Bild: jimmiehomeschoolmom

Under nya tiden växte en ny världsbild fram. Jordens naturlagar bestämdes inte längre av Gud utan istället av naturvetenskapliga lagar. Målning gjord av Jan Vermeer van Delft (ca 1632-1675).

Vetenskap och teknik 1500-1776

En ny världsbild tar form

Nya tiden var en tid av stora förändringar. Under 1500-talet hade idén om en ny världsbild börjat växa fram där jorden inte längre betraktades som centrum i universum. Himlakropparnas rörelser och jordens naturlagar var inte fastställda av Gud utan följde istället naturvetenskapliga lagar. Bibeln betraktades alltmer som en bok om människans förhållande till Gud – inte som en uppslagsbok om hur naturen fungerar. Naturens värld blev nu vetenskapens fält. Den nya tidens vetenskapsmän förlitade sig därmed mer på resultat från experiment än på filosofiska teorier från antika författare och religiösa tänkare.

En ny världsbild tar form

Kyrkans maktmonopol minskar och naturvetenskapen vinner mark

I samband med reformationen minskade kyrkans makt över vad folk tyckte och tänkte. Med hjälp av boktryckarkonsten kunde dessutom nya idéer nå ut till folkets breda massa. Allteftersom kyrkans maktmonopol över människornas världsbild avtog, kunde allt fler ägna sig åt vetenskapliga experiment utan att behöva riskera att bli bränd på bål. Detta gällde framförallt i de protestantiska länderna i Nordeuropa som hade genomgått reformationen. Den nya tiden blev därför den moderna vetenskapens genombrottstid. De vetenskapliga framstegen skulle senare utgöra en viktig bakgrundsfaktor till den idéströmning som vi kallar upplysningen som växte fram under 1700-talet.

Uppfinningar och vetenskapsmän

Under nya tiden uppfanns och utvecklades också flera nya instrument, däribland teleskopet och mikroskopet. Med hjälp av den nya tekniken kunde människan utforska både himlen och sig själv. Flera nya forskningsområden uppkom därför under den här tiden.

Bild: National Gallery, London

I takt med att kyrkans kunskapsmonopol avtog under 1600-talet och 1700-talet, började allt fler att ägna sig åt vetenskapliga experiment. Målning gjord av Joseph Wright (1734-1797).

Många av de vetenskapsmän som levde under perioden blev berömda för sina upptäckter. Några av de mest kända är Nicolaus Copernicus (1473-1543), Tycho Brahe (1546-1601), Galileo Galilei (1564-1642) och Isaac Newton (1642-1727).

Manufakturer och järnbruk

Även industrin utvecklades i många av de europeiska länderna. Under 1600-talet ökade antalet manufakturer (små fabriker) och järnbruk, och vid mitten av 1700-talet hade den industriella revolutionen kommit igång i Storbritannien.

Sjöfarten utvecklas

Den vetenskapliga och tekniska utvecklingen påverkade även handeln. I slutet av 1400-talet hade fartygen blivit större och kunde bära fler segel än tidigare. Navigeringskonsten hade också utvecklats – kompassen anpassades till sjöfart och kartorna blev mer exakta. Dessutom visste man nu att jorden var rund. De vetenskapliga och tekniska framstegen som gjorts var därför en viktig förutsättning för upptäcktsresorna, den ökade fjärrhandeln och koloniseringen av andra kontinenter som inleddes vid nya tidens början och som fortgick under hela perioden.

Bild: SO-rummet.se

Stora skogsområden skilde ofta bygderna åt. Del från en målning gjord av Józef Chełmoński (1849-1914).

Att resa landvägen

Men det var inte bara till havs som kommunikationerna förbättrades. De nya nationalstaterna som växte fram i Europa under 1500- och 1600-talen byggde på en central förvaltning (en stark statsmakt) som hade till uppgift att kontrollera och hålla ihop riket. Därmed ökade också behovet av bra kommunikationer inom landet. Vägarna och postväsendet byggdes därför ut under perioden. På det sättet förbättrades också förbindelserna mellan länderna. Staten såg dessutom till att det fanns gästgiverier och skjutsställen utplacerade längs med de viktigaste resvägarna.

