Politiskt system
Under mer än 40 år styrdes Togo enväldigt av Gnassingbé Eyadéma. Sedan hans son Faure Gnassingbé tog över makten vid faderns död 2005 har en försiktig demokratisering inletts och försök har gjorts att överbrygga politiska motsättningar. Författningen, som infördes 1992, föreskriver ett flerpartisystem och en president som väljs i direkta val för femårsperioder.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Utrikespolitik och försvar
Relationerna till den forna kolonialmakten Frankrike är viktiga för Togo och de har under 2010-talet varit goda. Faure har liksom sin far Étienne Gnassingbé Eyadéma som president strävat efter att Togo ska ha en central roll i regionen i fredssträvanden och som medlare i konflikter.
Ekonomi
Togos ekonomi präglas ännu av arvet från tiden som koloni, då ett beroende av export av några få råvaror byggdes upp. Jordbruket spelar fortfarande en dominerande roll i ekonomin, såväl när det gäller invånarnas möjligheter att få mat för dagen som mätt i andel av bruttonationalprodukten (BNP). Även gruvsektorn med utvinning av fosfat, och industrier kopplade till denna, är ekonomiskt betydelsefull. Det är också hamnverksamheten i Lomé, en knutpunkt för regional handel.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Togos geografi >
Utrikeshandel
Togo har traditionellt haft ett underskott i utrikeshandeln, det vill säga importen är högre än exporten. Underskottet har täckts genom pengar som skickats hem från togoleser utomlands samt genom lån och bistånd från omvärlden.
Sociala förhållanden
Det stora flertalet togoleser har endast det sociala skyddsnät som den traditionella storfamiljen och bygemenskapen ger. För arbetstagare inom den officiella sektorn finns ett visst socialt skydd, bland annat olycksfalls-, invaliditets- och moderskapsersättning.
Besök Landguiden och läs mer om Togo.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
