L

Okunskap om sjukdomars orsaker har under historiens gång lett till många felbehandlingar av sjuka. Behandlingen var ibland farligare än sjukdomen.

Historia om sjukdomar och läkekonst

Idag talar vi om krossade hjärtan och inte om krossade hjärnor. Det beror på egyptierna och den läkekonst de utövade för tusentals år sedan. Romarna använde spindelväv för att läka såren på sina hästar. Romarna visste inte varför det fungerade, men det gör vi idag. Sjukdomar och läkekonst har följts åt genom hela människans existens.

Några av de äldsta exemplen på medicinska texter kommer från det forntida Egypten. Den äldsta som bevarats är ungefär 3 800 år gammal. En annan text är skriven omkring 1600 f.Kr men är troligen kopierad från verk som skrevs cirka 3000 f.Kr, alltså för 5 000 år sedan.

Men läkekonsten är äldre än skrivkonsten. I alla tider har människor försökt bota sjukdomar, med hjälp av magi och växter. Över 17 000 år gamla grottmålningar från Lascaux i Frankrike visar hur man försökte bota sjukdomar med örter. Ett 60 000 år gammalt skelettfynd i nuvarande Irak tyder på att även våra föregångare, neandertalarna, använde örter som medicin.

Idag talar vi om krossade hjärtan och inte om krossade hjärnor. Det beror på egyptierna och den läkekonst de utövade för tusentals år sedan. Romarna använde spindelväv för att läka såren på sina hästar. Romarna visste inte varför det fungerade, men det gör vi idag. Sjukdomar och läkekonst har följts åt genom hela människans existens.

Några av de äldsta exemplen på medicinska texter kommer från det forntida Egypten. Den äldsta som bevarats är ungefär 3 800 år gammal. En annan text är skriven omkring 1600 f.Kr men är troligen kopierad från verk som skrevs cirka 3000 f.Kr, alltså för 5 000 år sedan.

Men läkekonsten är äldre än skrivkonsten. I alla tider har människor försökt bota sjukdomar, med hjälp av magi och växter. Över 17 000 år gamla grottmålningar från Lascaux i Frankrike visar hur man försökte bota sjukdomar med örter. Ett 60 000 år gammalt skelettfynd i nuvarande Irak tyder på att även våra föregångare, neandertalarna, använde örter som medicin.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Akupunktur är en kinesisk metod för att behandla sjukdom. Metoden innebär att sticka in tunna nålar i kroppen på speciella punkter. Tanken bakom metoden är att de två energier som finns i kroppen - Yin och Yang – har hamnat i obalans. Akupunkturen återställer balansen och sjukdomen botas.

Anatomi är läran om hur människor och djur är uppbyggda. Det kan handla om hur skelettet ser ut, vilka olika ben som ingår och deras utseende. Även kunskap om de andra kroppsdelarna som muskler ingår.

Antiken omfattar ungefär åren 800 f.Kr - 476 e.Kr.

Dissekera innebär att skära sönder en kropp för att studera hur den är uppbyggd. Att dissekera människor var förbjudet i romarriket och under stora delar av medeltiden.

Sterilisering innebär att döda alla bakterier och virus i eller på ett föremål eller i en vätska. Sterilisering kan bland annat ske genom uppvärmning eller med hjälp av kemikalier.

I faraonernas Egypten

Egyptierna gjorde mumier genom att balsamera döda, något som krävde att inälvorna togs ut. Egyptierna lärde sig därför en hel del om olika kroppsdelar, men förstod inte alltid vilken funktion de hade.

De egyptiska läkarna visste att pulsens slag kommer från hjärtat. Men de hade inte klart för sig att hjärtat pumpar runt blodet i kroppen. De kom heller aldrig fram till vad hjärnan och nerverna hade för uppgifter.

Egyptierna ansåg att hjärtat var centrum för känslorna. Idag vet vi att hjärtats funktion är att pumpa runt blodet i kroppen, men tanken att hjärtat har med känslorna att göra lever kvar. Det är därför som otaliga dikter och sånger råder oss att lyssna på vårt hjärta - mera sällan uppmanas vi till att lyssna på vår hjärna. Vi talar också om krossade hjärtan vid stora sorger, inte om krossade hjärnor.

