M

Rysslands historia

Tidiga statsbildningar

De första statsbildningarna på det som senare blev ryskt territorium uppstod på 1000-talet f Kr i Centralasien, i Kaukasien och vid Svarta havet. På 850-talet e Kr grundades den östslaviska Kievstaten, och i Novgorod (Holmgård) bildade svenska vikingar under Rurik ett annat maktcentrum (Gårdarike).

Sedan även Kiev hamnat under Rurikätten växte riket, och i slutet av 900-talet kristnades det av missionärer från Bysans (Östrom). Det försvagades och splittrades dock till följd av maktkamper och invaderades vid 1200-talets mitt av mongoler, som gjorde de ryska furstarna till vasaller under Gyllene hordens khaner.

Under 1300-talet började furstendömet Moskva växa i betydelse. Efter Dmitrij Donskojs seger över mongolerna vid Kulikovo 1380 började en rysk centralstat att ta form med Moskva som centrum. Ivan ”den förskräcklige” minskade stormännens, bojarernas, makt och lät 1547 kröna sig till ”tsar av hela Ryssland”. Under hans tid utvidgades riket fram till Kaspiska havet, och Sibirien började koloniseras.

Tidiga statsbildningar

De första statsbildningarna på det som senare blev ryskt territorium uppstod på 1000-talet f Kr i Centralasien, i Kaukasien och vid Svarta havet. På 850-talet e Kr grundades den östslaviska Kievstaten, och i Novgorod (Holmgård) bildade svenska vikingar under Rurik ett annat maktcentrum (Gårdarike).

Sedan även Kiev hamnat under Rurikätten växte riket, och i slutet av 900-talet kristnades det av missionärer från Bysans (Östrom). Det försvagades och splittrades dock till följd av maktkamper och invaderades vid 1200-talets mitt av mongoler, som gjorde de ryska furstarna till vasaller under Gyllene hordens khaner.

Under 1300-talet började furstendömet Moskva växa i betydelse. Efter Dmitrij Donskojs seger över mongolerna vid Kulikovo 1380 började en rysk centralstat att ta form med Moskva som centrum. Ivan ”den förskräcklige” minskade stormännens, bojarernas, makt och lät 1547 kröna sig till ”tsar av hela Ryssland”. Under hans tid utvidgades riket fram till Kaspiska havet, och Sibirien började koloniseras.

ANNONS

ANNONS

Ryssland moderniseras och expanderar

Efter ”den stora oredan” valdes 1613 Michail Romanov till tsar. Under hans regering lagfästes livegenskapen, som gjorde bönderna socialt, ekonomiskt och rättsligt helt beroende av godsägarna.

Med Peter den store (tsar 1682–1725) blev Ryssland en stormakt. Förvaltningen moderniserades efter västeuropeisk förebild. Handel och industri utvecklades och en reguljär armé och flotta skapades. I öster nådde ryssarna fram till Stillahavskusten. I väster nådde de genom erövringar från Sverige fram till Östersjön, och här anlades den nya huvudstaden S:t Petersburg. Se även Stormaktstidens Sverige >

Den ryska expansionen fortsatte under Peters efterträdare, bland annat Katarina den stora (1762–1796). Området söder om Kaukasus införlivades, liksom Bessarabien (med bland annat nuvarande Moldavien). Krim erövrades genom krig med Turkiet. Ryssland försåg sig också med landområden vid Polens delningar 1792–1795, och 1809 erövrades Finland från Sverige.

1800-talet

Efter Napoleons nederlag i Ryssland 1812 blev den ryska politiken utpräglat imperialistisk utåt och reaktionär inåt. Samtidigt växte dock kraven på sociala och politiska reformer, och redan 1825 försökte de så kallade dekabristerna genomföra en statskupp för att framtvinga en liberal författning.

