M
Kategori

I det här avsnittet har vi försökt ge ett satellitperspektiv över vår nutidshistoria och sammanställt några av de viktigaste händelserna och företeelserna i vår egen samtid - från kalla krigets slut fram till idag.

Nutidshistoria, 1991 och framåt

Kalla krigets slut med de stora omvälvande politiska händelserna som ägde rum 1989-1991 utgör en tydlig historisk brytpunkt. Men vad ska vi kalla tiden därefter, epoken som vi själva lever i? Här på SO-rummet har vi valt att använda begreppet nutidshistoria.

För att förstå den politiska utvecklingen i vår nutidshistoria måste vi först blicka tillbaka på några av de epokgörande händelser som inträffade i kalla krigets slutskede.

Kalla krigets slut

Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren. Muren öppnades av samma skäl som den byggdes - för att hålla invånarna i Östtyskland kvar i landet. I fallet drog muren med sig de kommunistiska staterna i Östeuropa, supermakten Sovjetunionen och förändrade världen. Det betyder att 1989 är ett lika viktigt år i världens historia som 1789 eller 1945.

Kalla krigets slut med de stora omvälvande politiska händelserna som ägde rum 1989-1991 utgör en tydlig historisk brytpunkt. Men vad ska vi kalla tiden därefter, epoken som vi själva lever i? Här på SO-rummet har vi valt att använda begreppet nutidshistoria.

För att förstå den politiska utvecklingen i vår nutidshistoria måste vi först blicka tillbaka på några av de epokgörande händelser som inträffade i kalla krigets slutskede.

Kalla krigets slut

Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren. Muren öppnades av samma skäl som den byggdes - för att hålla invånarna i Östtyskland kvar i landet. I fallet drog muren med sig de kommunistiska staterna i Östeuropa, supermakten Sovjetunionen och förändrade världen. Det betyder att 1989 är ett lika viktigt år i världens historia som 1789 eller 1945.

ANNONS

Efter andra världskrigets slut 1945 hade Sovjetunionen skapat en rad av kommunistiska regimer i Östeuropa. De måste vara med i militäralliansen Warszawapakten som styrdes från Moskva. Europa delades upp i ett öst- och ett västblock samlat i militäralliansen Nato, ledd av USA. Det fanns också neutrala stater, däribland Sverige (som blev medlem i Nato 2024). Tyskland var uppdelat i Väst- och det kommunistiska Östtyskland. Många östtyskar flydde till väst. För att stoppa flykten byggdes Berlinmuren 1961 och hela gränsen stängdes.

En av de händelser som ledde fram till murens fall var att Michail Gorbatjov blev Sovjetunionens ledare 1985. Gorbatjov ville liberalisera Sovjetunionen och drev igenom en rad ekonomiska och politiska reformer, reformer som ändrade förhållandet i Europa.

Gränsen mellan öst och väst var strängt bevakad och kallades ”järnridån”. Men 1989 meddelade Moskva att stater i Östeuropa fick lämna Warszawapakten om de ville. Ungern lämnade pakten och öppnade sin gräns mot Österrike. Då blev det ett hål i järnridån. Tusentals östtyskar flydde till väst. Till sist öppnades Berlinmuren 9 november 1989. Det var ett försök att stoppa utvecklingen, men det var för sent. Regimen i Östtyskland föll med muren, liksom de andra Moskvatrogna regimerna i Östeuropa.  

Tyskland enas

Kort efter murens fall började tyska politiker tala om att återförena Tyskland. Flera politiker i andra länder var tveksamma. Minnet av vad ett starkt Tyskland och två världskrig hade betytt för grannländerna levde kvar.

- Vi besegrade tyskarna två gånger, och nu är de tillbaka, sa Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher.

Men till slut gav grannländerna med sig. 3 oktober 1990 enades Tyskland på nytt.

Kapprustning och nedrustning

Sedan andra världskriget avslutats med USA:s atombomber över Hiroshima och Nagasaki fruktade många ett tredje världskrig med kärnvapen, ett krig som skulle göra slut på civilisationen. En av dem som oroade sig var Albert Einstein, som nu ångrade att han hjälpt till att ta fram atombomben. Supermakterna USA och Sovjetunionen kapprustade och skaffade allt fler och effektivare vapen. Man talade om terrorbalans, ingen sida skulle kunna angripa den andra utan att själv bli utplånad.