Sedan äldsta tid har människan försökt att bota sjukdomar med hjälp av magi och örter. Många recept innehöll såväl örter som delar från djur. Egyptiernas läkekonst innehöll också en hel del magi och amuletter. Att använda magi för att bota sjukdomar hänger samman med föreställningen att sjukdomar orsakas av onda andar.

Kinesisk medicin

Även från Kina finns exempel på tidig läkekonst. Ett kinesiskt talesätt från 3000-talet f.Kr lyder: "Äter man ett stycke ingefära varje morgon får apotekaren dö av hunger."

Ingefära brukar än idag finnas med på listor över vilken mat som är nyttig att äta. Det är ett av många exempel på att människor i långa tider använt örter och växter för att försöka bota sjukdomar och läka sår. Man visste inte varför örterna fungerade, bara att de gjorde det. Eftersom många örter är dödligt giftiga var det troligen en dyrköpt erfarenhet.

Den traditionella kinesiska läkekonsten är flera tusen år gammal. Den grundar sig på medicin tillverkad av örter och delar från djur, akupunktur och massage.

Antikens Grekland

En del av den egyptiska läkekonsten fördes över Medelhavet till antikens Grekland där läkekonsten utvecklades ytterligare. Flera av läkarna i antikens Grekland hade så stort inflytande att de påverkade läkekonsten i flera hundra år efter sin död.

Hippokrates (ca 460-377 f.Kr) har kallats den moderna medicinens fader. Hippokrates ansåg att en läkare skulle lita till naturens läkande krafter. Läkarna skulle bara utgå från vad de själva sett och bedömt. Han avvisade amuletter och trollkonster och anses ha behandlat sina patienter så vetenskapligt som det under antiken var möjligt.

Galenos (ca 130-200 e.Kr) kom att dominera muslimsk och västerländsk medicin i över tusen år, fram till sena medeltiden. Hans medicinska experiment lade grunden för den senare  forskningen om hjärtats och blodets roll i kroppen. Han var också, liksom Hippokrates, anhängare till teorin om de fyra kroppsvätskorna (se faktaruta) och att balansen mellan dessa avgjorde om en person var sjuk eller inte.

ANNONS

ANNONS

De fyra kroppsvätskorna
Läran om de fyra kroppsvätskorna finns beskriven i de hippokratiska skrifterna från 400-talet f.Kr. Läran innebär att sjukdomar orsakas av de fyra vätskorna inte är i balans. Vätskorna är blod, slem, gul galla och svart galla. Läkarna tänkte sig att sjukdomar kunde botas genom att balansen mellan kroppsvätskorna återställdes. Det kunde ske genom att en patient började äta annan mat än tidigare eller genom åderlåtning, alltså att en patient tappades på blod. Läran om de fyra kroppsvätskorna levde kvar in på 1800-talet.
 

Muslimsk medicin

Efter Västroms fall 476 e.Kr tog den muslimska världen och Bysans över den ledande rollen inom medicin och läkekonst. De muslimska läkarna beundrade Hippokrates och Galenos och arbetade vidare på deras tankar om att sjukvård skulle ske systematiskt och rationellt.

Ibn Sina (980-1037), i väst känd som Avicenna, är författare till verken Helandets bok och Medicinens kanon. Det senare verket sammanfattar och smälter samman de grekiska och muslimska traditionerna inom medicinen. Från 1100-talet till 1600-talet var Medicinens kanon det viktigaste medicinska verket både i Europa och den muslimska världen.

Ibn Sina visade i sina skrifter att smittsamma sjukdomar kan spridas via vatten och jord. Han insåg också att tuberkulos (se faktaruta) kan smitta från en människa till annan. Även om det skulle dröja många hundra år innan bakterierna upptäcktes är detta en av de första misstankarna om att något okänt kan föra smitta med sig.

Tuberkulos
Tuberkulos är en sjukdom som främst angriper lungorna och orsakas av bakterier. Sjukdomen har plågat mänskligheten i årtusenden. Skelettrester visar att människor drabbades av tuberkulos för 10 000 år sedan. Egyptiska mumier bär spår av tuberkulos och Hippokrates beskrev symtomen på 400-talet f.Kr.

1875 var tuberkulos den vanligaste dödsorsaken i Sverige efter ålderssjukdomar och ansågs obotlig. Först sedan Koch upptäckt tuberkulosbakterien 1882 gick det att börja forska efter sätt att bekämpa sjukdomen. Det första vaccinet började användas 1921 och är idag ett av världens mest använda vaccin. Trots det dör omkring 1,4 miljoner människor i världen varje år av tuberkulos enligt svenska Folkhälsomyndigheten.
 

Klostren och sjukvården

Under medeltiden från 500-talet fram till början av 1500-talet gjordes få medicinska framsteg i Europa. I städerna bodde människorna tätt. Eftersom de flesta människor inte tvättade sig och ofta drack infekterat vatten var sannolikheten för att drabbas av sjukdomar stor.

Det fanns inga sjukhus utan det var klostren som stod för den vård som fanns. I klosterträdgårdarna odlade munkar och nunnor växter som användes mot olika sjukdomar. De flesta sjuka vårdades i hemmen, i klostren fanns det bara plats för ett fåtal.

Vid sidan av städernas läkare fanns också i byar över hela världen kloka gummor och gubbar som kände till vissa örters läkande kraft. Lindrande salvor hade sedan äldsta tider strukits på tillsammans med en besvärjelse. De kristna läkarna tog över seden, men använde böner istället.

ANNONS

ANNONS

Kroppen kartläggs

I romarriket hade det inte varit tillåtet att dissekera människor. Galenos hade därför använt sig av djur istället. Han gjorde därför flera misstag när han antog att exempelvis grisar och apor var lika människor på olika sätt. Men Galenos auktoritet var så stor att ingen vågade kritisera vad han skrivit på många hundra år.

Men 1543 gav Andreas Vesalius ut det banbrytande anatomiska verket Människokroppens struktur. Vesalius kunde visa att Galenos hade haft fel på flera områden. En del läkare vägrade ändå att tro på vad de såg, eftersom det inte stämde med vad Galenos skrev. Vesalius visade exempelvis att människans lårben är rakt och inte krökt som Galenos hävdade. Då föreslog en läkare att lårbenen blivit raka till följd av tidens mode med raka byxor.

Blodomloppet och vaccinet

Ett problem som länge förbryllat läkare var hur blodet transporterades genom kroppen. Galenos menade att blodet svallade först i en riktning och sedan tillbaka i en sorts vågrörelse. 1628 löste William Harvey gåtan genom att visa hur blodomloppet fungerade och att det var hjärtat som pumpade runt blodet.

1798 kunde Edward Jenner lägga fram metoden att vaccinera mot smittkoppor. Idén kommer från början från Asien. Smittkoppsvaccinet kan, i konkurrens med penicillinet, vara den medicinska upptäckt som räddat flest liv. Smittkoppor har tagit miljoner liv världen över. Sedan 1980 anses smittkopporna vara utrotade - den enda sjukdom människan helt lyckats besegra.

Bakterierna

Ibn Sina hade ju visat att smitta kunde överföras från en människa till en annan och spridas via förorenat vatten eller jord. Men vad det var som överförde smittan var det ingen som visste.

Bakterier (se faktaruta) är för små för att kunna ses med blotta ögat. Holländaren Antonie van Leeuwenhoek konstruerade ett tillräckligt bra mikroskop och kunde 1676, som första människa, se bakterier. Men vad de var för något förblev länge okänt.

I början av 1860-talet arbetade läkaren Ignaz Semmelweis på förlossningsavdelningen på ett sjukhus i Wien. Att föda barn där var ett lotteri där en nitlott betydde döden. Tolv av hundra kvinnor dog i så kallad barnsängsfeber.

Semmelweis började misstänka att läkare som hade obducerat lik och opererat kunde föra med sig smitta till förlossningsalarna. Semmelweis beslöt därför att läkarna skulle tvätta händerna innan de förlöste kvinnorna. Det gjorde att antalet dödsfall snabbt minskade. Men läkarna blev så rasande på Semmelweis idéer att han måste lämna sjukhuset, hans bestämmelse togs bort och dödsfallen ökade på nytt.

1865 lade den franske forskaren Louis Pasteur fram sina teorier om att bakterier orsakade många sjukdomar. Men många läkare var emot de nya idéerna.

ANNONS

ANNONS

Bakterier
Bakterier finns i stort sett över hela världen. Bakterierna är en förutsättning för allt liv på jorden. Bakterier byter bland annat ned döda växter och djur. Efterhand bildas ny jord där nya växter kan gro.

En vuxen människa har ungefär ett kilo bakterier i sin kropp. I våra och många djurs tarmar finns bakterier som gör att matsmältningen fungerar. Det är alltså bara en del av alla bakterier på jorden som orsakar sjukdomar.

Bakterier kallas ibland för baciller, då menas vanligen de bakterier som framkallar sjukdomar.
 

Sterilisering räddar liv

Den brittiske läkaren Joseph Lister tyckte dock att det kunde ligga något i dem. Många patienter som opererats hade sår som infekterades och patienten dog. När Lister undersökte problemet upptäckte han det var patienter med öppna sår som dog. Lister kom på att det kunde finnas något i luften som slog sig ner i såren. Om bakterier levde och förökade sig i smuts borde lösningen vara att ta bort smutsen. Det var en ny tanke. Läkare opererade i sina vanliga kläder och brydde sig sällan om att tvätta händerna eller att sterilisera instrumenten. Inte heller de bandage som lades på operationssåren var steriliserade. Allt detta var grogrund för miljoner bakterier och det är märkligt att några patienter kunde överleva alls.

Lister började sterilisera bandage och operationssalar. Precis som Semmelweis mötte Lister motstånd. Men eftersom Pasteur lagt fram starka bevis för att bakterier orsakade sjukdomar hade Lister ett mer handfast stöd att luta sig emot.

1882 kunde den tyska läkaren Robert Koch isolera den bakterie som orsakade tuberkulos. Det bevisade att olika bakterier orsakade olika sjukdomar.

Virus - mindre än bakterier

Det är inte bara bakterier som orsakar sjukdomar, det gör även virus. Eftersom virus är mindre än bakterier tog det längre tid att upptäcka dem. Men virus har plågat mänskligheten lika länge som bakterier. Sjukdomen polio orsakas av ett virus och förekom i det forntida Egypten. Även smittkoppor orsakas av virus liksom de flesta förkylningar.

Virus är vanligen 100 gånger mindre än en bakterie och kan därför inte ses i vanliga mikroskop. Först när elektronmikroskopet uppfanns 1931 blev det möjligt att närmare studera virus.

Kirurgin gör framsteg

Kirurgin utvecklades på 1600-talet men det saknades bra bedövningsmedel. Den som skulle opereras kunde få en klunk sprit eller få en pinne att bita i. Ibland försökte man bedöva patienten genom att slå denne så att han svimmade. Detta gjorde att operationer inne i kroppen som idag är rutin, exempelvis blindtarmsoperationer var omöjliga att genomföra. Den vanligaste operationen var amputation, att hugga eller såga av en kroppsdel. Sådana operationer var oerhört smärtsamma.

De första försöken för att söva en patient inför en operation utfördes 1846. Till en början användes eter eller kloroform för att bedöva eller söva patienterna. Lustgas började användas på 1860-talet och används än idag, exempelvis vid förlossningar. Först på 1930-talet började det komma bedövningsmedel som kunde sprutas in i en blodåder.

ANNONS

ANNONS

1896 presenterades den första röntgenapparaten. Tidigare hade läkarna inte kunnat veta var exakt en kula satt i sårad soldat eller hur ett benbrott såg ut. Nu blev detta möjligt. Att läkarna slapp gräva runt i en axel eller ett ben för att leta efter en kula var en stor framgång.

1901 upptäckte österrikaren Karl Landsteiner att människan har fyra blodgrupper. Många patienter riskerade att dö av blodförlust efter en operation och fick därför blodtransfusioner. Men den som fick blod av en annan blodgrupp än sin egen riskerade att dö. Landsteiners upptäckt minskade den risken kraftigt.

Operation
Bild: Wellcome Images
Operation vid Mount Stuart Royal Naval Hospital i England någon gång under första världskriget. Personalen bär varken handskar eller munskydd.

Det har också blivit möjligt att transplantera, alltså flytta olika organ som njurar och lever mellan människor. 1954 skedde världens första njurtransplantation i Storbritannien. 1967 genomfördes den första hjärttransplantationen i Sydafrika under ledning av doktor Christian Barnard.

Stamcellsforskning har idag gjort det möjligt att få omogna celler att utvecklas till att bilda olika vävnader och organ i kroppen.

Penicillin räddar miljoner

Efter hand började forskarna leta efter medel som kunde bekämpa infektioner och inte bara förhindra dem. I början av 1940-talet, under andra världskriget lyckades forskarna Fleming, Chain och Florey framställa penicillin. Penicillin kan bota patienter som redan drabbats av infektioner, exempelvis blodförgiftning.

Penicillin är idag ett av världens viktigaste läkemedel och har räddat miljoner människoliv världen över. Upptäckten förklarade också till slut varför spindelväv, som redan romarna visste, påskyndade sårläkning. Penicillin är en sorts mögel och det finns ofta mögel även i spindelväv.

Pandemier

Gång på gång har sjukdomar svept över stora delar av världen och krävt miljoner offer. Sådana utbrott kallas pandemier och har orsakats av bland annat pest, kolera och smittkoppor. Det finns en rad exempel från alla delar av världen. Kända exempel är pestpandemin, kallad digerdöden, i Europa på 1300-talet och spanska sjukan som bröt ut 1918 och orsakade minst 50 miljoner människors död.

Innan det var känt att det var bakterier eller virus som orsakade pandemierna sågs de ibland som gudomliga straff. Under digerdöden på 1300-talet tågade långa led av människor fram och piskade sig själva för att få syndernas förlåtelse. När Columbus och andra européer nådde Amerika förde de med sig sjukdomar som var helt okända för urinvånarna. Eftersom de helt saknade motståndskraft dog miljoner urinvånare i sjukdomar som mässling och pest.

ANNONS

I början av 2020 drabbades världen av en ny pandemi, orsakad av viruset covid-19. Pandemin räknas som den allvarligaste sedan spanska sjukan. Covid-19 spred sig oerhört snabbt på grund av omfattande flygresor som förde turister och andra resenärer tvärs över jorden. Runt om i hela världen stängde länder sina gränser och samhällen för att stoppa smittspridningen. I vissa länder blev det förbjudet att gå ut och i andra stängdes restauranger och barer. Flera läkemedelsföretag kunde efterhand ta fram vaccin.

Stegvis började en del länder att lätta på de hårda reglerna. I början av oktober 2021 hade omkring fem miljoner människor i världen dött i covid -19.

LÄS MER: Pesten - den värsta farsoten i mänsklighetens historia

LÄS MER: Spetälska

LÄS MER: Kolera spred skräck på 1800-talet

LÄS MER: Tuberkulos - 1800-talets värsta farsot

LÄS MER: Sjukvården förändras - viktiga medicinska framsteg under 1800-talet och 1900-talet

LÄS MER: Pasteur och Koch - bakteriologins grundare

LÄS MER: Wilhelm Röntgen - strålarna som förändrade läkarvetenskapen

LÄS MER: Fleming, Chain, Florey och penicillinets läkande kraft

Visste du att:

  • 1477 infördes bestämmelser i Sverige som minskade de spetälskas rörlighet i landet. När en spetälsk person färdades efter gatorna skulle en man gå framför den sjuke med en harskramla för att varna omgivningen.
  • 1686 sammanställde Collegium Medicum den första svenska receptsamlingen. Det var märkliga läkemedel som ordinerades. I receptsamlingen fanns bland annat fett från människor (prästfett), hund, ormskinn, mumiekött, hjärnskålar av hängda människor, maskar, myror, skorpioner, rävtarmar och exkrementer från människor.
  • År 1708 inrättades Sveriges första universitetsklinik i Uppsala. Från början hade man sex till åtta vårdplatser. Hur många patienter man tog emot är oklart, men i en allmän regel bestämdes att det fick ligga högst två patienter i varje säng.
  • Den 30 oktober 1752 öppnades Stockholms första sjukhus, Serafimerlasarettet, med 8 sängar och 15 patienter. Bristen på sjukhus och läkare var skriande under hela 1700-talet i Sverige.
  • Förr i tiden var läkarna inte så noga med hygienen när de opererade. Deras rockar var fläckiga av intorkat blod. Ju mer smutsig en rock var, desto mer ansedd var dess bärare. Man tvättade sig inte före en operation, instrumenten rengjordes inte och samma förband användes flera gånger. Läkare spred därför ofta smitta från sjuka och döende patienter till ännu osmittade patienter.
  • De kirurgiska ingreppen var oerhört smärtsamma eftersom man saknade bedövningsmedel ända tills en bit in på 1800-talet. Det behövdes i regel fyra starka män för att hålla fast patienten vid större kirurgiska ingrepp.
  • Under 1800-talet behandlades patienter med psykoser genom att de fick kräkmedel och därefter spärrades in i mörka rum. För deprimerade ordinerades opium.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1.  När levde Hippokrates?
     
  2. Vem var Ibn Sina?
     
  3. Vad spelade klostren för roll i den medeltida sjukvården?
     
  4. 1543, 1628, 1798 och 1882 inträffade avgörande händelser i läkekonstens historia. Vilka?
     
  5. 1865 lade Louis Pasteur fram en viktig teori. Vilken?
     
  6. Röntgenapparaten har spelat en stor roll för kirurgin. Varför?
     
  7. Idag vet vi varför spindelväv användes för att läka sår. Vad är svaret?
     
  8. Bakterier är avgörande för allt liv på jorden. Ge några exempel på det.

Ta reda på:

  1. Louis Pasteur har gett namn åt metoden pastörisering. Vad är det för något?
     
  2. Digerdöden krävde miljoner människors liv. En del forskare menar att så många dog att samhället förändrades. Ta reda på några sådana förändringar.
     
  3. Mellan 400 och 1500 gjorde läkekonsten i Europa inte många framsteg. Man förlitade sig på antikens läkare, exempelvis Hippokrates och Galenos. Ge några förklaringar till det.
     
  4. Urbefolkningen i Amerika drabbades oerhört hårt av de sjukdomar européerna förde med sig. Förklara varför.

Diskutera

  1. Många av de upptäckter som beskrivs i artikeln mötte kritik och motstånd när de lades fram. Vad kan det bero på? Finns det några liknande exempel från våra dagar?
     
  2. Vilken av de många medicinska upptäckter som beskrivs i texten anser du vara viktigast? Motivera ditt svar.

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

 

Sidan uppdaterad: 5 oktober 2021
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Historia om läkekonst och sjukdomar

M

Pesten 1710 - en katastrof i Stockholms och Sveriges historia

av: Magnus Västerbro
2021-04-24

Hösten 1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort tid dog nära hälften av Stockholms befolkning i pesten. Undergången tycktes nära. Under vintern 1710/1711 klingade farsoten ut i huvudstaden, men rasade samtidigt vidare med full kraft i andra delar av landet. När den väl hade dragit förbi lämnade den ett i grunden försvagat rike efter sig. Ungefär 22 500 människor beräknas ha dött bara i Stockholm (vid denna tid hade Stockholm en befolkning på ungefär 55 000 personer), vilket motsvarar ganska exakt 40 procent av stadens befolkning. Det gör pesten på Karl XII:s tid till den värsta dokumenterade enskilda katastrofen i landets historia...

+ Läs mer

M

Fleming, Chain, Florey och penicillinets läkande kraft

av: Kaj Hildingson
2021-01-12

Ett glaslock som glidit av en skål, en forskare som blev nyfiken på vad han såg och en annan forskare som tio år senare läste en bortglömd artikel om händelsen. Det är några av de osannolika sammanträffanden som tillsammans ledde till upptäckandet av penicillinet. Upptäckten har lett till att hundratals miljoner människoliv kunnat räddas och samtidigt gett en förklaring till varför spindelväv och svampar i tusentals år använts för att behandla sår...

