M
Tagg
Birgitta
Heliga Birgitta avbildad på altarskåp från 1480-talet.

Heliga Birgitta

Heliga Birgitta (ca 1303-1373) blev berömd för sin fromhet redan under sin livstid. Hon grundade en klosterorden och blev senare helgonförklarad. Heliga Birgitta är Sveriges mest kända helgon och tillbeds fortfarande av katoliker i världen.

I början av 40-årsåldern fick Birgitta starka religiösa uppenbarelser där Jesus talade till henne. Uppenbarelserna kom när Birgitta bad intensivt.

Birgitta skrev ofta ned dessa uppenbarelser. Präster översatte dem till latin, som var medeltidens internationella språk. Sammanlagt fick Birgitta över 600 uppenbarelser i sitt liv.

ANNONS

1349 reste Birgitta till Rom för att få ett påvligt tillstånd att grunda en ny klosterorden. Det visade sig bli en långdragen process och hon bosatte sig i Rom i väntan på ett godkännande från påvemakten. Det skulle dröja hela 20 år innan påven godkände hennes klosterorden, det lyckades först 1370.

Birgittas klosterorden bestod av huvudklostret i Vadstena (1384-1595) och som mest ett åttiotal andra kloster, främst i Norden och i de tyska länderna. Nuvarande Birgittinkloster är enbart för nunnor, t.ex. Birgittas hus i Rom.

1372-1373 vallfärdade Birgitta till Jerusalem tillsammans med sonen Birger och dottern Katarina som senare blev abbedissa (föreståndare) för Vadstena kloster. Vid återkomsten till Rom avled Birgitta.

Heliga Birgitta var länge den enda från Norden som påven utnämnt till helgon (men sedan 2016 finns ytterligare ett nordiskt helgon). Till minne av det firar vi i Sverige än i dag Birgittas namnsdag den 7 oktober.

ANNONS

Fördjupning

Birgitta var fram till 2016 Sveriges enda av katolska kyrkan erkända helgon. Under medeltiden var hon den internationellt mest kända personen från Sverige.

Birgitta tillhörde en förnäm stormannasläkt och var dotter till lagmannen i Uppland, Birger Persson. Hennes man Ulf Gudmarsson var lagman, riddare och riksråd. Tillsammans fick de åtta barn.

Efter makens död 1344 började hon få religiösa uppenbarelser. Dessa översattes till latin av hennes biktfäder och spreds internationellt, vilket blev grunden för hennes berömmelse. Birgitta, som tjänade vid hovet, började också engagera sig politiskt under denna period. Hon uppmuntrade Magnus Eriksson i hans korstågsplaner mot Finland. Senare, i Rom, anslöt hon sig till oppositionen mot kungen och beskyllde honom för homosexualitet ("Magnus smek").

Hon är också känd för att ha försökt mäkla fred mellan England och Frankrike i hundraårskriget, och för att ha försökt förmå påven att återvända från landsflykten i Avignon.

År 1349 lämnade hon Sverige för Rom och stannade där större delen av sitt återstående liv. År 1370 lyckades hon få påvens stadfästelse för den klosterorden som hon länge drömt om att grunda, Birgittinorden.

Hon kanoniserades (helgonförklarades av påven) 1391, den 7 oktober, och hennes festdag detta datum blev en av de populäraste i Sverige under senare delen av medeltiden.
 

LÄS MER: Heliga Birgitta - Nordens första helgon

LÄS MER: Birgittinorden

LÄS MER: Helgon

LÄS MER: Medeltidens helgonkult
 

Litteratur:
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien - från Birger jarl till Kalmarunionen, Bonnier lexikon, 1993
Bra Böckers lexikon 2000, band 3, Bra Böcker AB, 1995
 

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare ; fördjupningen är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som handlar om heliga Birgitta och hennes liv.

Uppdaterad: 10 november 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Heliga Birgitta

M

Medeltidens helgonkult

av: Gunnar Åselius
2021-07-28

Med helgonkult menas dyrkan av heliga män och kvinnor som genom sina liv och gärningar visat sig stå i särskild relation till Gud. De vördades som föredömen, men också som medlare för människor inför Gud. Helgonkulten hade rötter i kristendomens första tid och var mycket populär då den gjorde den kristna religionen lättförståelig och konkret för vanligt folk...

+ Läs mer

S

Medeltidens klosterväsende: munk- och nunneordnar

av: Åke Magnusson och Börje Andersson
2021-02-10

Kristendomen satte sin prägel på det mesta i det medeltida samhället: kultur, politik och moral. Kyrkan var mer än någon annan institution gemensam för hela Europa. Man kan tala om en kristen enhetskultur starkt stödd av det rådande feodala systemet. Genom förläningar och gåvor blev kyrkan under medeltiden mycket rik. Under 1200-talet ägde kyrkan t.ex. omkring en tredjedel av all jord i Västeuropa. Men det fanns också många som protesterade mot kyrkans rikedom. De menade att kyrkan brydde sig alltför mycket om ekonomisk och politisk makt och därmed förlorade sin andliga kraft. Att följa Jesus och hans enkla levnadssätt blev ett ideal för bl.a. munkar och nunnor...

+ Läs mer

S

Heliga Birgitta - Europas skyddshelgon

av: Torbjörn Nilsson
2019-08-28

Heliga Birgitta har en stark ställning som katolskt helgon och är sedan 1999 Europas skyddshelgon. Hennes fascinerande liv ger inblickar i såväl 1300-talets svenska samhällselit som tidens krisdrabbade kristna centrum i Rom...

+ Läs mer

M

Medeltidens kultur i Sverige

av: Herman Lindqvist
2018-02-17

Medeltiden var ingen mörk parentes i vår historia. Tvärtom. Medeltiden kom med ljuset. Det var en färgsprakande tid då Sverige genom den katolska kyrkan stod i direkt kontakt med Europa och inte minst renässansens Italien...

+ Läs mer

L

Heliga Birgitta - Nordens första helgon

av: Carsten Ryytty
2014-06-25

Heliga Birgitta var under lång tid den enda från Norden som påven utnämnt till helgon. Till minne av det firar vi i Sverige än i dag Birgittas namnsdag den 7 oktober...

+ Läs mer

Länkar om Heliga Birgitta

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS