M

Världens befolkning

Introduktion till ämnesområdet världens befolkning. Avsnittet innehåller även de tre underkategorierna: Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning, Migration, urbanisering och städer samt Fattigdom och ohälsa i världen.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner.

Befolkningsfördelning i världen

Sverige är ett stort land till ytan. Faktum är att Sverige är Europas femte största land om man jämför de europeiska ländernas area i kvadratkilometer. Jämför man däremot befolkningsmängden i de europeiska länderna så har Sverige en liten befolkning i förhållande till många andra europeiska länder som är mindre till ytan. I Sverige bor det strax över 10 miljoner människor (2019) jämfört med Storbritannien där det bor mer än 66 miljoner (2017), eller Tyskland där befolkningen uppgår till närmare 83 miljoner (2017).

Introduktion till ämnesområdet världens befolkning. Avsnittet innehåller även de tre underkategorierna: Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning, Migration, urbanisering och städer samt Fattigdom och ohälsa i världen.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner.

Befolkningsfördelning i världen

Sverige är ett stort land till ytan. Faktum är att Sverige är Europas femte största land om man jämför de europeiska ländernas area i kvadratkilometer. Jämför man däremot befolkningsmängden i de europeiska länderna så har Sverige en liten befolkning i förhållande till många andra europeiska länder som är mindre till ytan. I Sverige bor det strax över 10 miljoner människor (2019) jämfört med Storbritannien där det bor mer än 66 miljoner (2017), eller Tyskland där befolkningen uppgår till närmare 83 miljoner (2017).

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.

Befolkningstäthet: Hur många människor det bor på en specifik yta, t.ex. invånare per kvadratkilometer.

Tätbefolkat: När människor bor nära varandra på ett område är det tätbefolkat.

Glesbefolkat: Område där få människor bor - det är långt till närmaste granne.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Migration: När människor flyttar från ett område till ett annat, ofta över landgränser.

Emigrera: Att utvandra, flytta från ett land. Emigration = utvandring

Immigration: Att invandra, flytta in i ett land. Immigration = invandring

Födelsetal: Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.

Dödstal: Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.

Familjeplanering: Att styra hur många barn man ska få. kan baseras på politiska beslut, som t.ex. i Kina där det sedan 1979 tillämpas en "ettbarnspolitik" vilket innebär att familjer som skaffar mer än ett barn får böta.

Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.

Kåkstad: Enkel bristfällig bebyggelse som saknar vatten, el och avlopp.

Extrem fattigdom: Enligt Världsbanken innebär extrem fattigdom att man inte har möjlighet att konsumera för mer än för 1.25 amerikanska dollar (i 2005 års penningvärde) om dagen.

Sverige är alltså ett stort land till ytan men med en ganska liten befolkning. Vissa delar av landet är mycket glesbefolkade medan andra delar, storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, är mycket tätbefolkade. Klimat och geografiska faktorer som berg och djupa skogar är en bidragande orsak till att människor inte bor på vissa platser. Även närheten till arbeten, skola, sjukvård och kulturutbud styr människors val av bostadsort, inte bara i Sverige utan också runt omkring i hela världen. Idag är uppskattningsvis 35 procent av jordens totala landyta obebodd och dit hör områden som exempelvis Antarktis och ökenområden i Afrika och Asien.

De mest tätbefolkade områdena i världen idag ligger i världsdelen Asien där 60 procent av jordens befolkning bor. Den största folkmängden har Kina (1,4 miljarder, 2017), men Indien kommer att passera Kina i befolkningsstorlek kring 2030. I Asien och Afrika har det dessutom skett en enorm befolkningsökning under de senaste årtiondena. Detta kan ställas i kontrast till Europa där folkmängden knappt ökar i många länder och i vissa fall till och med sjunker. Anledningen till detta är bland annat att europeiska kvinnor föder barn allt senare i livet än för 30 år sedan och att många väljer att ha färre barn. Befolkningsökningen i Asien och Afrika beror främst på att fler nyfödda barn överlever sina första levnadsår tack vare förbättrad sjukvård. Även medellivslängden har ökat markant under de senaste 30 åren i många av världens fattigaste länder vilket är en bidragande orsak till befolkningsökningen.