Efter det ryska nederlaget i Krimkriget 1856 försökte tsar Alexander II stilla oron genom en rad reformer. Livegenskapen upphävdes 1861. Reformerna var dock otillräckliga. I takt med en snabb utveckling inom handeln och industrin växte en revolutionär rörelse fram. Extrema terrorgrupper bildades och 1881 mördades Alexander II. Därefter hårdnade styret.

Ryska revolutionen

När Ryssland 1904 förlorade ett krig mot Japan skärptes de sociala motsättningarna. Året därpå slog regimen ned ett uppror (1905 års revolution), men samtidigt tvingades tsar Nikolaj II att 1906 införa en författning, tillåta politiska partier och inrätta ett parlament, duman. Året därpå antogs en jord­reform. Demokratiseringen var dock halvhjärtad och oron växte. År 1911 mördades regeringschefen Pjotr Stolypin. Ständiga strejkvågor svepte genom landet.

De ryska motgångarna i första världskriget ledde till en ny kris, som 1917 mynnade ut i februarirevolutionen (mars enligt vår kalender). Tsaren abdikerade, och det uppstod en dragkamp om makten (dubbelväldet) mellan å ena sidan de revolutionära arbetar- och soldatråden (sovjeterna) och å den andra duman, som bildade en provisorisk regering.

Regeringen lyckades inte få den inrikespolitiska oron under kontroll. Den 7 november (oktoberrevolutionen enligt den julianska kalendern) grep kommunisterna, som då kallades bolsjevikerna, makten. En regering, folkkommissariernas råd, upprättades. Till rådet hörde bland andra Vladimir Lenin, Lev Trotskij och Josef Stalin.

Till bolsjevikernas första åtgärder hörde förstatligande av jorden samt fredsförhandlingar med Tyskland. Genom kapitulationen, som undertecknades i mars 1918, förlorade Ryssland omfattande territorier som landet dock till stor del fick tillbaka efter Tysklands slutliga nederlag. Finland och de baltiska länderna förklarade sig självständiga. När ”vita” generaler med visst stöd av Storbritannien, Frankrike, USA och Japan försökte störta den ”röda” regimen utbröt inbördeskrig, som pågick 1918–1921.

Sovjetunionen bildas

”De röda” vann inbördeskriget, men ekonomiskt kaos vid krigets slut tvingade fram en tillfällig reträtt från den tidigare socialiseringspolitiken. Den nya ekonomiska politiken (NEP) tillät under åren 1921–1928 viss privat företagsamhet inom jordbruk, handel och småindustri. Målet var att återställa ekonomin till samma nivå som före kriget, vilket också lyckades.

År 1922 bildades Sovjetunionen. Det var formellt ett frivilligt förbund mellan unionsrepublikerna Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Transkaukasien med ett visst mått av självstyre för de enskilda republikerna, men eftersom makten inte låg hos de statliga institutionerna utan hos kommunistpartiet var frivilligheten skenbar.

Kommunistpartiets ledare Lenin lade grunden till ett system som utmärktes av en allsmäktig maktapparat bestående av partiet, staten och säkerhetstjänsten. Möjligheterna till fri debatt inom kommunistpartiet ströps. 1921, samma år som Lenin förbjöd alla politiska partier utom kommunistpartiet, infördes det så kallade fraktionsförbudet inom partiet. Det innebar förbud mot gruppbildningar inom partiet, det vill säga förbud mot alla försök att utforma alternativa politiska program.

    ANNONS

    ANNONS

    Alla ledande bolsjeviker ställde sig bakom detta beslut. När Stalin i slutet av 1920-talet tystade sin siste konkurrent om makten, Nikolaj Bucharin, kunde han använda de partiregler som Bucharin själv varit med om att införa. Till partireglerna hörde också den så kallade demokratiska centralismen, som tvingade lägre nivåer inom partiet att underkasta sig den styrande partigruppen. Denna organisationsprincip, som utformats när partiet verkade underjordiskt i Tsarryssland, fortsatte att gälla under alla år av sovjetmakt. Partiets högsta organ bestod av politbyrån, sekretariatet och centralkommittén.

