Tagg om Sverkerska ätten
S
Karl Sverkerssons sigill.

Sverkerska ätten

Sverkerska ätten är en benämning på den kungaätt som grundades av Sverker d.ä. (död 116) och som kämpade med den Erikska ätten om tronen under senare hälften av 1100-talet och början av 1200-talet.

Sverker d.ä., som regerade Sverige åtminstone från 1130-talets mitt, påstås ha varit son till en östgötsk bonde men lyckades bli erkänd som kung. Under Sverker infördes peterspenningen (en skatt till påven i Rom), och genom hans drottning Ulvhilds försorg togs de första cistercienserna till Sverige. Kungafamiljen gjorde även stora donationer till klostren.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Sverker ska ha mördats av en av sina tjänare på väg till julottan 1156, möjligen efter uppmaning av den danske prinsen Magnus Henriksson, som hade anspråk på den svenska tronen.

Efter Erik den heliges korta mellanspel återtog Sverkers son Karl Sverkersson (död 1167) makten genom att besegra faderns och Eriks baneman (mördare) Magnus Henriksson i ett slag vid Örebro 1161. Under Karls regering invigdes Uppsala som ärkesäte (1164). Han dödades själv på Visingsö vid ett överfall i april 1167, troligen av Erik den heliges son Knut Eriksson.

När Karl mördades fördes hans minderårige son Sverker (död 1210) i landsflykt till Danmark, men han kunde som vuxen återvända och efterträda kung Knut. Detta tycks ha skett smidigt utan stridigheter, vilket antyder att en överenskommelse kan ha funnits mellan de rivaliserande ätterna. Knuts jarl Birger brosa fortsatte också i sitt ämbete, och Sverker tog hans dotter till drottning.

Sverker är främst känd för att ha utfärdat det första kända privilegiebrevet för svenska kyrkan år 1200. Sedan han lyckats avvärja en motrevolution från Knut Erikssons söner i slaget vid Älgarås 1205 tycks Sverker dock även ha fått folkungarnas stormannaparti emot sig, och han störtades efter ett nederlag vid Kungslena i januari 1208. Efter landsflykt i Danmark försökte han återta makten men stupade i slaget vid Gestilren i juli 1210.

Hans son Johan Sverkersson (död 1222) var den siste arvtagaren av den Sverkerska ätten. Han kröntes i Linköping 1219, vilket ledde till en diplomatisk brytning med Danmark, som stödde den Erikska ätten och som drogs inför kurian (Heliga stolens regering) i Rom. Möjligen av denna anledning utvidgade Johan i samband med kröningen de rättigheter fadern, Sverker Karlsson, givit till kyrkan.

Johan ledde ett misslyckat korståg till Estland 1220 tillsammans med jarlen Karl döve och biskop Karl av Linköping, vilka bägge stupade. Själv dog han 22 år gammal på Visingsö utan att efterlämna några barn.

Vissa forskare har menat att eftersom den Sverkerska ätten tycks ha eftersträvat sådana goda relationer till kyrkan, representerade den en "gregoriansk" eller "påvekyrklig" uppfattning i opposition mot den Erikska ättens ”nationalkyrkliga” linje. Andra har menat att en sådan tolkning är influerad av det tidiga 1900-talets nationalistiska strömningar inom kyrkan och att det torftiga källmaterialet från perioden inte tillåter några sådana slutsatser.

LÄS MER: Erikska ätten

LÄS MER: Folkungarna

LÄS MER: Sverige under medeltiden, del 1 av 3: Sveriges uppkomst

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan

Här hittar du material som kan relateras till Sverkerska ätten.

Uppdaterad:
Publicerad:
17 juli 2019

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

ANNONS

Artiklar om Sverkerska ätten

SO-rummet bok
M

Sverige under medeltiden, del 1 av 3: Sveriges uppkomst

av: Hans Thorbjörnsson
2016-02-21

Den första delen i en artikelserie om Sveriges medeltid. I svensk historia anses medeltiden omfatta perioden från ca år 1000 till 1500. Det var under den här tiden som Sverige växte fram som ett enat kungarike. I den här artikeln kan du bland annat läsa om Birger jarl och hans söners byggande av riket Sverige...

+ Läs mer

Länkar om Sverkerska ätten

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS