Martin Luther kritiserar kyrkan
I början av 1500-talet fick den katolska kyrkan ta emot skarp kritik av en tysk munk vid namn Martin Luther. Under stridsropet: "Nåden allena, tron allena, skriften allena" - gick han till storms mot det andliga och moraliska förfallet i den katolska kyrkan. Luther kritiserade främst den katolska kyrkans maktlystenhet och inskränkthet som enligt honom inte överensstämde med den ursprungliga kyrkans ideal.
Luthers kritik fördömdes genast av påven och den katolska kyrkan. Men kritiken uppmärksammades också från andra håll där hans idéer föll i god jord. Med hjälp av boktryckarkonsten kunde därefter Luthers protester spridas till allmänheten.
LÄS MER: Protestantismen
Martin Luthers protester uppmärksammas av tyska furstar
Men det var framförallt några av de lokala furstarna i norra Tyskland som tog till sig Luthers nya idéer. Det tyska riket var vid den här tiden splittrat i hundratals små furstendömen som hölls ihop av en tysk-romersk kejsare av ätten Habsburg. Kejsaren tog upp skatt från sina underlydande varav en stor del gick direkt till Vatikanen i Rom. Många tyska furstar ogillade detta och såg i Luthers idéer ett sätt att minska kyrkans makt och stärka sin egen.
LÄS MER: Martin Luther och inledningen på reformationen
Kyrkans makt bryts
Luthers idéer spreds snart även utanför det tyska riket där de på många ställen fick stor genomslagskraft. I flera av Nordeuropas länder utnyttjades Luthers kritik mot den katolska kyrkan av kungar som lät reformera sina länders kyrkor efter de nya idéerna – därav namnet reformationen.
Kyrkan ägde enormt mycket mark runt om i Europa under medeltiden. I de länder där kyrkan reformerades drogs ofta större delen av kyrkans mark och egendomar in till staten.
Innan reformationen på 1500-talet, var i stort sett alla europeiska länder katolska och underställda påven. I de länder som reformerades blev istället kyrkan underställd staten. Kyrkans makt minskades därför kraftigt i dessa länder jämfört med i de katolska. I Sverige genomfördes reformationen av Gustav Vasa som på så vis stärkte sin egen maktbas.
LÄS MER: Gustav Vasa - frihetskämpe, reformator och diktator (artikelserie)
De reformerade länderna blir protestantiska
Den nya omvandlingen av kyrkan innefattade också en anpassning av den kristna läran. Denna nya form av kristendom kallas protestantism. Luthers protester mot den katolska läran splittrade därmed den kristna kyrkan i Västeuropa i två grenar – en katolsk och en protestantisk.
Senare gick den katolska kyrkan till motoffensiv i samband med den s.k. motreformationen, och i början av 1600-talet vävdes de religiösa striderna samman med dåtidens stora politiska konflikter vilket resulterade i flera stora religionskrig, varav det trettioåriga kriget blev det mest omfattande.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Bra Böckers Lexikon 2000, del 19, Bokförlaget Bra Böcker, 1998
John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
Text: Robert de Vries (red.)
Läs mer om
Kartor
