Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.
Text kommer troligtvis under vt 2021.
Okunskap om sjukdomars orsaker har under historiens gång lett till många felbehandlingar av sjuka. Behandlingen var ibland farligare än sjukdomen.
Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.
Text kommer troligtvis under vt 2021.
Intressanta historiska fakta om läkekonst och sjukdomar
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
Ett glaslock som glidit av en skål, en forskare som blev nyfiken på vad han såg och en annan forskare som tio år senare läste en bortglömd artikel om händelsen. Det är några av de osannolika sammanträffanden som tillsammans ledde till upptäckandet av penicillinet. Upptäckten har lett till att hundratals miljoner människoliv kunnat räddas och samtidigt gett en förklaring till varför spindelväv och svampar i tusentals år använts för att behandla sår...
- När man fotograferar armarna så ser man benen! Så kommenterade en komiker upptäckten av röntgenstrålarna. Till skillnad från många andra upptäckter har miljoner människor personlig erfarenhet av denna – tandläkare brukar exempelvis ta röntgenbilder av våra tänder. Upptäckten gjordes av en slump – Röntgen tänkte undersöka något helt annat när han upptäckte den strålning som bär hans namn – i alla fall i Sverige och tysktalande länder. Upptäckten ledde nämligen till avundsjuka och tvister om vem som varit först. Därför har röntgenstrålningen fått ett annat namn i engelskspråkiga länder...
När bakterierna upptäcktes i slutet av 1600-talet tog det nästan 200 år innan de kopplades ihop med sjukdomar hos människor och djur. Inte heller hade någon klart fört sig att det var bakterier och andra små organismer som fick kött och annat att ruttna. Fransmannen Louis Pasteur och tysken Robert Koch var de första som kopplade ihop bakterier och sjukdomar. De kom också på metoder att odla bakterier och kunde därmed framställa vaccin och botemedel. Pasteur kom också på ett sätt att hejda världens dödligaste sjukdom- en sjukdom som bara en person någonsin sägs ha överlevt...
En av många stora upptäckter som gjorts av en slump är radioaktivitet, ett ord som idag har en både kuslig och vardaglig klang. Upptäckten öppnade nya vägar inom vetenskapen och ledde till att forskaren Marie Curie blev en av de mycket få personer som fått två Nobelpris, ett i kemi och ett i fysik. Idag vet vi att radioaktivitet är farlig men det visste inte Marie Curie och hennes kolleger. Under sin forskning kokade de bland annat radioaktiv malm i en stor gryta, trots att stanken var så vidrig att det måste vara korsdrag för att de inte skulle svimma. Till slut blev de ämnen hon upptäckt sin upptäckares död...
Människor kallar ibland varandra för apor och grisar men då gäller det hur vi uppför oss mot varandra. En av Europas mest berömda läkare genom tiderna menade också att människors kroppar på många sätt liknade både apors och grisars. Galenos som läkaren hette gjorde flera fel, men hans rykte var så stort att det dröjde över tusen år innan någon vågade ifrågasätta hans idéer. Trots många fel gjorde Galenos också flera viktiga upptäckter, bland annat att känslor inte uppstår i hjärtat utan i en helt annan kroppsdel...
Kort artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om smittkoppor under järnåldern. Nu har de första bevisen för att smittkoppor fanns i Norden redan före vikingatiden presenterats. En stor internationell dna-studie av skelett har gett svaret...
Kortfattad genomgång (5:46 min) om epidemier och pandemier. Här berörs spanska sjukan, vad en epidemi och pandemi är, immunitet och olika sjukdomar (bl.a. corona). Filmen är gjord av Studi.se.
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med pandemier och samhällets sårbarhet. De stora katastroferna under 1900-talet var många. Vi stod vid sidan om de bägge världskrigen, men även här drabbades vi av 1900-talets pandemier: spanska sjukan, tbc, polio och hiv.
För årskurs 7-9 i samhällskunskap och historia.
Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om de romerska legionernas fältsjukhus och sjukvården i armén. Inte förrän i slutet av 1800-talet kom fältsjukvården ikapp den som bedrevs i Romarrikets arméer under antiken. Genom den avancerade läkekonsten var medellivslängden högre bland soldater än vanliga romare – och armén hade därmed tillgång till fler erfarna krigare...
Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du kan läsa om Columbus "upptäckt av Amerika" och potatisens intåg i Finland. Ingenting var sig likt efter att Christofer Columbus upptäckt Amerika. Besättningen hämtade hem potatis som lindrade svälten och syfilis som gjorde slut på 1400-talets sexuella frihet. Senare skulle emigrationen till Amerika bli nödventilen som minskade på social oro och räddade samhällsfreden.
Artikel i Nya arbetartidningen där du kan läsa om fem tidigare pandemier i historien sedan 1889. Det handlar om ryska snuvan som bröt ut 1889, spanska sjukan 1918, asiaten 1957, Hongkonginfluensan 1968 samt svininfluensan 2009. Dessa är de fem mest omfattande pandemierna i modern tid...