De olika sätten att resa hade dock inte förändrats speciellt mycket sedan medeltiden. Att färdas landvägen tog fortfarande lång tid och var vanligtvis lika obekvämt och strapatsrikt som tidigare. Vatten band samman bygderna och viktiga landsdelar medan landmassorna i form av stora skogsområden och berg skilde dem åt. Det bästa var därför att låta sig transporteras sjövägen då det var, billigare, säkrare och i många fall smidigare än landburna transporter. Det var först en bit in på 1800-talet då järnvägar började byggas som resandet på land blev snabbare och bekvämare än resandet till sjöss.

LÄS MER: Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

LÄS MER: Naturvetenskapliga revolutionen

LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Intressanta fakta om periodens vetenskap, teknik och kommunikationer

Visste du att:

Christopher Polhem (1661-1751) är en av Sveriges främsta vetenskapsmän och uppfinnare. ”En sådan man föds bara en gång på flera hundra år”, sa Karl XII en gång om Polhem. Polhem hade ett enormt minne. Han behövde bara se en maskin en gång för att själv kunna bygga en. Under sin livstid presenterade Polhem 114 uppfinningar. Nuförtiden är nog Polhem nog mest känd för sitt hänglås. Polhemslåset blev känt i hela Europa. Liknande lås finns att köpa än idag. Idén med låset var att nyckeln förs in i låset underifrån och sitter kvar så länge låset är öppet. Eftersom hakarna och plåtarna inne i låset går att kombinera på många olika sätt, kan man tillverka lås som är olika. LÄS MER: Christopher Polhem

Vitus Bering, den danske upptäcktsresanden, var den som 1728 upptäckte sundet mellan Amerika och Asien – det sund som idag bär hans namn. Innan han kunde åka över sundet tvingades han och hans besättning att frakta material till båtarna från S:t Petersburg, genom Sibirien till Stilla havet. Denna resa tog tre år.
År 1752 visade amerikanen Benjamin Franklin att blixten var en form av elektricitet genom att släppa upp en drake under ett åskväder. Drakens lina ledde elektricitet till en nyckel av metall som satt fast vid marken. Gnistor från nyckeln visade att den blev elektriskt laddad.

1767 presenterade arkitekten Carl Johan Cronstedt sin första kakelugn. Den var uppbyggd med ett system av kanaler som värmen cirkulerade genom. Nu kunde några brasor hålla värmen i ett rum under en hel dag. Märkligt nog spreds inte denna revolutionerande uppfinning till övriga Europa trots att Sverige fick rykte om sig att ha Europas bäst uppvärmda bostäder.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

På vilket sätt växte en ny världsbild fram?
Den nya tiden blev den moderna vetenskapens genombrottstid. Varför?
Ge exempel på uppfinningar och teknisk utveckling som gjordes under nya tiden.
Varför och på vilka sätt förbättrades kommunikationerna till lands under perioden?

Ta reda på:

Nämn några kända vetenskapsmän från perioden och ta reda på vad de är mest kända för.

Diskutera:

Tre uppfinningar som har förändrat världen är boktryckarkonsten, krutet och kompassen. Förklara.

Litteratur:

Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 30 september 2020

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

Artiklar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Fet-Mats - gruvdrängen som blev turistattraktion

av: Carl-Henrik Larsson

2020-10-13

I december 1719 gjorde några arbetare i Falu koppargruva en obehaglig upptäckt 150 meter nere under marken. Då vattnet rann bort från ett gruvschakt som inte använts på länge, fann de liket av en ung man klädd i lite äldre arbetskläder. Kroppen var lemlästad och saknade ben, men var i övrig helt välbevarad. Han såg ut att ha omkommit nyligen. Vem var han? Det hela var ett mysterium eftersom ingen saknades och ingen i gruvan kände igen honom. Efter att ha blivit en snackis bland faluborna blev han till slut identifierad som Mats Israelsson eller ”Fet-Mats” som han kallades eftersom han var ovanligt stor och stark. Fet-Mats hade försvunnit i samband med ett mindre gruvras 42 år tidigare. Men varför var han så välbevarad? I den här artikeln kan du läsa historien om Fet-Mats gruvliga öde - från gruvlik till makaber turistattraktion...

