M

Under perioden mellan 1500-talet och 1700-talet styrdes många av de europeiska staterna av en stark och absolut kungamakt. Målning av Jean-Léon Gérôme.

Nya tidens huvudlinjer

Statens makt ökar

Under 1500- och 1600-talen förändrades samhället i Europa. Medeltidens feodalsamhälle gick då stegvis över i ett nytt samhällssystem där kungen och statsmakten fick större inflytande och makt än tidigare. Historiker brukar ofta använda begreppet centralisering för att beskriva fenomenet. Med centralisering av statsmakten menas att statens organisation blir mer effektiv och lättare att styra vilket medför ökad kontroll av landet.

Det var nu som den statliga byråkratin började växa fram i många länder runt om i Europa. Staten - kungamakten inkl. medhjälpare - fick därmed bättre kontroll över folket och kunde på så sätt styra och ställa mer som de ville.

Statens makt ökar

Under 1500- och 1600-talen förändrades samhället i Europa. Medeltidens feodalsamhälle gick då stegvis över i ett nytt samhällssystem där kungen och statsmakten fick större inflytande och makt än tidigare. Historiker brukar ofta använda begreppet centralisering för att beskriva fenomenet. Med centralisering av statsmakten menas att statens organisation blir mer effektiv och lättare att styra vilket medför ökad kontroll av landet.

Det var nu som den statliga byråkratin började växa fram i många länder runt om i Europa. Staten - kungamakten inkl. medhjälpare - fick därmed bättre kontroll över folket och kunde på så sätt styra och ställa mer som de ville.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.

Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Feodal: Struktur i ett samhälle med utpräglad över- och underordning.

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Ämbete: Högre tjänst, befattning, yrke med maktbefogenheter inom staten.

Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation.

Arrendera: Ett arrende är när t.ex. en godsägare tillåter någon att använda jord mot ersättning i form av penningar, natura eller dagsverk.

Livegen: Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.

Koloni: Ett geografiskt område eller en bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. När stater på ett organiserat sätt försöker bilda eller upprätthålla kolonier kallas det för kolonialism. Läs mer>

Den ökade kontrollen innebar naturligtvis också att staten kunde ta in mer skatt av folket. Europas stater fick därmed bättre ekonomi.

De ökade skatteinkomsterna medförde en oerhört viktig förändring i den statliga organisationen. Kungamakten behövde nu inte längre enbart dela ut land till sina medarbetare (se feodalismen) för att de skulle vara lojala och hjälpa till att styra riket. Statens medhjälpare kunde istället hädanefter avlönas på andra sätt, främst genom penningbaserad ersättning eller lön.

Det var under den nya tiden som många av Europas nationalstater formades.

Enväldets tid

En viktig orsak till den här utvecklingen var reformationen av kyrkan som hade ägt rum i Nordeuropa under 1500-talet. I samband med reformationen bröts kyrkans politiska auktoritet samtidigt som makten i allt högre grad koncentrerades till kungen eller drottningen som person. Perioden mellan 1500-talet och 1700-talet brukar därför ibland kallas för "absolutismens tid" eller "enväldets tid", eftersom många av de europeiska staterna då präglades av en stark, enväldig och absolut kungamakt. Kungen eller drottningen besatt i stort sett all makt i samhället.

LÄS MER: Absolutism

Under den här tiden skaffade sig kungamakten i regel monopol på statens militära maktmedel som ofta baserades på yrkesarméer. Dessa kunde nu finansieras med hjälp av statens ökade skatteinkomster (se ovan). Officerarna i sådana yrkesarméer utsågs för det mesta av kungahuset och var därför lojala mot kungen (eller drottningen om landet styrdes av en drottning, som t.ex. Elisabet I av England).

