M

Under nya tiden växte en ny världsbild fram. Jordens naturlagar bestämdes inte längre av Gud utan istället av naturvetenskapliga lagar. Målning gjord av Jan Vermeer van Delft (ca 1632-1675).

Vetenskap och teknik 1500-1776

En ny världsbild tar form

Nya tiden var en tid av stora förändringar. Under 1500-talet hade idén om en ny världsbild börjat växa fram där jorden inte längre betraktades som centrum i universum. Himlakropparnas rörelser och jordens naturlagar var inte fastställda av Gud utan följde istället naturvetenskapliga lagar. Bibeln betraktades alltmer som en bok om människans förhållande till Gud – inte som en uppslagsbok om hur naturen fungerar. Naturens värld blev nu vetenskapens fält. Den nya tidens vetenskapsmän förlitade sig därmed mer på resultat från experiment än på filosofiska teorier från antika författare och religiösa tänkare.

En ny världsbild tar form

Nya tiden var en tid av stora förändringar. Under 1500-talet hade idén om en ny världsbild börjat växa fram där jorden inte längre betraktades som centrum i universum. Himlakropparnas rörelser och jordens naturlagar var inte fastställda av Gud utan följde istället naturvetenskapliga lagar. Bibeln betraktades alltmer som en bok om människans förhållande till Gud – inte som en uppslagsbok om hur naturen fungerar. Naturens värld blev nu vetenskapens fält. Den nya tidens vetenskapsmän förlitade sig därmed mer på resultat från experiment än på filosofiska teorier från antika författare och religiösa tänkare.

ANNONS

ANNONS

Kyrkans maktmonopol minskar och naturvetenskapen vinner mark

I samband med reformationen minskade kyrkans makt över vad folk tyckte och tänkte. Med hjälp av boktryckarkonsten kunde dessutom nya idéer nå ut till folkets breda massa. Allteftersom kyrkans maktmonopol över människornas världsbild avtog, kunde allt fler ägna sig åt vetenskapliga experiment utan att behöva riskera att bli bränd på bål. Detta gällde framförallt i de protestantiska länderna i Nordeuropa som hade genomgått reformationen. Den nya tiden blev därför den moderna vetenskapens genombrottstid. De vetenskapliga framstegen skulle senare utgöra en viktig bakgrundsfaktor till den idéströmning som vi kallar upplysningen som växte fram under 1700-talet.

Uppfinningar och vetenskapsmän

Under nya tiden uppfanns och utvecklades också flera nya instrument, däribland teleskopet och mikroskopet. Med hjälp av den nya tekniken kunde människan utforska både himlen och sig själv. Flera nya forskningsområden uppkom därför under den här tiden.

I takt med att kyrkans kunskapsmonopol avtog under 1600-talet och 1700-talet, började allt fler att ägna sig åt vetenskapliga experiment. Målning gjord av Joseph Wright (1734-1797).

Många av de vetenskapsmän som levde under perioden blev berömda för sina upptäckter. Några av de mest kända är Nicolaus Copernicus (1473-1543), Tycho Brahe (1546-1601), Galileo Galilei (1564-1642) och Isaac Newton (1642-1727).

Manufakturer och järnbruk

Även industrin utvecklades i många av de europeiska länderna. Under 1600-talet ökade antalet manufakturer (små fabriker) och järnbruk, och vid mitten av 1700-talet hade den industriella revolutionen kommit igång i Storbritannien.

Sjöfarten utvecklas

Den vetenskapliga och tekniska utvecklingen påverkade även handeln. I slutet av 1400-talet hade fartygen blivit större och kunde bära fler segel än tidigare. Navigeringskonsten hade också utvecklats – kompassen anpassades till sjöfart och kartorna blev mer exakta. Dessutom visste man nu att jorden var rund. De vetenskapliga och tekniska framstegen som gjorts var därför en viktig förutsättning för upptäcktsresorna, den ökade fjärrhandeln och koloniseringen av andra kontinenter som inleddes vid nya tidens början och som fortgick under hela perioden.

ANNONS

ANNONS

Stora skogsområden skilde ofta bygderna åt. Del från en målning gjord av Józef Chełmoński (1849-1914).

Att resa landvägen

Men det var inte bara till havs som kommunikationerna förbättrades. De nya nationalstaterna som växte fram i Europa under 1500- och 1600-talen byggde på en central förvaltning (en stark statsmakt) som hade till uppgift att kontrollera och hålla ihop riket. Därmed ökade också behovet av bra kommunikationer inom landet. Vägarna och postväsendet byggdes därför ut under perioden. På det sättet förbättrades också förbindelserna mellan länderna. Staten såg dessutom till att det fanns gästgiverier och skjutsställen utplacerade längs med de viktigaste resvägarna.

