M

Okunskap om sjukdomars orsaker har under historiens gång lett till många felbehandlingar av sjuka. Behandlingen var ibland farligare än sjukdomen.

Historia om läkekonst och sjukdomar

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.

Text kommer troligtvis under ht 2020.

 

 

 

 

 

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.

Text kommer troligtvis under ht 2020.

 

 

 

 

 

ANNONS

ANNONS

Tre av medeltidens värsta farsoter

Allt fler smittsamma sjukdomar drabbade Europa och Sverige i takt med att kontakterna med främmande världsdelar tog fart genom korstågen på 1100-talet. Särskilt tre farsoter skulle påverka samhället på längre sikt: spetälska (1100-1200-talen), pest (1300-1400-talen) och syfilis (1400-1500-talen).

Spetälska (lepra) är inte någon särskilt smittsam sjukdom, men den var mycket fruktad. De spetälska räknades juridiskt sett som döda. För att ta hand om dem och hålla dem under uppsikt upprättades dock de första sociala barmhärtighetsinrättningarna, hospitalen, på 1200-talet.

Pesten (se digerdöden) tycks ha avsevärt förlängt och fördjupat senmedeltidens jordbrukskris.

Syfilisen kom till Europa från Amerika 1492 i samband med Columbus resor. Den ska ha nått Sverige med tyska knektar i början av 1500-talet. Syfilisen ledde till att städernas badstugor stängdes. Detta innebar att Sverige och Europa kom att gå in i den nya tiden (perioden ca 1500-1776) med försämrade hygieniska förutsättningar.

(Text: Gunnar Åselius)

ANNONS

ANNONS

Intressanta historiska fakta om läkekonst och sjukdomar

Visste du att:

  • 1477 infördes bestämmelser i Sverige som minskade de spetälskas rörlighet i landet. När en spetälsk person färdades efter gatorna skulle en man gå framför den sjuke med en harskramla för att varna omgivningen.
  • 1686 sammanställde Collegium Medicum den första svenska receptsamlingen. Det var märkliga läkemedel som ordinerades. I receptsamlingen fanns bland annat fett från människor (prästfett), hund, ormskinn, mumiekött, hjärnskålar av hängda människor, maskar, myror, skorpioner, rävtarmar och exkrementer från människor.
  • År 1708 inrättades Sveriges första universitetsklinik i Uppsala. Från början hade man sex till åtta vårdplatser. Hur många patienter man tog emot är oklart, men i en allmän regel bestämdes att det fick ligga högst två patienter i varje säng.
  • Den 30 oktober 1752 öppnades Stockholms första sjukhus, Serafimerlasarettet, med 8 sängar och 15 patienter. Bristen på sjukhus och läkare var skriande under hela 1700-talet i Sverige.
  • Förr i tiden var läkarna inte så noga med hygienen när de opererade. Deras rockar var fläckiga av intorkat blod. Ju mer smutsig en rock var, desto mer ansedd var dess bärare. Man tvättade sig inte före en operation, instrumenten rengjordes inte och samma förband användes flera gånger. Läkare spred ofta smitta från sjuka och döende patienter till ännu osmittade patienter.
  • De kirurgiska ingreppen var oerhört smärtsamma eftersom man saknade bedövningsmedel i början av 1800-talet. Det behövdes i regel fyra starka män för att hålla fast patienten vid större kirurgiska ingrepp.
  • Under 1800-talet behandlades patienter med psykoser genom att de fick kräkmedel och därefter spärrades in i mörka rum. För deprimerade ordinerades opium.

Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Sidan uppdaterad: 21 juli 2020
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Historia om läkekonst och sjukdomar

M

Galenos - om anatomin och blodomloppet

av: Kaj Hildingson
2020-09-25

Människor kallar ibland varandra för apor och grisar men då gäller det hur vi uppför oss mot varandra. En av Europas mest berömda läkare genom tiderna menade också att människors kroppar på många sätt liknade både apors och grisars. Galenos som läkaren hette gjorde flera fel, men hans rykte var så stort att det dröjde över tusen år innan någon vågade ifrågasätta hans idéer. Trots många fel gjorde Galenos också flera viktiga upptäckter, bland annat att känslor inte uppstår i hjärtat utan i en helt annan kroppsdel...

+ Läs mer

M

William Harvey och upptäckten av blodomloppet

av: Kaj Hildingson
2020-09-24

Fram till 1600-talet var forskarna osäkra på hur blodet färdades runt i kroppen. Läkarna trodde att vissa ådror sög upp blodet och att nytt blod ständigt bildades i levern. Den som kartlade blodomloppet var engelsmannen William Harvey, en hetlevrad forskare som i yngre dagar drog fram sin kniv vid minsta anledning. Harveys upptäckter sågs med misstro av andra läkare i Europa och godtogs inte förrän omkring femtio år efter det att de lagts fram. Det fanns också ett stort problem med Harveys upptäckt, ett problem han inte kunde lösa...