    Diktatur och terror

    1924 avled Lenin. De följande åren lyckades chefen för par­tiets sekretariat, Josef Stalin, stegvis samla makten i sina händer och undanröja alla konkurrenter i den högsta partiledningen. Åren 1929–1932 genomdrev han en brutal kollektivisering av jordbruket, där all mark förstatligades och övergick i så kallade kolchoser, som på papperet ägdes kollektivt, eller i stora statsjordbruk, sovchoser. Välbärgade bönder, så kallade kulaker, förvisades med sina familjer till avlägsna landsdelar där flertalet dog.

    I de bördiga jordbruksområdena i Ukraina utbröt svår hungersnöd och flera miljoner människor svalt ihjäl. Samtidigt inleddes en intensiv industrialisering, där man särskilt satsade på den tunga industrin. Ett system för central planstyrning av hela ekonomin byggdes upp.

    Denna ”revolution uppifrån” slog sönder den tidigare ekonomiska och sociala strukturen i samhället och gjorde alla människor beroende av staten för sin försörjning. Priset för denna samhällsomvandling blev mycket högt i form av svält, sjukdomar och andra umbäranden. Säkerhetspolisen fick allt större befogenheter för att stävja alla protester.

    Den stalinistiska terrorn mot så kallade folkfiender under åren 1934–1938 slog mot alla sektorer av samhällslivet, främst statsapparaten, partiapparaten och militären, men den drabbade hög som låg. Miljontals människor avrättades, deporterades eller dog i läger.

    Andra världskriget

    Mot slutet av 1930-talet försökte Stalin förebygga ett befarat angrepp från Hitler-Tyskland. I augusti 1939 undertecknade Sovjetunionens och Tysklands utrikesministrar Vjatjeslav Molotov och Joachim von Ribbentrop en pakt med löften om neutralitet och hemliga klausuler som delade upp Europa i ryska och tyska intressesfärer. Följande vecka anföll Tyskland Polen. Sovjetunionen marscherade in i Polen från öster, angrep Finland och ockuperade de baltiska staterna och Bessarabien.

    När det tyska anfallet på Sovjetunionen ändå kom den 22 juni 1941 var den sovjetiska beredskapen dålig. Den militära ledningen var till stora delar ung och oerfaren, eftersom Stalins terror hade slagit hårt mot officerskåren. Tyskarna ryckte fram blixtsnabbt. På senhösten 1941 ockuperade de ett område som rymde närmare hälften av Sovjets förkrigsbefolkning.

    Krigets vändpunkt blev slaget vid Stalingrad 1942–1943, som slutade med tysk kapitulation. Röda armén gick därefter till offensiv, återerövrade förlorade områden och trängde igenom Östeuropa och in i Tyskland. Vid Jaltakonferensen 1945 drog Stalin, Roosevelt och Churchill upp planerna för ockupationen av Tyskland efter krigsslutet. Se även andra världskriget >

    Krigets kostnader blev ohyggliga för Sovjetunionen. Minst 27 miljoner människor miste livet och landet utsattes för ofantliga materiella skador. Ändå gick landet ut ur kriget som den enda verkliga stormakten i Europa med underlydande stater i ett framväxande ”socialistiskt block”. Territoriellt hade Sovjetunionen vuxit avsevärt genom införlivandet av östra Polen, norra Ostpreussen, Transkarpatien, Bessarabien, norra Bukovina, delar av Karelen, de baltiska staterna samt delar av ögruppen Kurilerna och ön Sachalins södra del.

    Läs i Landguiden om Rysslands historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

     

    Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

    Läs mer om

    Sidan uppdaterad: 14 januari 2019
    Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

    ANNONS

    ANNONS

    Lärarmaterial om Rysslands historia

    Från dröm till terror

    av: Forum för levande historia
    Högstadiet, Gymnasiet

    Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.

