Skatter och tionde i medeltidens Sverige

I medeltidens Sverige fick den skattpliktiga delen av befolkningen betala skatt både till kungamakten och till kyrkan. Här kan du läsa om vilka skatter kungen skulle ha och hur skatterna till kyrkan fungerade.
S

Bönderna fick betala en del av sina inkomster från jordbruket både till kungen och kyrkan.

Skatter till kungamakten

Birger jarl införde ett nytt skattesystem

En bit in på 1200-talet hade skatter blivit en permanent inkomstkälla för kronan. Tidigare vid medeltidens början hade kungamakten - med undantag för intäkterna från Uppsala öd (se faktaruta) - saknat egentliga fasta inkomster. Kungen kunde dock fordra gästning och ledung (se faktaruta) av sina underlydande. Det var dessa skyldigheter som från mitten av 1200-talet, under Birger jarl och hans söner, kom att förvandlas till stående avgifter. Avgifterna utkrävdes i varor och pengar, vare sig man drog ut i krig eller inte, vare sig kungens följe färdades genom trakten eller inte.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Uppsala öd: Ett stort antal gods som tillhörde kungen (läs mer i faktarutan längre ner).

Ledung: Krigstjänst till sjöss (läs mer i faktarutan längre ner).

Gästning: Underhållsplikt till kungen och hans resesällskap (läs mer i faktarutan längre ner).

Kronan: Kungamakten/staten

Taxering: Beräkning av skatt och vad den grundas på (skatteberäkning).

Bördighet: Jordens kvalitet - dess fruktbarhet och produktivitet.

De gamla systemet med ledung och gästning var omodernt

Bakgrunden till förändringen var att kungen inte längre behövde de militära tjänster som den gamla ledungsorganisationen erbjöd. Kungamakten krävde nu andra och större resurser i sina ansträngningar att bygga upp ett system med fasta slott och borgar runt om i riket.

Också gästningen och den kringflackande hovtillvaro som den förde med sig hade genom slottsbyggen, hövisk riddarkultur och begynnande penninghushållning blivit otidsenlig.

Olika skatt beroende på jordens bördighet

Till grund för taxeringssystemet låg den brukade jordens bördighet (det s.k. marklandsystemet). Olika jordområdens bördighet bestämdes - möjligen med utgångspunkt i de ledungsprestationer som tidigare avkrävts ägarna - till ett värde som svarade mot valörerna inom penningsystemet. Ägare skulle sedan betala motsvarande summa i skatt. Detta system med skatter som var kopplade till jordens värde, s.k. grundskatter, skulle leva vidare i Sverige ända till 1900-talet.

När det bepansrade rytteriet gjorde sitt intåg i Sverige under Magnus Ladulås tid började kronan dessutom ta upp extraskatter. Detta reglerades dock senare genom det s.k. frihetsbrevet 1319 där det slogs fast att extraskatter endast fick ske med undersåtarnas samtycke (s.k. bevillning).

ANNONS

ANNONS

Skatter till kyrkan

Tionde

Tiondet var en skatt - en tiondel av inkomsterna - som skulle betalas till kyrkan, både i form av jordbruksprodukter (sädestionde) och djur (kvicktionde).

  • En tredjedel skulle gå till prästen.
  • En tredjedel till biskopen och de fattiga.
  • En tredjedel till sockenkyrkans underhåll.

Prästen hämtade i regel sin andel direkt på åkern, medan de övriga andelarna levererades färdigtröskade, senast i början av året. De fattigas andel av tiondet kunde biskopen ibland använda till andra saker, t.ex. underhåll av stiftets katedralskola.

Peterspenning

Peterspenningen var en avgift som alla kristna skulle betala till påven i Rom - egentligen till hans föregångare den helige Petrus.

Enligt goda gissningar infördes avgiften i Sverige 1152 då för första gången ett påvligt sändebud, engelsmannen Nicolaus Breakspear, besökte landet. Han mottogs av kung Sverker d.ä. och rikets biskopar och stormän på ett möte i Linköping. Breakspear blev senare påve under namnet Hadrianus IV och är så vitt man vet den ende påve som varit i Sverige före Johannes Paulus II 1989.

Peterspenningen utgick med en penning per hushåll i södra och mellersta Sverige men var lägre i Västerås och Strängnäs stift på grund av att befolkningen där redan betalade extra avgifter till lokala helgon som S:t Eskil. I Norrland och Finland betalades ingen peterspenning.

Från hela Sverige har påvestolens intäkter på 1350-talet beräknats till omkring 200 mark. För påvestolen var detta alltså inte någon viktig inkomstkälla, men självklart hade den symbolisk betydelse som en sorts "medlemsavgift" till kyrkan.

ANNONS

ANNONS

Det äldre skattesystemet

Här nedan förklaras tre viktiga begrepp som hade central betydelse i det äldre skattesystemet som gällde från 1000-talet till mitten av 1200-talet.

Uppsala öd var ett stort antal jordegendomar som låg spridda framför allt över Svealand. Dessa skulle svara för kungens underhåll när han färdades genom landet med sitt följe (vilket var brukligt under tidig medeltid i Sverige). Enligt den isländske skalden Snorre Sturlassons Ynglingasaga ska dessa gods från början, under hednatiden, ha donerats av den s.k. Ynglingaättens mytiske stamfar Yngve Frej som underhåll för asatemplet i Uppsala.

Hur Uppsala öd uppstått är dock okänt. Kärnan i godskomplexet utgjordes av de s.k. husabyarna, gårdar som hade möjlighet att inhysa kungen och hans följe. Dessa skulle vara utplacerade runt om i hela landet där folk bodde (en kungsgård i varje "hundare"). Hit levererades också de naturaskatter bönderna var skyldiga att betala i gästningsskatt (se nedan).

När kungamakten började bli mer etablerad under 1200-talet och en viss penninghushållning vunnit insteg i den naturaekonomi som en gång gjort Uppsala öd nödvändigt, började systemet förlora sin betydelse. Gästningen ersattes av stående skatter, och kungarna började donera bort husabyarna till kyrkan.

Gästning var böndernas skyldighet att underhålla kung, biskopar och stormän med följe under deras resor. Gästning övergick med tiden till en stående skatt. Under Magnus Ladulås och Magnus Eriksson begränsades biskopars och stormäns rätt att kräva gästning.

Ledung var den tjänstgörings- och utrustningsskyldighet som krävdes av alla fria män för att underhålla flottan. Ledungsskyldigheten tycks jämte gästningen ha varit den enda pålaga (skatt) som kungen kunde kräva av undersåtarna vid medeltidens början. Samtidigt är det troligt att ledungen kunde ge viss återbäring när krigstågen erbjöd möjligheter till plundring.

Till grund för ledungsorganisationen låg indelning av riket i hundaren (Svealand), skeppslag (Roslagen) och härader (Götaland). Den som uteblev från ledungen kunde straffas med en avgift. Senast under 1200-talet övergick på detta sättet ledungsskyldigheten i stående skatter.


LÄS MER: Jordbruk och bönder i medeltidens Sverige

LÄS MER: Frälset i medeltidens Sverige

LÄS MER: Byarnas och städernas uppkomst i medeltidens Sverige

LÄS MER: Den medeltida staden

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan

 

Senast uppdaterad: 22 juli 2019
Publicerad: 22 juli 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Lübeck och Hansans imperium

Under medeltiden kontrollerade Hansan sjöfarten i Östersjön. I den ledande staden Lübecks mäktiga...

S

Rådet och riksdagens föregångare i medeltidens Sverige

I början av medeltiden fungerade riksrådet endast som kungens rådgivare. Men under Kalmarunionens...

S

Byarnas och städernas uppkomst i medeltidens Sverige

Under slutet av vikingatiden och början av medeltiden växte byar fram i snabb takt runt om i...

S

Jordbruk och bönder i medeltidens Sverige

Nästan alla av medeltidens människor i Sverige bodde i byar på landsbygden där de livnärde sig på...

ANNONS

Ämneskategorier

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Skatter och skatteväsen

Här hittar du material som handlar om skatter och olika former av skatteväsen förr och idag.

Folkungaätten (Bjälboätten)

Folkungaätten, traditionell benämning på den kungadynasti som styrde Sverige åren 1250-1364 och som...

SO-rummet tag typ

Jordbruk

Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.