Antal invånare: 10,4 miljoner (2025)
Huvudstad: Aten
Grekland är den europeiska kulturens vagga och bar fröet till demokratin. Atens historiska kulturarv, Europas längsta kust och tusentals öar tillhör världens mest populära resmål. Grekland befann sig mellan 2008 och 2017 i en djup ekonomisk kris som sänkte levnadsstandarden markant för de flesta invånare. I dag har ekonomin börjat hämta sig.
Befolkning
Ungefär nio av tio invånare i Grekland talar nygrekiska och identifierar sig som greker. De härstammar från antikens greker, men har genom seklerna blandats genom invandring av främst slaviska folk. Under 2010-talet har befolkningen minskat till följd av utvandring, sjunkande födelsetal och stigande dödstal.
Religion
Grekisk-ortodox kristendom är officiell religion och formellt bekänner sig nästan alla greker till denna tro. Den grekiska kyrkan är nationellt självstyrande, men patriarken av Konstantinopel (Istanbul) erkänns som kyrkans andliga överhuvud.
Den grekisk-ortodoxa tron utgör en viktig del av den nationella identiteten. Att vara grek är för de flesta detsamma som att vara ortodoxt troende.
Politiskt system
Författningen från 1975 föreskriver att Grekland är en parlamentarisk demokrati med en president som är statschef och formell överbefälhavare.
Presidenten har främst representativa uppgifter och väljs av det lagstiftande parlamentet (vouli) för en period på fem år och kan väljas om en gång. Två tredjedelar av parlamentets ledamöter måste vara eniga om en kandidat, annars hålls en ny omröstning. Om en president inte har kunnat röstas fram efter tre omgångar utlyses nyval till parlamentet. Därefter kan presidenten väljas med enkel majoritet (hälften av ledamöterna plus en).
Demokrati och rättigheter
Situationen för de mänskliga rättigheterna i Grekland är överlag god. Landet styrs under demokratiska former, ett flertal partier kan verka fritt, det råder obligatorisk rösträtt och yttrande- och pressfriheten respekteras. Korruption inom rättssystemet och offentlig förvaltning är dock ett utbrett problem.
Utrikespolitik
Grekisk utrikespolitik präglas främst av relationerna till Turkiet och EU. Efter en period av ökade spänningar med ärkerivalen Turkiet från slutet av 2010-talet pågår idag försök till närmanden. Relationerna med EU fick sig en rejäl törn under de hårda förhandlingar om villkoren för unionens stödlån under den djupa ekonomiska krisen, men under senare år har samarbetet löpt mer friktionsfritt.
Ekonomi
Turismen ger stora intäkter till den grekiska ekonomin. Landet är en stor sjöfartsnation och handeln med omvärlden är betydelsefull. Ekonomin har börjat hämta sig från den svåra krisen som den drabbades av från 2008 och några år framåt. Men jämfört med övriga EU-länder är statsskulden är ännu hög, liksom arbetslösheten.
Greklands ekonomi är i hög grad baserad på tjänstesektorn. Det har sedan länge grundlagts ett beroende av turismen medan industrisektorn är relativt liten och produktiviteten förhållandevis låg. Jämfört med andra EU-länder har även jordbruket stor ekonomisk betydelse.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Greklands geografi >
Utbildning
Utbildningssektorn drabbades hårt av den ekonomiska krisen under 2010-talet. De statliga utgifterna för skolan skars ned kraftigt och anställningsstopp för lärare ledde till problem. I takt med att ekonomin har förbättrats under senare år har regeringen ökat ansträngningarna för att stärka undervisningen. Men det finns ännu stora brister.
Kultur
De första utvecklade europeiska samhällena växte fram i Grekland under 3000-talet f Kr. Under den minoiska bronsålderskulturen på Kreta (2600-1400 f.Kr) och den mykenska kulturen på fastlandet (1550-1125 f.Kr) skapades palats och försvarsanläggningar, freskmålningar och keramik. Sedan dessa kulturer gått under föll de i glömska och återupptäcktes inte förrän vid utgrävningar för drygt hundra år sedan.
Sociala förhållanden
Grekland har haft ett relativt väl utbyggt socialförsäkringssystem, men den djupa ekonomiska krisen från 2009 drabbade systemet hårt. Många greker sjönk ned i djup fattigdom med allt mer begränsat stöd från samhället. Mot slutet av 2010-talet började läget ljusna och 2022 meddelade regeringen att pensionerna skulle höjas för första gången på över ett årtionde.