M

Under andra världskriget ställdes Sveriges neutralitet inför svåra utmaningar.

Sverige under andra världskriget

Sverige var neutralt under andra världskriget 1939-1945. Men för att bevara neutraliteten var landet tvunget att genomgå en svår balansgång. Det gällde att hålla sig väl med alla parterna i kriget.

Tyskarna fick därför köpa järnmalm av Sverige som var livsviktig för deras krigsindustri, medan engelsmännen försågs med bl.a. kullager och luftvärnskanoner från den svenska industrin.

Sverige var inte rustat för krig

Några dagar innan andra världskriget bröt ut höll Sveriges dåvarande statsminister Per Albin Hansson ett radiotal där han lugnade det svenska folket med att säga att ”vår beredskap är god”. Den militära beredskapen var dock inte god. Däremot var försörjningsläget ganska bra. Det var också det sistnämnda (försörjningsläget inkl. proviant, bränsle etc.) som Per Albin hade syftat på i sitt uttalande. Alla visste att den svenska militära beredskapen var allt annat än god efter årtionden av nedskärningar inom försvaret. Den militära situationen var förövrigt ganska likartad i de flesta europeiska länderna vid den här tiden då folk fortfarande hade det stora kriget (första världskriget 1914-1918) med alla dess hemskheter i färskt minne. Det var därför inte många som förväntade sig att en ny stor europeisk konflikt skulle bryta ut så tätt efter den förra.

Sverige var neutralt under andra världskriget 1939-1945. Men för att bevara neutraliteten var landet tvunget att genomgå en svår balansgång. Det gällde att hålla sig väl med alla parterna i kriget.

Tyskarna fick därför köpa järnmalm av Sverige som var livsviktig för deras krigsindustri, medan engelsmännen försågs med bl.a. kullager och luftvärnskanoner från den svenska industrin.

Sverige var inte rustat för krig

Några dagar innan andra världskriget bröt ut höll Sveriges dåvarande statsminister Per Albin Hansson ett radiotal där han lugnade det svenska folket med att säga att ”vår beredskap är god”. Den militära beredskapen var dock inte god. Däremot var försörjningsläget ganska bra. Det var också det sistnämnda (försörjningsläget inkl. proviant, bränsle etc.) som Per Albin hade syftat på i sitt uttalande. Alla visste att den svenska militära beredskapen var allt annat än god efter årtionden av nedskärningar inom försvaret. Den militära situationen var förövrigt ganska likartad i de flesta europeiska länderna vid den här tiden då folk fortfarande hade det stora kriget (första världskriget 1914-1918) med alla dess hemskheter i färskt minne. Det var därför inte många som förväntade sig att en ny stor europeisk konflikt skulle bryta ut så tätt efter den förra.

ANNONS

ANNONS

Ransonering

När kriget började införde regeringen olika slags ransoneringar. Det började med bensin, kaffe och te och fortsatte med mera livsnödvändiga varor. Regeringen lyckades på så sätt ordna försörjningsproblemet utan att det blev någon kris. Bilar fick drivas med gengas och i städerna byggdes meterhöga vedstaplar där folk fick hämta ved. Kafferansoneringen innebar sommaren 1941 att ett halvt kilo kaffe per person skulle räcka i 15 veckor. På svarta börsen fick man betala 30 kronor (ca 600 kr i dagens penningvärde) för ett kilo kaffe, men de flesta fick dricka kaffe på olika surrogat (sämre ersättningsmedel), detta kaffe kallades för ”surr”.

Det blev något av en nationalsorg när 16 ton kaffe förintades vid en brand i ett rosteri nära Liseberg i Göteborg. Dagen därpå vilade en doft av bränt kaffe över staden.

Svensk hjälp till Finland

Sveriges neutralitet sattes tidigt på prov under andra världskriget. När Finland angreps av Sovjetunionen den 30 november 1939, gjordes ett första avsteg från den svenska neutralitetspolitiken. Finland stöddes då med stora mängder svenskt krigsmaterial och fler än 8000 svenska frivilliga reste över för att kämpa för Finlands sak. Den svenska hjälpen till Finland fick emellertid stort folkligt stöd i Sverige.

Sverige styrdes av en samlingsregering

Under krigsåren styrdes Sverige av en samlingsregering där alla riksdagspartierna, förutom kommunisterna, fanns representerade. Den socialdemokratiska reformpolitiken (se Sverige under 1900-talet) låg nu nere och man inriktade sig istället helt på att hålla samman folket och att försörja det. Samlingsregeringen lyckades uppfylla målen, men till priset av en eftergiftspolitik gentemot Tyskland för att kunna hålla Sverige utanför kriget.

Svensk eftergiftspolitik

Eftergiftspolitiken var ett sätt för Sverige att undvika tysk ockupation. Efter att Danmark och Norge ockuperats av den tyska krigsmakten under våren 1940, ökade det tyska trycket mot Sverige. Mellan 1940 och 1943 pressades Sverige till flera stora avvikelser från neutraliteten för att slippa utsättas för krigsrisker. Den svenska samlingsregeringen fick vid upprepade tillfällen ge efter för tyska krav. Mellan juni 1940 till 1943 transporterades därför mängder med tyskt material och obeväpnade tyska soldater med tåg, till och från Norge, över svenskt territorium. Företeelsen kom att kallas för permittenttrafiken eftersom de tyska trupptransporterna enligt överenskommelsen endast skulle bestå av soldater ”på permission”. Även till havs fick ibland tyska transporter korsa svenskt territorialvatten.

Midsommarkrisen 1941

Den svenska neutraliteten ställdes inför sin värsta utmaning i samband med Hitlers angrepp på Sovjetunionen i juni 1941. Tyskarna begärde då att få transportera en fullt utrustad division på ca 15 000 man (Engelbrechtdivisionen), från Norge genom Sverige, till den finsk-sovjetiska gränsen i norr. Händelsen ägde rum runt midsommar 1941 och benämns ofta i historieskrivningen som ”midsommarkrisen”.

Under krigets första år var den svenska samlingsregeringen tvungen att föra en eftergiftspolitik gentemot Hitler för att undvika en tysk invasion av Sverige. När sedan krigslyckan vände för Hitler kunde regeringen vända kappan efter vinden och istället närma sig de västallierade.

Regeringen och riksdagen gick med på kraven, men regeringen var inte enig. De svenska eftergifterna väckte stor kritik från många håll, både i Sverige och internationellt.

Efter att kriget vände 1943 kunde Sverige stå fast vi sin neutralitet

För att skydda Sverige och bevara landets neutralitet sattes stora mängder svenska värnpliktiga i beredskap under långa perioder för att vakta landets gränser.

Det svenska försvaret förbättrades stegvis under krigets gång. Efter vändpunkten i kriget 1943 då tyska armén började lida motgångar, hade Sverige lättare att stå fast vid sin neutralitet varefter den tyska permittenttrafiken upphörde.

Under kriget fungerade distributionen (utdelningen) av matvaror i Sverige så pass bra att folk slapp svälta. Många varor ransonerades och kunde endast köpas mot ransoneringskort. Importen av kol och olja minskade också kraftigt. Bensin var en bristvara vilket resulterade i att fordon för vardagsbruk fick köras på gengas.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här
Svenska soldater under förflyttning någonstans i Sverige under beredskapstiden.

De svenska förlusterna under andra världskriget skedde framförallt på haven. Sammanlagt omkom över 2000 svenska sjömän under kriget. De flesta ombord på allierade fartyg.

De vita bussarna

Under våren 1945 genomförde Röda korset i Sverige en aktion som räddade 19 000 människor ur de tyska koncentrationslägren. De flesta av fångarna kom från Norden och omkring 15 000 fördes med de vita bussarna till Sverige. Expeditionens ledare, Folke Bernadotte, lyckades i februari få tillstånd av SS-chefen Himmler att samla alla nordiska interner till ett Röda korsläger utanför Hamburg. Samtidigt lyckades Bernadotte ta med så många kvinnor som möjligt utan hänsyn till deras ursprung. Totalt fanns det 24 nationer representerade bland fångarna som spreds till olika sjukhus i södra Sverige.

