M
Kategori

Under perioden mellan 1500-talet och 1700-talet styrdes många av de europeiska staterna av en stark och absolut kungamakt. Målning av Jean-Léon Gérôme.

Nya tidens huvudlinjer

Statens makt ökar

Under 1500- och 1600-talen förändrades samhället i Europa. Medeltidens feodalsamhälle gick då stegvis över i ett nytt samhällssystem där kungen och statsmakten fick större inflytande och makt än tidigare. Historiker brukar ofta använda begreppet centralisering för att beskriva fenomenet. Med centralisering av statsmakten menas att statens organisation blir mer effektiv och lättare att styra vilket medför ökad kontroll av landet.

Det var nu som den statliga byråkratin började växa fram i många länder runt om i Europa. Staten - kungamakten inkl. medhjälpare - fick därmed bättre kontroll över folket och kunde på så sätt styra och ställa mer som de ville.

Statens makt ökar

Under 1500- och 1600-talen förändrades samhället i Europa. Medeltidens feodalsamhälle gick då stegvis över i ett nytt samhällssystem där kungen och statsmakten fick större inflytande och makt än tidigare. Historiker brukar ofta använda begreppet centralisering för att beskriva fenomenet. Med centralisering av statsmakten menas att statens organisation blir mer effektiv och lättare att styra vilket medför ökad kontroll av landet.

Det var nu som den statliga byråkratin började växa fram i många länder runt om i Europa. Staten - kungamakten inkl. medhjälpare - fick därmed bättre kontroll över folket och kunde på så sätt styra och ställa mer som de ville.

ANNONS

ANNONS

Den ökade kontrollen innebar naturligtvis också att staten kunde ta in mer skatt av folket. Europas stater fick därmed bättre ekonomi.

De ökade skatteinkomsterna medförde en oerhört viktig förändring i den statliga organisationen. Kungamakten behövde nu inte längre enbart dela ut land till sina medarbetare (se feodalismen) för att de skulle vara lojala och hjälpa till att styra riket. Statens medhjälpare kunde istället hädanefter avlönas på andra sätt, främst genom penningbaserad ersättning eller lön.

Det var under den nya tiden som många av Europas nationalstater formades.

Enväldets tid

En viktig orsak till den här utvecklingen var reformationen av kyrkan som hade ägt rum i Nordeuropa under 1500-talet. I samband med reformationen bröts kyrkans politiska auktoritet samtidigt som makten i allt högre grad koncentrerades till kungen eller drottningen som person. Perioden mellan 1500-talet och 1700-talet brukar därför ibland kallas för "absolutismens tid" eller "enväldets tid", eftersom många av de europeiska staterna då präglades av en stark, enväldig och absolut kungamakt. Kungen eller drottningen besatt i stort sett all makt i samhället.

Under den här tiden skaffade sig kungamakten i regel monopol på statens militära maktmedel som ofta baserades på yrkesarméer. Dessa kunde nu finansieras med hjälp av statens ökade skatteinkomster (se ovan). Officerarna i sådana yrkesarméer utsågs för det mesta av kungahuset och var därför lojala mot kungen (eller drottningen om landet styrdes av en drottning, som t.ex. Elisabet I av England).

För att legitimera styret var det viktigt för kungamakten att kunna kontrollera sina undersåtars tankar, tro och åsikter. Prästerna, i framförallt de reformerade (protestantiska) länderna, hade därför en viktig fostrande roll. Vid sidan av att predika Guds ord, var deras huvuduppgift att se till att folket bevarade sin respekt och sitt förtroende för kungamakten och de styrande i samhället. Personer med avvikande politiska åsikter bestraffades medan rättänkande belönades. Men i samband med upplysningsidéernas spridning under 1700-talet började systemet att ifrågasättas.

Europa tar ledningen i världen

Under nya tiden upptäckte européerna också den nya världen (Amerika) och sjövägarna till Indien och Kina.

Handeln till sjöss knöt samman världsdelarna samtidigt som kontrollen av handelsvägarna gav Europa väldiga rikedomar. Med hjälp av dem kunde Europa komma ifatt och gå förbi andra kulturer. Detta ledde bland annat till att européerna förstörde och förslavade hela kulturer i Amerika.

Nya stormakter som Spanien, England (senare Storbritannien), Holland, Frankrike och till viss del även Sverige, tog nu över makten i världen. Men det europeiska maktspelet skulle till en början domineras av ett kungahus - ätten Habsburg.