Migration - utvandring och invandring

En annan orsak bakom befolkningsfördelningen i världen är det som kallas för migration.

Migration är ett samlingsnamn för emigration (utvandring) och immigration (invandring). Människor har i alla tider flyttat mellan olika platser på grund av geografiska orsaker (missväxt, torka), svält, fattigdom och krig.

Under 1800-talet fram till 1920-talet emigrerade omkring 50 miljoner européer, däribland närmare 1,3 miljoner svenskar, till Amerika, främst USA. Endast 20 procent av dem som emigrerade återvände till Europa. De svenskar som utvandrade var främst jordbrukare som drabbats av missväxt, men många sökte sig till Amerika av andra orsaker.

Inom forskningen kring migration används begreppen push- och pull-faktorer. Push-faktorer är de negativa faktorer som gör att människor lämnar sina hemländer och söker sig någon annanstans. Pull-faktorer är de faktorer som gör att människor vill flytta till en viss plats. En stor push-faktor är t.ex. krig och konflikter som i alla tider har drivit människor på flykt. Både första och andra världskriget drev miljontals människor på flykt precis som moderna konflikter. Ett nutida exempel är kriget i Syrien (som startade i mars 2011) vilket har drivit miljoner människor på flykt undan våld och terror.

Människor söker sig till städerna

Städer och centralorter har sedan forntiden och antiken inneburit en stark dragningskraft för människor runt om i världen. Städerna har under årtusenden varit centrum för handel och ekonomi och människor har sökt sig dit för att hitta arbete eller köpa och sälja varor. Den industriella revolutionen, med start i Storbritannien under senare delen av 1700-talet, lade grunden till en ny samhällsklass - arbetarklassen.

Industrisamhället växte fram i västvärlden under 1800-talet och många fabriker var antingen belägna i städer, eller så växte det fram samhällen eller städer kring fabrikerna (t.ex. bruksorter). Ny teknik inom jordbruket ledde till att färre bönder behövdes för att bruka jorden vilket i sin tur bidrog till att människor lämnade landsbygden och flyttade till städerna där industrierna sökte arbetskraft. Denna förflyttning av människor från landsbygd till tätorter och städer kallas för urbanisering.

Under 1800-talet levde en majoritet av Sveriges befolkning på landsbygden och det var först under 1930-talet som fler människor levde i städer och tätorter än på landet. Idag lever 85 procent av befolkningen i Sverige i tätbefolkade områden.

ANNONS

ANNONS

Den stora urbanisering som Europas länder genomgick för mer än 100 år sedan pågår idag i länder i Asien, Afrika och Sydamerika där många städer växer explosionsartat till följd av att folk lämnar landsbygden i hopp om att finna jobb och ett bättre liv i städerna. Detta har bidragit till att kåkstäderna och slumområdena växer. I dessa områden lever människor i stor fattigdom och utanförskap med minimala möjligheter till utbildning, sjukvård, rent vatten och sanitär utrustning.

Överbefolkningen i flera av världens fattiga länder medför många problem, inte minst vad gäller negativ miljöpåverkan. Ett exempel är Mexico City (huvudstad i Mexiko) där det bor mer än 20 miljoner människor i staden och dess omkringliggande områden. Miljöproblemen i form av avgaser från alla bilar och utsläpp av orenat avloppsvatten från kåkstäder har bidragit till en ökad dödlighet bland befolkningen i olika sjukdomar.

Det finns också exempel på städer i världen där man från statens sida har arbetat aktivt för att uppfylla FN:s globala mål för en hållbar utveckling. Ett sådant exempel är staden Bakut i Kamerun där västerländska hjälporganisationer har arbetat tillsammans med invånarna för att skapa en stad med hållbar utveckling i fokus.

Utmaningar i en överbefolkad värld

Beräkningar som har gjorts visar att jordens befolkning kommer att passera 10 miljarder år 2050. Samtidigt kommer en ökad medeltemperatur göra att flera platser blir obeboeliga för människor på grund av brist på dricksvatten och för höga temperaturer. Det finns forskare som menar att bristen på vatten kommer att bli en konfliktfaktor i framtiden, att människor tar till vapen för att få rent vatten.

Det finns flera stora utmaningar som världens befolkning står inför då antalet människor närmar sig 10 miljarder. En sådan utmaning är att det kan bli brist på viktiga naturresurser. Även matbrist i utsatta områden kan bli ett stort problem. För att lösa framtidens utmaningar krävs bland annat att ny teknik inom jordbruk möjliggör att fler munnar kan mättas. Befolkningen i den rika världen måste samtidigt se över sina levnadsmönster och tänka i nya banor. Skulle alla människor leva som vi gör i Sverige skulle jordens resurser snabbt ta slut. FN:s jordbruksorgan FAO har bland annat tagit upp att framtidens proteinkälla går att finna i livsmedel baserat på insekter.

ANNONS

Orsaker till fattigdom

Det är ett positivt konstaterande att den extrema fattigdomen (människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar om dagen) har minskat under de senaste tio åren. Samtidigt är det väldigt många som fortfarande lever i extrem fattigdom. Världsbanken uppskattar att 10 procent av världens befolkning idag lever under extrem fattigdom. Därutöver finns miljarder andra människor som är fattiga, det vill säga att de saknar rent vatten, elektricitet, mat, sociala rättigheter, trygghet och rätten till utbildning. FN har som ett centralt mål att minska fattigdomen i världen och ett av FN:s globala mål till 2030 är att den extrema fattigdomen helt ska utrotas.

Vilka är då orsakerna bakom fattigdomen i världen? Det finns flera bakomliggande orsaker och i flera fall hänger dessa orsaker ihop.

  • En bakomliggande faktor till fattigdom är den geografiska faktorn. Den innebär att människor är fattiga till följd av att de lever i områden där det är torka eller annat extremt klimat. Brist på vatten är ett stort problem i sådana områden.
  • Krig och konflikter är en annan orsak till fattigdom. Människor som lever i krigshärjade områden förlorar allt vad de äger och har. Svält och sjukdomar följer dessutom i krigens spår.
  • Bristande demokrati lyfts också fram som en bakomliggande faktor till fattigdom. I länder där en ledare eller politiskt parti styr utan att ta hänsyn till befolkningens vilja så fördelas de ekonomiska resurserna inte rättvist. I diktaturer är det alltid vissa människor, de som stödjer regimen, som får ekonomiska fördelar. I Nordkorea svälter befolkningen medan en mindre elit lever i rikedom.
  • Flera av de fattiga länderna i världen har en bakgrund som kolonier till europeiska länder. När kolonierna blev självständiga under 1950- och 1960-talen fick de klara sig på egen hand samtidigt som kolonialländerna, exempelvis Belgien, Frankrike och Storbritannien, exploaterat sina koloniers naturresurser. I dessa tidigare kolonier växte fattigdomen bland befolkningen och i flera fall tog militären över makten.
  • Sammankopplad med den äldre formen av kolonisering (se ovan) är den orsak som kallas för nykolonialism. Med det menas att multinationella företag, oftast från Europa eller USA, har byggt upp vinstdrivande verksamheter i fattiga länder och utnyttjar ländernas resurser genom att t.ex. använda befolkningen som billig arbetskraft.
  • Slutligen lyfts också bristande utbildning fram som en bakomliggande faktor till fattigdom. Människor som utbildar sig har lättare att skaffa arbeten. I många fattiga länder är det bara en liten del av befolkningen som har råd eller möjlighet att utbilda sig. Det gör att befolkningen har svårt att ta sig ur fattigdom.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur stort är Sverige till ytan jämfört med andra europeiska länder?
     