LÄS MER: Sveriges delaktighet i Förintelsen av judar och romer

Användbara begrepp

Neutralitet: (Alliansfrihet, oberoende) En stat som väljer att stå utanför krig och inte stödja någon av de krigförande parterna.

Eftergiftspolitik: När en stat ger efter inför (går med på) en mäktigare stats krav för att slippa bli indraget i en konflikt.

Samlingsregering: En temporär (tillfällig) regering under kristid där alla (eller de flesta) partier finns representerade.

Ransonera: Att hushålla, vara sparsam med resurser.

Beredskap är ett begrepp som under och efter andra världskriget framförallt syftade på militära förhållanden. Vanliga ord blev beredskapstjänst och beredskapstid. I ett ofta citerat tal på Skansen i Stockholm den 27 augusti 1939 förklarade Per Albin Hansson med trygg stämma att "vår beredskap är god". Med rätta har det konstaterats att vår militära styrka inte var särskilt tillfredsställande vare sig då andra världskriget bröt ut eller då våra grannländer anfölls av Sovjetunionen eller av Tyskland. Men Per Albin Hansson talade inte främst om det militära läget utan om det civila. Han liksom många andra svenskar hade dåliga erfarenheter från första världskriget med bristfällig planering och otillräcklig tillgång på många nödvändiga varor. Inför andra världskriget var vi enligt statsministern bättre förberedda. Landets försörjning skulle också fungera bättre och rättvisare under andra världskriget än under det första. Det förekom inte heller missnöjesyttringar som t.ex. hungermarscherna vid slutet av första världskriget.

Ockupation: När en stat invaderar ett annat land och besätter det med trupper för att kunna styra och kontrollera landet.

En svensk tiger var en effektiv reklamslogan som introducerades av Statens informationsstyrelse 1941. Under andra världskriget förekom spioneri från främmande makter, som bl.a. försökte kartlägga truppförflyttningar och kommunikationsvägar. Kampanjen "En svensk tiger" hade till uppgift att ingjuta mod i befolkningen och få den att hålla tyst. En av orsakerna till framgången för denna slogan var den teckning av tigern som gjordes av Bertil Almqvist (Bertila) och som förekom över hela landet på affischer och i annonser. Den blågula tigern såg ganska fridsam ut men verkade inte helt ofarlig.

Intressanta fakta om Sverige under andra världskriget

Visste du att:

  • När andra världskriget började den 1 september 1939 var den svenska militära beredskapen dålig. Vårt försvar var inte alls tränat för krig. Det visade tyskarnas anfall mot Norge 1940. Vid de tyska överflygningarna utefter den svenska västgränsen förekom det att förband, som inte fått några luftvärnskanoner, siktade mot de främmande planen med telefonstolpar i hopp om att flygarna skulle tro att de löpte risk att bli beskjutna.
  • År 1939 förklarade sig Sverige neutralt i stormaktskriget. När Ryssland anföll Finland i november 1939 gick vi inte in i kriget, men den nybildade samlingsregeringen skickade vapen och ammunition till finnarna. Den svenska hjälpen under finska vinterkriget uppgick till omkring 500 miljoner kronor i gåvor och lån. Många svenskar åkte som frivilliga till den finska fronten och en femtedel av den svenska krigsmaktens flygplan lånades ut.
  • När andra världskriget började fanns det endast 150 gamla och omoderna flygplan i Sverige. Under finska vinterkriget lånade Sverige ut ett antal till Finland. När Tyskland anföll Norge och Danmark 9 april 1940 fanns det endast 12 plan. Under kriget köpte vi 216 flygplan från Italien. 84 var av märket Caproni och var mer eller mindre odugliga. 16 stycken totalhavererade med 41 dödsoffer som följd.
  • Tidningsmannen Torgny Segerstedt (1876-1945) är den svensk som har gått till historien som den främste bekämparen av Hitler och nazismen under andra världskriget. Redan 1933 skrev han i sin tidning (Göteborgs Handels och Sjöfartstidning) att ”Hitler är en förolämpning”. Under andra världskriget hände det många gånger att det fanns vita fält i tidningen sedan den statliga censuren hade tagit bort den kritik som Segerstedt riktade mot nazismen.
  • En topp i beredskapen nåddes i februari 1940 då 300 000 man låg inne. Då fruktade man att tyskarna skulle angripa Sverige. Under andra perioder låg beredskapsnivån mellan 150 000 och 200 000 inkallade.
  • När tyskarna anföll Norge 1940 förirrade sig många tyska plan in över Sverige. Luftvärnet gav eld och sköt ned ett plan vid Uddevalla och ett vid Riksgränsen. Uppe vid Riksgränsen var tyskarna så ofta inne över svensk mark, att några man skickades upp att måla tjocka gula och blå streck över Riksgränsfjället utefter gränslinjen.
  • Under andra världskriget kunde man äta grävling, kråka och köpa korv som var gjord av fisk. På svarta börsen fick man betala 30 kr (motsvarar 570 kr, 2013) för ett kilo kaffe. Men de flesta fick dricka kaffe gjort på olika surrogat. Detta kaffe kallades ”surr”.
  • För att spara bensin förbjöds privatbilism direkt efter krigsutbrottet 1939. De små mängder bensin som kom in i landet reserverades för försvaret, polisen och brandkåren. De som fått körtillstånd fick gå över till gengas som alstrades genom förbränning av ved i grytor som hängdes på bilarna fram eller bak. Omkring 30 000 bilar drevs med den farliga gengasen under andra världskriget.
  • Det psykologiska försvaret arbetade dygnet runt via press och radio för att stärka svenskarnas försvarsvilja. Det stolta mottot ”En svensk tiger” antogs enhälligt av propagandagruppen.
  • De tre första vintrarna under andra världskriget var 1900-talets kallaste. Gotlandsbåtar frös fast så att passagerarna fick gå till lands. Man kunde även promenera på isen mellan Helsingborg och Helsingör.
  • Den 3 mars 1940 utsattes den kommunistiska tidningen Norrskensflamman i Luleå för ett attentat. En anlagd brand med sprängämnen förstörde tidningens lokaler och fem människor omkom. Det var en liga på sju man som låg bakom branden bland annat tre officerare och stadsfiskalen i Luleå. De inblandade dömdes till straffarbete. Under krigsåren rådde kommunistskräck i Sverige. Drygt 500 svenskar internerades i särskilda arbetskompanier. De flesta av dem var organiserade kommunister. Det första och mest kända arbetslägret låg i den lilla byn Storsien i Norrbotten. Lägret omfattade som mest 350 man. Det var militären som drog igång arbetslägren. Eftersom man ansåg det nödvändigt att ta hand om opålitliga element inom försvaret.
  • Den 17 juli 1940 exploderade en av pannorna i eldrummet på pansarskeppet Gustav V. Åtta man i eldrumspersonalen dödades omedelbart och två man på däck skadades svårt. Dessa togs med en minsvepare till Visby lasarett där de senare avled.
  • Den 24 oktober 1940 inträffade den svåraste katastrofen för det svenska försvaret under andra världskriget. Olyckan inträffade på sjön Armasjärvi, sydväst om Övertorneå. En färja med 102 militärer ombord kantrade och 46 man omkom i det kalla vattnet. Katastrofen ägde rum då militärerna skulle ta färjan över sjön efter en övning. Färjan var avsedd för 40 personer, men färjkarlen som var 18 år vågade inte protestera när befälet gav order om att samtliga skulle skeppas över samtidigt. Mitt på sjön tog färjan in vatten. Panik utbröt och många av soldaterna kastade sig i vattnet. De flesta av dem omkom i det iskalla vattnet.
  • Den 17 december 1940 inträffade en explosion vid AB Bofors Nobelkrut i Björkborn, Karlskoga kommun. Explosionen inträffade efter en brand i trotylgjuteriet. 11 personer omkom och omkring 100 byggnader totalförstördes och lika många skadades inom ett område av cirka 15 hektar.
  • Horsfjärdskatastrofen var en kraftig explosion som inträffade i Horsfjärden den 17 september 1941 där ett antal fartyg inom svenska flottan förstördes. Katastrofen började på jagaren Göteborg där en explosion uppstod och jagaren började brinna. Branden spreds till andra fartyg vilket innebar att 33 personer omkom och flera fartyg förstördes. Det blev aldrig utrett vad eller vem som orsakade explosionen. Förkrigsrätten meddelade att sabotage var den troligaste förklaringen. De allierade hade störst intresse av att försvaga den svenska flottan, som eskorterade tyska malmtransporter genom svenska vatten. Efteråt har en engelsk sjöofficer inofficiellt tagit på sig sprängningen.
  • Den 5 maj 1942 hittades den minsprängda ubåten Ulven vid Stora Pölsan utanför Bohusläns kust. Samtliga ombord hade omkommit och därmed var ”Ulvenkatastrofen” ett faktum. Det var den 16 april 1943 som det rapporterades att Ulven hade försvunnit efter militära övningar utanför Marstrand. Vid spaningarna fann man en telefonboj som tillhörde Ulven. Tidningarna skrev att fiskare hade hört tydliga ”knackningar” från ubåten. Hoppet om att rädda den 33 man starka besättningen försvann efter en veckas resultatlösa spaningar eftersom Ulvens syreförråd kunde räcka endast en vecka. Undersökningar visade att en ubåtsmina hade sprängt ett tre meter långt hål i fartygets botten. Fem man dödades vid explosionen och de övriga 28 drunknade.
  • Det fysiska hälsoläget förbättrades under andra världskriget för svenskarna som aldrig hade varit så friska som det magra året 1942. Man konsumerade mindre fett och söt mat och åt i stället enklare men hälsosammare mat som rotfrukter och grönsaker och man motionerade mer. Även den psykiska hälsan förbättrades och detta antogs bero på att det fanns en verklig fara att koncentrera oro och ångest på och meningsfulla uppgifter att hugga i med.
  • Palovaaraolyckan var en olycka som inträffade den 3 juli 1944 vid Palovaara väster om Haparanda. 14 soldater omkom och 11 skadades svårt när stridsvagnsminor exploderade. Idag kan man läsa på ett minnesmärke vid Palovaara: ”Här förolyckades 14 unga soldater under beredskapstjänst 3/7 1944. Soldaterna skulle röja ett minfält som bedömdes som ofarligt, men utredningen efter olyckan visade att minst sex minor utlösts”.
  • Under andra världskriget fällde utländska plan sina laster över Sverige.  Den 22 februari 1944 bombade sovjetiska bombplan Stockholm, även över Strängnäs och Södertälje fälldes bomber. Planen hade kommit ur kurs när bombfällningen ägde rum. Inga människor omkom men de materiella skadorna blev betydande. I februari 1940 bombade sovjetiska plan byn Pajala i Norrbotten. Flera hus förstördes. Den sovjetiska regeringen beklagade händelsen och betalade ett skadestånd på 40 000 kronor till de drabbade.
  • Trots att Sverige stod utanför andra världskriget fick närmare 800 män sätta livet till i försvaret av landets gränser, nästan samtliga i samband med olyckor eller beskjutning från utländska flygplan. Den ende armésoldat som dog under eldstrid hette Sven Sjöberg, en 21-årig värnpliktig från Piteå som den 20 maj 1940 omkom vid en skottlossning i Vassijaure i Kirunafjällen. Sven Sjöberg befann sig vid Vassijaure järnvägsstation för att hämta post då ett tyskt sjöflygplan dök upp på låg höjd. Planet besköts av svenskt luftvärn, bland annat från pansartåget Kiruna. Tyskarna öppnade eld och Sjöberg sårades svårt. Han dog några timmar senare på Kiruna lasarett.
  • Under andra världskriget tvingades 68 amerikanska flygande fästningar söka nödhamn i Sverige. Genom förhandlingar med USA fick Sverige överta gratis nio nödlandade flygplan mot att 300 internerade amerikanska besättningsmän fick återvända hem. Sju av planen byggdes om av SAAB till civila passagerarplan. Den civila versionen döptes till: ”Felix” efter den amerikanske flygattachén i Sverige, Felix Hardison, som Sverige förhandlade med när vi fick överta planen.
  • Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg som arbetade i Budapest räddade tiotusentals judar från att skickas från Ungern till nazistiska förintelseläger. I januari 1945 togs han till fånga av sovjetisk militär och fördes till Sovjetunionen. Vad som sedan hände vet man inte alldeles säkert. Det troligaste är att han dog i fängelse i Moskva 1947, sannolikt mördad. På många håll i världen har gator, torg och institutioner uppkallats efter Raoul Wallenberg. 1997 hedrades han med ett frimärke av det amerikanska postverket.
  • Under ett möte med Tysklands chef för flygvapnet, Hermann Göring, var Adolf Hitler besviken över att det var så få svenskar som sökte sig till Waffen-SS i kampen mot bolsjevismen. Göring beskrev svenskarna som ”dekadenta” eftersom det endast var 180 svenskar som blev frivilliga i SS, medan tyskockuperade Norge och Danmark bidrog med 6000 SS-män vardera. Den mest kände av svenskarna var Stig Cederholm, som senare blev skaparen av den folkkäre figuren Åsa-Nisse.
  • En undersökning som utfördes 1945 visade att hälften av de tillfrågade svenskarna ansåg att det var regeringens förtjänst att Sverige hade klarat sig undan kriget. 18 procent trodde att det berodde på de krigförandes intresse, 8 procent att det berodde på kungen, 7 procent förklarade det med försvarsberedskapen och 6 procent att det var Guds verk.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur hjälpte Sverige Finland när Sovjetunionen anföll?
     