Samtalen om nedrustning gick trögt eftersom öst och väst misstrodde varandra. Men de minskade spänningarna efter Gorbatjovs tillträde 1985 gjorde att nedrustningen tog fart på allvar. På kort tid skrotades hela vapensystem. Flera länder, däribland Sverige, började dra ner på sina militära utgifter och rusta ned sitt försvar.

Samarbete i FN

Murens fall ledde också till att det kalla kriget tog slut och att USA och Sovjetunionen började samarbeta i FN. Tidigare hade de blockerat varandra i FN:s säkerhetsråd och nästan automatiskt stött olika sidor i en rad konflikter världen över. Ett exempel på det nya samarbetet visade sig när Irak invaderade grannlandet Kuwait i augusti 1990. USA lyckades få FN på sin sida och en FN-allians under USA:s ledning drev ut irakierna från Kuwait. En sådan allians hade tidigare inte varit möjlig eftersom Sovjetunionen hade stött Irak

Sovjetunionens upplösning

Samtidigt växte spänningarna i Sovjetunionen. Sovjetunionen bestod av 15 republiker där Ryssland var störst och mäktigast. Flera av republikerna, främst i Baltikum, ville lämna Sovjetunionen. Den 11 mars 1990 förklarade Litauen, som första sovjetrepublik, sig självständigt från Sovjetunionen.

En grupp konservativa kommunister, som ville stoppa utvecklingen, försökte i augusti 1991 genomföra en kupp och störta Gorbatjov. Men kuppen misslyckades efter stora folkliga protester. Kuppen påskyndade istället den utveckling som kuppmakarna försökt förhindra - Sovjetunionens sönderfall. I september 1991 erkände Moskva Litauens självständighet. En efter en av de andra sovjetrepublikerna förklarade sig också självständiga och den 31 december 1991 upplöstes Sovjetunionen formellt. Gorbatjov avgick - han hade ju inte längre något land att leda.

Jugoslavien och Albanien

Två kommunistiska länder i Europa, Jugoslavien och Albanien, hörde inte till Moskvablocket.  Men den ändrade maktbalansen i Europa fick påverkningar även där. Jugoslavien bestod av sex republiker och två provinser. Flera jugoslaviska republiker ville bli självständiga. Det ledde till blodiga inbördeskrig och massakrer 1991-2001. I Srebrenica i Bosnien utfördes 1995 den största massakern i Europa sedan andra världskriget. Då mördade bosnienserbiska styrkor omkring 8 000 män och pojkar. Krigen slutade med att Jugoslavien delades upp i en rad självständiga länder.

I Albanien utbröt strider mellan kommunister och anhängare till oppositionen. 1992 avgick landets kommunistiske president och en ny president från Demokratiska partiet tillträdde.

EU får nya medlemmar

Slutet på kalla kriget påverkade även EU. 1952 bildade sex länder, däribland Västtyskland och Frankrike, EU:s föregångare Kol- och stålunionen. Målet var att förhindra att fransmän och tyskar, som utkämpat tre krig sedan 1870, skulle börja slåss igen. I Moskva ansågs EU som en västvänlig organisation, därför fick inga länder i östblocket ansluta sig. Flera neutrala länder i Europa ville inte heller välja sida. När det kalla kriget var slut kunde de neutrala staterna Sverige, Finland och Österrike gå med i EU år 1995.

ANNONS

ANNONS

År 2004 blev tio nya stater - åtta av dem från det tidigare östblocket - medlemmar. Trots kritik om att de nya medlemmarna skulle behöva mycket ekonomiskt stöd gick EU vidare med utvidgningen. EU-ländernas ledare såg en chans att ena Europa som delats i öst och väst efter andra världskriget. Den chansen ansåg ledarna vara så viktig att den inte fick kastas bort.

Putin blir rysk president

1999 valdes Vladimir Putin till Rysslands president. Långsamt började Rysslands ekonomi förbättras. Samtidigt svalnade förhållandet till väst.  Putin gjorde klart att han ansåg att det var ett katastrofalt misstag att upplösa Sovjetunionen. Under Putin har de liberala reformer som infördes av Gorbatjov alltmer upphävts och den fria pressens roll starkt begränsats.

2014 invaderade Ryssland Krimhalvön och en del av östra Ukraina (se faktaruta). Det fick relationerna mellan Moskva och väst att nå det värsta bottenläget sedan det kalla kriget.
 

Krimkonflikten

2014 avsattes Ukrainas president efter omfattande protester som ledde till många dödsoffer. Protesterna började sedan presidenten pausat förhandlingarna om ett avtal med EU. Rysslands president Vladimir Putin lät då ockupera den ukrainska halvön Krim i Svarta havet. På Krim fanns både ukrainska och ryska flottbaser. Rysslands Svarta havsflotta har en viktig bas i staden Sevastopol enligt ett hyresavtal med Ukraina.

Krim tillhörde Ryssland fram till 1954 då halvön, med undantag för Sevastopol, överfördes till Ukraina. Det spelade ingen roll så länge både Ukraina och Ryssland ingick i Sovjetunionen. Men när Sovjetunionen delades ändrades situationen. 2014 utropade också moskvavänliga grupper områden i östra Ukraina som självständiga, något som fick stöd från Ryssland.

2014 valde Ukraina en ny president, Petro Porosjenko. Han slöt samma år ett samarbetsavtal med EU. Ukraina har misslyckats med att återerövra de områden som gick förlorade 2014. Hösten 2021 var konflikten frusen - mycket få länder har erkänt Krims erövring och de utropade republikerna i östra Ukraina. Samtidigt har Moskva kvar sitt inflytande över dem.

Putin är bestämt emot att Ukraina närmar sig väst alltför mycket. Stödet till de moskvavänliga grupperna i östra Ukraina kan ses som en varning till regeringen att inte gå med i EU eller Nato.
 

Terror från skyn

11 september 2001 inträffade världens hittills största terrordåd, en händelse som i USA kallas 9/11. Två kapade flygplan flög in i tvillingtornen World Trade Center i New York och ett i USA:s försvarshögkvarter Pentagon, nära Washington. Dådet ledde till att nära 3 000 människor dog och 6 000 skadades. Därtill orsakades skador för 10 miljarder dollar. Precis som Berlinmurens fall påverkade attentatet hela världen.

ANNONS

ANNONS

För att hämnas och förhindra fler terrordåd invaderade USA Afghanistan där ledaren för terroristnätet al-Qaida, som tagit på sig dådet, sades ha sin bas.

2003 invaderade USA även Irak sedan landet anklagats för att ha massförstörelsevapen. Några sådana vapen hittades aldrig. Både i Afghanistan och Irak drogs USA och dess allierade in i långvariga väpnade konflikter med olika grupper som dels slogs mot varandra, dels mot de utländska trupperna och de regeringar de tillsatt. Efterhand insåg ledarna i USA och Storbritannien att krigen i Irak och Afghanistan aldrig kunde vinnas - unga män och kvinnor från USA och andra länder dog i onödan.

Den arabiska våren och dess följder

I december 2010 hällde tunisiern Mohammed Bouazizi en flaska bensin över sig och tände på. Polisen hade krävt mer mutor än han kunde betala och därför förstört hans grönsaksvagn. Bouazizis död ledde till stora protester. Från Tunisien spred sig demonstrationerna över stora delar av arabvärlden, där inte en enda ledare var demokratiskt vald. Flera ledare tvingades avgå. I flera fall ledde det till inbördes strider när nya ledare försökte ta makten. I Libyen störtades den mångårige ledaren Gaddafi och sedan utbröt ett långt inbördeskrig som i praktiken ledde till att olika delar av Libyen hamnade under kontroll av olika ledare.

I Syrien möttes protesterna med dödligt våld och tortyr. Protesterna utvecklades till fullt inbördeskrig. Efterhand uppstod en rad grupper som slogs mot presidenten men också mot varandra. Allt fler länder blandade sig i konflikten på olika sidor - Iran, Turkiet, Ryssland och USA.

Invasionerna av Irak och Afghanistan och striderna i Syrien gjorde att stora delar av de här länderna slutade att fungera. I början av 2000-talet utropades Islamiska staten (IS) i Irak. IS sade sig ha som mål att återupprätta ett muslimskt kalifat. IS gick också in i Syrien och tog snabbt kontroll över stora landområden. IS gjorde sig känd för sin stränga tolkning av islam, attacker på civila, massavrättningar och bortrövandet av kvinnor.

Efter flera terrordåd runtom i världen som IS tagit på sig började flera länder exempelvis Ryssland och USA bomba IS ställningar i Irak och Syrien. IS förlorade efterhand sina områden.