+ Läs mer

Galileo Galilei - mekanikens och astronomins banbrytare

av: Kaj Hildingson

2020-09-29

När listorna på tidernas största forskare ska göras upp brukar italienaren Galileo Galilei (1564-1642) räknas till de främsta. Han har kallats den moderna vetenskapens fader och gjorde en lång rad upptäckter inom astronomi, fysik och många andra områden. Galilei insåg att teorier måste bevisas genom noggranna experiment. Trots alla sina lysande upptäckter och experiment är Galilei mest känd för ett försök han aldrig genomförde och några ord han aldrig sade...

+ Läs mer

Carl von Linné - hur naturen systematiserades

av: Kaj Hildingson

2020-09-27

Du och alla andra levande människor tillhör arten Homo sapiens. Den som 1758 gav vår art det namnet var Sveriges genom tiderna mest berömde vetenskapsman – Carl von Linné. Han gav också tusentals andra arter från växt- och djurriket latinska namn enligt ett system han själv kommit på. "Har det sedan Skapelsen skett ett liknande namngivningsarbete", skrev en samtida beundrare. Linné kom också på ett sätt att bestämma till vilka grupper olika växter hörde. Systemet används än idag och alla nyupptäckta arter får namn och klassificeras enligt det...

+ Läs mer

Lätta fakta om papprets historia

av: Göran Tivenius

2020-09-26

Pappret uppfanns i Kina omkring 100 e.Kr och spreds under 600-talet till Japan och under 700-talet till araberna. I samband med korstågen på 1100-talet kom européerna i kontakt med tillverkningen av papper och tog kunskapen med sig till Europa. Genom boktryckarkonsten i slutet av medeltiden ökade efterfrågan stort på papper i samhället...

+ Läs mer

William Harvey och upptäckten av blodomloppet

av: Kaj Hildingson

2020-09-24

Fram till 1600-talet var forskarna osäkra på hur blodet färdades runt i kroppen. Läkarna trodde att vissa ådror sög upp blodet och att nytt blod ständigt bildades i levern. Den som kartlade blodomloppet var engelsmannen William Harvey, en hetlevrad forskare som i yngre dagar drog fram sin kniv vid minsta anledning. Harveys upptäckter sågs med misstro av andra läkare i Europa och godtogs inte förrän omkring femtio år efter det att de lagts fram. Det fanns också ett stort problem med Harveys upptäckt, ett problem han inte kunde lösa...

+ Läs mer

Länkar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Sortera efter:

10:18

Den vetenskapliga revolutionen

Lektionsfilm (10:18 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om den vetenskapliga revolutionen som inleddes under 1500-talet. Här berörs Nicolaus Copernicus, Johannes Kepler, Galileo Galilei, Isaac Newton, Andreas Vesalius, William Harvey och Francis Bacon.

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Vetenskapliga revolutionen

Isaac Newton

Galileo Galilei

Astronomi

Spara som favorit

Vetenskapsmannen Anders Celsius

Faktatext på Uppsala universitets webbplats där du kan läsa kortfattat om Anders Celsius. Vi alla som bor i Sverige och dessutom många i den övriga världen har varje dag anledning att erinra oss efternamnet på en uppsaliensisk naturforskare, som föddes i Uppsala 1701 och hette Anders Celsius. Det är när vi vill veta hur varmt det är utomhus eller inne och ser på vår termometer. Den är oftast försedd med ett C, som betyder Celsius...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Anders Celsius

Spara som favorit

14:25

Massmedias historia

Genomgång (14:25 min) där SO-läraren Björn Andersson berättar om massmedias historia från forntid fram till radio, tv och tidningar.

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Media och samhället

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Radio- och TV-historia

Tidningens historia

Kommunikation och information

Boktryckarkonsten

Spara som favorit

SBL om: Christopher Polhem

Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats. Här hittar du bl.a. utförlig fakta om Christopher Polhem. Polhems släkt hade sitt ursprung i Österrike eller Ungern. Fadern kom från Pommern till Sverige och Gotland på 1650-talet...

