M
Kategori
Karta

Georgiens historia

Georgiska folkgrupper har varit bosatta i området åtminstone sedan årtusendet före vår tideräkning. På 500-talet f Kr grundades kungadömet Kolchis (Kolcheti) i det som idag är västra Georgien. Tvåhundra år senare förenades det med kungadömet Iberien öster om bergsryggen Surami. Östra Georgien kristnades 331, och kristendomen spreds snabbt västerut.

Till följd av maktkampen mellan Östrom (Bysans) och persiska furstar splittrades riket på 500-talet i små furstendömen.

Georgiska folkgrupper har varit bosatta i området åtminstone sedan årtusendet före vår tideräkning. På 500-talet f Kr grundades kungadömet Kolchis (Kolcheti) i det som idag är västra Georgien. Tvåhundra år senare förenades det med kungadömet Iberien öster om bergsryggen Surami. Östra Georgien kristnades 331, och kristendomen spreds snabbt västerut.

Till följd av maktkampen mellan Östrom (Bysans) och persiska furstar splittrades riket på 500-talet i små furstendömen.

ANNONS

ANNONS

Under tidigt 1100-tal enades landet under kung David II ("David Byggaren", Davit Aghmasjenebeli). Nu inleddes vad som brukar kallas ”guldåldern” i georgisk historia. Den kulminerade under drottning Tamars tid vid makten (1184–1212) då territoriet utvidgades och kulturen blomstrade.

År 1236 invaderades landet av mongoler, och efter hand föll det sönder i småriken. Därefter följde tre århundraden av turkisk respektive persisk dominans. I början av 1700-talet inleddes en kulturell renässans i östra Georgien. Handeln ökade och den första georgiska ordboken trycktes. De två östra regionerna Kartli och Kachetien förenades 1762 under kung Erekle II.

Inför hotet om en turkisk invasion ingick kungen, i hopp om beskydd, en allians med Ryssland. Tsar Alexander I upplöste kungadömet och omvandlade 1801 östra Georgien till en provins i det ryska imperiet. Den ryska erövringen av västra Georgien pågick fram till mitten av århundradet. Det georgiska samhället förändrades snabbt. Ryssarna tog över den politiska makten och armeniska köpmän dominerade handel och ekonomi. Många georgiska bönder flyttade in till städerna för att arbeta i den framväxande industrin.

Mot slutet av 1800-talet växte en rörelse för nationell frigörelse fram på landsbygden. Dess idéer övertogs av arbetarklassen under ledning av georgiska intellektuella. Det hela kulminerade i ett blodigt uppror 1905. Under det följande årtiondet splittrades Georgiens revolutionärer i en socialdemokratisk falang, mensjevikerna, och en radikalt revolutionär, bolsjevikerna. Den senare leddes av georgiern Josef (Ioseb) Dzjugasjvili, senare känd som Stalin.

Efter det ryska imperiets sammanbrott 1917 grundades en självständig georgisk stat under ledning av en mensjevikisk regering. 1921 invaderades landet av Röda armén och infogades i Sovjetunionen. 1936 fick Georgien status som egen sovjetrepublik.

Sovjetstyret innebar att staten övertog alla privata egendomar såsom företag och fastigheter och att kommunistpartiet blev enda tillåtna parti. All opposition trycktes ned med hårda metoder.

1929 inleddes en tvångskollektivisering av jordbruket som slog sönder det gamla bondesamhället. Under hot om våld tvingades bönderna lämna ifrån sig sina jordar vilka slogs ihop till stora egendomar som skulle ägas och brukas gemensamt.

Samtidigt inleddes en omfattande industrialisering. Arbetarklassen växte snabbt, och inflyttningen till städerna accelererade. Mellan 1940 och 1958 mer än fördubblades landets industriproduktion. Läskunnigheten ökade och utbildningsnivån steg.

Under åren 1953–1972 styrdes Georgien av kommunistledaren Vasilij Mzjavanadze. Hans styre präglades av korruption, svågerpolitik och en växande svart ekonomi. Hans efterträdare, den förre georgiske KGB-chefen Eduard Sjevardnadze, företog en upprensning. Han avskedade närmare 300 personer ur ledarskiktet, vilka bland annat anklagades för korruption.

ANNONS

ANNONS

Sjevardnadze inledde ekonomiska reformer som resulterade i en avsevärd ökning av industri- och jordbruksproduktionen i början av 1980-talet. Dessutom lyckades han gå balansgång mellan kraven från Moskva och georgiernas växande önskan om nationellt självstyre. När Michail Gorbatjov hade blivit sovjetisk ledare 1985 utnämndes Sjevardnadze till Sovjetunionens utrikesminister.

Vid mitten av 1980-talet ökade yttrandefriheten till följd av Gorbatjovs reformpolitik. Nu bildades en rad organisationer som kämpade för en bättre miljö och en förstärkning av det georgiska språkets ställning. Frågan om språket växte efter hand till en konflikt, där osseter och abchazier protesterade mot georgiernas dominans.

I början av 1989 inleddes i Abchazien en kampanj för frigörelse från Georgien. Den 9 april samma år svarade georgierna med en motdemonstration framför parlamentsbyggnaden i Tbilisi med krav på att Abchazien skulle förbli georgiskt och att Georgien skulle bli självständigt från Sovjetunionen. Sovjetarmén slog ned demonstrationen. Tjugotvå personer dödades och hundratals skadades. Händelsen spädde på de antisovjetiska stämningarna bland georgierna. Samtidigt ökade spänningen mellan olika folkgrupper. Oppositionens påtryckningar tvingade till slut regimen att i oktober 1990 hålla det första flerpartivalet i Georgiens historia.

Valet vanns av en allians, Runda bordet, som strävade efter ett självständigt Georgien. Det nya parlamentet valde den kände nationalisten Zviad Gamsachurdia till ordförande. Han skapade ett auktoritärt och odemokratiskt styre, gick till hårt angrepp mot oppositionen, tog kontroll över säkerhetspolisen och inrättade ett nationalgarde.

Läs i Landguiden om Georgiens moderna historia - tiden efter 1990 och framåt.
 

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Landguiden logga

 


 

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 11 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Länkar om Georgiens historia

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Hi

Det långa 1800-talet

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

Hi

Det korta 1900-talet

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

Sh
Karta

Fakta om Georgien

Aktuell samhällsfakta om Georgien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Ge
Karta

Georgiens geografi

Här hittar du material som fokuserar på Georgiens geografi ur olika perspektiv.

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.