I den här lektionen får du lära dig om hur Sverige betalade för alla krig under stormaktstiden, och vad som hände med pengarna när de inte kunde användas som mynt längre.
Här hittar du:
I den här lektionen får du lära dig om hur Sverige betalade för alla krig under stormaktstiden, och vad som hände med pengarna när de inte kunde användas som mynt längre.
Här hittar du:
av: Arena Skolinformation
av: Kommerskollegium
av: Raoul Wallenberg Academy
av: Raoul Wallenberg Academy
av: Försäkringskassan
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Dalarnas museum
av: Historiska museet
av: Arena Skolinformation
av: Västerbottens museum
av: Stockholmskällan
av: Stockholmskällan
av: Sveriges Utbildningsradio (UR)
av: Polismyndigheten
av: Konsumentverket
av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
Lästid 14 minuter
Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...
Lästid 7 minuter
Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...
Lästid 15 minuter
Försöket att inta Prag i trettioåriga krigets slutskede 1648 illustrerar en viktig sidoeffekt av den svenska stormaktstiden. Vad som under belägringen här kallas svenska trupper bestod enbart till mindre del av svenskar och finländare. I stället dominerade tyska allierade eller legosoldater från olika delar av Europa som svenska soldater slogs tillsammans med, och tog intryck av. Konst- och bokskatter rövades från Prag eller andra kulturstäder. Valloner från nuvarande Belgien hade en nyckelroll för den svenska järnhanteringen. Allt kan med ett modernt begrepp kallas europeisering, om än mer våldspräglad än dagens Europasamverkan...
Lästid 7 minuter
År 1618 började ett långt och blodigt krig i Tyskland, känt som det trettioåriga kriget. Det var främst ett religionskrig mellan katoliker och protestanter, där den svenske kungen Gustav II Adolf spelade en viktig roll. Han ledde den moderna svenska armén till några stora segrar, som slaget vid Breitenfeld, men stupade själv vid Lützen 1632. Sverige fortsatte därefter kriget, och blev efter freden i Westfalen 1648 en stormakt i Europa. Kriget orsakade dock enormt lidande för civilbefolkningen och lämnade stora delar av Tyskland i ruiner...
Lästid 11 minuter
När Gustav II Adolf blev kung 1611 var han bara 17 år gammal, och Sverige befann sig i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Redan från början tvingades han stärka Sveriges krigsmakt och skapa en mer effektiv armé. Genom att införa en ny militär organisation lades grunden för en starkare krigsmakt. Samtidigt utvecklades landets järnbruk, där vapen som kanoner och musköter började tillverkas i stor skala. Dessa satsningar gjorde Sverige till en av 1600-talets mest effektiva krigsmaskiner...
Lästid 7 minuter
Bruket av tobak går bortåt 400 år tillbaka i tiden i vårt land. Tobaken blev snabbt populär när den lanserades under 1600-talet och började användas av både män och kvinnor. Rökvanorna har genomgått olika trender genom åren - från de första lerpiporna till de mer utsmyckade sjöskumspiporna och senare till dagens många pipmodeller, cigaretter, cigariller och cigarrer (och nu även e-cigaretter). Men vi har också snusat. Först togs snuset (som då var en "snustorr" variant) genom näsan, och senare utvecklades våra snusvanor till det typiskt svenska "läppsnuset" (en fuktigare snusvariant)...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.
Koppar utgjorde Sveriges viktigaste exportvara under 1600-talets första hälft. Med centrum i Falu...
Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.
Mediemedveten.se är en digital utbildningssatsning i medie- och informationskunnighet. Materialet riktar sig till både vuxna och barn från 13 år och uppåt.
Ett utbildningsmaterial baserat på Jan Schermans dokumentärfilm om demokrati.
Koll på lagen junior är ett material om lagar och rättigheter för barn 6–12 år. Här får barn lära sig om vad som är olagligt, vilka rättigheter barn har och hur en kan agera om en utsätts för ett brott eller andra kränkningar, men även vilka skyldigheter en har inför lagen.
När skrevs Sveriges första kollektivavtal och när infördes föräldraledighet? Vad kom först, tillverkningen av blixtlås eller den första kvinnliga ministern i en svensk regering? I spelet När fick vi rättigheter på jobbet? gäller det att gissa när en viss händelse inträffade och om det var före eller efter andra händelser.
Hur ser demokratin i vardagen ut och hur är vi en del av den? Vilken roll spelar föreningsliv, fackföreningar och folkbildning för en levande demokrati? Vilka är demokratins utmaningar och hur kan de mötas? Det får du svar på i Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati.
