M

Okunskap om sjukdomars orsaker har under historiens gång lett till många felbehandlingar av sjuka. Behandlingen var ibland farligare än sjukdomen.

Historia om läkekonst och sjukdomar

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.

Text kommer troligtvis under vt 2021.

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.

Text kommer troligtvis under vt 2021.

Tre av medeltidens värsta farsoter

Allt fler smittsamma sjukdomar drabbade Europa och Sverige i takt med att kontakterna med främmande världsdelar tog fart genom korstågen på 1100-talet. Särskilt tre farsoter skulle påverka samhället på längre sikt: spetälska (1100-1200-talen), pest (1300-1400-talen) och syfilis (1400-1500-talen).

Spetälska (lepra) är inte någon särskilt smittsam sjukdom, men den var mycket fruktad. De spetälska räknades juridiskt sett som döda. För att ta hand om dem och hålla dem under uppsikt upprättades dock de första sociala barmhärtighetsinrättningarna, hospitalen, på 1200-talet.

Pesten (se digerdöden) tycks ha avsevärt förlängt och fördjupat senmedeltidens jordbrukskris.

Syfilisen kom till Europa från Amerika 1492 i samband med Columbus resor. Den ska ha nått Sverige med tyska knektar i början av 1500-talet. Syfilisen ledde till att städernas badstugor stängdes. Detta innebar att Sverige och Europa kom att gå in i den nya tiden (perioden ca 1500-1776) med försämrade hygieniska förutsättningar.

(Text: Gunnar Åselius)

Intressanta historiska fakta om läkekonst och sjukdomar

Visste du att:

1477 infördes bestämmelser i Sverige som minskade de spetälskas rörlighet i landet. När en spetälsk person färdades efter gatorna skulle en man gå framför den sjuke med en harskramla för att varna omgivningen.

1686 sammanställde Collegium Medicum den första svenska receptsamlingen. Det var märkliga läkemedel som ordinerades. I receptsamlingen fanns bland annat fett från människor (prästfett), hund, ormskinn, mumiekött, hjärnskålar av hängda människor, maskar, myror, skorpioner, rävtarmar och exkrementer från människor.

År 1708 inrättades Sveriges första universitetsklinik i Uppsala. Från början hade man sex till åtta vårdplatser. Hur många patienter man tog emot är oklart, men i en allmän regel bestämdes att det fick ligga högst två patienter i varje säng.

Den 30 oktober 1752 öppnades Stockholms första sjukhus, Serafimerlasarettet, med 8 sängar och 15 patienter. Bristen på sjukhus och läkare var skriande under hela 1700-talet i Sverige.

Förr i tiden var läkarna inte så noga med hygienen när de opererade. Deras rockar var fläckiga av intorkat blod. Ju mer smutsig en rock var, desto mer ansedd var dess bärare. Man tvättade sig inte före en operation, instrumenten rengjordes inte och samma förband användes flera gånger. Läkare spred ofta smitta från sjuka och döende patienter till ännu osmittade patienter.

De kirurgiska ingreppen var oerhört smärtsamma eftersom man saknade bedövningsmedel i början av 1800-talet. Det behövdes i regel fyra starka män för att hålla fast patienten vid större kirurgiska ingrepp.

Under 1800-talet behandlades patienter med psykoser genom att de fick kräkmedel och därefter spärrades in i mörka rum. För deprimerade ordinerades opium.

Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Sidan uppdaterad: 2 januari 2021

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Artiklar om Historia om läkekonst och sjukdomar

M

Pesten 1710 - en katastrof i Stockholms och Sveriges historia

av: Magnus Västerbro

2021-04-24

Hösten 1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort tid dog nära hälften av Stockholms befolkning i pesten. Undergången tycktes nära. Under vintern 1710/1711 klingade farsoten ut i huvudstaden, men rasade samtidigt vidare med full kraft i andra delar av landet. När den väl hade dragit förbi lämnade den ett i grunden försvagat rike efter sig. Ungefär 22 500 människor beräknas ha dött bara i Stockholm (vid denna tid hade Stockholm en befolkning på ungefär 55 000 personer), vilket motsvarar ganska exakt 40 procent av stadens befolkning. Det gör pesten på Karl XII:s tid till den värsta dokumenterade enskilda katastrofen i landets historia...

+ Läs mer

M

Fleming, Chain, Florey och penicillinets läkande kraft

av: Kaj Hildingson

2021-01-12

Ett glaslock som glidit av en skål, en forskare som blev nyfiken på vad han såg och en annan forskare som tio år senare läste en bortglömd artikel om händelsen. Det är några av de osannolika sammanträffanden som tillsammans ledde till upptäckandet av penicillinet. Upptäckten har lett till att hundratals miljoner människoliv kunnat räddas och samtidigt gett en förklaring till varför spindelväv och svampar i tusentals år använts för att behandla sår...

+ Läs mer

M

Wilhelm Röntgen - strålarna som förändrade läkarvetenskapen

av: Kaj Hildingson

2020-11-13

- När man fotograferar armarna så ser man benen! Så kommenterade en komiker upptäckten av röntgenstrålarna. Till skillnad från många andra upptäckter har miljoner människor personlig erfarenhet av denna – tandläkare brukar exempelvis ta röntgenbilder av våra tänder. Upptäckten gjordes av en slump – Röntgen tänkte undersöka något helt annat när han upptäckte den strålning som bär hans namn – i alla fall i Sverige och tysktalande länder. Upptäckten ledde nämligen till avundsjuka och tvister om vem som varit först. Därför har röntgenstrålningen fått ett annat namn i engelskspråkiga länder...

+ Läs mer

M

Pasteur och Koch - bakteriologins grundare

av: Kaj Hildingson

2020-10-30

När bakterierna upptäcktes i slutet av 1600-talet tog det nästan 200 år innan de kopplades ihop med sjukdomar hos människor och djur. Inte heller hade någon klart fört sig att det var bakterier och andra små organismer som fick kött och annat att ruttna. Fransmannen Louis Pasteur och tysken Robert Koch var de första som kopplade ihop bakterier och sjukdomar. De kom också på metoder att odla bakterier och kunde därmed framställa vaccin och botemedel. Pasteur kom också på ett sätt att hejda världens dödligaste sjukdom- en sjukdom som bara en person någonsin sägs ha överlevt...

+ Läs mer

M

Marie Curie - hur de strålande ämnena upptäcktes

av: Kaj Hildingson

2020-10-28

En av många stora upptäckter som gjorts av en slump är radioaktivitet, ett ord som idag har en både kuslig och vardaglig klang. Upptäckten öppnade nya vägar inom vetenskapen och ledde till att forskaren Marie Curie blev en av de mycket få personer som fått två Nobelpris, ett i kemi och ett i fysik. Idag vet vi att radioaktivitet är farlig men det visste inte Marie Curie och hennes kolleger. Under sin forskning kokade de bland annat radioaktiv malm i en stor gryta, trots att stanken var så vidrig att det måste vara korsdrag för att de inte skulle svimma. Till slut blev de ämnen hon upptäckt sin upptäckares död...

+ Läs mer

Länkar om Historia om läkekonst och sjukdomar

Sortera efter:

S

Pesten i Sverige 1710–1713 påminde om digerdöden

Artikel i Läkartidningen där Berndt Tallerud berättar om när pesten drabbade Sverige 1710-1713. Våren 1710 stävade en skuta från den estniska staden Pärnu förbi Nämdö i Stockholms södra skärgård, över Ingaröfjärden och in i Erstaviken. Försommardagen var varm, så skutans kapten bestämde sig för att före ankomsten till Stockholm besöka Erstavikskrogen, där han lät sig väl smaka. Som han satt segnade skepparen emellertid plötsligt ner – död. Vid den efterföljande fartygsinspektionen fann myndigheterna en av resenärerna sjuk med bölder under armarna...

Kategorier:

Historia om läkekonst och sjukdomar

ANNONS

ANNONS

Tre av medeltidens värsta farsoter

ANNONS

ANNONS

Visste du att:

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Historia om läkekonst och sjukdomar

Länkar om Historia om läkekonst och sjukdomar

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Relaterade taggar