ANNONS

ANNONS

Habsburgska riket

Alltsedan senmedeltiden hade Europas kungar försökt stärka sin maktställning och bygga upp mera centraliserade stater. Denna utveckling fortsatte, som vi sett, under nya tiden. Europas mäktigaste stormakt var vid 1500-talet det habsburgska riket. Dess strävanden att bevara och stärka sitt imperium mötte dock motstånd från andra stater. Dessa konflikter utgör huvudlinjen i 1500-talets och 1600-talets europeiska stormaktspolitik.

I en absolut monarki (envälde/diktatur) har kungen eller drottningen i stort sett totala befogenheter.

Under 1500-talet var det den spanska delen av det habsburgska väldet som var Europas mäktigaste stat. Den spanske kungen Filip II (1527-1598) var en glödande förespråkare för katolicismen och hamnade därför i konflikt med protestanterna i Holland och England. Han besegrades emellertid av engelsmännen i ett stort sjöslag 1588 (spanska armadans undergång), varefter Spanien gradvis förlorade sin ledande ställning.

Den andra grenen av det habsburgska väldet representerades av Filip II:s farbror, Ferdinand I (1503-1564), som styrde över Österrike och var kejsare i det Tysk-romerska riket. När han ville stärka rikets enhet ytterligare genom att bekämpa protestantismen, så gjorde de reformvänliga furstarna i Nordtyskland revolt. Resultatet blev en europeisk storkonflikt, det trettioåriga kriget, där Spanien stödde kejsaren, medan Holland, Frankrike och Sverige anslöt sig till hans motståndare. En tredjedel av befolkningen i Tyskland dog under den långa konflikten. Kriget slutade 1648 med den westfaliska freden, som innebar ett stort nederlag för habsburgarna. Maktens centrum flyttades nu västerut till Holland, England och Frankrike.

Under nya tiden centraliserades statsmakten i många länder. Det var nu som den statliga byråkratin växte fram. För att sköta byråkratin behövdes mycket folk. De städer som också utgjorde maktcentrum (där de olika myndigheterna fanns) växte därför kraftigt under perioden.

Nya stormakter i Europa

De ledande staterna efter 1648 var de som anpassade sig efter de nya tendenserna i tiden. I Holland låg makten hos städernas köpmän, skeppsredare och bankirer. Landet blev för en tid den dominerande handelsmakten i Europa.

För England blev 1600-talet en orolig period med hårda konflikter mellan kungamakten och parlamentet. Striden slutade med en kompromiss med stort inflytande för parlamentet, där handelsmän och marknadsinriktade jordbrukare var väl företrädda.

I Frankrike däremot styrde kung Ludvig XIV enväldigt. Både kulturellt och politiskt var Frankrike under hans regeringstid den ledande staten i Europa. I slutet av 1600-talet inleddes en ny period av krig då Ludvig XIV försökte utvidga sitt rike.

ANNONS

ANNONS

Utvecklingen i Östeuropa gick delvis i en annan riktning än i Västeuropa. Godsägarna inriktade ekonomin på spannmålsexport och skärpte livegenskapen för bönderna. Städernas hantverk och köpenskap stagnerade (minskade). Tidigare ledande stater som Österrike och Polen försvagades, medan Ryssland i slutet av 1600-talet framträdde som en ny stormakt under ledning av tsar Peter I (Peter den store).
 

Karta 1648

Kring mitten av 1700-talet tillkom ytterligare en medtävlare på den europeiska spelplanen - Preussen, som var en expansiv militärstat som styrdes med järnhand av Fredrik den store. I det s.k. sjuårskriget (1756-1763) - som utkämpades mellan å ena sidan Preussen och Storbritannien-Hannover, å andra sidan Österrike, Frankrike, Ryssland, Sverige och en rad tyska stater - bröts huset Habsburgs politiska dominans i Tyskland. Och i slutet av århundradet ledde maktstriderna mellan Preussen, Österrike och Ryssland till att de delade upp Polen mellan sig.

Under nya tiden hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Detalj från en målning av Gustaf Cederström (1845-1933).

Men det var inte bara i Europa som de europeiska stormakterna konkurrerade. Under 1700-talet började européerna i de amerikanska kolonierna anlägga storskaliga jordbruk, s.k. plantager, för framställning av exportgrödor. Plantagerna bemannades med slavar från Afrika. Slavhandeln och plantagerna ökade kolonialsystemets lönsamhet vilket bidrog till att öka rivaliteten mellan de ledande kolonialmakterna - särskilt mellan Frankrike och Storbritannien som under perioden genomförde stora krig i Indien och Nordamerika. Den nya tidens krig utkämpades därför inte bara i Europa, utan även på världshaven och i de nya kolonierna.

