Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.
Bild:
Okunskap om sjukdomars orsaker har under historiens gång lett till många felbehandlingar av sjuka. Behandlingen var ibland farligare än sjukdomen.
M
Historia om läkekonst och sjukdomar
Intressanta historiska fakta om läkekonst och sjukdomar
Visste du att:
- 1477 infördes bestämmelser i Sverige som minskade de spetälskas rörlighet i landet. När en spetälsk person färdades efter gatorna skulle en man gå framför den sjuke med en harskramla för att varna omgivningen.
- 1686 sammanställde Collegium Medicum den första svenska receptsamlingen. Det var märkliga läkemedel som ordinerades. I receptsamlingen fanns bland annat fett från människor (prästfett), hund, ormskinn, mumiekött, hjärnskålar av hängda människor, maskar, myror, skorpioner, rävtarmar och exkrementer från människor.
- År 1708 inrättades Sveriges första universitetsklinik i Uppsala. Från början hade man sex till åtta vårdplatser. Hur många patienter man tog emot är oklart, men i en allmän regel bestämdes att det fick ligga högst två patienter i varje säng.
- Den 30 oktober 1752 öppnades Stockholms första sjukhus, Serafimerlasarettet, med 8 sängar och 15 patienter. Bristen på sjukhus och läkare var skriande under hela 1700-talet i Sverige.
- Förr i tiden var läkarna inte så noga med hygienen när de opererade. Deras rockar var fläckiga av intorkat blod. Ju mer smutsig en rock var, desto mer ansedd var dess bärare. Man tvättade sig inte före en operation, instrumenten rengjordes inte och samma förband användes flera gånger. Läkare spred ofta smitta från sjuka och döende patienter till ännu osmittade patienter.
- De kirurgiska ingreppen var oerhört smärtsamma eftersom man saknade bedövningsmedel i början av 1800-talet. Det behövdes i regel fyra starka män för att hålla fast patienten vid större kirurgiska ingrepp.
- Under 1800-talet behandlades patienter med psykoser genom att de fick kräkmedel och därefter spärrades in i mörka rum. För deprimerade ordinerades opium.
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.
Uppdaterad: 15 juni 2017
Publicerad: 14 oktober 2010
Annons
Artiklar om Historia om läkekonst och sjukdomar
L
Berndt Tallerud
2016-11-06
En operation i början av 1800-talet var ett skräckfyllt vågspel. Ett vanligt ingrepp var amputation av en arm eller ett ben. När operatören gjorde sitt jobb, gällde det att ha några starka...
M
Berndt Tallerud
2016-05-19
Tuberkulos uppträdde i Sverige på 1100-talet men fick större omfattning först med de stora städernas tillkomst på 1600-talet. När farsoten vid 1800-talets mitt för andra gången var som värst i...
M
Gudrun Winfridsson
2016-05-12
Nya smittsamma sjukdomar har kommit och gått under historiens gång. Den senaste är zika, ett virus som sprids genom myggor i tropiska länder. På 1980-talet var det aids och på 1800-talet var det...
M
Kommissionen mot antiziganism
2016-03-04
Riksdagen antog en steriliseringslag som fanns i Sverige i drygt 40 år, 1934-1976. Med stöd av den lagen steriliserades 63 000 personer, varav ungefär hälften av ingreppen uppskattas ha skett...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-03-12
Begreppet kolonisation brukar betyda ockupation av ett avlägset främmande land, där kolonisatörerna också bosätter sig. För de västeuropeiska kolonialmakterna var det länder utanför Europa som...
Länkar om Historia om läkekonst och sjukdomar
Sortera efter:
Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om pestepidemin 1710, i stormaktstidens Sverige. Tobias Svanelid letar efter spåren av pestens år 1710, då halva Stockholms befolkning strök med i farsoten.
– Det var det kanske värsta året i Sveriges historia, menar Magnus Västerbro, som är aktuell med boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710...
Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld. Nya fynd i en svensk utgrävning i Egypten visar att stenbrottsarbetare fått hjälp av läkare med benbrott, för 3500 år sedan. Vi jagar efter Faraodoktorernas hemligheter bland mumier och pyramider...
Taggar:
Genomgång (10:29 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om digerdöden - medeltidens största katastrof.
Kategorier:
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om spanska sjukan.
Taggar:
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om karantän och pest.
Kategorier:
Artikel i Läkartidningen där du kan läsa om den sista pestepidemin i Sverige. Katastrofen slog till mot huvudstaden hösten 1710. Efter ett halvårs inferno hade närmare 40 procent av Stockholms befolkning dött. Vad som kan ha varit den värsta händelsen i Sveriges historia är också en av de minst kända...
Kategorier:
Programserie från UR (ca 9 min per avsnitt). Fanny rensar bland sina småprylar, men en liten grej behöver inte vara någon småsak! Kungar och presidenter må ha sina givna platser i historieböckerna, men alla små vardagsprylar i våra hem kan förmodligen lära oss mycket mer om oss själva, våra behov och vår historia. Här får vi förklaringen till varför vi har vardagliga ting som exempelvis glasögon, plåster, sax, gaffel, nagellack, boll och tandborste. När behövdes grejen för första gången i historien? Hur blev den till? Vad skulle hända om den inte fanns?
Kategorier:
Bild:
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison bl.a. berättar om digerdödens härjningar i den folktäta staden Kairo.
Taggar:
Bild:
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där du får lära dig mer om hur pesten spreds mellan människor.
Kategorier:
Taggar:
Artikel i tidningen Populär Historia där Erik Petersson bl.a. berättar om vård av sårade soldater i Sverige under stormaktstiden. När den svenska armén på 1600-talet började tvångsutskriva soldater ökade behovet av att ta hand om dem som skadats. Ett första försök var krigsmanshuset i Vadstena där tjugofem soldatfamiljer fick fritt uppehälle. Idén var god, men föll inte väl ut...
Taggar:
Bild:
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där Dick Harrison berättar om digerdöden. Länge har man inom forskarvärlden hållit sig med rätt låga skattningar av antalet offer för digerdöden. Men nu skrivs talen upp...
Kategorier:
Taggar:
På Drugsmarts webbplats kan du läsa om drogernas historia. Här berättas om amfetamin, cannabis, ecstasy och opiater ur ett historiskt perspektiv.
Programledaren Ahmed Berhan dras med in i en spännande resa tillbaka i tiden. I tio olika avsnitt (ca 14 min per avsnitt) träffar Ahmed arkeologen Johanna Bergqvist som ger honom nya infallsvinklar om medeltiden. Och han får snart veta att medeltiden är så mycket mer än bara mörker, pest och halshuggning. Frågor som mode, mat, yrken, tro, brottslighet, hygien och kärlek tas upp och Ahmed stöter på en vardag som på många sätt påminner om vår egen tid...
Kategorier:
Bild:
Avsnitt i pdf-format (9 sid) ur bokenserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om digerdöden och dess följder. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt som handlar om jordbruket under medeltiden. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Kategorier:
Taggar:
Bild:
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om åderlåtning. I äldre tid brukades åderlåtning till mycket. Den teoretiska grunden, som hade lagts fast redan under antiken, utgjordes av så kallad humoralpatologi. Enligt denna lära orsakas kroppens och själens sjukdomar av störningar i jämvikten mellan de fyra kroppsvätskorna (lat. humores) blod, slem, gul galla och svart galla...
Kategorier:
Taggar:
Bild:
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om katastrofen som drabbade Amerikas indianfolk i samband med conquistadorernas ankomst i början av 1500-talet. På längre sikt skulle conquistadorerna sannolikt ha fått mycket svårt att kontrollera sina väldiga erövringar om de inte haft biologiska allierade i form av sjukdomar som var okända för indianbefolkningen...
Kategorier:
Taggar:
Bild:
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om den sista pestepidemin som drabbade Sverige (främst Skåne) mellan 1710 och 1713. Ett av skälen till att Skåne drabbades ovanligt hårt från 1710 till 1713 var att epidemin inträdde i landskapet från olika håll...
Kategorier:
Taggar:
Bild:
Avsnitt ur Vetenskapsradion Historia (15 min) där det berättas om att vara psyksjuk på 1800-talet. Synen på vad som är sjukt och friskt i människans psyke är i ständig förändring. Och kanske säger mentalvården mer om samhället än vad dess friska individer gör. Det menar i alla fall historikern Cecilia Riving vid Lunds universitet som studerat den svenska sinnessjukvården på 1800-talet...
Bild:
Radioprogram i P1 (ca 20 min) som handlar om sjuksköterskornas historia. När blev det ett yrke att vara sjuksköterska? Var lönen viktig eller var det ett kall att rädda människoliv? Varför blev det ett kvinnoyrke? Hur har sjuksköterskornas komptens förvandlats, från tröstande sjuksystrar till teknikkunniga experter? Hur har yrkets status förändrats till vår tid då sjukhusen ibland kallas vår tids katedraler...
Bild:
Hur var det att få vinterkräksjukan på medeltiden, och hur farligt var det att gå till doktorn för 1000 år sedan? På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program om medeltidens sjukdomar och botmedel i Sverige. Vetenskapsradion Historia gräver i de arkeologiska arkiven i Malmö på jakt efter fynden från medeltidens läkekonst. Programmet går att ladda ner (16 MB).
Kategorier:
Taggar:
Sidor
Relaterade ämneskategorier
Digerdöden (ca 1350) var en medeltida pandemi av böldpest och lungpest som dödade omkring en tredjedel av Europas befolkning.
Ska vi själva få bestämma när vi vill dö? Ska andra få bestämma när vi ska dö om vi inte själva kan ta ställning?