+ Läs mer

M

Andreas Vesalius - den moderna anatomins fader

av: Kaj Hildingson
2020-09-20

För oss låter det overkligt att en läkare en mörk natt är i färd med att stjäla ett lik på en avrättningsplats. Men sådana scener kunde förekomma under 1500-talet, då allt fler läkare på allvar ville studera människokroppens inre. Föregångsman för sådana studier var Andreas Vesalius (1514-1564) som räknas som den moderna anatomins grundare. Vesalius egna berättelser om hur han gav sig ut på natten för att skaffa lik att undersöka är som hämtade ur en skräckfilm - och ingen läsning för lättskrämda personer.

+ Läs mer

M

Jenner, Semmelweis och Lister - kampen mot smitta och infektioner

av: Kaj Hildingson
2020-09-14

När läkaren Ignaz Semmelweis år 1847 började uppmana sina kolleger i Wien att tvätta händerna ofta blev de så rasande att han till sist måste lämna sjukhuset. Fram till slutet av 1800-talet var nämligen bakterier och virus okända. Därför visste ingen vad pandemier som pesten och smittkopporna berodde på eller hur de skulle behandlas. 2020 svepte en ny pandemi, covid-19, över världen. Ett viktigt råd för att undgå smitta var att tvätta händerna ofta, alltså tidigare en omstridd tanke. Semmelweis förstod inte heller varför hans metod fungerade – bara att den gjorde det...

+ Läs mer

M

Hippokrates - läkekonsten blir vetenskap

av: Kaj Hildingson
2020-09-11

Vi vet inte hur han såg ut och inte heller om han skrivit en enda av de böcker som bär hans namn. Ändå har Hippokrates (ca 460 f.Kr-ca 377 f.Kr) fått hedersnamnet ”läkekonstens fader”. Hippokrates levde i Grekland under antiken. Han ansåg att läkarna skulle lita på naturens läkande krafter och själva bedöma symptomen de sett hos patienterna. Hippokrates ansåg att sjukdomar hade naturliga orsaker och avfärdade idén om att de var ett straff från gudarna eller orsakade av trolldom. Därför uppmanade han läkare att strunta bota sjuka med trollformler och amuletter. Hippokrates var den förste som frikopplade läkekonsten från religionen. Läkekonsten blev därmed en egen vetenskap...

+ Läs mer

Länkar om Historia om läkekonst och sjukdomar

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Digerdöden

Digerdöden (ca 1350) var en medeltida pandemi av böldpest och lungpest som dödade omkring en tredjedel av Europas...

Dödshjälp och eutanasi

Ska vi själva få bestämma när vi vill dö? Ska andra få bestämma när vi ska dö om vi inte själva kan ta ställning?

Relaterade taggar

Kloster

Klostren var viktiga kulturhärdar och humanitära fristäder i medeltidens Europa. I klostren bedrevs...

Orsaker till fattigdom

Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...

Död och begravning

Synen på döden Döden (det kroppsliga tillstånd från det ögonblick då livet upphör) har sedan...

Spanska sjukan

Spanska sjukan var en allvarlig världsomfattande influensaliknande pandemi som 1918-1920 drabbade...

SO-rummet tag typ

Psykiatri och psykologi

Här hittar du material med innehåll som berör ämnena psykiatri och psykologi i ett historiskt eller...

Sigmund Freud

Sigmund Freud (1856-1939) var en judisk läkare och psykolog i Wien som lade grunden till...

SO-rummet tag typ

Medicin och sjukvård

Här hittar du material med anknytning till medicin och sjukvård (om läkemedel, läkekonst och...

Florence Nightingale

Florence Nightingale (1820-1910) var en engelsk sjuksköterska som bland annat gjorde banbrytande...

Pandemier

Ända sedan forntiden och antiken har mänskligheten drabbats av farsoter som ibland utplånat stora...

Pest

Pest är en infektionssjukdom som vid upprepade tillfällen under historiens gång lett till stora...

Marie Curie

Marie Curie är en av världens mest kända vetenskapspersoner. Hon är den enda kvinnan som har fått...

Wilhelm Röntgen

Den tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen var 50 år när han 1895 upptäckte X-strålningen (...

Ibn Sina (Avicenna)

Mycket av det som Hippokrates, Aristoteles och Galenos uträttat inom medicinsk vetenskap nådde det...

Louis Pasteur

Louis Pasteur (1822-1895) var en fransk kemist och mikrobiolog som gjorde banbrytande insatser inom...

Alexander Fleming

Forskaren Alexander Flemings (1881-1955) upptäckt av penicillinets läkande kraft har räddat...