
2016-03-06
Leningrad, eller Sankt Petersburg som staden heter idag, var utifrån militär synpunkt en viktig stad viktig eftersom den låg i vägen för det tyska avancemanget in i norra Sovjetunionen. Om...
M
Mattias Axelsson
2016-02-12
Under de senaste hundra åren har Europas karta behövt uppdateras ett flertal gånger. Här kommer listan över fem europeiska länder som slutat att finnas till de senaste hundra åren.
M
Carsten Ryytty
2016-01-07
Operation Barbarossa inleddes den 22 juni 1941. Hitler var övertygad om att den tyska armén kunde krossa de sovjetiska trupperna på ett enkelt sätt och hade räknat med att fälttåget i Ryssland...
S
Leif Löwegren
2015-09-16
Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan...
M
Carsten Ryytty
2014-06-22
Kriget på östfronten hade inte samma avgörande betydelse under första världskriget som under andra världskriget. Striderna i öst påverkade ändå till viss del krigets utgång, men fick framförallt...
S
Hans Thorbjörnsson
2014-05-16
Stalin drabbades 1953 av en hjärnblödning och låg medvetslös i flera dagar innan han dog. Topparna i partiet vakade i rummet ända till slutet. De bevakade varandra – och de väntade länge med att...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-03-16
I den här artikeln kan du läsa om ur det gick till när Asien koloniserades från och med 1600-talet och framåt. Här berättas om Rysslands, USA:s, Hollands och Frankrikes kolonisation i Asien....

Podcast om Rysslands historia

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den ryska revolutionen. Vad var egentligen den ryska revolutionen och vilka orsaker låg bakom händelserna?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-24

Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-06

Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?

Länkar om Rysslands historia

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om hur Lenin kom till makten. Vladimir Lenin befann sig sedan flera år i exil när tsar Nikolaj II tvingades avgå efter februari­revolutionen 1917. När han återvänt till Ryssland satte han genast igång med att förverkliga sina planer – att upprätta en kommunistisk diktatur som arbetade för folkets bästa.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om slutet för tsarfamiljen Romanov. I början av 1917 stod Nikolaj II fort­farande i spetsen för Rysslands trupper under första världskriget. Men kriget var en katastrof och läget på hemmafronten blev alltmer kaotiskt. Ändå kunde tsaren inte alls föreställa sig vad som väntade honom och hans familj under det följande året...

Spara som favorit
          

Föreläsning (14:53 min) där SO-läraren Fredrik Bylund berättar om några folkmord eller andra grova brott som ägt rum under 1800-talet och 1900-talet. Här berörs folkmordet i Kambodja 1975-1979, brott mot mänskligheten mot hazarer, massakern i Srebrenica 1995, armeniska folkmordet 1915-1917, Sovjetunionens brott mot mänskligheten, folkmordet i Rwanda 1994, brott mot mänskligheten i Darfur, brott mot mänskligheten i Irak mot kurder, brott mot mänskligheten i Nordamerika mot ursprungsbefolkningen.

Spara som favorit
          

Föreläsning (14:50 min) där SO-läraren Fredrik Bylund berättar om Sovjetunionen under mellankrigstiden och hur nazisterna kom till makten i Tyskland.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:35 min) av SO-läraren Håkan som berättar kortfattat om Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979.

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Katarina II (1729–1796), kejsarinna av Ryssland. Katarina som av sin samtid hedrades med epitetet ”den stora”, betraktade sin regering som en fortsättning på Peter den stores reformarbete för Ryssland, och hon styrde sitt land enligt den upplysta despotins principer. Katarinas riksomfattande reformer påverkade förhållandena även i Gamla Finland, den del av östra Finland som under 1700-talet avträtts till Ryssland. 


Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om tsar Nikolaj II (1868–1918)
, storfurste av Finland, kejsare av Ryssland
. Nikolaj II började avveckla enväldet i Ryssland, men alltför långsamt för att lyckas stävja oppositionens växande krav. Till slut förde första världskrigets påfrestningar staten in i en kaotisk situation, där kejsaren måste ge upp makten. Den nya, liberala regeringen förlorade snart sin makt till bolsjevikerna, som arkebuserade kejsarfamiljen under det inbördeskrig som bröt ut.

Spara som favorit
          

Katarina den stora, en fattig prinsessa som tog sig hela vägen till toppen. Det börjar med ett misslyckat äktenskap men slutar i triumf när hon tar över tronen - som kejsarinna av det ryska imperiet.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Katarina den stora? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Katarina den stora av Marie Tetzlaff; Romanov – den sista tsardynastin 1613-1918 av Simon Sebag Montefiore; Catherine the great – Robert K. Massie.

Spara som favorit
          

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Grigorij Rasputin var den gåtfulla munken från Sibirien som blev en av det kollapsande Tsarrysslands mäktigaste män. Hans mirakler räddade livet på tronföljaren – men ledde också till hans egen död.

Vill du veta mer om Grigorij Rasputin och Tsarrysslands sista dagar? Läs Edvard Radzinskijs Rasputin - Rysslands svarte eminens eller Rasputin av Henri Troyat, två böcker som legat till grund för det här avsnittet.

Spara som favorit
          

Faktasida på finska Yle där du kan läsa kortfattat om kalla kriget. Här berättas bland annat om Berlinblockaden, kapprustning, kärnvapen och månlandningen. Det kalla kriget bottnade i stormakternas ideologiska skillnader. Västvärlden stod för en marknadsliberal ekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, samtidigt som Sovjetunionen förespråkade en statligt styrd planekonomi och diktatur. En konflikt blev oundviklig i längden...

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i UI:s tidning Utrikesmagasinet där du kan läsa om ryska revolutionen. Den 20 december 2017 var det 100 år sedan Tjekan grundades, den ryska hemliga polisen vars efterföljare kom att prägla sovjetsystemet och har en central roll även i dagens Ryssland. UI:s Ingmar Oldberg har läst en bok om den ryska revolutionen av den engelske historikern Geoffrey Swain som går igenom händelserna för 100 år sedan och vad som påverkade utvecklingen...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Lennart Samuelson berättar om det ryska inbördeskriget. Efter oktoberrevolutionen byggde Lev Trotskij metodiskt upp Röda armén, vilket blev en avgörande faktor i det ryska inbördeskriget. Den vita sidan lyckades aldrig samordna sitt motstånd och bolsjevikerna kunde vinna det krig som under drygt fyra år utarmade landet...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Pennan & svärdet där du kan läsa om den brittiska lätta brigadens anfall i slaget vid Balaklava 1854 under Krimkriget. Den 25 oktober 1854 ryckte brittiska Lätta brigaden fram genom en dal vid Balaklava på Krimhalvön. Runt omkring fanns ryska trupper som massakrerade det galopperande kavalleriet med kanonkulor och granater. Korselden var så förödande att platsen har gått till historien som Dödens dal. Varför genomfördes denna huvudlösa operation?

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om Lenin och upptakten till ryska revolutionen. I år är det 100 år sedan Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse som egentligen ägde rum i november enligt den nya kalendern. Vad många inte känner till är att Lenin innan revolutionen befann sig i exil i Schweiz, och att det var på Café Odeon i Zürich som Lenin höll sig uppdaterad om världshändelserna genom de dagstidningar som där fanns att läsa... Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Napoleons fälttåg mot Ryssland och slaget vid Borodino 1812. Varken Napoleon eller den ryske befälhavaren Kutuzov tog tag i striderna vid Borodino utanför Moskva. Istället för ett avgörande blev slaget en utdragen slakt – världens kanske värsta – till ingen nytta...

Spara som favorit
          

Avsnitt (24 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om Operation Barbarossa - Hitlers invasion av Sovjetunionen. Tobias Svanelid granskar Operation Barbarossa - världshistoriens största fälttåg. Hur kunde Hitler underskatta Sovjet så kapitalt, och hur såg nazisternas vision av lebensraum egentligen ut?

Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.

Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum. Programledare är Tobias Svanelid.

Spara som favorit
          

Avsnitt (44 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om ryska revolutionens första del. Följ med Tobias Svanelid och historieprofessor Kristian Gerner i februarirevolutionens fotspår i Sankt Petersburg - startskottet för den ryska revolutionen.

Den ryska revolutionen skulle komma att omforma en hel värld. Från de första och numera bortglömda kvinnodemonstrationerna till den solenna begravningsceremonin på Marsfältet berättas historien om folkliga protester, upproriska kosacker, rysk anarki och kampen mellan tsarvälde, demokrati och kommunism.

– Här stod Rysslands historia och vägde under just de här dagarna för 100 år sedan, berättar Kristian Gerner ifrån Upprorstorget i dagens Sankt Petersburg.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (4:48 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om kalla krigets slut.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (5:35 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om ideologierna bakom kalla krigets stormakter.

Spara som favorit
          

Artikel i Nya Arbetartidningen där du kan läsa om slaget vid Tannenberg, ett fältslag mellan ryska och tyska trupper, under första världskrigets inledande period. Slaget var avgjort på bara några dagar och innebar en överlägsen tysk seger...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om enskilda staters och rikens...

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades.

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa stod i brand.

Det finska kriget 1808-1809 utkämpades mellan Sverige och Ryssland och slutade med att Sverige fick avträda den finska rikshalvan till Ryssland....

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av bakomliggande ideologiska...

Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade omkring 17 miljoner människor livet...

I samband med ryska revolutionen (1917) gjordes Ryssland kommunistiskt och ändrade namn till Sovjetunionen.

Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick fäste i några av Europas...

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia. Andra världskriget ledde...

Geografi med fokus på Ryssland. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Rysslands geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Ryssland. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska omvälvningar runt hela världen....

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och NATO). Kalla krigets drivkraft...

Historia om Vitryssland. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.