L
Kategori

Bilden visar den förmögne köpmannen och brukspatronen John Jennings tillsammans med sin bror och svägerska. Han var en av frihetstidens rikaste köpmän. Målning gjord av Alexander Roslin, 1769.

Frihetstidens Sverige 1719-1772

Genom stora delar av den svenska historien, från medeltidens början fram till stormaktstidens slut, hade Sverige styrts av kungar eller drottningar. Under den senare hälften av stormaktstiden, då Karl XI och senare Karl XII styrde, hade kungamakten dessutom blivit enväldig vilket innebar att kungen själv hade kunnat fatta alla viktiga beslut. Detta ändrades under frihetstiden då makten istället hamnade i riksdagen.

Riksdagen tar makten - kungamakten minskar

Efter Karl XII:s död 30 november 1718 och det svenska stormaktsväldets sammanbrott, befann sig Sverige i kris. Landet var utfattigt efter de många och långa kostsamma krigen och var i stort behov av återhämtning. Folket ville ha förändring.

Genom stora delar av den svenska historien, från medeltidens början fram till stormaktstidens slut, hade Sverige styrts av kungar eller drottningar. Under den senare hälften av stormaktstiden, då Karl XI och senare Karl XII styrde, hade kungamakten dessutom blivit enväldig vilket innebar att kungen själv hade kunnat fatta alla viktiga beslut. Detta ändrades under frihetstiden då makten istället hamnade i riksdagen.

Riksdagen tar makten - kungamakten minskar

Efter Karl XII:s död 30 november 1718 och det svenska stormaktsväldets sammanbrott, befann sig Sverige i kris. Landet var utfattigt efter de många och långa kostsamma krigen och var i stort behov av återhämtning. Folket ville ha förändring.

ANNONS

ANNONS

I samband med att Sveriges dåvarande drottning Ulrika Eleonora hade avsagt sig kronan 1720, passade riksdagen på att minska kungamakten. Makten skulle i fortsättningen istället ligga hos rådet (regeringen) och riksdagen. Perioden mellan 1719 (ibland räknas från 1720) och fram till Gustav III:s maktövertagande 1772 brukar därför inom svensk historieforskning kallas för frihetstiden.

Naturvetaren Carl von Linné (1707-1778) är Sveriges mest kände vetenskapsman genom tiderna. Här avporträtterad av Alexander Roslin, 1775.

Men friheten var bara till för ett fåtal eftersom riksdagen dominerades av adeln. Bönderna, som utgjorde merparten av Sveriges befolkning, hade fortfarande väldigt lite makt och hölls utanför alla viktiga politiska beslut.

Hattarna och mössorna - Sveriges första politiska partier

Under frihetstiden fick Sverige sina två första politiska partier – hattarna och mössorna. Den politiska makten skiftade mellan dessa två partier under frihetstidens gång. Mössorna förde en försiktig utrikespolitik, medan hattarna ville ha revansch mot ärkefienden Ryssland vilket ledde till ett misslyckat krig 1741-1743.

Sverige behövdes byggas upp ekonomiskt

Krigen på 1600-talet och i början av 1700-talet hade ruinerat Sverige. Landet var därför tvunget att byggas upp även finansiellt (ekonomiskt). För att Sverige skulle kunna återhämta sig var det viktigt att lokalisera, mobilisera (samla ihop) och utnyttja alla resurser som fanns inom rikets gränser. En rad vetenskapsmän, däribland Carl von Linné, skickades under 1740-talet ut på upptäcktsresor inom landets gränser för att hitta outnyttjade naturresurser som staten kunde använda sig av.

I Sverige grundades också en vetenskaplig akademi 1739 i syfte att förbättra de teknologiska kunskaperna och få fart på landets industri.

Vy över Stockholm, med det kungliga slottet i bakgrunden. Under frihetstiden var kungamakten mycket begränsad. Den politiska makten låg istället hos riksdagen.

Det kungliga enväldet återinförs

Frihetstiden karaktäriseras av ekonomiska och vetenskapliga framsteg, men också av politisk instabilitet. Läget i riksdagen var lynnigt och korruptionen utbredd. Frihetstidens politiska kaos utmynnade så småningom i Gustav III:s statskupp 1772 som satte punkt för frihetstiden. I och med det återupprättades det kungliga enväldet så att kungen återigen bestämde det mesta själv.

ANNONS

ANNONS

Gustaf III:s kröning i Storkyrkan 1771. Detalj från en ofullbordad målning av Carl Gustaf Pilo (1711-1793).

