Genom inflytandet från den katolska kyrkan och de feodala sedvänjorna blev Sverige emellertid på ett tydligare sätt än tidigare inlemmat i ett allmäneuropeiskt sammanhang och fick del av ett internationellt kulturarv. De feodala föreställningarna om relationen mellan styrande och undersåtar som ett kontraktsbundet system av rättigheter och skyldigheter skulle t.ex. få betydelse för uppkomsten av en konstitutionell tradition, här liksom i övriga Västeuropa.
Ekonomisk utveckling under högmedeltiden
Under högmedeltiden (som vi här kan räkna som tiden före 1350) tycks Sverige - liksom övriga Europa - ha utvecklats snabbt ekonomiskt. En omfattande nyodling skedde, framför allt i södra Sverige och nuvarande Finland. Under 1100- och 1200-talen grundades också ett stort antal städer, och exporten av järn och koppar från gruvområdena i Bergslagen inleddes.
Den svenska utrikeshandeln kontrollerades av Hansan, en allians av tyska köpstäder. Även om utrikeshandelns andel av ekonomin var liten fick kontakterna med Hansan - och alla inflyttade tyska köpmän - stor kulturell betydelse. En mängd plattyska ord i det svenska språket är än idag en tydlig påminnelse om detta. Tillsammans med katolska kyrkan var Hansan utan tvivel den starkaste internationaliserande kraften i medeltidens Sverige.
Strid om kungamakten
Samtidigt stärktes kungamakten, dock senare i Sverige än i övriga Norden. Länge (ca 1160-1220) stred två rivaliserande dynastier, de Sverkerska och Erikska ätterna, om kronan. Av fem kungar som regerade från 1130-talet till 1208 fick fyra en våldsam död.
Först med den nästföljande dynastin, Folkungaätten (1250-1364), etablerades kungamakten definitivt, och de olika landskapen blev en mer stabil enhet.
Starkare centralstyre
Ett viktigt steg i denna utveckling var den s.k. Alsnö stadga 1280, varigenom en beriden feodaladel instiftades, en kungatrogen elit med intressen på riksnivå, som ersatte det äldre samhällets lokalt förankrade stormän och hövdingar. Samtidigt blev även rådet en fast institution i rikets styrelse. Där samlades biskopar och representanter för de ledande ätterna för att överlägga med kungen. Rådet (en slags regering) styrde även riket vid kungens frånvaro eller minderårighet. Idén om riket började därigenom skiljas från kungens person.
Högadelns framväxt
Även om Sverige också under Folkungaätten skakades av tronstrider och inbördeskrig blev kontinuiteten bland familjerna i rådet stor. I allt högre grad blev det dessa släkter som förvaltade kronans resurser och fördelade län och ämbeten (höga statliga poster) till varandra. Således blev den starka kungamakten från 1200-talets slut och under 1300-talet mer och mer ett verktyg för rådsaristokratin.
Svensk expansion i Finland
Utrikespolitiskt expanderade Sverige under 1100- och 1200-talen österut. I Finland, där vissa kustbygder redan ingick i det svenska riket, flyttades gränsen sakta österut. Framryckningen i Finland gick hand i hand med korstågsmission och följdes av en omfattande invandring av svenskspråkiga. År 1362 var Finland en egen lagsaga i det svenska riket, och landet skulle vara en del av Sverige fram till 1809.