  2. Varför bor människor inte på vissa platser på jorden?
     
  3. Vad är skillnaden på emigration och immigration?
     
  4. Vad menas med push- och pull-faktorer?
     
  5. Vad menas med urbanisering?
     
  6. Vilka stora utmaningar står mänskligheten inför då befolkningen närmar sig 10 miljarder?
     
  7. Nämn några orsaker till varför vissa länder är mycket fattiga.

Ta reda på:

  1. Vilka europeiska länder är större än Sverige till ytan?
     
  2. Vilka är Europas tre minsta länder till ytan?
     
  3. Vilka två länder i Europa är mest glesbefolkat respektive mest tätbefolkat?
     
  4. Vilka tre länder i världen är fattigast (räknat i BNP). Ta sedan reda på om de orsaker till fattigdom som nämns i den här texten verkar stämma in på dessa länder.

Diskutera:

  1. Människor som emigrerar (likt många svenskar gjorde under 1800-talet) eller människor som är på flykt kan oftast endast ta med sig ett fåtal personliga ägodelar. Diskutera i grupp vilka tre ägodelar ni skulle ta med om ni tvingades fly eller emigrera. Var noggranna med att motivera era val. Jämför era svar i helklass. Vad värdesätter ni i klassen mest gemensamt?  Vad säger dessa personliga ägodelar om vår livsstil?
     
  2. Diskutera i grupp hur vi i den rika delen av världen kan bidra till att den extrema fattigdomen i världen kan utrotas till 2030. Vad krävs egentligen av oss alla för att detta FN-mål ska bli verklighet? Jämför era svar i helklass.

 

Litteratur:
Ann-Zofie Duvander, Jani Turunen m.fl., Demografi: befolkningsperspektiv på samhället, Studentlitteratur AB, 2017.
Christen Sörensen, Demografi, Systime Academic, 2005.
David Drakakis-Smith, Urbanization, housing and the development process, Routledge, 2013
David Drakakis-Smith, Third world cities, Routledge, 1993
Göran Djurfeldt, Mera mat: att brödföda en växande befolkning, A-Z förlag, 2001
Holly R. Barcus, Keith Halfacree, An introduction to population geographies, Routledge, 2017
Kristian Lasslett, Uncovering the crimes off urbanisation, Routledge, 2017
Riyadh Al-Baldawi, Migration och anpassning: den okända resan, Studentlitteratur AB, 2014
Sara Brorström, Anders Parment, Attraktiva platser bortom urbanisering och tillväxt: en studie av hållbar utveckling, Studentlitteratur AB, 2017
Stephen Castles m.fl., The age of migration, Palgrave Macmillan, 2013

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Geografi 2, Samhällskunskap 2, Samhällskunskap 3, Internationell ekonomi och Internationella relationer.
 

Sidan uppdaterad: 4 november 2019
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Underkategorier till Världens befolkning

Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning

Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i Europa och i övriga världen samt orsaker till befolkningens geografiska fördelning och konsekvenser av befolkningsutvecklingen.

+ Läs mer

Migration, urbanisering och städer

Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen av människor från landsbygd till städer har fått för miljön och människors livsvillkor.

+ Läs mer

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

+ Läs mer

Länkar om Världens befolkning

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Ekonomi och handel

Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Världens länder - samhällskunskap

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Världsdelar och länder - geografi

Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.

Jordens resurser och handelsmönster

Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Naturresurser och dess fördelning

Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Invandring och utvandring

Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....

Befolkningsfrågor

De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer. Demografi eller befolkningslära som det...

Orsaker till fattigdom

Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...

Flyktingar

Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...

Kulturgeografi

Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...

Globala målen

Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...

BNP och HDI

Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...