Politiskt system
Fiji har sedan självständigheten 1970 haft fyra olika författningar. Den senaste antogs i september 2013 och återupprättade demokratin efter det att landet styrts som en militärdiktatur sedan 2006, då dåvarande arméchef Josaia "Frank" Voreqe Bainimarama tog makten i en kupp.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Utrikespolitik och försvar
Fiji är litet i världen men stort i Oceanien. Flera regionala institutioner har eller har haft sin bas här, som samarbetsorganet Stillahavsöarnas forum (Pacific Islands Forum, PIF) och University of the South Pacific. Många internationella organ har också regionala högkvarter i Fiji. Australien och Nya Zeeland är viktiga samarbetspartner, men under 2010-talet har Kina blivit största utländska investerare.
Ekonomi
Fiji är den största, mest utvecklade och minst biståndsberoende ekonomin i södra Stilla havet, men i ett globalt perspektiv är landet litet och sårbart. Fiji räknas av Världsbanken som ett medelinkomstland, men många invånare är fattiga. Socker- och beklädnadsindustri var länge motorer i ekonomin, men båda har gått tillbaka sedan 2000-talet. Numera är servicenäringen den i särklass viktigaste delen av ekonomin.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Fijis geografi >
Utrikeshandel
Socker och kläder var länge de helt dominerande exportprodukterna, men båda har minskat i betydelse. Numera är mineralvatten den viktigaste exportvaran. Fisk, guld, timmer och kokosprodukter är andra betydelsefulla exportprodukter.
Sociala förhållanden
Fiji tillhör de mest välutvecklade samhällena bland småstaterna i södra Stilla havet, men politisk oro har gjort att fattigdom och arbetslöshet har brett ut sig inom alla folkgrupper och i alla regioner.
Besök Landguiden och läs mer om Fiji.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