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Christopher Polhem

Uppfinningar

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Spara som favorit

8:20

Naturvetenskapens historia, del 2: Naturvetenskapliga revolutionen

Webbföreläsning (8:20 min) där NO-läraren Andreas Sandqvist berättar om den naturvetenskapliga revolutionen som började under 1500- 1600-talen. Här berörs bland annat den förändrade världsbilden och framväxten av det naturvetenskapliga arbetssättet.

Kategorier:

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Vetenskapliga revolutionen

Alkemi

Astronomi

Isaac Newton

Spara som favorit

19:27

Början på den tidigmoderna tiden - en ny tid

Genomgång (19:27 min) av SO-läraren Andreas Krenz som berättar om inledningen på den s.k. tidigmoderna tiden. Här berörs renässansen, teknologiska förändringar, uppfinningar, upptäcktsresor, vetenskapliga revolutionen, Martin Luthers protestantism och reformationen.

Kategorier:

Nya tidens huvudlinjer

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Taggar:

Martin Luther

Vetenskapliga revolutionen

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Upptäckare och upptäcktsresor

Tidslinjer

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

En resa i Linnés fotspår

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om Sveriges mest kände vetenskapsperson genom tiderna. Botanikern, läkaren och naturforskaren Carl von Linné brukar räknas som världens mest berömde svensk. Det är inte så konstigt med tanke på att hans kategorisering av växter och djur lade grunden till den moderna botaniken och zoologin. Här tar vi dig med på en liten tur i hans fotspår.

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Carl von Linné

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Spara som favorit

Myten om vallonerna

Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Karlsson berättar om vallonerna. Att härstamma från vallonerna är snudd på lika fint som att vara adlig. Men så var det inte innan vallonmyten tog form för drygt hundra år sedan.

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Taggar:

Invandring och utvandring

Järnhantering

Arbetsliv

Valloner

Spara som favorit

12:06

Tidigmodern tid i Europa

Genomgång (12:06 min) där historialäraren Max Gullberg ger en kort sammanfattning av den nya tidens huvudlinjer. Här berättas snabbt om renässansens idéer, upptäcktsresorna, reformationen, handel och nationalstaternas framväxt.

Kategorier:

Nya tidens huvudlinjer

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Reformationen

Ekonomi och handel 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Upptäckare och upptäcktsresor

Absolutism

Spara som favorit

Predikstolen som massmedium för folket

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Britt Liljewall som diskuterar de allmänna kungörelsernas funktion i 1700-talets samhälle. lKungörelsesystemet var under flera århundraden det viktigaste mediet för överhetens information till befolkningen i Sverige.

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Taggar:

Kommunikation och information

Propaganda

Censur och yttrandefrihet

Spara som favorit

24:08

Massmedia och dagstidningar - dess historia och funktion idag

Pedagogisk genomgång (24:08 min) av SO-läraren Björn Andersson som berättar om massmedia och dagstidningar ur olika perspektiv. Här berörs mediernas historia och dess funktion och användning idag.

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Mediernas uppbyggnad och funktion

Taggar:

Postväsende

Boktryckarkonsten

Tidningens historia

Kommunikation och information

Spara som favorit

Alkemi - en historia om både genier och dårar

På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en essä om alkemins historia. Många har försökt framställa guld, men ingen har lyckats. I alkemins historia dyker både genier och dårar upp...

Kategorier:

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Ockulta inriktningar

Taggar:

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Alkemi

Spara som favorit

James Cook - från Whitby till världens ände

Artikel (5 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om James Cook. Genom sina expeditioner blev James Cook en av världens mest berömda upptäcktsresande. Under två av dessa deltog de svenska naturforskarna Daniel Solander och Anders Sparrman, båda lärjungar till Carl von Linné. Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Kategorier:

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Upptäckare och upptäcktsresor

Sjöfart

Kolonisation och kolonialism

James Cook

Spara som favorit

3:56

Idéer under 1500-talet och 1600-talet som leder fram till upplysningen

Kort genomgång (3:56 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om idéer under 1500-talet och 1600-talet som leder fram till upplysningen. Här berörs bl.a. vetenskapliga revolutionen och andra orsaker som gör att upplysningen kommer igång.

Kategorier:

Nya tidens huvudlinjer

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Upplysningen

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Taggar:

Idéhistoria

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Vetenskapliga revolutionen

Spara som favorit

15:01