M
Kategori
En man med en penna vid ett ritbord intill ett fönster. 1600-talsmotiv.

Under nya tiden växte en ny världsbild fram. Jordens naturlagar bestämdes inte längre av Gud utan istället av naturvetenskapliga lagar. Målning gjord av Jan Vermeer van Delft (ca 1632-1675).

Vetenskap och teknik 1500-1776

klocka
Lästid 5 minuter

En ny världsbild tar form

Nya tiden var en tid av stora förändringar. Under 1500-talet hade idén om en ny världsbild börjat växa fram där jorden inte längre betraktades som centrum i universum. Himlakropparnas rörelser och jordens naturlagar var inte fastställda av Gud utan följde istället naturvetenskapliga lagar. Bibeln betraktades alltmer som en bok om människans förhållande till Gud – inte som en uppslagsbok om hur naturen fungerar. Naturens värld blev nu vetenskapens fält. Den nya tidens vetenskapsmän förlitade sig därmed mer på resultat från experiment än på filosofiska teorier från antika författare och religiösa tänkare.

En ny världsbild tar form

Nya tiden var en tid av stora förändringar. Under 1500-talet hade idén om en ny världsbild börjat växa fram där jorden inte längre betraktades som centrum i universum. Himlakropparnas rörelser och jordens naturlagar var inte fastställda av Gud utan följde istället naturvetenskapliga lagar. Bibeln betraktades alltmer som en bok om människans förhållande till Gud – inte som en uppslagsbok om hur naturen fungerar. Naturens värld blev nu vetenskapens fält. Den nya tidens vetenskapsmän förlitade sig därmed mer på resultat från experiment än på filosofiska teorier från antika författare och religiösa tänkare.

ANNONS

ANNONS

Kyrkans maktmonopol minskar och naturvetenskapen vinner mark

I samband med reformationen minskade kyrkans makt över vad folk tyckte och tänkte. Med hjälp av boktryckarkonsten kunde dessutom nya idéer nå ut till folkets breda massa. Allteftersom kyrkans maktmonopol över människornas världsbild avtog, kunde allt fler ägna sig åt vetenskapliga experiment utan att behöva riskera att bli bränd på bål. Detta gällde framförallt i de protestantiska länderna i Nordeuropa som hade genomgått reformationen. Den nya tiden blev därför den moderna vetenskapens genombrottstid. De vetenskapliga framstegen skulle senare utgöra en viktig bakgrundsfaktor till den idéströmning som vi kallar upplysningen som växte fram under 1700-talet.

Uppfinningar och vetenskapsmän

Under nya tiden uppfanns och utvecklades också flera nya instrument, däribland teleskopet och mikroskopet. Med hjälp av den nya tekniken kunde människan utforska både himlen och sig själv. Flera nya forskningsområden uppkom därför under den här tiden.

I takt med att kyrkans kunskapsmonopol avtog under 1600-talet och 1700-talet, började allt fler att ägna sig åt vetenskapliga experiment. Målning gjord av Joseph Wright (1734-1797).

Många av de vetenskapsmän som levde under perioden blev berömda för sina upptäckter. Några av de mest kända är Nicolaus Copernicus (1473-1543), Tycho Brahe (1546-1601), Galileo Galilei (1564-1642) och Isaac Newton (1642-1727).

Manufakturer och järnbruk

Även industrin utvecklades i många av de europeiska länderna. Under 1600-talet ökade antalet manufakturer (små fabriker) och järnbruk, och vid mitten av 1700-talet hade den industriella revolutionen kommit igång i Storbritannien.

ANNONS

ANNONS

Sjöfarten utvecklas

Den vetenskapliga och tekniska utvecklingen påverkade även handeln. I slutet av 1400-talet hade fartygen blivit större och kunde bära fler segel än tidigare. Navigeringskonsten hade också utvecklats – kompassen anpassades till sjöfart och kartorna blev mer exakta. Dessutom visste man nu att jorden var rund. De vetenskapliga och tekniska framstegen som gjorts var därför en viktig förutsättning för upptäcktsresorna, den ökade fjärrhandeln och koloniseringen av andra kontinenter som inleddes vid nya tidens början och som fortgick under hela perioden.

Stora skogsområden skilde ofta bygderna åt. Del från en målning gjord av Józef Chełmoński (1849-1914).

Att resa landvägen

Men det var inte bara till havs som kommunikationerna förbättrades. De nya nationalstaterna som växte fram i Europa under 1500- och 1600-talen byggde på en central förvaltning (en stark statsmakt) som hade till uppgift att kontrollera och hålla ihop riket. Därmed ökade också behovet av bra kommunikationer inom landet. Vägarna och postväsendet byggdes därför ut under perioden. På det sättet förbättrades också förbindelserna mellan länderna. Staten såg dessutom till att det fanns gästgiverier och skjutsställen utplacerade längs med de viktigaste resvägarna.

De olika sätten att resa hade dock inte förändrats speciellt mycket sedan medeltiden. Att färdas landvägen tog fortfarande lång tid och var vanligtvis lika obekvämt och strapatsrikt som tidigare. Vatten band samman bygderna och viktiga landsdelar medan landmassorna i form av stora skogsområden och berg skilde dem åt. Det bästa var därför att låta sig transporteras sjövägen då det var, billigare, säkrare och i många fall smidigare än landburna transporter. Det var först en bit in på 1800-taletjärnvägar började byggas som resandet på land blev snabbare och bekvämare än resandet till sjöss.
 

Avgränsare

Ord och begrepp

Central förvaltning: Att landet styrs från ett gemensamt centrum, ofta huvudstaden, där staten har sina viktigaste myndigheter och ledning. Den centrala förvaltningen ser till att lagar följs, att skatter samlas in och att beslut som gäller hela landet tas på ett och samma ställe. På 1500- och 1600-talen växte detta fram i många europeiska länder som en del i att bygga starkare stater med mer kontroll över sitt territorium och sina invånare.

Experiment: Praktiska tester eller undersökningar som görs för att ta reda på hur något fungerar.

Filosofisk teori: En idé om hur världen fungerar, ofta baserad på tänkande och inte på vetenskapliga bevis.

Förbindelser: Möjligheter att ta sig mellan olika platser, till exempel genom vägar, broar eller sjövägar.

Gästgiveri: Ett slags värdshus där resande kunde äta, vila och byta häst.

Industriella revolutionen: En tid då man började använda maskiner för att tillverka saker, vilket ledde till enorma förändringar i samhället.

Järnbruk: Industri där man tillverkar järn ur malm, ofta med hjälp av vattenkraft och ugnar.

Kommunikationer: Sätt att resa eller skicka information, till exempel via vägar, post eller sjöfart.

Kyrkans maktmonopol: När kyrkan hade ensam makt över vad människor fick tro och tycka.

Manufaktur: En tidig typ av fabrik där många arbetare tillverkade varor för hand eller med hjälp av enkla maskiner.

Navigation: Konsten att hitta rätt väg till sjöss med hjälp av kompass, kartor och andra hjälpmedel.

Naturvetenskapliga lagar: Regler i naturen som förklarar hur allt fungerar, till exempel gravitationen.

Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Reformationen: En religiös förändringsrörelse på 1500-talet som bröt den katolska kyrkans makt i flera europeiska länder och skapade protestantiska kyrkor. I länder som genomförde reformationen innebar det främst att kyrkans organisation och detaljer kring kristendomens utförande förändrades, t.ex. riter, regler och andra praktiska detaljer.

Vetenskapsman (vetenskapsperson): En person som arbetar med att undersöka och förstå hur världen fungerar med hjälp av vetenskapliga metoder.
 

ANNONS

ANNONS

Intressanta fakta om periodens vetenskap, teknik och kommunikationer

Visste du att:

  • Christopher Polhem (1661-1751) är en av Sveriges främsta vetenskapsmän och uppfinnare. ”En sådan man föds bara en gång på flera hundra år”, sa Karl XII en gång om Polhem. Polhem hade ett enormt minne. Han behövde bara se en maskin en gång för att själv kunna bygga en. Under sin livstid presenterade Polhem 114 uppfinningar. Nuförtiden är nog Polhem nog mest känd för sitt hänglås. Polhemslåset blev känt i hela Europa. Liknande lås finns att köpa än idag. Idén med låset var att nyckeln förs in i låset underifrån och sitter kvar så länge låset är öppet. Eftersom hakarna och plåtarna inne i låset går att kombinera på många olika sätt, kan man tillverka lås som är olika.
     