För att legitimera styret var det viktigt för kungamakten att kunna kontrollera sina undersåtars tankar, tro och åsikter. Prästerna, i framförallt de reformerade (protestantiska) länderna, hade därför en viktig fostrande roll. Vid sidan av att predika Guds ord, var deras huvuduppgift att se till att folket bevarade sin respekt och sitt förtroende för kungamakten och de styrande i samhället. Personer med avvikande politiska åsikter bestraffades medan rättänkande belönades. Men i samband med upplysningsidéernas spridning under 1700-talet började systemet att ifrågasättas.

Europa tar ledningen i världen

Under nya tiden upptäckte européerna också den nya världen (Amerika) och sjövägarna till Indien och Kina.

Handeln till sjöss knöt samman världsdelarna samtidigt som kontrollen av handelsvägarna gav Europa väldiga rikedomar. Med hjälp av dem kunde Europa komma ifatt och gå förbi andra kulturer. Detta ledde bland annat till att européerna förstörde och förslavade hela kulturer i Amerika.

Nya stormakter som Spanien, England (senare Storbritannien), Holland, Frankrike och till viss del även Sverige, tog nu över makten i världen. Men det europeiska maktspelet skulle till en början domineras av ett kungahus - ätten Habsburg.

Habsburgska riket

Alltsedan senmedeltiden hade Europas kungar försökt stärka sin maktställning och bygga upp mera centraliserade stater. Denna utveckling fortsatte, som vi sett, under nya tiden. Europas mäktigaste stormakt var vid 1500-talet det habsburgska riket. Dess strävanden att bevara och stärka sitt imperium mötte dock motstånd från andra stater. Dessa konflikter utgör huvudlinjen i 1500-talets och 1600-talets europeiska stormaktspolitik.

I en absolut monarki (envälde/diktatur) har kungen eller drottningen i stort sett totala befogenheter.

Under 1500-talet var det den spanska delen av det habsburgska väldet som var Europas mäktigaste stat. Den spanske kungen Filip II var en glödande förespråkare för katolicismen och hamnade därför i konflikt med protestanterna i Holland och England. Han besegrades emellertid av engelsmännen i ett stort sjöslag 1588 (spanska armadans undergång), varefter Spanien gradvis förlorade sin ledande ställning.

Den andra grenen av det habsburgska väldet representerades av Filip II:s bror Ferdinand, som styrde över Österrike och var kejsare i det Tysk-romerska riket. När han ville stärka rikets enhet ytterligare genom att bekämpa protestantismen, så gjorde de reformvänliga furstarna i Nordtyskland revolt. Resultatet blev en europeisk storkonflikt, det trettioåriga kriget, där Spanien stödde kejsaren, medan Holland, Frankrike och Sverige anslöt sig till hans motståndare. En tredjedel av befolkningen i Tyskland dog under den långa konflikten. Kriget slutade 1648 med den westfaliska freden, som innebar ett stort nederlag för habsburgarna. Maktens centrum flyttades nu västerut till Holland, England och Frankrike.

LÄS MER: Habsburg

Nya stormakter i Europa

De ledande staterna efter 1648 var de som anpassade sig efter de nya tendenserna i tiden. I Holland låg makten hos städernas köpmän, skeppsredare och bankirer. Landet blev för en tid den dominerande handelsmakten i Europa.

Under nya tiden centraliserades statsmakten i många länder. Det var nu som den statliga byråkratin växte fram. För att sköta byråkratin behövdes mycket folk. De städer som också utgjorde maktcentrum (där de olika myndigheterna fanns) växte därför kraftigt under perioden.

För England blev 1600-talet en orolig period med hårda konflikter mellan kungamakten och parlamentet. Striden slutade med en kompromiss med stort inflytande för parlamentet, där handelsmän och marknadsinriktade jordbrukare var väl företrädda.

I Frankrike däremot styrde kung Ludvig XIV enväldigt. Både kulturellt och politiskt var Frankrike under hans regeringstid den ledande staten i Europa. I slutet av 1600-talet inleddes en ny period av krig då Ludvig XIV försökte utvidga sitt rike.

Utvecklingen i Östeuropa gick delvis i en annan riktning än i Västeuropa. Godsägarna inriktade ekonomin på spannmålsexport och skärpte livegenskapen för bönderna. Städernas hantverk och köpenskap stagnerade (minskade). Tidigare ledande stater som Österrike och Polen försvagades, medan Ryssland i slutet av 1600-talet framträdde som en ny stormakt under ledning av tsar Peter I (Peter den store).

Karta 1648

Kring mitten av 1700-talet tillkom ytterligare en medtävlare på den europeiska spelplanen - Preussen, som var en expansiv militärstat som styrdes med järnhand av Fredrik den store. I det s.k. sjuårskriget (1756-1763) - som utkämpades mellan å ena sidan Preussen och Storbritannien-Hannover, å andra sidan Österrike, Frankrike, Ryssland, Sverige och en rad tyska stater - bröts huset Habsburgs politiska dominans i Tyskland. Och i slutet av århundradet ledde maktstriderna mellan Preussen, Österrike och Ryssland till att de delade upp Polen mellan sig.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här
Under nya tiden hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Detalj från en målning av Gustaf Cederström (1845-1933).

Men det var inte bara i Europa som de europeiska stormakterna konkurrerade. Under 1700-talet började européerna i de amerikanska kolonierna anlägga storskaliga jordbruk, s.k. plantager, för framställning av exportgrödor. Plantagerna bemannades med slavar från Afrika. Slavhandeln och plantagerna ökade kolonialsystemets lönsamhet vilket bidrog till att öka rivaliteten mellan de ledande kolonialmakterna - särskilt mellan Frankrike och Storbritannien som under perioden genomförde stora krig i Indien och Nordamerika. Den nya tidens krig utkämpades därför inte bara i Europa, utan även på världshaven och i de nya kolonierna.

Fler krig än tidigare

Sammantaget medförde de europeiska ländernas växande statsapparater och ökade militära makt, att det blev fler och större krig än tidigare. Den nya tiden är därför fylld med stora politiska konflikter, särskilt i Europa. Detta ledde till att stora delar av den politiska kartan ständigt fick uppdateras och skrivas om allteftersom länders gränser ändrades och nya europeiska stormakter avlöste varandra som herrar på täppan.

LÄS MER: Krig och försvar 1500-1776

Samhälle i förändring

Den nya tiden, eller tidigmodern tid som perioden ibland kallas, utgör en slags övergångsperiod mellan medeltidens feodalsamhälle och det mera moderna samhällssystem som började ta form under upplysningstiden men som förverkligades först i samband med de stora politiska revolutionerna som ägde rum i slutet av 1700-talet (den amerikanska revolutionen och den franska revolutionen).

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förklara hur statens makt ökade i många av de Europeiska länderna under nya tiden. I svaret bör du bland annat använda dig av och förklara begreppen centralisering, byråkrati och skatt.
     
  2. Vad menas med rubriken Enväldets tid?
     
  3. Vad menas med "Europa tar ledningen i världen"?
     
  4. Det habsburgska riket hade länge en dominerande roll i Europas historia under den nya tiden. Förklara hur och varför.
     
  5. Vilka nya stormakter fick Europa vid sidan av och efter det habsburgska riket? Nämn också några fakta kring var och en av dessa nya stormakter.
     
  6. I texten berättas på flera ställen att det förekom många krig under nya tiden. Hitta så många orsaker du kan och utveckla gärna egna resonemang som förklarar varför det blev så många konflikter under perioden.

Ta reda på:

  1. Ge exempel på kungar eller någon drottning i Sverige under perioden som hade mycket makt.
     
  2. Vilka var de främsta orsakerna till det trettioåriga kriget?
     
  3. Varför kallades Ludvig XIV av Frankrike även för "kung Sol"?

Diskutera:

  1. Finns det några enväldiga härskare idag? Varför är de i så fall enväldiga?
     
  2. Tänk dig att du ska skriva en historiebok som endast fokuserar på de fem viktigaste händelserna under den nya tiden. Vilka händelser skulle du ha med? Rangordna dem och motivera varför de är viktiga. Jämför sedan med andra i klassen.
     
  3. I texten nämns att det blev fler krig än tidigare under den nya tiden eftersom staterna i Europa "tävlade" om makten i Europa och i andra världsdelar. Hur ser det ut idag - tävlar Europas stater fortfarande om makten? Motivera ditt svar.
     

Obs! I huvudavsnittet om nya tiden hittar du mer fakta och frågor som behandlar perioden på ett övergripande sätt.

 

Litteratur:
Perry Anderson, Den absoluta statens utveckling, A-Z Förlag, 1994
John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Här nedan hittar du material som främst behandlar den nya tiden ur ett helhetsperspektiv. Du kan också läsa om enskilda staters och rikens utveckling under tidsperioden.

Sidan uppdaterad: 27 juli 2019
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Artiklar om Nya tidens huvudlinjer

M

Drottning Elisabet ledde England genom dess svåraste tid

av: Magnus Västerbro
2017-11-29

Drottning Elisabet är Englands mest berömda och omskrivna drottning. Hon var härskardrottningen som ledde sitt land genom dess svåraste tid, symbolen för det okuvliga England. Det var under hennes tid som England började utvecklas till europeisk stormakt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Europas judar mellan 1500-1880

av: Per G Andreen
2016-03-08

De östeuropeiska länderna hade sedan slutet av medeltiden haft en stor judisk befolkning. Detta efter att judarna blivit utvisade från många av de västeuropeiska länderna. Men i takt med att kyrkans makt minskade och upplysningens idéer fick fäste under 1600- och 1700-talen, återvände många judar till länderna i Västeuropa.

+ Läs mer

L

De stora upptäckternas tid

av: Hans Thorbjörnsson
2016-02-27

De stora geografiska upptäckternas tid – så säger vi som bor i Europa om årtiondena runt 1500. Redan på den tiden var vår egen världsdel väl känd och inritad på kartor. Samtidigt visste man att det fanns mäktiga riken långt borta i öster, i Asien. Men hur gick det till när européerna fann sjövägen till Indien? Och hur upptäcktes ”den nya världen” – de på 1400-talet okända kontinenterna Nordamerika och Sydamerika?

+ Läs mer

S

Europatanken genom tiderna - från antiken till idag

av: Per Höjeberg
2014-10-01

Finns det en särskild europeisk identitet? Finns det kanske rent utav en europeisk nationalism? Kommer Europas stater så småningom att bilda en stat, kommer den europeiska unionen att bli likt Amerikas förenta stater? Vad händer då med nationalismen i Europa?

+ Läs mer

S

Skotsk nationalism - en historisk tillbakablick

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-26

Den skotska nationalismen har sina rötter i sederna och kulturen från tiden före 1745. I slaget vid Culloden 1746 led de skotska klanerna nederlag mot engelsmännen. Följden blev att den skotska nationen genomgick en fullkomlig omvandling. Klanhövdingarnas makt förintades. Skottlands isolering bröts...

+ Läs mer

Länkar om Nya tidens huvudlinjer

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Reformationen

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Upplysningen

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Krig och försvar 1500-1776

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Kända personer 1500-1776

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Europas historia

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora...

Relaterade taggar

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Absolutism

Absolutism är en benämning för det kungliga envälde som präglade många av Europas länder under 1500...

Habsburg

Släkten Habsburg var en fursteätt (ursprungligen från nuvarande Schweiz) som regerade i många...

Osmanska riket

Osmanska riket, eller ottomanska riket, var turkarnas imperium som varade i drygt 600 år fr.o.m....

Vetenskapliga revolutionen

1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen...