Det första riket i Kina var Shangdynastin som uppstod omkring 1500 f.Kr i de bördiga områdena kring Gula floden. Men inom riket rådde politiskt kaos och det skulle dröja ytterligare över tusen år innan Kina blev ett enat rike under en stark kejsare.
Många små riken kämpade om makten
Under Kinas fornhistoria existerade sällan någon stark centralmakt som höll ihop riket. Kejsaren hade i första hand en religiös funktion och ingen direkt politisk makt. Det var istället det folkliga godtagandet av dessa ”prästkejsare” som höll samman riket. Under större delen av forntiden bestod därför Kina av olika mindre riken där lokala småkungar och furstar kontrollerade folket.
Rivaliteten inom och mellan de många smårikena förorsakade ofta lokala och regionala maktstrider. Kina var därför ett splittrat rike under större delen av forntiden med en svag kejsare som galjonsfigur (mer som en symbol, en maktlös ledare).
Kina enas under en stark kejsare
Det var först på 200-talet f.Kr som en furste vid namn Qin Shi Huangdi i landet Qin lyckades besegra alla sina rivaler och ena det splittrade Kina. Det är också från hans stat Qin som Kina fått sitt namn.
Under Shi Huangdis regentperiod började arbetet med att bygga ihop de murar som de olika kinesiska staterna byggt mot varandra för att istället göra dem till en gemensam, till skydd mot alla fientliga folkslag som levde norr om riket. Denna enorma försvarsanordning kom senare att kallas kinesiska muren och räknas alltjämt som världens längsta byggnadsverk.
Under Qindynastin infördes också standardmått för vikt och längd i Kina.
Handynastin
Qindynastin (221-206 f.Kr) blev kortlivad och efter ett inbördeskrig tog den mäktiga Handynastin över makten i Kina och härskade i över fyrahundra år (206 f.Kr–220 e.Kr). Handynastins kejsare byggde skolor och uppmuntrade utbildning. Vid den här tiden uppfanns pappret - och bläcket togs i bruk. Det var också nu som buddhismen kom till Kina.
Under Handynastin utvidgade Kina sitt område. Även handeln med västvärlden kom igång på allvar efter att man öppnat den s.k. Sidenvägen - en handelsrutt som löpte mellan öst och väst, från Kina till länderna vid östra Medelhavet.
Sidenvägen band ihop Kina med Europa
Redan under andra århundradet f.Kr fördes siden och andra varor på karavanvägar från Kina till länderna vid Medelhavet.
Sidenvägen blev en viktig handelsrutt som bestod av ett förgrenat nätverk av vägar från Kina västerut till hamnstäderna vid östra Medelhavet. Hela resan tog ett par år, men mycket få handelsmän transporterade sina varor hela vägen. Vanligare var att en handelsman köpte en last, transporterade den en bit av vägen för att därefter sälja den, köpa en annan last och transportera tillbaka till sin hemstad.
Handelsvarorna bestod inte bara av siden utan även guld och kryddor som ingefära och kanel. Nyttan med Sidenvägen var tvåfaldig; det ekonomiska utbytet var mycket omfattade, men längs Sidenvägen spreds också olika religioner och andra idéer.
LÄS MER: Qin Shi Huangdi - den grymme kejsaren
LÄS MER: Kinas historia
LÄS MER: Kinesiska muren
LÄS MER: Flodkulturer
Uppfinningar och vetenskap
Kineserna gjorde många uppfinningar långt före länderna i Mellanöstern och Europa. De kunde bland annat tillverka papper, och de använde blocktryck för att trycka böcker (en sätt att kopiera skrift och att trycka böcker) - långt innan boktryckarkonsten utvecklades i Europa.
En annan viktig kinesisk uppfinning är krutet. I Kina användes en svartkrutsliknande pulverblandning för fyrverkerier kanske redan för 2000 år sedan.
Ytterligare några exempel på viktiga kinesiska uppfinningar är: kompassen, stigbygeln, sidentillverkningen, kortleken och kinesiskt porslin.
Den kinesiska läkarvetenskapen utvecklades oberoende av den västerländska. Den baserades på teorin att kanaler med energi flödar genom kroppen. Energiflödet kan styras med hjälp av örtmedicin eller akupunkturnålar som sticks in på vissa ställen i kroppen.