De olika sätten att resa hade dock inte förändrats speciellt mycket sedan medeltiden. Att färdas landvägen tog fortfarande lång tid och var vanligtvis lika obekvämt och strapatsrikt som tidigare. Vatten band samman bygderna och viktiga landsdelar medan landmassorna i form av stora skogsområden och berg skilde dem åt. Det bästa var därför att låta sig transporteras sjövägen då det var, billigare, säkrare och i många fall smidigare än landburna transporter. Det var först en bit in på 1800-taletjärnvägar började byggas som resandet på land blev snabbare och bekvämare än resandet till sjöss.

LÄS MER: Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

LÄS MER: Naturvetenskapliga revolutionen

LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

ANNONS

ANNONS

Intressanta fakta om periodens vetenskap, teknik och kommunikationer

Visste du att:

  • Christopher Polhem (1661-1751) är en av Sveriges främsta vetenskapsmän och uppfinnare. ”En sådan man föds bara en gång på flera hundra år”, sa Karl XII en gång om Polhem. Polhem hade ett enormt minne. Han behövde bara se en maskin en gång för att själv kunna bygga en. Under sin livstid presenterade Polhem 114 uppfinningar. Nuförtiden är nog Polhem nog mest känd för sitt hänglås. Polhemslåset blev känt i hela Europa. Liknande lås finns att köpa än idag. Idén med låset var att nyckeln förs in i låset underifrån och sitter kvar så länge låset är öppet. Eftersom hakarna och plåtarna inne i låset går att kombinera på många olika sätt, kan man tillverka lås som är olika. LÄS MER: Christopher Polhem
  • Vitus Bering, den danske upptäcktsresanden, var den som 1728 upptäckte sundet mellan Amerika och Asien – det sund som idag bär hans namn. Innan han kunde åka över sundet tvingades han och hans besättning att frakta material till båtarna från S:t Petersburg, genom Sibirien till Stilla havet. Denna resa tog tre år.
  • År 1752 visade amerikanen Benjamin Franklin att blixten var en form av elektricitet genom att släppa upp en drake under ett åskväder. Drakens lina ledde elektricitet till en nyckel av metall som satt fast vid marken. Gnistor från nyckeln visade att den blev elektriskt laddad.
  • 1767 presenterade arkitekten Carl Johan Cronstedt sin första kakelugn. Den var uppbyggd med ett system av kanaler som värmen cirkulerade genom. Nu kunde några brasor hålla värmen i ett rum under en hel dag. Märkligt nog spreds inte denna revolutionerande uppfinning till övriga Europa trots att Sverige fick rykte om sig att ha Europas bäst uppvärmda bostäder.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. På vilket sätt växte en ny världsbild fram?
     
  2. Den nya tiden blev den moderna vetenskapens genombrottstid. Varför?
     
  3. Ge exempel på uppfinningar och teknisk utveckling som gjordes under nya tiden.
     
  4. Varför och på vilka sätt förbättrades kommunikationerna till lands under perioden?

Ta reda på:

  1. Nämn några kända vetenskapsmän från perioden och ta reda på vad de är mest kända för.

Diskutera:

  1. Tre uppfinningar som har förändrat världen är boktryckarkonsten, krutet och kompassen. Förklara.

 

Litteratur:

Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer,
Wahlström & Widstrand, 1995
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995


Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 30 september 2020
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

M

Fet-Mats - gruvdrängen som blev turistattraktion

av: Carl-Henrik Larsson
2020-10-13

I december 1719 gjorde några arbetare i Falu koppargruva en obehaglig upptäckt 150 meter nere under marken. Då vattnet rann bort från ett gruvschakt som inte använts på länge, fann de liket av en ung man klädd i lite äldre arbetskläder. Kroppen var lemlästad och saknade ben, men var i övrig helt välbevarad. Han såg ut att ha omkommit nyligen. Vem var han? Det hela var ett mysterium eftersom ingen saknades och ingen i gruvan kände igen honom. Efter att ha blivit en snackis bland faluborna blev han till slut identifierad som Mats Israelsson eller ”Fet-Mats” som han kallades eftersom han var ovanligt stor och stark. Fet-Mats hade försvunnit i samband med ett mindre gruvras 42 år tidigare. Men varför var han så välbevarad? I den här artikeln kan du läsa historien om Fet-Mats gruvliga öde - från gruvlik till makaber turistattraktion...

+ Läs mer

M

Galileo Galilei - mekanikens och astronomins banbrytare

av: Kaj Hildingson
2020-09-29

När listorna på tidernas största forskare ska göras upp brukar italienaren Galileo Galilei (1564-1642) räknas till de främsta. Han har kallats den moderna vetenskapens fader och gjorde en lång rad upptäckter inom astronomi, fysik och många andra områden. Galilei insåg att teorier måste bevisas genom noggranna experiment. Trots alla sina lysande upptäckter och experiment är Galilei mest känd för ett försök han aldrig genomförde och några ord han aldrig sade...

