Historia om läkekonst och sjukdomar

Kortfattad genomgång (5:46 min) om epidemier och pandemier. Här berörs spanska sjukan, vad en epidemi och pandemi är, immunitet och olika sjukdomar (bl.a. corona). Filmen är gjord av Studi.se.

På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med pandemier och samhällets sårbarhet. De stora katastroferna under 1900-talet var många. Vi stod vid sidan om de bägge världskrigen, men även här drabbades vi av 1900-talets pandemier: spanska sjukan, tbc, polio och hiv.

För årskurs 7-9 i samhällskunskap och historia.

Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om de romerska legionernas fältsjukhus och sjukvården i armén. Inte förrän i slutet av 1800-talet kom fältsjukvården ikapp den som bedrevs i Romarrikets arméer under antiken. Genom den avancerade läkekonsten var medellivslängden högre bland soldater än vanliga romare – och armén hade därmed tillgång till fler erfarna krigare...

Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du kan läsa om Columbus "upptäckt av Amerika" och potatisens intåg i Finland. Ingenting var sig likt efter att Christofer Columbus upptäckt Amerika. Besättningen hämtade hem potatis som lindrade svälten och syfilis som gjorde slut på 1400-talets sexuella frihet. Senare skulle emigrationen till Amerika bli nödventilen som minskade på social oro och räddade samhällsfreden.

Artikel i Nya arbetartidningen där du kan läsa om fem tidigare pandemier i historien sedan 1889. Det handlar om ryska snuvan som bröt ut 1889, spanska sjukan 1918, asiaten 1957, Hongkonginfluensan 1968 samt svininfluensan 2009. Dessa är de fem mest omfattande pandemierna i modern tid...

Faktatext på Folkhälsomyndighetens webbplats där du kan läsa kortfattat om pandemisk influensa. En pandemi innebär att en ny typ av influensavirus sprids och smittar människor i stora delar av världen. Det innebär ofta stora konsekvenser för vårt samhälle...

Artikel (från 2006) i Vårdförbundets tidning där du kan läsa om pandemier i ett historiskt perspektiv. Om en ny pandemi slår till drabbas med största sannolikhet barnen och ungdomarna först. Men det är de äldre som löper störst risk att dö. Däremot brakar inte sjukvården ihop. Det är några av slutsatserna från tidigare pandemier...

Avsnitt (49 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Florence Nightingale. Sjuksköterskan med en vilja av järn som räddade tusentals soldatliv under de blodiga striderna i Krimkriget, men vars främsta insats var att radikalt stöpa om grunden för allt vad sjukvård hette...

Artikel i tidningen Populär Historia där Ellen Albertsdóttir berättar om synen på sambandet mellan rökning och cancer i ett historiskt perspektiv. Inte förrän på 1950-talet förstod forskarna sambandet mellan rökning och cancer. På den tiden bolmade både läkare och patienter friskt i sjukhuskorridorerna.

Artikel i tidningen Populär Historia där Katarina Harrison Lindbergh berättar om städernas stora problem: sopor och latrin. Så länge människor har levt många tillsammans har de genererat stora mängder avfall. Hur man valt att ta hand om restprodukterna har varierat stort i tid och rum – från antikens Rom till dagens Stockholm.

Artikel i tidningen Populär Historia där Magnus Västerbro berättar om spanska sjukan. Det började med vanlig hosta och feber. Men för tio­tusentals svenskar slutade det med döden. Samtidigt som första världskriget gick mot sitt slut bröt den ännu dödligare spanska sjukan ut...

Genomgång (24:15 min) där gymnasieläraren Björn Westerström berättar om digerdöden.

Artikel i Tidningen Dagens Samhälle där Åsa Moberg berättar om Florence Nightingale.Ekonomi var centralt för Florence Nightingale. I hennes drömsamhälle skulle alla institutioner bära sig ekonomiskt. Alla sjukhus, skolor och tukthus skulle vara självfinansierade. Hon såg ingen motsättning mellan goda gärningar och god ekonomi: ”Hur kan någon undervärdera affärsmässighet?”. Det viktiga var hjälp till självhjälp...

Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om smittkoppor. Alla släktforskare har stött på sorgliga notiser om barn som dog av koppor. Det var ett vanligt öde på 1700-talet. Andra farsoter kom och gick, men de fruktade kopporna fanns där ständigt under hela seklet. Nästan alla drabbades, oftast redan som barn. Många dog och särskilt gällde det barnen. Bara år 1800 dog i Sverige cirka 12.000 av koppor. Sjukdomen sågs som ofrånkomlig och nästan naturlig, ungefär som man såg på mässling, vattkoppor och röda hund när jag var barn. Fast farligare! Strax efter 1800 började man vaccinera och sjukdomen avtog snabbt och försvann nästan. Det bidrog till den starka befolkningsökningen på 1800-talet med urbanisering och emigration som följd...

Artikel i tidningen Populär Historia där Tord Ajanki berättar om penicillinet - mögelsvampen som blev mirakelmedicin. Av en slump noterade den brittiske bakteriologen Alexander Fleming penicillinets bakteriedödande egenskaper 1928. Det var dock först under andra världskriget som upptäckten kunde omsättas i en effektiv medicin som kunde massproduceras...