Forntiden är den äldsta av de historiska epokerna och räknas från omkring 3000 f.Kr då de stora flodkulturerna uppstod, till dess att antiken upphörde i samband med romarrikets undergång i slutet av 400-talet e.Kr.
Anledningen till att det är forntiden och inte stenåldern som utgör vår äldsta historiska epok är att skrivkonsten uppfanns då för omkring 5 000 år sedan (ca 3200 f.Kr). Det är först i samband med skrivkonstens uppkomst som våra historiker börjar få skriftliga källor att utgå från. Vi vet därför mycket mer om forntidens människor än om de som levde tidigare på stenåldern. Inom historievetenskapen utgörs därför all "historisk tid" av den tid då det finns skriftliga källor bevarade. Tiden innan dess kallas "förhistorisk tid". (Läs mer om historievetenskap i avsnitten om historia och historieforskning.