    + Läs mer

    Artiklar om Rysslands historia

    S

    Orsakerna till kalla kriget

    av: Lars Hammarén
    2018-12-24

    Precis som för de båda världskrigen - och för övrigt de flesta historiska händelser - finns en diskussion bland historiker om orsakerna till utbrottet av det kalla kriget. Vem var det egentligen som startade det? Vem var den drivande aggressiva parten? Sovjet eller USA? Eller var det kanske så att båda två var "skyldiga" till att konflikten uppstod och trappades upp? I den här artikeln presenteras tre teorier om kalla krigets utbrott...

    + Läs mer

    M

    Den ryska revolutionen innebar slutet för tsaren och hans familj

    av: Magnus Västerbro
    2018-02-03

    Den 17 juli 1918 blev tsarfamiljens sista dag. I landet rasade sedan ett halvår tillbaka ett blodigt inbördeskrig och nu närmade sig kommunisternas motståndare huvudstaden. Rysslands tidigare härskarfamilj utgjorde fortfarande ett hot mot de nya makthavarna och fick under inga omständigheter falla i fiendens händer...

    + Läs mer

    SO-rummet bok
    M

    Drang nach Ostern - Lebensraum

    av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
    2017-02-04

    Nazisterna talade om det traditionella tyska livsrummet (lebensraum) i öster. De såg Tysklands framtid ligga i erövringen av Östeuropa. Folken i Östeuropa skulle antingen - om de uppfyllde kraven på rastillhörighet - uppgå i den tyska rasen (germaniseras) eller göras till slavar...

    + Läs mer

    SO-rummet bok
    M

    Kriget på östfronten - Röda armén slår tillbaka

    av: Carsten Ryytty
    2016-05-10

    Andra världskriget avgjordes på östfronten. Efter tyskarnas kapitulation vid Stalingrad i början av 1943 och nederlaget vid Kursk sommaren samma år, retirerade den tyska armén över hela östfronten. Rollerna var nu ombytta och initiativet hade övertagits av Röda armén.

    + Läs mer

    M

    Fem av världens märkligaste gränser

    av: Mattias Axelsson
    2016-04-08

    En gräns är den fiktiva linje som går mellan två länder. Många gränser är helt oproblematiska och det blir aldrig någon diskussion om dem. Men här kommer listan över fem gränser som är både problematiska och märkliga...

    + Läs mer

    Podcast om Rysslands historia

    SO-rummet podcast icon
    M

    Orsaker till den ryska revolutionen

    av: Julia, Kristoffer och Mattias
    2017-02-01

    Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den ryska revolutionen. Vad var egentligen den ryska revolutionen och vilka orsaker låg bakom händelserna?

    + Läs mer

    SO-rummet podcast icon
    M

    Kubakrisen

    av: Julia, Kristoffer och Mattias
    2017-01-24

    Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

    + Läs mer

    SO-rummet podcast icon
    M

    Vad var kalla kriget?

    av: Julia, Kristoffer och Mattias
    2016-04-06

    Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?

    + Läs mer

    Länkar om Rysslands historia

    ANNONS

    ANNONS

    Loading content ...
    Loading content ...
    Loading content ...

    ANNONS

    ANNONS

    Relaterade ämneskategorier

    Medeltiden

    Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

    Nya tidens huvudlinjer

    Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

    Det långa 1800-talet

    Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

    Napoleontiden

    Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa...

    Det korta 1900-talet

    Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

    Första världskriget

    Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade omkring...

    Ryska revolutionen

    I samband med ryska revolutionen (1917) gjordes Ryssland kommunistiskt och ändrade namn till Sovjetunionen.

    Mellankrigstiden

    Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...

    Andra världskriget

    Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....

    Rysslands geografi

    Geografi med fokus på Ryssland. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Rysslands geografi ur olika...

    Fakta om Ryssland

    Aktuell samhällsfakta om Ryssland. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

    Efterkrigstidens huvudlinjer

    Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

    Kalla kriget

    Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...

    Vitrysslands historia

    Historia om Vitryssland. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.