  • Vitus Bering, den danske upptäcktsresanden, var den som 1728 upptäckte sundet mellan Amerika och Asien – det sund som idag bär hans namn. Innan han kunde åka över sundet tvingades han och hans besättning att frakta material till båtarna från S:t Petersburg, genom Sibirien till Stilla havet. Denna resa tog tre år.
     
  • År 1752 visade amerikanen Benjamin Franklin att blixten var en form av elektricitet genom att släppa upp en drake under ett åskväder. Drakens lina ledde elektricitet till en nyckel av metall som satt fast vid marken. Gnistor från nyckeln visade att den blev elektriskt laddad.
     
  • 1767 presenterade arkitekten Carl Johan Cronstedt sin första kakelugn. Den var uppbyggd med ett system av kanaler som värmen cirkulerade genom. Nu kunde några brasor hålla värmen i ett rum under en hel dag. Märkligt nog spreds inte denna revolutionerande uppfinning till övriga Europa trots att Sverige fick rykte om sig att ha Europas bäst uppvärmda bostäder.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. På vilket sätt växte en ny världsbild fram?
     
  2. Den nya tiden blev den moderna vetenskapens genombrottstid. Varför?
     
  3. Ge exempel på uppfinningar och teknisk utveckling som gjordes under nya tiden.
     
  4. Varför och på vilka sätt förbättrades kommunikationerna till lands under perioden?

Ta reda på:

  1. Nämn några kända vetenskapsmän från perioden och ta reda på vad de är mest kända för.

Diskutera:

  1. Tre uppfinningar som har förändrat världen är boktryckarkonsten, krutet och kompassen. Förklara.
     

M  LÄS MER: Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

M  LÄS MER: Naturvetenskapliga revolutionen

M  LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

M  LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

M  LÄS MER: Bakgrunden till de europeiska upptäcktsresorna på 1400-talet

L  LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar

L  LÄS MER: Teknikhistoria

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
 

Litteratur:
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995


FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Kartor

Sidan uppdaterad: 7 augusti 2025
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Falukorv och kopparmalm

av: Dalarnas museum
Mellanstadiet

Hur hör falukorven ihop med stormaktstidens gruvdrift?

+ Läs mer

Ett livsfarligt tryck

av: Tumba bruksmuseum
Högstadiet

Skulle du riskera livet för ett jobb?

+ Läs mer

Sveriges historia

av: Statens historiska museer
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.

+ Läs mer

Krigsskeppet Solen

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionen utgår från det svenska örlogsfartyget Solen som, helt enligt reglementet, sprängdes år 1627 av sin egen skeppare därför att polska soldater och sjömän höll på att erövra skeppet.

+ Läs mer

Artiklar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

M
Forntida glasblåsare

Glasets historia

av: Jan-Olof Fallström
2024-01-05
klocka Lästid 8 minuter

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan kommer järn och andra metaller på första plats - men sedan? Här kan vi diskutera länge, men glas måste komma högt på en sådan lista...

+ Läs mer

M
Copernicus världsbild

En ny världsbild - den heliocentriska

av: Lars Hildingson
2023-09-10
klocka Lästid 5 minuter

Alla har väl funderat över hur universum egentligen är uppbyggt. Tar det slut någonstans? Vad kommer i så fall sedan? I äldre tider visste människor inte mycket om världen de levde i. De visste inte att vår jord är ett klot som går i en bana runt solen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Vattenkvarnar och vattenhjul

av: Kaj Hildingson
2023-02-19
klocka Lästid 9 minuter

Vattenhjulet drivs runt av strömmande vatten. Genom att sätta en axel på hjulet kan den roterande rörelsen överföras till något annat, exempelvis en kvarnsten. Därmed var en viktig uppfinning gjord...