  2. Vad innebar den svenska eftergiftspolitiken?
     
  3. Vad hände under den s.k. midsommarkrisen 1941?
     
  4. Varför var "de vita bussarna" viktiga?
     
  5. Välj ut ytterligare minst tre viktiga fakta som du vill komma ihåg om Sverige under andra världskriget.

Ta reda på:

  1. Ta reda på fakta om symbolen "En svensk tiger". Hur ser symbolen ut och varför spreds den till folket under kriget?
     
  2. Vem var Raoul Wallenberg och vad gjorde han för viktig insats i slutet av andra världskriget?

Diskutera:

  1. Anser du att det var rätt av Sverige att hjälpa Finland? Motivera.
     
  2. Vad anser du om Sveriges roll under andra världskriget? Hade den svenska regeringen kunnat agera på andra sätt? Motivera i så fall hur och varför de skulle gjort det.
     
  3. Tycker du att Sverige bör vara neutralt idag eller bör vi gå med i försvarsalliansen NATO? Motivera.

 

Litteratur:
Sten Carlsson, Svensk historia II, Bonniers, 1961
Jan Linder, Andra världskriget och Sverige - Historia och mytbildning, Infomanager Förlag, 2000
Börje Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
Torsten Bengtsson, Sverige under andra världskriget, Liber, 2012

 

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 2 september 2019
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Lärarmaterial om Sverige under andra världskriget

Tidslinje över Förintelsen

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

Vad hände i Sverige och Europa under tiden för Förintelsen? I tidslinjen kan du följa händelser under åren 1930-1950 i tre olika spår: Sverige, Förintelsen och Sverige & Förintelsen.

+ Läs mer

Om detta må ni berätta

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

En bok om Förintelsen i Europa under åren 1933-1945. Med hjälp av fakta, citat och vittnesmål ges en bild av hur det ofattbara blev verklighet. Boken finns nu även som e-bok för iPad, men också i pdf-format, med filmklipp och länkar, för läsning på t ex läsplatta eller dator.

+ Läs mer

Källkritik, historiebruk och rasism

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

I det här interaktiva klassrumsmaterialet får dina elever öva förmågorna källkritik och historiebruk. Förmågor som är viktiga för att kunna hantera information, åsikter och värderingar av olika slag som finns i en demokrati.

+ Läs mer

Artiklar om Sverige under andra världskriget

S

Matbrist och ransonering vid hemmafronten under första och andra världskriget

av: Folke Schimanski
2019-10-03

Kejsar Napoleon fällde en gång det bekanta yttrandet att ”en armé marscherar på sin mage”. En förbisedd aspekt i krigshistoriska framställningar är matfrågan. Hur försörjde sig befolkningen i de drabbade länderna? Faktiskt spelade tillgången på föda en viktig roll för krigföringen och för krigets utgång, inte minst under 1900-talets två världskrig. De revolutioner som ägde rum i Europa i samband med första världskriget föregicks av talrika hungerdemonstrationer. Massvält förekommer ofta i samband med krig. Fast i gynnsammare fall kunde också folkhälsan höjas genom en påtvingad omställning från animalisk till vegetarisk kost. Historien om krig och mat har därför också intresse för dagens debatt om klimatfrågan...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Sverige och andra världskriget, del 3: Den svenska neutralitetspolitiken i ett kritiskt perspektiv

av: Lars Hammarén
2019-06-10

Vid andra världskrigets utbrott förklarade sig Sverige neutralt. Neutraliteten sattes under kriget på svåra prov och vid flera tillfällen avvek Sverige från en strikt neutralitetslinje. Under tiden 1941-1942 gjordes stora eftergifter mot tyska krav. Under 1942-1943 svängde inställningen. Sverige sade då i större utsträckning nej till tyska krav och förde en politik som var mer till förmån för de allierade. De sista krigsåren intog Sverige en allt tydligare ställning för de allierade. Sverige lyckades dock genom hela kriget undvika att bli indraget i den världsomspännande konflikten...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Sverige och andra världskriget, del 2: Eftergiftspolitiken

av: Lars Hammarén
2019-06-04

Under våren och sommaren 1940 hade andra världskriget kommit kusligt nära Sveriges gränser. Alla grannländerna var redan indragna i kriget. På andra sidan Östersjön hade Finland nyligen besegrats av Sovjetunionen som dessutom hade lagt beslag på de baltiska staterna. Väster och söder om Sverige var både Norge och Danmark ockuperat av den tyska krigsmakten. Den svenska regeringen skulle under de följande krigsåren tvingas fatta många svåra politiska beslut för att hålla Sverige utanför kriget...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Sverige och andra världskriget, del 1: Finland, Danmark och Norge invaderas

av: Lars Hammarén
2019-06-02

Redan under andra världskrigets inledande fas tvingades Sverige gå en svår balansgång för att behålla sin neutralitet. Den 30 november 1939 anfölls Finland av Sovjetunionen, och den 9 april 1940 attackerades både Danmark och Norge av den tyska krigsmakten. Kriget befann sig precis utanför Sveriges gränser...

+ Läs mer

M

Romer fick inte komma in i Sverige under Förintelsen

av: Kommissionen mot antiziganism
2016-03-07

År 1914 infördes en lag i Sverige som innebar att romer förbjöds att resa in i landet. Romer som flydde från förföljelser i andra europeiska länder eller var överlevande från Förintelsen fick inte komma in i Sverige. Den politiken ändrades först nio år efter andra världskrigets slut, år 1954.

+ Läs mer

Podcast om Sverige under andra världskriget

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1940-1949

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-12-05

I årets sista podd fortsätter Julia, Mattias och Kristoffer serien om 1900-talet. Nu om 1940-talet. De pratar om andra världskriget, division Engelbrecht, ransoneringskuponger, beredskapsmusik, Ingrid Bergman och ekonomisk tillväxt.

+ Läs mer

Länkar om Sverige under andra världskriget

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Det korta 1900-talet

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

Andra världskriget

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Rasbiologi

Rasbiologi var ett akademiskt ämne under 1800-talet och första halvan av 1900-talet. Rasbiologi,...

Svensk neutralitetspolitik

Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...

Raoul Wallenberg

Raoul Wallenberg (1912-1947?) var en svensk affärsman och diplomat som skickades till Budapest där...

Per Albin Hansson

Per Albin Hansson (1885-1946) var socialdemokratisk partiledare efter Hjalmar Branting 1925, och...

Midsommarkrisen

Midsommarkrisen var ett mycket allvarlig politiskt läge under andra världskriget då den svenska...

Malmexporten till Tyskland

Malmexporten till Tyskland var en av samlingsregeringens mest kritiserade åtgärder under andra...

Permittenttrafiken

Permittenttrafiken påbörjades sommaren 1940 då tyska soldater på permission tilläts passera genom...

Svenska samlingsregeringen under andra världskriget

Den svenska samlingsregeringen under andra världskriget (1939-1945) var en s.k. ministär som...

Finska krigsbarn

De finska krigsbarnen var finländska barn som under andra världskriget tillbringade längre eller...