L

Bilden visar den förmögne köpmannen och brukspatronen John Jennings tillsammans med sin bror och svägerska. Han var en av frihetstidens rikaste köpmän. Målning gjord av Alexander Roslin, 1769.

Frihetstidens Sverige 1719-1772

Genom stora delar av den svenska historien, från medeltidens början fram till stormaktstidens slut, hade Sverige styrts av kungar eller drottningar. Under den senare hälften av stormaktstiden, då Karl XI och senare Karl XII styrde, hade kungamakten dessutom blivit enväldig vilket innebar att kungen själv hade kunnat fatta alla viktiga beslut. Detta ändrades under frihetstiden då makten istället hamnade i riksdagen.

Riksdagen tar makten - kungamakten minskar

Efter Karl XII:s död 30 november 1718 och det svenska stormaktsväldets sammanbrott, befann sig Sverige i kris. Landet var utfattigt efter de många och långa kostsamma krigen och var i stort behov av återhämtning. Folket ville ha förändring.

Genom stora delar av den svenska historien, från medeltidens början fram till stormaktstidens slut, hade Sverige styrts av kungar eller drottningar. Under den senare hälften av stormaktstiden, då Karl XI och senare Karl XII styrde, hade kungamakten dessutom blivit enväldig vilket innebar att kungen själv hade kunnat fatta alla viktiga beslut. Detta ändrades under frihetstiden då makten istället hamnade i riksdagen.

Riksdagen tar makten - kungamakten minskar

Efter Karl XII:s död 30 november 1718 och det svenska stormaktsväldets sammanbrott, befann sig Sverige i kris. Landet var utfattigt efter de många och långa kostsamma krigen och var i stort behov av återhämtning. Folket ville ha förändring.

ANNONS

ANNONS

I samband med att Sveriges dåvarande drottning Ulrika Eleonora hade avsagt sig kronan 1720, passade riksdagen på att minska kungamakten. Makten skulle i fortsättningen istället ligga hos rådet och riksdagen. Perioden mellan 1719 (ibland räknas från 1720) och fram till Gustav III:s maktövertagande 1772 brukar därför inom svensk historieforskning kallas för frihetstiden.

Naturvetaren Carl von Linné (1707-1778) är Sveriges mest kände vetenskapsman genom tiderna. Här avporträtterad av Alexander Roslin, 1775.

Men friheten var bara till för ett fåtal eftersom riksdagen dominerades av adeln. Bönderna, som utgjorde merparten av Sveriges befolkning, hade fortfarande väldigt lite makt och hölls utanför alla viktiga politiska beslut.

Sverige behövdes byggas upp ekonomiskt

Krigen på 1600-talet och i början av 1700-talet hade ruinerat Sverige. Landet var därför tvunget att byggas upp även finansiellt (ekonomiskt). För att Sverige skulle kunna återhämta sig var det viktigt att lokalisera, mobilisera (samla ihop) och utnyttja alla resurser som fanns inom rikets gränser. En rad vetenskapsmän, däribland Carl von Linné, skickades under 1740-talet ut på upptäcktsresor inom landets gränser för att hitta outnyttjade naturresurser som staten kunde använda sig av.

I Sverige grundades också en vetenskaplig akademi 1739 i syfte att förbättra de teknologiska kunskaperna och få fart på landets industri.

Hattarna och mössorna - Sveriges första politiska partier

Under frihetstiden fick Sverige sina två första politiska partier – hattarna och mössorna. Den politiska makten skiftade mellan dessa två partier under frihetstidens gång. Mössorna förde en försiktig utrikespolitik, medan hattarna ville ha revansch mot ärkefienden Ryssland vilket ledde till ett misslyckat krig 1741-1743.

Vy över Stockholm, med det kungliga slottet i bakgrunden. Under frihetstiden var kungamakten mycket begränsad. Den politiska makten låg istället hos riksdagen.

Det kungliga enväldet återinförs

Frihetstiden karaktäriseras av ekonomiska och vetenskapliga framsteg, men också av politisk instabilitet. Läget i riksdagen var lynnigt och korruptionen utbredd. Frihetstidens politiska kaos utmynnade så småningom i Gustav III:s statskupp 1772 som satte punkt för frihetstiden. I och med det återupprättades det kungliga enväldet så att kungen återigen bestämde det mesta själv.

ANNONS

ANNONS

Gustaf III:s kröning i Storkyrkan 1771. Detalj från en ofullbordad målning av Carl Gustaf Pilo (1711-1793).

Bakgrunden till Gustav III:s statskupp

Under sitt första regeringsår försökte Gustav III att stärka kungamakten och samtidigt få de båda politiska partierna att komma överens och istället börja samarbeta under hans ledning. Mösspartiet motsatte dock all inblandning av kungen.

Gustav III ansåg vid den här tiden att Sveriges riksdag hade hamnat i samma läge som i Polen där det paralyserade parlamentet drivit landet in i ett inbördeskrig. När sedan Polen delades i augusti 1772 och förlorade en stor del av sitt landområde, genomförde Gustav III en statskupp varefter rådet (dåtidens regering) fängslades och tvingades att godta den nya regeringsformen.

Gustav III:s statskupp markerar slutet på frihetstiden och början på den gustavianska tiden (1772-1809). Den gustavianska tiden dominerades av två kungar: först Gustav III och därefter hans son Gustav IV Adolf.

LÄS MER: 1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

LÄS MER: Hattar och mössor

LÄS MER: Gustav III

ANNONS

Ståndsriksdagen

Kung Gustav Vasa sammankallade 1527 ett så kallat riksmöte i Västerås, där adel, borgare och bönder var representerade. Prästerna deltog som ett självständigt stånd först vid 1544 års riksdag.

Ståndsriksdagens makt och arbetssätt förändrades många gånger genom åren. Under Karl XII:s envälde (1697–1718) sammanträdde riksdagen knappast alls.

Under frihetstiden (1719–1772) hade riksdagen stor makt och sammanträdde regelbundet.

Läs mer i Riksdagens skrift om demokratins genombrott >

Intressanta fakta om frihetstiden

Visste du att:

  • Den 29 februari 1720 abdikerade drottning Ulrika Eleonora till förmån för sin man Fredrik av Hessen. Drottningen motiverade sin abdikation med bibliska ord (hon följde Paulus ord). Hon ansåg att det var omöjligt att regera när hon hade en 12 år äldre make, som enligt aposteln Paulus, skulle styra över kvinnan.
  • År 1726 förbjöds alla enskilda religiösa sammankomster i Sverige. De som bröt mot förbudet dömdes till höga böter eller långvariga fängelsestraff. En person fick till exempel 44 års fängelse. Förbudet upphävdes först 1858.
  • Vid mitten av 1700-talet var en tredjedel av Sveriges befolkning yngre än 15 år. Idag har andelen barn under 15 år minskat till en femtedel av befolkningen.
  • Husförhör var ett slags religionsförhör som prästen utförde på sina församlingsbor. Prästen kom till de olika hemmen och förhörde alla huvudstycken i Luthers lilla katekes, som var läroboken i kyrkans och statens tro. Meningen med dessa förhör var att kontrollera att ingen försökte föra fram nya idéer som stred mot den rätta tron. Vid dessa förhör förde prästen anteckningar om vad var och en kunde och vilka som var läskunniga. Husförhören var också ett slags folkliga fester. Till dem gick man för att träffa bekanta och äta god mat.
  • Det nuvarande Sverige hade år 1750 knappt 1,8 miljoner invånare och Finland drygt 400 000.
  • 1700-talets svenska riksdagsdebatter var livliga föreställningar. Fylleri och slagsmål var vanliga företeelser. Talmannen fick ofta uppmana riksdagsmännen att de inte skulle komma onyktra till sammanträdena. Ordentligt berusade riksdagsmän arresterades för fylleri när de var inne i riksdagen.
  • År 1771 åt den svenske kungen Adolf Fredrik ihjäl sig. Kungens svaga hälsa tålde inte en supé bestående av kött med rovor, vetebullar, kaviar, hummer, böckling, öl, champagne och massor av semlor. Läs mer här >
  • 1772 hade Stockholm 70 000 invånare, över 9000 var tiggare.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför kallas perioden för frihetstiden? Vad syftar friheten på?
     
  2. Men hade vanligt folk frihet? Varför eller varför inte?
     
  3. Vad gjordes för att förbättra Sveriges ekonomi under frihetstiden? Nämn några insatser/åtgärder som utfördes.
     
  4. Nämn några fakta om frihetstidens två politiska partier.
     
  5. Hur och varför tog frihetstiden slut?
     
  6. Vad kan mer vara värt att minnas i den här texten?

Ta reda på:

  1. Varför kallades de politiska partierna för hattar och mössor?
     
  2. Vad menas med polsk riksdag?

Diskutera:

  1. Vad innebär begreppet "frihet" för dig? Vilka värden sätter du främst? Jämför med dina klasskompisar.

 

Litteratur:
Den svenska historien (Bonnier lexikon), del 9 – Hattar och mössor. Ostindiska kompaniet, Bonniers, 1994
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809,
Almqvist & Wiksell, 1996
Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006
Jakob Christensson (red), Frihetstiden - Signums svenska kulturhistoria 4,
Signum, 2006
 

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 3 november 2019
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Frihetstidens Sverige

M

De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden

av: Herman Lindqvist
2019-06-05

Med skottet i Halden försvann det kungliga enväldet. Nu kom makten att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik I, behövde till slut inte ens vara närvarande vid dess sammanträden - råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. Under kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt att begränsas, men aldrig mer skulle en svensk kung regera helt på egen hand. Frihetstiden kallas denna period i Sveriges historia...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Den svenska demokratins rötter

av: Riksdagsförvaltningen
2019-05-16

Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så. Så länge som det har bott människor i vårt land har det funnits höjda röster, strävan efter samarbete och politisk kamp...

+ Läs mer

L

1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

av: Herman Lindqvist
2018-02-18

Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om Stockholms slott

av: Carsten Ryytty
2017-11-16

Alltsedan Stockholm grundades har dess slott legat på samma plats där Mälaren mynnar ut i Saltsjön. Stockholms nuvarande slott byggdes på ruinerna av den gamla borgen Tre kronor som brann ned 1697...

+ Läs mer

L

Carl von Linné - Sveriges mest kända vetenskapsman

av: Carsten Ryytty
2017-04-25

Carl von Linné (1707-1778) är den svenska vetenskapsperson som nått störst berömmelse. Hans viktigaste betydelse var att han konstruerade enkla men tillförlitliga scheman (system), med vars hjälp det går att gruppera och sammanställa likartade växter eller djur.

+ Läs mer

Länkar om Frihetstidens Sverige

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Upplysningen

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Krig och försvar 1500-1776

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Kända personer 1500-1776

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Finlands historia

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Stockholms historia

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...

Göteborgs historia

Under medeltiden och ända fram till och med freden i Roskilde 1658 ägde Danmark landskapen Halland...

Ostindiska kompaniet

Svenska Ostindiska kompaniet (SOIC) var ett handelskompani från Göteborg som bildades 1731 och...

Carl von Linné

Naturvetaren och botanikern Carl von Linné (1707-1778) är Sveriges mest kände vetenskapsperson...

Hattar och mössor

Hattar och mössor var en benämning på Sveriges två första riksdagspartier som uppkom på...

Riddarhuset

Riddarhuset i Stockholm var i äldre tider adelns sammanträdesplats. Den storslagna byggnaden (se...

Adolf Fredrik

Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp (1710-1771) var furstbiskop av Lübeck och svensk kung under...

Arvid Horn

Arvid Horn (1664-1742) var kanslipresident och landets ledande politiker 1720-1738. Horn var i unga...