Bakgrunden till Gustav III:s statskupp

Under sitt första regeringsår försökte Gustav III att stärka kungamakten och samtidigt få de båda politiska partierna att komma överens och istället börja samarbeta under hans ledning. Mösspartiet opponerade sig dock mot all inblandning av kungen.

Gustav III ansåg vid den här tiden att Sveriges riksdag hade hamnat i samma läge som i Polen där det paralyserade parlamentet drivit landet in i ett inbördeskrig. När sedan Polen delades i augusti 1772 och förlorade en stor del av sitt landområde, genomförde Gustav III en statskupp varefter rådet (dåtidens regering) fängslades och tvingades att godta den nya regeringsformen.

Gustav III:s statskupp markerar slutet på frihetstiden och början på den gustavianska tiden (1772-1809). Den gustavianska tiden dominerades av två kungar: först Gustav III och därefter hans son Gustav IV Adolf.

LÄS MER: Frihetstidens statsskick

LÄS MER: 1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

LÄS MER: Hattar och mössor

LÄS MER: Gustav III
 

Ståndsriksdagen

Kung Gustav Vasa sammankallade 1527 ett så kallat riksmöte i Västerås, där adel, borgare och bönder var representerade. Prästerna deltog som ett självständigt stånd först vid 1544 års riksdag.

Ståndsriksdagens makt och arbetssätt förändrades många gånger genom åren. Under Karl XII:s envälde (1697–1718) sammanträdde riksdagen knappast alls.

Under frihetstiden (1719–1772) hade riksdagen stor makt och sammanträdde regelbundet. Läs mer >
 

ANNONS

ANNONS

Visste du att:

  • Den 29 februari 1720 abdikerade drottning Ulrika Eleonora till förmån för sin man Fredrik av Hessen. Drottningen motiverade sin abdikation med bibliska ord (hon följde Paulus ord). Hon ansåg att det var omöjligt att regera när hon hade en 12 år äldre make, som enligt aposteln Paulus, skulle styra över kvinnan.
     
  • År 1726 förbjöds alla enskilda religiösa sammankomster i Sverige. De som bröt mot förbudet dömdes till höga böter eller långvariga fängelsestraff. En person fick till exempel 44 års fängelse. Förbudet upphävdes först 1858.
     
  • Vid mitten av 1700-talet var en tredjedel av Sveriges befolkning yngre än 15 år. Idag har andelen barn under 15 år minskat till en femtedel av befolkningen.
     
  • Husförhör var ett slags religionsförhör som prästen utförde på sina församlingsbor. Prästen kom till de olika hemmen och förhörde alla huvudstycken i Luthers lilla katekes, som var läroboken i kyrkans och statens tro. Meningen med dessa förhör var att kontrollera att ingen försökte föra fram nya idéer som stred mot den rätta tron. Vid dessa förhör förde prästen anteckningar om vad var och en kunde och vilka som var läskunniga. Husförhören var också ett slags folkliga fester. Till dem gick man för att träffa bekanta och äta god mat.
     
  • Det nuvarande Sverige hade år 1750 knappt 1,8 miljoner invånare och Finland drygt 400 000.
     
  • 1700-talets svenska riksdagsdebatter var livliga föreställningar. Fylleri och slagsmål var vanliga företeelser. Talmannen fick ofta uppmana riksdagsmännen att de inte skulle komma onyktra till sammanträdena. Ordentligt berusade riksdagsmän arresterades för fylleri när de var inne i riksdagen.
     
  • År 1771 åt den svenske kungen Adolf Fredrik ihjäl sig. Kungens svaga hälsa tålde inte en supé bestående av kött med rovor, vetebullar, kaviar, hummer, böckling, öl, champagne och massor av semlor. Läs mer här >
     
  • 1772 hade Stockholm 70 000 invånare, över 9 000 var tiggare.
     
  • Under 1700-talet satsade både hattarna och Gustav III (1741 respektive 1775) på statliga brännvinsfabriker (s.k. kronobrännerier) samtidigt som importen av brännvin och böndernas husbehovsbränning förbjöds. Under frihetstiden var detta en av riksdagens mest brännande frågor. Hattarna ansåg att hembränningen ledde till att stora mängder spannmål måste importeras, vilket förstörde statens ekonomi (enligt den rådande merkantilistiska läran). Gamla slott som Vadstena och Kalmar började utnyttjas för tillverkning av sprit. Några stora inkomster till kronan blev det emellertid aldrig. Hembränningen fortsatte i smyg och spritsmugglingen tilltog. Vissa eftergifter gjordes av Gustav III, främst för att lugna bönderna, som hade intresse av att kunna bedriva egen sprittillverkning och försäljning. Först på 1820-talet släpptes husbehovsbränningen helt fri.
     
