Heliga Birgitta (ca 1303-1373) blev berömd för sin fromhet redan under sin livstid. Hon grundade en klosterorden och blev senare helgonförklarad. Heliga Birgitta är Sveriges mest kända helgon och vördas fortfarande av katoliker runt om i världen.
I början av 40-årsåldern fick Birgitta starka religiösa uppenbarelser där Jesus talade till henne. Uppenbarelserna kom när Birgitta bad intensivt.
Birgitta skrev själv ned några av uppenbarelserna och dikterade andra för sina biktfäder. De skrev ned och översatte materialet till latin, som var medeltidens internationella språk. Sammanlagt fick Birgitta över 600 uppenbarelser i sitt liv.
1349 reste Birgitta till Rom för att få ett påvligt tillstånd att grunda en ny klosterorden. Det visade sig bli en långdragen process, och hon bosatte sig i Rom i väntan på ett godkännande från påven. Det skulle dröja hela 20 år innan påven godkände hennes klosterorden, det lyckades först 1370.
Birgittas klosterorden bestod av huvudklostret i Vadstena (1384-1595) och som mest ett åttiotal andra kloster, främst i Norden och i de tyska länderna. Idag är de flesta birgittinska kloster för nunnor eller systrar, men det finns också ett kloster för birgittinmunkar i USA.
1372-1373 vallfärdade Birgitta till Jerusalem tillsammans med sonen Birger och dottern Katarina som senare blev abbedissa (föreståndare) för Vadstena kloster. Vid återkomsten till Rom avled Birgitta.
Heliga Birgitta var fram till 2016 den enda personen från Sverige som formellt hade helgonförklarats av en påve. Då helgonförklarades svenskan Elisabeth Hesselblad. Birgitta har namnsdag den 7 oktober eftersom hon helgonförklarades den dagen år 1391.
Vad innebär en helgonförklaring?När en person helgonförklaras, eller kanoniseras som det också kallas, förklarar katolska kyrkan officiellt att personen får vördas som helgon. Katoliker tillber inte helgon – tillbedjan riktas endast till Gud. Däremot kan de be ett helgon om förbön, vilket betyder att de ber helgonet att be till Gud för deras skull.
|
Birgittas uppenbarelse förändrade julens bilderNär Birgitta var nästan 70 år reste hon hela vägen till Jerusalem och Betlehem. Där fick hon en uppenbarelse om Jesus födelse. Hon berättade att Maria knäböjde framför det nyfödda barnet, som lyste så starkt att skenet från ett vanligt ljus försvann. Berättelsen spreds över Europa och påverkade hur konstnärer avbildade Jesus födelse. Tidigare framställdes Maria ofta liggande i en säng med Jesusbarnet i en krubba. Efter Birgittas uppenbarelse blev det vanligare att visa Maria knäböjande framför det nakna barnet, som låg på marken och utstrålade ett starkt ljus. Motivet förekom bland annat på altartavlor och altarskåp, i kyrkomålningar, bokmålningar i rikt utsmyckade handskrifter och i blyinfattade kyrkofönster. Birgittas skildring fick därmed stor betydelse för den europeiska bildtraditionen som skildrade Jesus födelse. En detalj som ofta följde med var Josef med ett tänt ljus, vars låga nästan försvann i skenet från Jesusbarnet.
|