+ Läs mer

M

Östersjön - Sveriges viktigaste vattenväg

av: Lars Hildingson
2022-11-13
klocka Lästid 6 minuter

Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra grannländer: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen, Tyskland och Danmark. Vägarna från Östersjön ut mot världshaven går mellan de danska öarna Fyn och Själland och genom Öresund - vattnet mellan Sverige och Danmark. Under 1900-talets sista år byggdes en bro över Öresund. En motorväg och en järnväg korsar nu den urgamla vattenvägen. Rullande hjul konkurrerar med vattenfarkosterna...

+ Läs mer

M

Kemins historia

av: Lars Hildingson
2022-09-24
klocka Lästid 19 minuter

Under 1700-talet växte den moderna kemin fram. Men kemins historia började egentligen långt innan dess. Redan under antiken ägde man kunskap om avancerade kemiska processer (dock utan att kunna förklara varför de ägde rum). Under medeltiden utvecklades den s.k. alkemin som kan ses som ett slags hopkok av vetenskap, religion och magi. Det var dock ur denna tidiga kemin och dess metoder som den moderna kemin växte fram. I den här artikeln kan du läsa om kemins tidiga rötter och utveckling fram till idag - från alkemi till högteknologisk kemiindustri...

+ Läs mer

S

Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige

av: Torbjörn Nilsson
2022-06-27
klocka Lästid 4 minuter

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...

+ Läs mer

M

Propagandans historia

av: Kaj Hildingson
2022-04-29
klocka Lästid 24 minuter

Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...

+ Läs mer

M

Sveriges första spionnät

av: Herman Lindqvist
2021-10-24
klocka Lästid 5 minuter

Några veckor före jul 1620 kom rapporter från kontinenten: Kejsarens trupper, ledda av fältherren Tilly, hade fallit in i Böhmen och besegrat Fredrik av Pfalz vid Vita berget utanför Prag. Böhmen katoliserades och den spanske härföraren Spinola ryckte med en stor armé upp genom Rhendalen. Nyheterna oroade makthavarna i Stockholm. Sverige hade nu redan ett visserligen glest, men fungerande spionnät i norra och östra Europa, personer anställda for att hålla ögonen och öronen öppna för svenska statens räkning. Regelbundet kom rapporter från Ryssland, Ukraina och Polen skrivna av agenter placerade i Moskva och Novgorod, Pskov, Kexholm, Narva, Dorpat, Reval, Riga och Danzig. De flesta av rapportörerna var utlänningar med begränsade uppgifter, de var inte diplomater...

+ Läs mer

M

Vitus Bering i Sibirien – kamp mot kyla och polarrävar

av: Kaj Hildingson
2021-07-29
klocka Lästid 15 minuter

”I tio år förbereddes detta stora företag och tio timmar användes till dess huvudsakliga mål”. Så skrev en tysk forskare sedan en rysk expedition år 1741 till sist nått sitt mål och från Sibirien ankrat vid en ö i norra Nordamerika. Men expeditionens ledare Vitus Bering gav redan efter några timmar order om att segla tillbaka trots alla år och ansträngningar forskningsfärden kostat. Trots misslyckandet i Nordamerika ledde Berings upptäckter i Sibirien till att Ryssland till slut lyckades uppfylla en många hundra år gammal dröm...

+ Läs mer

M

Nordostpassagen och döden i Arktis

av: Kaj Hildingson
2021-07-20
klocka Lästid 9 minuter

År 1871 upptäckte den norske säljägaren Elling Carlsen en hydda på ögruppen Novaja Zemlja norr om Ryssland. En gryta hängde fortfarande över den öppna eldstaden, och en klocka stod lutad mot en vägg. Böcker, vapen och hushållsföremål låg strödda här och där. Ingen var hemma, men det var inte så konstigt. Hyddan hade stått övergiven i 274 år. Carlsen hade upptäckt den plats där holländaren Willem Barents tvingats övervintra med sin besättning i slutet av 1500-talet. Barents hade letat efter Nordostpassagen - sjövägen från Europa till Kina norr om Ryssland. Liksom många andra kom Barents aldrig tillbaka...

+ Läs mer

M

Sökandet efter Nordvästpassagen ledde till kolonisation av Nordamerika

av: Kaj Hildingson
2021-07-18
klocka Lästid 16 minuter

Nordvästpassagen kallades den sjöväg till Asiens rikedomar som många européer hoppades finna norr om Amerika. Men de som sökte efter Nordvästpassagen stoppades gång på gång av ismassor. Många upptäckare försvann spårlöst och kom aldrig tillbaka Trots detta fortsatte sökandet i århundraden. Efter mer än fyrahundra år lyckades en norrman hitta passagen - det visade sig att det tog tre år att ta sig igenom...

+ Läs mer

M

Vasco da Gama hittar sjövägen till Indien

av: Kaj Hildingson
2021-04-09
klocka Lästid 19 minuter

- Måtte djävulen ta dig. Varför kommer ni hit? Den hälsningen mötte portugisen Vasco da Gama som med sin expedition efter många månader nått fram till Indiens västkust. De arabiska köpmän som handlade här fruktade att européerna skulle ta över den lönande handeln över Indiska oceanen. Köpmännens oro skulle bekräftas – något som till stor del berodde på att européernas skepp var hopspikade medan arabernas fartyg var hopsydda med tråd...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Columbus - resan som förändrade världshistorien, del 3: Hjälte eller förslavare?

av: Kaj Hildingson
2021-04-08
klocka Lästid 13 minuter

Columbus första resa år 1492 är en av de viktigaste i världshistorien. Färden ledde till att Amerika fästes i det europeiska medvetandet. Andra européer hade nått Amerika före Columbus; vikingar som Leif Eriksson med säkerhet och kanske andra också. Newfoundland i Nordamerika, t ex, kallades "Kungen av Portugals land" i mitten av 1400-talet. Men Columbus var den som verkligen hamrade in att det på andra sidan Atlanten fanns land som relativt enkelt gick att nå med fartyg...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Columbus - resan som förändrade världshistorien, del 2: Guldtörsten leder till blodbad

av: Kaj Hildingson
2021-04-08
klocka Lästid 19 minuter

När Columbus återvände till Spanien efter sin första resa till Amerika firades han som en hjälte. Men han hade för vana att överdriva hur mycket guld han sett och hur bra det gick i kolonin på andra sidan Atlanten. I själva verket höll urinvånarna på att utrotas och kolonisterna avskydde Columbus som de kallade ”Flugornas herre”. Till slut fick Spaniens kungapar reda på sanningen och Columbus slogs i järn...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Columbus - resan som förändrade världshistorien, del 1: Tobak och hängmattor istället för guldstäder

av: Kaj Hildingson
2021-04-05
klocka Lästid 23 minuter

1492 landsteg Christofer Columbus på en ö i Västindien. Han hade just placerat en ny kontinent (Amerika) på kartorna. Columbus resa skulle förändra världen och påverka miljoner människor på gott och ont. Men själv trodde Columbus att han nått ett helt annat mål - ett mål som tagit åratal att uppnå - och skulle aldrig erkänna vad han verkligen gjort...

+ Läs mer

M

Påskön - en historia om miljöförstöring och överexploatering av naturresurser

av: Magnus Västerbro
2021-03-24
klocka Lästid 10 minuter

Omkring år 1200 anlände en grupp människor från Polynesien till en obebodd ö långt ute i sydöstra Stilla havet. Att de påträffat land och hamnat just där, är i sig ett mirakel eftersom ön omges av hundratals mil öppet hav vilket gör den till en av de mest avlägsna platserna på jorden. Men nu hade människan satt sin fot även där. I och med det var också Påskön (som den senare kom att kallas) befolkad. Vad som sedan hände kan liknas vid ett koncentrat av hela mänsklighetens historia, eller åtminstone av dess mörka sidor. Påsköns historia är en berättelse om överexploatering av naturresurser, krig och miljöförstöring. Och liksom så ofta annars saknas tankar på hållbar utveckling, dvs. vilka följder deras livsmönster skulle få för dem själva och de efterkommande generationerna på ön...

+ Läs mer

M

Bartolomeu Diaz och vägen runt Afrikas sydspets

av: Kaj Hildingson
2021-03-21
klocka Lästid 10 minuter

I åratal letade portugiserna i slutet av 1400-talet efter sjövägen runt södra Afrika till Indien. Men det krävdes en flera dagar lång storm för att Bartolomeu Diaz (ca 1450-1500) till slut skulle hitta vägen. Då tvingade besättningen honom att vända hemåt istället för att fortsätta mot Indien. Trots att vägen var funnen tog det omkring tio år innan Portugal skickade ut en ny expedition. Då hade redan Spanien hunnit förklara att deras utsände hittat en helt annan sjöväg till Indien...

+ Läs mer

M

Bakgrunden till de europeiska upptäcktsresorna på 1400-talet

av: Kaj Hildingson
2021-03-18
klocka Lästid 4 minuter

I början av 1400-talet fanns det åtminstone åtta civilisationer som hade utforskat och kartlagt delar av sin omvärld. De åtta civilisationerna var Kina, Japan, Polynesierna i Stilla havet, Indien, aztekernas i Mexiko, Inkariket i Peru, arabvärlden och Europa. Om någon vid denna tidpunkt skulle ha gissat vilken av dessa kulturer som skulle upptäcka de vägar som kom att binda samman dessa åtta till ett handelsområde är det ytterst osannolikt att det kristna Europa skulle ha utpekats. Ändå skulle det bli européerna som gjorde det, mot alla odds. De var instängda av Atlanten i väster och det muslimska väldet i öster. I söder fanns det svårgenomträngliga Afrika...

+ Läs mer

M

Peter Forsskål i Arabia Felix

av: Kaj Hildingson
2021-02-17
klocka Lästid 3 minuter

Den arabiska halvöns södra del var okänd för européerna långt in på 1900-talet. Det hade flera orsaker. Ett ogästvänligt landskap och en ibland fientlig inställning till kristna spelade en roll. Dessutom fanns det inga handelsvägar här att utforska. Inte förrän stora oljefyndigheter upptäcktes blev det intressant att satsa belopp på utforskning. Ett av de första försöken att kartlägga Arabiska halvöns okända delar var nordiskt. År 1761 gav sig Peter Forsskål (1732-1763) iväg mot södra delen av Arabiska halvön. Forsskål var lärjunge till Carl von Linné och en av många elever som den store vetenskapsmannen sände ut i världen...

+ Läs mer

M

Fet-Mats - gruvdrängen som blev turistattraktion

av: Carl-Henrik Larsson
2020-10-13
klocka Lästid 16 minuter

I december 1719 gjorde några arbetare i Falu koppargruva en obehaglig upptäckt 150 meter nere under marken. Då vattnet rann bort från ett gruvschakt som inte använts på länge, fann de liket av en ung man klädd i lite äldre arbetskläder. Kroppen var lemlästad och saknade ben, men var i övrig helt välbevarad. Han såg ut att ha omkommit nyligen. Vem var han? Det hela var ett mysterium eftersom ingen saknades och ingen i gruvan kände igen honom. Efter att ha blivit en snackis bland faluborna blev han till slut identifierad som Mats Israelsson eller ”Fet-Mats” som han kallades eftersom han var ovanligt stor och stark. Fet-Mats hade försvunnit i samband med ett mindre gruvras 42 år tidigare. Men varför var han så välbevarad? I den här artikeln kan du läsa historien om Fet-Mats gruvliga öde - från gruvlik till makaber turistattraktion...

+ Läs mer

M

Galileo Galilei - mekanikens och astronomins banbrytare

av: Kaj Hildingson
2020-09-29
klocka Lästid 18 minuter

När listorna på tidernas största forskare ska göras upp brukar italienaren Galileo Galilei (1564-1642) räknas till de främsta. Han har kallats den moderna vetenskapens fader och gjorde en lång rad upptäckter inom astronomi, fysik och många andra områden. Galilei insåg att teorier måste bevisas genom noggranna experiment. Trots alla sina lysande upptäckter och experiment är Galilei mest känd för ett försök han aldrig genomförde och några ord han aldrig sa...