Fler krig än tidigare

Sammantaget medförde de europeiska ländernas växande statsapparater och ökade militära makt, att det blev fler och större krig än tidigare. Den nya tiden är därför fylld med stora politiska konflikter, särskilt i Europa. Detta ledde till att stora delar av den politiska kartan ständigt fick uppdateras och skrivas om allteftersom länders gränser ändrades och nya europeiska stormakter avlöste varandra som herrar på täppan.

ANNONS

ANNONS

Samhälle i förändring

Den nya tiden, eller tidigmodern tid som perioden ibland kallas, utgör en slags övergångsperiod mellan medeltidens feodalsamhälle och det mera moderna samhällssystem som började ta form under upplysningstiden, men som förverkligades först i samband med de stora politiska revolutionerna som ägde rum i slutet av 1700-talet (den amerikanska revolutionen och den franska revolutionen).
 

 

Avgränsare

LÄS MER: Absolutism

LÄS MER: Habsburg

LÄS MER: Krig och försvar 1500-1776

Användbara begrepp

Arrendera: Ett arrende är när t.ex. en godsägare tillåter någon att använda jord mot ersättning i form av penningar, natura eller dagsverke.

Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation.

Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.

Feodal: Struktur i ett samhälle med utpräglad över- och underordning.

Koloni: Ett geografiskt område eller en bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. När stater på ett organiserat sätt försöker bilda eller upprätthålla kolonier kallas det för kolonialism. Läs mer>

Livegen: Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.

Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Ämbete: Högre tjänst, befattning, yrke med maktbefogenheter inom staten.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förklara hur statens makt ökade i många av de Europeiska länderna under nya tiden. I svaret bör du bland annat använda dig av och förklara begreppen centralisering, byråkrati och skatt.
     
  2. Vad menas med rubriken Enväldets tid?
     
  3. Vad menas med "Europa tar ledningen i världen"?
     
  4. Det habsburgska riket hade länge en dominerande roll i Europas historia under den nya tiden. Förklara hur och varför.
     
  5. Vilka nya stormakter fick Europa vid sidan av och efter det habsburgska riket? Nämn också några fakta kring var och en av dessa nya stormakter.
     
  6. I texten berättas på flera ställen att det förekom många krig under nya tiden. Hitta så många orsaker du kan och utveckla gärna egna resonemang som förklarar varför det blev så många konflikter under perioden.

Ta reda på:

  1. Ge exempel på kungar eller någon drottning i Sverige under perioden som hade mycket makt.
     
  2. Vilka var de främsta orsakerna till det trettioåriga kriget?
     
  3. Varför kallades Ludvig XIV av Frankrike även för "kung Sol"?

Diskutera:

  1. Finns det några enväldiga härskare idag? Varför är de i så fall enväldiga?
     
  2. Tänk dig att du ska skriva en historiebok som endast fokuserar på de fem viktigaste händelserna under den nya tiden. Vilka händelser skulle du ha med? Rangordna dem och motivera varför de är viktiga. Jämför sedan med andra i klassen.
     
  3. I texten nämns att det blev fler krig än tidigare under den nya tiden eftersom staterna i Europa "tävlade" om makten i Europa och i andra världsdelar. Hur ser det ut idag - tävlar Europas stater fortfarande om makten? Motivera ditt svar.
     

Obs! I huvudavsnittet om nya tiden hittar du mer fakta och frågor som behandlar perioden på ett övergripande sätt.
 

 

Litteratur:
Perry Anderson, Den absoluta statens utveckling, A-Z Förlag, 1994
John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Här nedan hittar du material som främst behandlar den nya tiden ur ett helhetsperspektiv. Du kan också läsa om enskilda staters och rikens utveckling under tidsperioden.

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Nya tidens huvudlinjer

M

Osmanska rikets uppgång och fall

av: Kaj Hildingson
2022-10-10

I slutet av augusti 1526 marscherade en armé av osmanska turkar i regn och dimma genom de öde träskmarker som täcker en stor del av södra Ungern. På 200 år hade osmanerna skapat ett välde som täckte största delen av Balkan och stora delar av Mellersta östern. Detta fälttåg leddes av härskaren själv, sultanen Soliman I. Med fälttåget ville han utvidga det Osmanska rikets gräns och tränga rakt in i hjärtat av det kristna Europa. På Mohácsslätten möttes osmanerna av den ungerska armén under kung Ludvig, som besegrades. I början av september intogs den ungerska huvudstadens båda delar Buda och Pest. Osmanernas seger vid Mohács skakade Västeuropa. Ungern hade i över 100 år varit en barriär som hållit osmanerna borta från centrala och västra Europa. Nu var skyddet borta. Dessutom visade segern att turkarna nu hade skapat en oerhört effektiv armé...