  • Olika handelshus (firmor i Stockholm och Göteborg) behärskade under frihetstiden utrikeshandeln och byggde upp stora förmögenheter i skydd av hattarnas reglerade näringspolitik. Dyra transporter och behovet av ett utbrett kontaktnät i utländska handelsstäder gynnade de stora firmorna med deras utvecklade kreditsystem. De var ofta familjeföretag och avläggare (dotterbolag) till utländska firmor som försåg dem med kapital. "Börsaristokratin" bestod till stor del av inflyttade köpmän från England, Skottland, Holland och svenska Pommern; kända göteborgska släkter är Campbell och Sahlgren. Stockholms handelshus behärskades av den s. k. skeppsbroadeln - de kapitalbildande och investerande storköpmännen - med intressen i ostindiehandel och med goda lånemöjligheter i Riksens ständers bank. Framstående bland dessa var t.ex. G. Kierman, T. Plomgren, H. Petersen och C. Grill. Järnbruken var också viktiga för handelshusen.

Avgränsare

Regentlängd under frihetstiden

Ulrika Eleonora: 1718-1720
Fredrik I: 1720-1751
Adolf Fredrik: 1751-1771
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför kallas perioden för frihetstiden? Vad syftar friheten på?
     
  2. Men hade vanligt folk frihet? Varför eller varför inte?
     
  3. Vad gjordes för att förbättra Sveriges ekonomi under frihetstiden? Nämn några insatser/åtgärder som utfördes.
     
  4. Nämn några fakta om frihetstidens två politiska partier.
     
  5. Hur och varför tog frihetstiden slut?
     
  6. Vad kan mer vara värt att minnas i den här texten?

Ta reda på:

  1. Varför kallades de politiska partierna för hattar och mössor?
     
  2. Vad menas med polsk riksdag?

Diskutera:

  1. Vad innebär begreppet "frihet" för dig? Vilka värden sätter du främst? Jämför med dina klasskompisar.
     

 

Litteratur:
Den svenska historien (Bonnier lexikon), del 9 – Hattar och mössor. Ostindiska kompaniet, Bonniers, 1994
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006
Jakob Christensson (red), Frihetstiden - Signums svenska kulturhistoria 4, Signum, 2006
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Frihetstidens Sverige

Riksdagen under 500 år – från kungamakt till folkstyre

av: Sveriges riksdag
Mellanstadiet

Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.

+ Läs mer

Sveriges historia från istid till EU

av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Textfrågor, skapa tidslinje och skriv personporträtt.

+ Läs mer

Sverige, slavhandeln och slaveriet

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Många känner till den transatlantiska slavhandeln och slaveriet, men få vet att Sverige var en del av det.

+ Läs mer

Artiklar om Frihetstidens Sverige

Samarbete

Den transatlantiska slavhandeln är en del av vår svenska historia

av: Forum för levande historia
2023-03-08

Det handlar om makt, våld och rasism. Det nya undervisningsmaterialet Sverige, slavhandeln och slaveriet dyker ner i en för många okänd historia om Sverige som kolonialmakt i Karibien...

+ Läs mer

S

Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige

av: Torbjörn Nilsson
2022-06-27

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...

+ Läs mer

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

av: Esbjörn Larsson
2022-06-13

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

av: Lars Hildingson
2022-05-14

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens husdjur. Kor och grisar vägde inte mer än en tredjedel av vad de väger idag. En ko gav kanske 500 liter mjölk per år. Dagens ko ger 10 000 liter mjölk per år. Det händer att hennes juver blir så stort och tungt att det behöver hållas uppe med väv och remmar för att inte spenarna ska släpa mot marken...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Maten förr: I herrgårdens kök

av: Jane Fredlund
2022-02-18

Följ med på ett besök i herrgårdsköket där vi möter matos, rök som sticker i ögonen, slammer av kastruller och idogt arbete. Men pass på rangordningen. Bäst att visa respekt för husmamsellen med nyckelknippan skramlande i ett band kring midjan. På mindre herrgårdar låg köket enligt gammal tradition inrymt i en särskild flygel. Det var främst för brandfarans skull, för maten lagades över öppen eld. Dessutom slapp man matos och sotig rök i sal och förmak. I köksflygeln fanns också diverse ekonomiutrymmen och tjänstefolkets sovrum...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Maten förr: På bondens bord

av: Jane Fredlund
2022-02-18

Mest karakteristiskt för gångna tiders mathållning på landsbygden var nog att kosten var så ensidig. Dag efter dag samma mat, mål efter mål. Enformigheten bröts bara till helgerna och vid en och annan fest. Matvanorna skilde sig åt från trakt till trakt och kosten var mycket olika sammansatt beroende på vad som odlades och vad som i övrigt fanns att tillgå. "Man tager vad man haver" var den gyllene regeln...

+ Läs mer

Länkar om Frihetstidens Sverige

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Hi

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Hi

Upplysningen

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...

Hi

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Hi

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Hi

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Hi

Krig och försvar 1500-1776

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Hi

Kända personer 1500-1776

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Hi

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Hi
Karta

Finlands historia

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Hi
Karta

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Hi
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Hi
Borgare i olika tider.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Hi
Karta

Stockholms historia

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...

Hi
Flygarns Haga

Göteborgs historia

Under medeltiden och ända fram till och med freden i Roskilde 1658 ägde Danmark landskapen Halland...

Hi
Ostindiefarare

Ostindiska kompaniet

Svenska Ostindiska kompaniet (SOIC) var ett handelskompani från Göteborg som bildades 1731 och...

Hi
Carl von Linné

Carl von Linné

Naturvetaren och botanikern Carl von Linné (1707-1778) är Sveriges mest kände vetenskapsperson...

Hi
Arvid Horn

Hattar och mössor

Hattar och mössor var en benämning på Sveriges två första riksdagspartier som uppkom på...

Hi
byggnaden

Riddarhuset

Riddarhuset i Stockholm var i äldre tider adelns sammanträdesplats. Den storslagna byggnaden (se...

Hi
Adolf Fredrik

Adolf Fredrik

Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp (1710-1771) var furstbiskop av Lübeck och svensk kung under...

Hi
Arvid Horn

Arvid Horn

Arvid Horn (1664-1742) var kanslipresident och landets ledande politiker 1720-1738. Horn var i unga...

Hi
Porträtt

Jonas Alströmer

Jonas Alströmer (1685-1761) var en av frihetstidens framgångsrika manufakturföretagare. Denne...

Hi
Anders Celsius

Anders Celsius

Vetenskapsmannen Anders Celsius (1701-1744) blev liksom hans far professor i astronomi vid Uppsala...

Hi
Porslinstillverkning

Manufakturer

Manufakturer var statsstödda fabriker utanför skråsystemet. Några av de mest kända var belägna i...

Hi
slagfält

Hattarnas ryska krig

Hattarnas ryska krig 1741-1743 var ett misslyckat svenskt anfallskrig mot Ryssland. Det styrande...

Hi
Riksdagen

Frihetstidens statsskick

Frihetstidens statsskick präglades av riksdagens starka ställning i regeringsformen 1719 och 1720...

Hi
Porträtt

Lovisa Ulrika

Lovisa Ulrika (1720-1782) var Sveriges drottning 1751-1771. Hon var syster till Fredrik den store...

Hi
fredsavtal

Freden i Nystad

Freden i Nystad (eller Nystadsfreden) den 30 augusti 1721 var en överenskommelse mellan Sverige och...

Hi
Uniformstyper

Pommerska kriget 1757-1762

Det pommerska kriget utspelade sig 1757-1762 och var ett svenskt angrepp på Preussen som en följd...

Re
Predikan

Pietism och herrnhutism

Pietismen var en religiös väckelserörelse som betonade den enskildes fromhet och moral. De väckta...

Hi
Porträtt

Fredrik I

Fredrik I (1676-1751) var lantgreve av Hessen och svensk kung 1720-1751. År 1715 gifte han sig med...

Hi
Porträtt

Gustav III:s statskupp

Gustav III:s statskupp den 29 augusti 1772 följdes av en ny författning två dagar senare. Därmed...

Hi
Slottet

Stockholms slott

Stockholms slott är det kungliga slott som ersatte Tre kronor efter slottsbranden 1697. Slottet är...

Hi
Porträtt

Ulrika Eleonora (d.y.)

Ulrika Eleonora (d.y.) (1688-1741) var yngre syster till Karl XII och Sveriges regerande drottning...

Hi
Soldater i Stockholm

Dalupproret 1743

Dalupproret 1743, eller stora daldansen som det ibland kallas, var en revolt av 4 500 bönder och...

Hi
karta

Naturvetenskap och upplysning i 1700-talets Sverige

Tidens materialism och nyttotänkande lade grunden till ett uppsving för astronomi, fysik, kemi,...