+ Läs mer

M

Carl von Linné - hur naturen systematiserades

av: Kaj Hildingson
2020-09-27
klocka Lästid 16 minuter

Du och alla andra levande människor tillhör arten Homo sapiens. Den som 1758 gav vår art det namnet var Sveriges genom tiderna mest berömde vetenskapsman – Carl von Linné. Han gav också tusentals andra arter från växt- och djurriket latinska namn enligt ett system han själv kommit på. "Har det sedan Skapelsen skett ett liknande namngivningsarbete", skrev en samtida beundrare. Linné kom också på ett sätt att bestämma till vilka grupper olika växter hörde. Systemet används än idag och alla nyupptäckta arter får namn och klassificeras enligt det...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om papprets historia

av: Göran Tivenius
2020-09-26
klocka Lästid 4 minuter

Pappret uppfanns i Kina omkring 100 e.Kr och spreds under 600-talet till Japan och under 700-talet till araberna. I samband med korstågen på 1100-talet kom européerna i kontakt med tillverkningen av papper och tog kunskapen med sig till Europa. Genom boktryckarkonsten i slutet av medeltiden ökade efterfrågan stort på papper i samhället...

+ Läs mer

M

William Harvey och upptäckten av blodomloppet

av: Kaj Hildingson
2020-09-24
klocka Lästid 11 minuter

Fram till 1600-talet var forskarna osäkra på hur blodet färdades runt i kroppen. Läkarna trodde att vissa ådror sög upp blodet och att nytt blod ständigt bildades i levern. Den som kartlade blodomloppet var engelsmannen William Harvey, en hetlevrad forskare som i yngre dagar drog fram sin kniv vid minsta anledning. Harveys upptäckter sågs med misstro av andra läkare i Europa och godtogs inte förrän omkring femtio år efter det att de lagts fram. Det fanns också ett stort problem med Harveys upptäckt, ett problem han inte kunde lösa...

+ Läs mer

M

Leonardo da Vinci - det rastlösa geniet

av: Kaj Hildingson
2020-09-23
klocka Lästid 23 minuter

Säkert har du någon gång sett ett porträtt av en mörkklädd leende kvinna med händerna i knät. Bakom kvinnan breder ett landskap ut sig, disigt som sett på långt håll. Kanske vet du också att porträttet heter "Mona Lisa" och betraktas som världens mest kända tavla. Porträttet är målat av Leonardo da Vinci (1452-1519), ett av alla tiders mest mångsidiga genier. Under sin livstid arbetade han som målare, bildhuggare, ingenjör, uppfinnare, kartritare och naturforskare...

+ Läs mer

Länkar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi
Äldre man som arbetar i en verkstad med en borr på en bräda. Olika verktyg och redskap ligger på hans arbetsbord.

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Hi
Några vetenskapsmän som håller föredrag för Ludvig XIV. De har med sig en jordglob.

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Hi
Kung Ludvig XIV stående på en trapp med tjänare och vakter runt om honom. Han är i bildens absoluta fokus.

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

Hi
1600-talsastronom spom läser en bok i skenet av ettstearinljus, Han vilar ena handen på en jordglob.

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Hi
Guatav Vasa rider in i Stockholm. Folket jublar.

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Hi
Karl V Gustav sitter på sin häst och blicjar ut över striderna på lilla bälts isar.

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Hi
Två förnäma herrar med en dam i centrum som sitter vid ett piano.

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Hi
En flerhövdad antik gatulyckta som lyser upp omgivningen i staden.

Upplysningen

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...

Hi
Bybor som samlats utanför ett värdshus. Vinterlandskap med snöbollsväder i solnedgång.

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Hi
Ostindiefarare i Stockholms hamn på 1700-talet.

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi
Två stora tredäckade slagskepp i strid. Båda skeppen avfyrar varsin bredsida med alla sina kanoner. Rök, splitter och kaos på bilden.

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Hi
Folk trängs på plattformen vid sidan av ett inkommet ånglok. Röken ligger tät under taket på vänthallen.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Hi
Astronaut i rymddräkt som står i sanden på månen. Horisonten är svart i bakgrunden.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

Sh

Medier och kommunikation

Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.

Relaterade taggar

Hi
Bild saknas

Uppfinningar

Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...

Hi
Kvinna som läser tidningen.

Kommunikation och information

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...

Re
Jordglob

Världsbild

En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...

Hi
Smedja

Järnhantering

Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...

Hi
Boktryckeri

Boktryckarkonsten

Den moderna tekniken att trycka böcker uppfanns i Europa av Johann Gutenberg vid mitten av 1400-...

Hi
Häst och vagn

Resor och transporter

Människan har varit på resande fot genom hela historien. Men det är först de senaste hundra årens...

Hi
postryttare

Postväsende

Postordning infördes i Sverige 1636 på initiativ av Axel Oxenstierna. Den innebar att det skulle...

Hi
vetenskapspersoner

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

Hi
Sjjärnkikare

Astronomi

Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och universum. Ämnet astronomi är enormt stort och...

Hi
propagandaposter nsdap

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...

Hi
Hänglås

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

Hi
Carl von Linné

Carl von Linné

Naturvetaren och botanikern Carl von Linné (1707-1778) är Sveriges mest kände vetenskapsperson...

Hi
Bild saknas

Transportmedel

Att transportera innebär att förflytta personer, djur eller varor från en plats till en annan....

Hi
Tidningsläsare

Tidningens historia

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...

Hi
Alkemi

Alkemi

Alkemi var en äldre kemisk verksamhet, halvt vetenskaplig och halvt magisk, som bland annat gick ut...

Hi
Fartyg

Upptäckare och upptäcktsresor

En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...

Hi
Porträtt

Leonardo da Vinci

Leonardo di ser Piero da Vinci (1452-1519), mest känd som bara Leonardo da Vinci, föddes i Toscana...

Hi
Galileo

Vetenskapliga revolutionen

1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen...

Hi
Porträtt

Isaac Newton

Isaac Newton (1642-1727) är en av världshistoriens mest berömda och inflytelserika matematiker och...

Hi
Polhem

Christopher Polhem

Christopher Polhem (1661-1751) är en av Sveriges främsta vetenskapspersoner och uppfinnare genom...

Hi
Vapensmedja

Valloner

Kring mitten av 1600-talet kom ett par tusen valloner till Sverige. De hade flyttat från...

Hi
Tidning

Ordinari Post Tijdender

Ordinari Post Tijdender, med dess senare efterkommande Post- och Inrikes Tidningar, var en tidning...

Hi
Porträtt

Erik Dahlbergh

Erik Dahlbergh (1625-1703) var en fästningsarkitekt, strateg och tecknare av stormaktstidens slott...

Hi
Porträtt

Olof Rudbeck d.ä.

Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) var en mångsysslande professor i Uppsala som i ett halvsekel...

Hi
Anders Celsius

Anders Celsius

Vetenskapsmannen Anders Celsius (1701-1744) blev liksom hans far professor i astronomi vid Uppsala...

Hi
Porslinstillverkning

Manufakturer

Manufakturer var statsstödda fabriker utanför skråsystemet. Några av de mest kända var belägna i...

Hi
koppargruvan

Svensk koppar under stormaktstiden

Koppar utgjorde Sveriges viktigaste exportvara under 1600-talets första hälft. Med centrum i Falu...

Hi
Galileo Galilei

Galileo Galilei

Galileo Galilei (1564-1642) kallas ibland den moderna vetenskapens fader. Galilei insåg att teorier...

Ge
globalt rutnät

Longitud och latitud

Om du tittar på en jordglob eller en karta ser du att den är täckt av ett gradnät. En del linjer...

Hi
karta

Naturvetenskap och upplysning i 1700-talets Sverige

Tidens materialism och nyttotänkande lade grunden till ett uppsving för astronomi, fysik, kemi,...

Hi
Universitetsbibliotek

Universitet

Universitetens tidiga historia i Sverige präglas av de två lärosätena i Uppsala och Lund vars syfte...

Hi
bönder

Industriella revolutionens orsaker

Den industriella revolutionen började i Storbritannien. Under 1700-talet växte folkmängden,...

Hi
stad

Städernas historia

2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...

Hi
Forntida stridsvagn

Teknikhistoria

Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...

Hi
Skolmaterial i historia

Skolmaterial om historia

Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....

Hi
Porträtt

Tycho Brahe

Tycho Brahe (1546-1601) räknas som den främste astronom som levat innan teleskopet uppfanns. Han är...

Hi
Porträtt

Nicolaus Copernicus

Polacken Nicolaus Copernicus (1473-1543) är en av grundarna till den moderna astronomin. Alltsedan...

Hi
Porträtt

Johannes Kepler

Den tyske vetenskapsmannen Johannes Kepler (1571-1630) anses som en av de främsta astronomerna...