+ Läs mer

M

Bakgrunden till holländarnas kolonisering av Sydafrika

av: Magnus Västerbro
2022-07-16

Efter att holländarna år 1652 anlagt ett fort i närheten av Godahoppsudden vid Afrikas sydspets, gick den europeiska koloniseringen av Afrika in i en ny fas. I början, när det holländska ostindiska kompaniet kom till området, fanns inga planer på att kontrollera stora territorier. Tvärtom, den ursprungliga planen var enkel - man skulle anlägga en befäst bosättning som skulle fungera som provianteringsstation för kompaniets fartyg under deras seglatser mellan Europa och Asien. Men bosättningen växte snabbt, och snart togs allt mer mark i beslag. Ursprungsbefolkningen trängdes undan. Den europeiska kolonisationen av södra Afrika hade inletts...

+ Läs mer

S

1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism

av: Åke Magnusson och Börje Andersson
2021-09-27

I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den protestantiska kyrkan. Reformationen ledde till att den västliga kristna kyrkan splittrades. För individens del innebar den en frigörelse från religiösa auktoriteter. Politiskt innebar den i de flesta europeiska länder en upplösning av det medeltida sakrala samhället. Utvecklingen efter reformationen präglades av en strävan mot religiös och politisk enhet. För furstarna, som ofta var både statens och kyrkans överhuvud, var det av primärt intresse att återställa enheten i respektive land. Motiven var därför både religiösa och politiska...

+ Läs mer

M

Katarina II - härskare över Ryssland

av: Magnus Västerbro
2021-04-22

Katarina II styrde Ryssland under senare delen av 1700-talet. I 34 år var hon kejsarinna över det ryska imperiet och bidrog under sin regeringstid till att utöka dess gränser på bland annat Polens och det Osmanska rikets bekostnad. Det är svårt att hitta någon bland Europas regenter med en levnadsbana som är mer spännande än Katarinas, kejsarinna av Ryssland 1762-1796. Hon har beskrivits som ett politiskt geni, en intrigerande tyrann eller som, rent allmänt, en ”extraordinär kvinna”. I rysk historia kallas hon med självklarhet Katarina den stora...

+ Läs mer

M

Bakgrunden till de europeiska upptäcktsresorna på 1400-talet

av: Kaj Hildingson
2021-03-18

I början av 1400-talet fanns det åtminstone åtta civilisationer som hade utforskat och kartlagt delar av sin omvärld. De åtta civilisationerna var Kina, Japan, Polynesierna i Stilla havet, Indien, aztekernas i Mexiko, Inkariket i Peru, arabvärlden och Europa. Om någon vid denna tidpunkt skulle ha gissat vilken av dessa kulturer som skulle upptäcka de vägar som kom att binda samman dessa åtta till ett handelsområde är det ytterst osannolikt att det kristna Europa skulle ha utpekats. Ändå skulle det bli européerna som gjorde det, mot alla odds. De var instängda av Atlanten i väster och det muslimska väldet i öster. I söder fanns det svårgenomträngliga Afrika...

+ Läs mer

M

Drottning Elisabet ledde England genom dess svåraste tid

av: Magnus Västerbro
2017-11-29

Drottning Elisabet är Englands mest berömda och omskrivna drottning. Hon var härskardrottningen som ledde sitt land genom dess svåraste tid, symbolen för det okuvliga England. Det var under hennes tid som England började utvecklas till europeisk stormakt...

+ Läs mer

Länkar om Nya tidens huvudlinjer

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Hi

Reformationen

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Hi

Upplysningen

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...

Hi

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Hi

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Hi

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Hi

Krig och försvar 1500-1776

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Hi

Kända personer 1500-1776

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Hi
Karta

Europas historia

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora...

Relaterade taggar

Hi
Kolonialism

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Hi
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Hi
Borgare i olika tider.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Hi
Karta

Imperier

Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....

Hi
Absolutism

Absolutism

Absolutism är en benämning för det kungliga envälde som präglade många av Europas länder under 1500...

Hi
Ätten Habsburgs flagga

Habsburg

Släkten Habsburg var en fursteätt (ursprungligen från nuvarande Schweiz) som regerade i många...

Hi
Fartyg i hamn.

Merkantilism

Merkantilism är ett samlingsnamn på de ekonomiska idéer som dominerade i Europa under 1600-talet...

Hi
Turkar i Konstantinopel

Osmanska riket

Osmanska riket, eller Ottomanska riket, var turkarnas imperium som varade i drygt 600 år fr.o.m....

Hi
Fartyg

Upptäckare och upptäcktsresor

En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...

Hi
Galileo

Vetenskapliga revolutionen

1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen...