Invånare: 9,5 miljoner i Israel (2025)
Huvudstad: Israel anser Jerusalem vara huvudstad, men omvärlden behandlar med få undantag Tel Aviv som huvudstad.
Israel i sydöstra hörnet av Medelhavet är det enda land i världen som har en judisk majoritetsbefolkning. Staten Israel bildades 1948 sedan FN året innan hade föreslagit att det brittiska mandatet Palestina skulle delas i en judisk och en arabisk stat. Landets moderna historia har präglats av krig med grannländer och den långvariga israelisk-palestinska konflikten där Västbanken och Gazaremsan står i centrum.
Israels befolkning
Israel är en judisk stat och drygt tre fjärdedelar av invånarna är judar. Omkring en femtedel är araber, huvudsakligen ättlingar till palestinier som stannade kvar när Israel utropades 1948. De dominerande språken är hebreiska och arabiska.
Religion
Israel definieras som en judisk stat – samtidigt råder religionsfrihet. Stat och religion ska vara åtskilda – samtidigt har auktoriteter inom ortodox trosutövning ensamrätt på att godkänna äktenskap och skilsmässor. De senaste åren har strikt religiösa grupper ökat sitt inflytande.
Politiskt system
Israel är en republik med ett parlamentariskt styrelsesystem.
Israel har ingen samlad skriven författning, men de statliga institutionernas verksamhet regleras i ett antal så kallade grundläggande lagar. Lagen om återvändande antogs 1950 och Medborgarskapslagen 1952. Den första ger alla judar i världen rätt att invandra, den andra garanterar medborgarskap åt invandrade judar. En ny lag fogades till samlingen när parlamentet 2018 antog Nationalstatslagen som slår fast statens exklusivt judiska karaktär. Lagen definierar Israel som "det judiska folkets nationella hemland".
Statsskicket bygger på parlamentarism. Regeringen som har den verkställande makten måste ha stöd i parlamentet. Presidenten är statschef men har främst representativa uppgifter.
Parlamentet, knesset, består av en kammare med 120 ledamöter som utses i allmänna val vart fjärde år. Men premiärministern har rätt att när som helst utlysa nyval, och det sker ofta.
Israels president väljs av knesset för en period på sju år.
Jerusalem
Jerusalem betraktas som en helig stad av tre religioner: judendom, kristendom och islam. Heliga platser för respektive religion ligger på samma plats eller invid andra.
Bosättningspolitiken
Israeliska bosättningar på ockuperad mark har anlagts i flera syften alltsedan Israel intog områdena 1967. En av följderna är att samhällen med judisk befolkning utgör ”fakta på marken”, som försvårar förutsättningarna att uppnå fredsavtal med palestinierna och med Syrien. Utbyggnaden har ökat sedan Israel fick en regering med partier som driver aggressiv bosättningspolitik.
Demokrati och rättigheter
Israel berömmer sig av att vara ”Mellanösterns enda demokrati” och det är högt i tak för att yppa alla sorters åsikter. I praktiken gynnas landets judiska befolkning i många sammanhang, medan minoriteter kan ha svårare att hävda sina rättigheter. Allra besvärligast är det för de palestinier som lever under Israels militära ockupation eller blockad.
Utrikespolitik och försvar
USA är Israels viktigaste allierade, medan förhållandet till flera EU-länder är tidvis ansträngt. Israel har länge varit isolerat i Mellanöstern trots fredsavtal med Jordanien och Egypten. Iran är Israels ärkefiende. Israel angrep Iran tillsammans med USA i juni 2025 och i februari 2026. Dessa anfall riktades bland annat mot Irans kärnteknikprogram. Iran svarade med drönar- och raketanfall mot Israel och gulfstaterna.
Ekonomi
Israel har gått från jordbruksunder till IT-paradis. Högteknologiska produkter och tjänster har ökat omvärldens intresse för utbyte med Israel. Statsstyrning i ekonomin har fått ge vika för privata initiativ och mycket av jordbruket har överförts från kollektivt till enskilt ägande. Samtidigt tynger utgifterna för försvaret och krigskostnader.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Israels geografi >
Utbildning
Utbildningsnivån är hög i Israel, men det finns stora skillnader. Särskilt skolorna för arabiska elever och för ultraortodoxt judiska barn anses vara i behov av större resurser. Högteknologiska branscher sysselsätter en tiondel av arbetskraften, och där är nästan alla anställda judiska.
Kultur
Israel har starka kulturella traditioner inom de flesta konstarter, inte minst musiken och litteraturen. Ett av uttrycken för förnyelse är den moderna hebreiskan, som blev ett centralt för nationsbyggandet.
Sociala förhållanden
Inom Israels befolkning finns stora skillnader vad gäller utbildning, familjestorlek och möjligheter till försörjning. Huvuddelen av dem som räknas som fattiga är antingen araber eller ultraortodoxa judar.