    Relaterade taggar

    Stora nordiska kriget

    Det stora nordiska kriget var en väpnad konflikt som utspelades i norra och östra Europa 1700-1721...

    Peter den store

    Peter den store (1672-1725), eller Peter I, var rysk tsar och Karl XII:s huvudmotståndare i det...

    S:t Petersburgs historia

    Den ryska staden Sankt (S:t) Petersburg grundades 1703 av tsar Peter den store och fungerade från...

    Napoleonkrigen

    Napoleonkrigen är ett samlingsnamn för de krig och väpnade konflikter som ägde rum i Europa och på...

    Sjuårskriget

    Sjuårskriget (1756-1763) var en världsomspännande konflikt som utkämpades mellan å ena sidan...

    Finska kriget

    Finska kriget utgjorde en del av Napoleonkrigen och utkämpades mellan Sverige och Ryssland 1808-...

    Krimkriget

    Krimkriget (1853-1856) utkämpades huvudsakligen på den ryska halvön Krim i Svarta havet mellan...

    Diktatur

    Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

    Sveaborg

    Sveaborg är en stor sjöfästning utanför Helsingfors i Finland som uppfördes under senare delen av...

    Sovjetunionen

    Sovjetunionen (1922-1991) var en socialistisk (i form av kommunism) statsbildning och en...

    Josef Stalin

    Josef Stalin (1878-1953) tog över som Sovjetunionens ledare efter Lenins död 1924. Under Stalins...

    Förintelsen

    Förintelsen är den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde 1933-1945 på drygt...

    Gulag

    Gulag är en förkortning för den myndighet i Sovjetunionen - Glavnoe Upravlenie Lagerej (...

    Finska vinterkriget

    I oktober 1939 krävde Sovjetunionen delar av Karelska näset av Finland. Dessutom ville man bygga en...

    Slaget om Berlin

    Slaget om Berlin ägde rum under våren 1945 och blev den sista stora kraftmätningen på östfronten...

    Operation Barbarossa

    Operation Barbarossa var tyskarnas täcknamn för deras invasion av Sovjetunionen som påbörjades den...

    Slaget vid Stalingrad

    Slaget om Stalingrad utkämpades 1942-1943, i och omkring den ryska staden Stalingrad (numera...

    Vladimir Lenin

    Vladimir Lenin (1870-1924) var en kommunistisk teoretiker och politiker som ledde de revolutionära...

    SO-rummet tag typ

    Kärnvapen

    Här hittar du material med anknytning till kärnvapen i ett historiskt eller aktuellt perspektiv.

    Rymdforskning

    Den moderna rymdforskningen tog fart under kalla kriget då de båda supermakterna USA och...

    Fortsättningskriget

    Fortsättningskriget var en förlängning på det finska vinterkriget och Finlands kamp mot...

    Slaget vid Poltava

    Slaget vid Poltava (i Ukraina) 1709 avgjorde det stora nordiska kriget. Under slaget besegrades...

    Terrorbalans

    Under 1960-talet började Sovjetunionen kommit ikapp USA ifråga om massförstörelsevapen. Det ledde...

    Afghansk-sovjetiska kriget

    Det afghansk-sovjetiska kriget varade mellan 27 december 1979 och 15 februari 1989. Det hela...

    Michail Gorbatjov

    När Sovjetunionens ledare Brezjnev dog 1982 och kriget i Afghanistan blev allt mer betungande för...

    Ryska revolutionens orsaker

    Den ryska revolutionen 1917 bestod egentligen av två större händelser som skedde i Ryssland samma...

    Ryska revolutionens följder

    Den ryska revolutionen 1917, som bestod av två händelser under samma år, kom att få långtgående...

    Sovjetunionens sönderfall

    Glasnost och perestrojka 1985 blev Michail Gorbatjov Sovjetunionens ledare. Gorbatjov arbetade för...

    Rasputin

    Grigorij Rasputin levde åren mellan 1869-1916. Han kom från ett enkelt hem på landet men lyckades...