Faktatext på Folkhälsomyndighetens webbplats där du kan läsa kortfattat om pandemisk influensa. En pandemi innebär att en ny typ av influensavirus sprids och smittar människor i stora delar av världen. Det innebär ofta stora konsekvenser för vårt samhälle...
Artikel (från 2006) i Vårdförbundets tidning där du kan läsa om pandemier i ett historiskt perspektiv. Om en ny pandemi slår till drabbas med största sannolikhet barnen och ungdomarna först. Men det är de äldre som löper störst risk att dö. Däremot brakar inte sjukvården ihop. Det är några av slutsatserna från tidigare pandemier...
Avsnitt (49 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Florence Nightingale. Sjuksköterskan med en vilja av järn som räddade tusentals soldatliv under de blodiga striderna i Krimkriget, men vars främsta insats var att radikalt stöpa om grunden för allt vad sjukvård hette...
Artikel i tidningen Populär Historia där Ellen Albertsdóttir berättar om synen på sambandet mellan rökning och cancer i ett historiskt perspektiv. Inte förrän på 1950-talet förstod forskarna sambandet mellan rökning och cancer. På den tiden bolmade både läkare och patienter friskt i sjukhuskorridorerna.
Artikel i tidningen Populär Historia där Katarina Harrison Lindbergh berättar om städernas stora problem: sopor och latrin. Så länge människor har levt många tillsammans har de genererat stora mängder avfall. Hur man valt att ta hand om restprodukterna har varierat stort i tid och rum – från antikens Rom till dagens Stockholm.
Artikel i tidningen Populär Historia där Magnus Västerbro berättar om spanska sjukan. Det började med vanlig hosta och feber. Men för tiotusentals svenskar slutade det med döden. Samtidigt som första världskriget gick mot sitt slut bröt den ännu dödligare spanska sjukan ut...
Genomgång (24:15 min) där gymnasieläraren Björn Westerström berättar om digerdöden.
Artikel i Tidningen Dagens Samhälle där Åsa Moberg berättar om Florence Nightingale.Ekonomi var centralt för Florence Nightingale. I hennes drömsamhälle skulle alla institutioner bära sig ekonomiskt. Alla sjukhus, skolor och tukthus skulle vara självfinansierade. Hon såg ingen motsättning mellan goda gärningar och god ekonomi: ”Hur kan någon undervärdera affärsmässighet?”. Det viktiga var hjälp till självhjälp...
Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om smittkoppor. Alla släktforskare har stött på sorgliga notiser om barn som dog av koppor. Det var ett vanligt öde på 1700-talet. Andra farsoter kom och gick, men de fruktade kopporna fanns där ständigt under hela seklet. Nästan alla drabbades, oftast redan som barn. Många dog och särskilt gällde det barnen. Bara år 1800 dog i Sverige cirka 12.000 av koppor. Sjukdomen sågs som ofrånkomlig och nästan naturlig, ungefär som man såg på mässling, vattkoppor och röda hund när jag var barn. Fast farligare! Strax efter 1800 började man vaccinera och sjukdomen avtog snabbt och försvann nästan. Det bidrog till den starka befolkningsökningen på 1800-talet med urbanisering och emigration som följd...
Digerdöden (ca 1350) var en medeltida pandemi av böldpest och lungpest som dödade omkring en tredjedel av Europas...
Ska vi själva få bestämma när vi vill dö? Ska andra få bestämma när vi ska dö om vi inte själva kan ta ställning?
Klostren var viktiga kulturhärdar och humanitära fristäder i medeltidens Europa. I klostren bedrevs...
Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...
Synen på döden Döden (det kroppsliga tillstånd från det ögonblick då livet upphör) har sedan...
Spanska sjukan var en allvarlig världsomfattande influensaliknande pandemi som 1918-1920 drabbade...
Här hittar du material med innehåll som berör ämnena psykiatri och psykologi i ett historiskt eller...
Sigmund Freud (1856-1939) var en judisk läkare och psykolog i Wien som lade grunden till...
Här hittar du material med anknytning till medicin och sjukvård (om läkemedel, läkekonst och...
Florence Nightingale (1820-1910) var en engelsk sjuksköterska som bland annat gjorde banbrytande...
Ända sedan forntiden och antiken har mänskligheten drabbats av farsoter som ibland utplånat stora...
Pest är en infektionssjukdom som vid upprepade tillfällen under historiens gång lett till stora...
Marie Curie är en av världens mest kända vetenskapspersoner. Hon är den enda kvinnan som har fått...
Den tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen var 50 år när han 1895 upptäckte X-strålningen (...
Mycket av det som Hippokrates, Aristoteles och Galenos uträttat inom medicinsk vetenskap nådde det...
Louis Pasteur (1822-1895) var en fransk kemist och mikrobiolog som gjorde banbrytande insatser inom...
Forskaren Alexander Flemings (1881-1955) upptäckt av penicillinets läkande kraft har räddat...