+ Läs mer

M

Carl von Linné - hur naturen systematiserades

av: Kaj Hildingson
2020-09-27

Du och alla andra levande människor tillhör arten Homo sapiens. Den som 1758 gav vår art det namnet var Sveriges genom tiderna mest berömde vetenskapsman – Carl von Linné. Han gav också tusentals andra arter från växt- och djurriket latinska namn enligt ett system han själv kommit på. "Har det sedan Skapelsen skett ett liknande namngivningsarbete", skrev en samtida beundrare. Linné kom också på ett sätt att bestämma till vilka grupper olika växter hörde. Systemet används än idag och alla nyupptäckta arter får namn och klassificeras enligt det...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om papprets historia

av: Göran Tivenius
2020-09-26

Pappret uppfanns i Kina omkring 100 e.Kr och spreds under 600-talet till Japan och under 700-talet till araberna. I samband med korstågen på 1100-talet kom européerna i kontakt med tillverkningen av papper och tog kunskapen med sig till Europa. Genom boktryckarkonsten i slutet av medeltiden ökade efterfrågan stort på papper i samhället...

+ Läs mer

M

William Harvey och upptäckten av blodomloppet

av: Kaj Hildingson
2020-09-24

Fram till 1600-talet var forskarna osäkra på hur blodet färdades runt i kroppen. Läkarna trodde att vissa ådror sög upp blodet och att nytt blod ständigt bildades i levern. Den som kartlade blodomloppet var engelsmannen William Harvey, en hetlevrad forskare som i yngre dagar drog fram sin kniv vid minsta anledning. Harveys upptäckter sågs med misstro av andra läkare i Europa och godtogs inte förrän omkring femtio år efter det att de lagts fram. Det fanns också ett stort problem med Harveys upptäckt, ett problem han inte kunde lösa...

+ Läs mer

Länkar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Upplysningen

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

Medier och kommunikation

Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Uppfinningar

Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...

SO-rummet tag typ

Kommunikation och information

Här hittar du material med anknytning till spridande av information genom historien fram tills idag...

Järnhantering

Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...

Boktryckarkonsten

Den moderna tekniken att trycka böcker uppfanns i Europa av Johann Gutenberg vid mitten av 1400-...

SO-rummet tag typ

Resor och transporter

Människan har varit på resande fot genom hela historien. Men det är först de senaste hundra årens...

SO-rummet tag typ

Energikällor förr

Text kommer snart...

Postväsende

Postordning infördes i Sverige 1636 på initiativ av Axel Oxenstierna. Den innebar att det skulle...

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

Astronomi

Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och universum. Ämnet astronomi är enormt stort och...

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

Carl von Linné

Naturvetaren och botanikern Carl von Linné (1707-1778) är Sveriges mest kände vetenskapsperson...

SO-rummet tag typ

Transportmedel

Att transportera innebär att förflytta personer, djur eller varor från en plats till en annan....

Tidningens historia

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...

Alkemi

Alkemi var en äldre kemisk verksamhet, halvt vetenskaplig och halvt magisk, som bland annat gick ut...

Upptäckare och upptäcktsresor

En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...

Leonardo da Vinci

Leonardo di ser Piero da Vinci (1452-1519), mest känd som bara Leonardo da Vinci, föddes i Toscana...

Vetenskapliga revolutionen

1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen...

Isaac Newton

Isaac Newton (1642-1727) är en av världshistoriens mest berömda och inflytelserika matematiker och...

Christopher Polhem

Christopher Polhem (1661-1751) är en av Sveriges främsta vetenskapspersoner och uppfinnare genom...

Valloner

Kring mitten av 1600-talet kom ett par tusen valloner till Sverige. De hade flyttat från...

Ordinari Post Tijdender

Ordinari Post Tijdender, med dess senare efterkommande Post- och Inrikes Tidningar, var en tidning...

Erik Dahlbergh

Erik Dahlbergh (1625-1703) var en fästningsarkitekt, strateg och tecknare av stormaktstidens slott...

Olof Rudbeck d.ä.

Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) var en mångsysslande professor i Uppsala som i ett halvsekel...

Anders Celsius

Vetenskapsmannen Anders Celsius (1701-1744) blev liksom hans far professor i astronomi vid Uppsala...

Manufakturer

Manufakturer var statsstödda fabriker utanför skråsystemet. Några av de mest kända var belägna i...

Svensk koppar under stormaktstiden

Koppar utgjorde Sveriges viktigaste exportvara under 1600-talets första hälft. Med centrum i Falu...

Galileo Galilei

Galileo Galilei (1564-1642) kallas ibland den moderna vetenskapens fader. Galilei insåg att teorier...