Bild:
Okunskap om sjukdomars orsaker har under historiens gång lett till många felbehandlingar av sjuka. Behandlingen var ibland farligare än sjukdomen.
M

Historia om läkekonst och sjukdomar

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.

 

 

 

 

 

 

Intressanta historiska fakta om läkekonst och sjukdomar

Visste du att:

  • 1477 infördes bestämmelser i Sverige som minskade de spetälskas rörlighet i landet. När en spetälsk person färdades efter gatorna skulle en man gå framför den sjuke med en harskramla för att varna omgivningen.
  • 1686 sammanställde Collegium Medicum den första svenska receptsamlingen. Det var märkliga läkemedel som ordinerades. I receptsamlingen fanns bland annat fett från människor (prästfett), hund, ormskinn, mumiekött, hjärnskålar av hängda människor, maskar, myror, skorpioner, rävtarmar och exkrementer från människor.
  • År 1708 inrättades Sveriges första universitetsklinik i Uppsala. Från början hade man sex till åtta vårdplatser. Hur många patienter man tog emot är oklart, men i en allmän regel bestämdes att det fick ligga högst två patienter i varje säng.
  • Den 30 oktober 1752 öppnades Stockholms första sjukhus, Serafimerlasarettet, med 8 sängar och 15 patienter. Bristen på sjukhus och läkare var skriande under hela 1700-talet i Sverige.
  • Förr i tiden var läkarna inte så noga med hygienen när de opererade. Deras rockar var fläckiga av intorkat blod. Ju mer smutsig en rock var, desto mer ansedd var dess bärare. Man tvättade sig inte före en operation, instrumenten rengjordes inte och samma förband användes flera gånger. Läkare spred ofta smitta från sjuka och döende patienter till ännu osmittade patienter.
  • De kirurgiska ingreppen var oerhört smärtsamma eftersom man saknade bedövningsmedel i början av 1800-talet. Det behövdes i regel fyra starka män för att hålla fast patienten vid större kirurgiska ingrepp.
  • Under 1800-talet behandlades patienter med psykoser genom att de fick kräkmedel och därefter spärrades in i mörka rum. För deprimerade ordinerades opium.

Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.

 

 

 

 

 

 

Uppdaterad: 06 maj 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Artiklar om Historia om läkekonst och sjukdomar

L
Magnus Västerbro och Nina Västerbro
2018-05-05
Spetälska är en av de äldsta kända sjukdomarna i världen. Den har plågat mänskligheten i många tusen år. Arkeologer har hittat bilder redan från de tidiga egyptiska faraonernas tid, som man tror...
L
Magnus Västerbro och Nina Västerbro
2017-09-02
Digerdöden drog genom Europa på 1300­-talet och utplånade nästan hälften av alla som levde då. Det är kan­ske den mest välkända av alla de stora farsoter som drabbat mänsk­ligheten...
L
Berndt Tallerud
2016-11-06
En operation i början av 1800-talet var ett skräckfyllt vågspel. Ett vanligt ingrepp var amputation av en arm eller ett ben. När operatören gjorde sitt jobb, gällde det att ha några starka...
M
Berndt Tallerud
2016-05-19
Tuberkulos uppträdde i Sverige på 1100-talet men fick större omfattning först med de stora städernas tillkomst på 1600-talet. När farsoten vid 1800-talets mitt för andra gången var som värst i...
M
Gudrun Winfridsson
2016-05-12
Nya smittsamma sjukdomar har kommit och gått under historiens gång. Den senaste är zika, ett virus som sprids genom myggor i tropiska länder. På 1980-talet var det aids och på 1800-talet var det...
M
Kommissionen mot antiziganism
2016-03-04
Riksdagen antog en steriliseringslag som fanns i Sverige i drygt 40 år, 1934-1976. Med stöd av den lagen steriliserades 63 000 personer, varav ungefär hälften av ingreppen uppskattas ha skett...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-03-12
Begreppet kolonisation brukar betyda ockupation av ett avlägset främmande land, där kolonisatörerna också bosätter sig. För de västeuropeiska kolonialmakterna var det länder utanför Europa som...

Länkar om Historia om läkekonst och sjukdomar

Sortera efter:
          

På Apotekets webbplats kan du läsa om apoteksnäringens historia i Sverige. Den svenska apoteksnäringen har sina rötter i 1400-talet. Det första offentliga apoteket grundades i slutet av 1500-talet, och hundra år senare fick apotekarna ensamrätt på att tillreda och sälja gifter – eller läkemedel. Detta privilegiesystem varade ända tills Apoteksbolaget inledde sin verksamhet 1971...

Spara som favorit
          

Artikel i Läkartidningen där det berättas om sjukdomar, skador och sjukvård under det amerikanska inbördeskriget - ett av historiens dödligaste krig. Av soldaterna i kriget, drygt tre och en halv miljon, avled 618 000. Endast en tredjedel av dödsfallen berodde på stridsskador. Dödligheten berodde framför allt på sjukdomar. I förläggningarna rådde trängsel, brist på sanitet och dåligt skydd mot kyla och hetta. Detta kombinerades med usel personlig hygien och bristfällig föda...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där nya forskningsrön om digerdöden presenteras. Forskare vid Feinberg School of Medicine i Chicago i USA har i en ny studie kommit fram till att det var tillägget av ett enda protein i Yersinia pestis som gjorde det så dödligt – och illavarslande nog att det mycket väl kan hända igen. Sannolikt var den medeltida digerdöden tre olika typer av pest – böldpest, lungpest och blodpest. Alla tre typerna orsakas av Yersinia pestis och vilken typ av pest den olyckliga utvecklar beror på hur denna smittades...

Spara som favorit
          

Artikel i Läkartidningen där du kan läsa om hur digerdöden spreds. Den klassiska föreställningen om medeltidens stora pestepidemi, digerdöden, är att sjukdomen var böldpest som spreds av råttor, via loppor, till människor. Den bilden stämmer dock inte med verkligheten, enligt nya forskningsrön som därmed avlivar en sekelgammal myt...

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift där du bland annat kan läsa om dödsorsaker och familjebildning i Sverige under perioden ca 1640-1770.

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift där du kan läsa om polio och när sjukdomen hemsökte Sverige. Artikeln handlar mest om epidemier i Sverige och den behandlar perioden 1880–1965.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om kirurgins blodiga historia. Innan narkos och rena sjukhusmiljöer revolutionerade läkekonsten på 1800-talet var kirurgi en brutal och blodig verksamhet. Ändå har läkare i alla tider försökt skära i patienternas kroppar – ofta med dödliga följder...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den värsta dokumenterade katastrofen i Sveriges istoria - pesten i Stockholm 1710. Katastrofen slog till mot huvudstaden hösten 1710. Efter ett halvårs inferno hade närmare 40 procent av Stockholms befolkning dött. Vad som kan ha varit den värsta händelsen i Sveriges historia är också en av de minst kända...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om  Florence Nightingale (1820-1910). Hon ville reformera brittisk sjukvård och utmana gränserna för vad en kvinna fick göra. I historieskrivningen har Florence Nightingale reducerats till en soldaternas räddande ängel.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om fältsjukdomar förr i tiden. När krig drabbade Europa var det inte kulor och kallt stål som tog flest liv. Det som soldaterna borde frukta mest var rödsot och fläckfeber, två dödliga sjukdomar som ofta hemsökte arméer i fält...

Spara som favorit
          

Artikel i Vetenskapsrådets tidning Curie där du kan läsa om Marie Curie. En forskare med en makalös historia som gjorde revolutionerande upptäckter och använde dem till nytta för mänskligheten. Men också en person som upplevde många motgångar och angreps av både press och kolleger. Marie Curie är en av forskningens verkliga ikoner...

Spara som favorit
          

Artikel på sajten Doktorn.com där du kan läsa om Marie Curie 1867-1934. Hon är en av tidernas mest berömda forskare och tvåfaldig Nobelpristagare som upptäckte polonium och radium. Hennes upptäckter och forskning har haft ofantlig betydelse för medicinsk behandling.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (4:30 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om utvecklingen inom medicin, sjukvård, kemi, teknik, biologi och så vidare under 1800-talet.

Spara som favorit
          

Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om pestepidemin 1710, i stormaktstidens Sverige. Tobias Svanelid letar efter spåren av pestens år 1710, då halva Stockholms befolkning strök med i farsoten.
– Det var det kanske värsta året i Sveriges historia, menar Magnus Västerbro, som är aktuell med boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.

Det började med några enstaka dödsfall sensommaren 1710, där de avlidna visade symptom på pest, och slutade med att nära hälften av Stockholms befolkning dukade under i sjukdomen. Vetenskapsradion Historia berättar om denna sista stora pestepidemi i Sverige, som till en början tystades ned av myndigheterna, och som skulle ställa den rämnande stormakten Sverige på svåra prov.

Spara som favorit
          

Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld. Nya fynd i en svensk utgrävning i Egypten visar att stenbrottsarbetare fått hjälp av läkare med benbrott, för 3500 år sedan. Vi jagar efter Faraodoktorernas hemligheter bland mumier och pyramider...

Spara som favorit
          

Genomgång (10:29 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om digerdöden - medeltidens största katastrof.

Spara som favorit
          

Genomgång (2:32 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Marie Curie.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om spanska sjukan.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om karantän och pest.

Spara som favorit
          

Programserie från UR (ca 9 min per avsnitt). Fanny rensar bland sina småprylar, men en liten grej behöver inte vara någon småsak! Kungar och presidenter må ha sina givna platser i historieböckerna, men alla små vardagsprylar i våra hem kan förmodligen lära oss mycket mer om oss själva, våra behov och vår historia. Här får vi förklaringen till varför vi har vardagliga ting som exempelvis glasögon, plåster, sax, gaffel, nagellack, boll och tandborste. När behövdes grejen för första gången i historien? Hur blev den till? Vad skulle hända om den inte fanns?
 

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Digerdöden (ca 1350) var en medeltida pandemi av böldpest och lungpest som dödade omkring en tredjedel av Europas befolkning.

Ska vi själva få bestämma när vi vill dö? Ska andra få bestämma när vi ska dö om vi inte själva kan ta ställning?