+ Läs mer

M

Wilhelm Röntgen - strålarna som förändrade läkarvetenskapen

av: Kaj Hildingson
2020-11-13

- När man fotograferar armarna så ser man benen! Så kommenterade en komiker upptäckten av röntgenstrålarna. Till skillnad från många andra upptäckter har miljoner människor personlig erfarenhet av denna – tandläkare brukar exempelvis ta röntgenbilder av våra tänder. Upptäckten gjordes av en slump – Röntgen tänkte undersöka något helt annat när han upptäckte den strålning som bär hans namn – i alla fall i Sverige och tysktalande länder. Upptäckten ledde nämligen till avundsjuka och tvister om vem som varit först. Därför har röntgenstrålningen fått ett annat namn i engelskspråkiga länder...

+ Läs mer

M

Pasteur och Koch - bakteriologins grundare

av: Kaj Hildingson
2020-10-30

När bakterierna upptäcktes i slutet av 1600-talet tog det nästan 200 år innan de kopplades ihop med sjukdomar hos människor och djur. Inte heller hade någon klart fört sig att det var bakterier och andra små organismer som fick kött och annat att ruttna. Fransmannen Louis Pasteur och tysken Robert Koch var de första som kopplade ihop bakterier och sjukdomar. De kom också på metoder att odla bakterier och kunde därmed framställa vaccin och botemedel. Pasteur kom också på ett sätt att hejda världens dödligaste sjukdom- en sjukdom som bara en person någonsin sägs ha överlevt...

+ Läs mer

M

Marie Curie - hur de strålande ämnena upptäcktes

av: Kaj Hildingson
2020-10-28

En av många stora upptäckter som gjorts av en slump är radioaktivitet, ett ord som idag har en både kuslig och vardaglig klang. Upptäckten öppnade nya vägar inom vetenskapen och ledde till att forskaren Marie Curie blev en av de mycket få personer som fått två Nobelpris, ett i kemi och ett i fysik. Idag vet vi att radioaktivitet är farlig men det visste inte Marie Curie och hennes kolleger. Under sin forskning kokade de bland annat radioaktiv malm i en stor gryta, trots att stanken var så vidrig att det måste vara korsdrag för att de inte skulle svimma. Till slut blev de ämnen hon upptäckt sin upptäckares död...

+ Läs mer

Länkar om Historia om läkekonst och sjukdomar

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Digerdöden

Digerdöden (ca 1350) var en medeltida pandemi av böldpest och lungpest som dödade omkring en tredjedel av Europas...

Dödshjälp och eutanasi

Ska vi själva få bestämma när vi vill dö? Ska andra få bestämma när vi ska dö om vi inte själva kan ta ställning?

Relaterade taggar

Kloster

Klostren var viktiga kulturhärdar och humanitära fristäder i medeltidens Europa. I klostren bedrevs...

Orsaker till fattigdom

Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...

Död och begravning

Synen på döden Döden (det kroppsliga tillstånd från det ögonblick då livet upphör) har sedan...

Spanska sjukan

Spanska sjukan var en allvarlig världsomfattande influensaliknande pandemi som 1918-1920 drabbade...

SO-rummet tag typ

Psykiatri och psykologi

Här hittar du material med innehåll som berör ämnena psykiatri och psykologi i ett historiskt eller...

Sigmund Freud

Sigmund Freud (1856-1939) var en judisk läkare och psykolog i Wien som lade grunden till...

SO-rummet tag typ

Medicin och sjukvård

Här hittar du material med anknytning till medicin och sjukvård (om läkemedel, läkekonst och...

Florence Nightingale

Florence Nightingale (1820-1910) var en engelsk sjuksköterska som bland annat gjorde banbrytande...

Pandemier

Ända sedan forntiden och antiken har mänskligheten drabbats av farsoter som ibland utplånat stora...

Pest

Pest är en infektionssjukdom som vid upprepade tillfällen under historiens gång lett till stora...

Marie Curie

Marie Curie är en av världens mest kända vetenskapspersoner. Hon är den enda kvinnan som har fått...

Wilhelm Röntgen

Den tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen var 50 år när han 1895 upptäckte X-strålningen (...

Ibn Sina (Avicenna)

Mycket av det som Hippokrates, Aristoteles och Galenos uträttat inom medicinsk vetenskap nådde det...

Louis Pasteur

Louis Pasteur (1822-1895) var en fransk kemist och mikrobiolog som gjorde banbrytande insatser inom...

Alexander Fleming

Forskaren Alexander Flemings (1881-1955) upptäckt av penicillinets läkande kraft har räddat...