Den arabiska våren blev kort. I flera länder tvingades ledare avgå men i de flesta fall innebar det inte att demokratin ökade. Undantaget var Tunisien där demonstrationerna startade.

Vågor av flyktingar

Krig och oroligheter har lett till en ökad ström av flyktingar som söker sig till EU. Flyktingar från Mellanöstern, Afghanistan och Afrika har försökt korsa Medelhavet eller ta sig till Europa på andra vägar. 2015 kom ungefär 1,3 miljoner flyktingar till EU. Många riskerade livet i överfyllda båtar, en trafik som till stor del sköts av människosmugglare. Andra har tagit landvägen, in i Turkiet, också de ofta hjälpta av människosmugglare.

ANNONS

ANNONS

De stora flyktingströmmarna har lett till stora påfrestningar inom EU eftersom medlemsstaterna vill ta emot olika många flyktingar, och en del inga alls.

Kina - en växande makt

Under 2000-talet har Kina stärkt sin ställning. Målmedvetet har landet byggt upp sin ekonomi och väntas gå om USA som världens största ekonomi runt år 2030. Kina har anklagats för en lång rad brott mot mänskliga rättigheter och riktat ekonomiska sanktioner mot länder som av olika anledningar väckt Beijings missnöje.

Palestinakonflikten

I Mellanöstern fortsätter den långdragna konflikten mellan Israel och Palestina. Trots oräkneliga förhandlingar och medlingar har ingen lösning nåtts.

Men Israel har under senare år slutit flera avtal med arabländer, som tidigare visat upp enad front i sitt stöd till palestinierna. Flera arabländer ser, precis som Israel, Iran som det stora hotet i området. De anser därför att avtal med Israel går före stödet till palestinierna.

Nordkorea - ett steg fram, två tillbaka

Det kommunistiska Nordkorea tycks ibland mildra sin politik mot väst och den främsta rivalen, det USA-stödda Sydkorea. Sedan har man tagit ett par steg tillbaka och återgått till en fientligare politik.

Nordkorea kallas världens mest hemlighetsfulla och tillslutna land. Därför är det svårt för andra länder att veta vad som egentligen händer i Nordkorea. Politiken är dessutom svår att förutsäga och kastas ibland hastigt om. Den oförutsägbara politiken oroar omvärlden eftersom Nordkorea är en kärnvapenmakt och har sagt sig ha robotar som kan nå USA.

Ibland tycks forskningen runt kärnvapen och provskjutningarna med robotar som kan bära kärnvapen ha upphört för att sedan återupptas. Detta trots avtal och FN-resolutioner. FN har svarat med sanktioner som drabbat landets ekonomi. Men en hörnsten i nordkoreansk ideologi är att landet ska kunna klara sig på egen hand på alla områden.

I juni 2020 bröt Nordkorea den ”heta linjen” till Sydkorea. I juli 2021 öppnade Nordkorea linjen på nytt. Men sommaren 2021 rapporterade BBC också att den som importerade filmer från väst riskerade dödsstraff. Det är två exempel på de tvära kast som oroar omvärlden.

Auktoritära regimer har stärkts under pandemin

2020 drabbades världen av covidpandemin. Världen över fick det stora konsekvenser, inte minst politiskt. I många länder medförde pandemin att folksamlingar förbjöds på olika platser. Det innebar även att auktoritära ledare kunde stoppa demonstrationer med hänvisning till pandemin. I flera länder anses makthavarna stärkt sina positioner. I Ryssland och Kina har demonstrationer slagits ned och regimkritiker fängslats. Nya lagar har gjort det allt svårare att kritisera de styrande.

ANNONS

ANNONS

Kaos i Afghanistan

När USA invaderade Afghanistan 2001 styrdes landet av talibanerna, en rörelse med en mycket konservativ tolkning av islam, exempelvis fick inga flickor gå i skolan. Talibanerna störtades men startade ett långvarigt gerillakrig. Efter nästan tjugo års strider växte insikten i USA om att detta var en kamp där unga soldater stupade i ett dyrt krig som aldrig skulle kunna vinnas. När USA drog sig tillbaka i augusti 2021 föll den USA-stödda regeringen ihop på några dagar och talibanerna återtog makten.

I USA växte kritiken mot presidenten. Efter att ha satsat miljarder dollar och förlorat tusentals soldater var man tillbaka till läget 2001. Dessutom hade USA förlorat mycket anseende medan muslimska terrorgrupper, de som invasionerna i Irak och Afghanistan skulle stoppa, stärkt sina ställningar runt om i världen. Uttåget ur Afghanistan ses som ett fiasko som det kommer att ta långt tid för USA att hämta sig ifrån.
 

Samhällets digitalisering - en kommunikationsrevolution

Sedan Berlinmurens fall 1989 har internet och digitalisering svept fram över världen. Människor över hela världen kan utbyta åsikter, information och bilder. Journalister kan skicka hem sitt material på några sekunder. Information som före digitaliseringen aldrig nådde omvärlden kan spridas till miljoner läsare och åhörare.

Det finns också nackdelar med digitaliseringen och internet. Via mobiltelefoner går det att spåra var en person befunnit sig. Det går att sätta upp övervakningskameror på offentliga platser, kameror som känner igen ansikten. Vissa stater kräver att myndigheterna får tillgång till allt material som passerat personliga datorer. Digitalisering och datorisering har alltså mångdubblat möjligheterna att övervaka personer som säkerhetstjänster vill kontrollera. Det gäller såväl terrorister som planerar terrordåd, som människor som förbereder fredliga demonstrationer mot korrupta regeringar.
 

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Internationell politik och globala samhällsfrågor

LÄS MER: Internationella relationer

LÄS MER: Globalisering

LÄS MER: Internationell ekonomi och handel

LÄS MER: Världens befolkning

LÄS MER: Jordens resurser och handelsmönster

LÄS MER: Miljö och hållbarhetsfrågor

LÄS MER: Fakta om världens länder

LÄS MER: Efterkrigstidens huvudlinjer 1945-1991

LÄS MER: Kalla kriget 1945-1991

LÄS MER: Ekonomi och handel 1914-1991

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Användbara begrepp

Järnridån kallades den strängt bevakade gränsen mellan öst- och västeuropa. Begreppet bet sig fast efter ett tal av Storbritanniens premiärminister Winston Churchill 1946. Järnridån försvann efter Berlinmurens fall. Ursprungligen kommer begreppet järnridå från teatervärlden. Började det brinna i en teater kunde en ridå av järn, eller något annat brandsäkert material, sänkas ned mellan scenen och åskådarplatserna.

Terrorbalans innebär att militära motståndare skaffat sig så många vapen att ingen vågar attackera den andre. Den som angriper utlöser ett krig där både angriparen och den attackerade förintas, kanske tillsammans med en rad andra stater.

Kapprustning betyder att om ena sidan i konflikt skaffar nya vapen gör den andra sidan likadant. Helst ska dessa vapen vara ännu fler och effektivare än motståndarens. Denne kommer då i sin tur att återigen skaffa nya vapen. På så sätt fortsätter kapprustningen i en ständigt uppåtgående spiral.

Nedrustning blir det om militära motståndare beslutar sig för att sluta med kapprustningen och avskaffa en del av sina vapen och soldater. Nedrustning kräver att båda sidor har förtroende för varandra. Det kostar stora summor att skaffa nya vapensystem och hålla de gamla i trim. Båda sidor kan alltså spara mycket pengar på att sluta kapprusta.

Den första heta linjen upprättades mellan Washington och Moskva under det kalla kriget. Med direktlinjen ville supermakterna förhindra att ett kärnvapenkrig bröt ut av misstag eftersom de båda ländernas ledare omedelbart skulle kunna tala med varandra. Heta linjen upprättades 1963 och har använts flera gånger, bland annat när krig blossat upp i Mellanöstern. Förbindelsen finns kvar än idag. Även mellan Nord- och Sydkorea går en het linje.

BBC är det brittiska statliga radio- och TV-bolaget, alltså motsvarigheten till SVT och SR i Sverige.  BBC har rykte om sig att vara mycket trovärdigt och är känt för sin omfattande utlandsrapportering.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför byggdes Berlinmuren?
     
  2. Varför var många politiker tveksamma till ett återförenat Tyskland?
     
  3. 2004 blev tio nya stater medlemmar i EU. Varför släppte EU in så många på en gång?
     
  4. Varför drog sig USA och dess allierade ut från Irak och Afghanistan?
     
  5. Varför har Israel kunna sluta avtal med flera arabländer som samtidigt säger sig stödja de palestinier som bekämpar Israel?

Ta reda på:

  1. I texten nämns 1789 och 1945 som viktiga historiska årtal. Vad hände de åren? Varför var händelserna så viktiga?
     
  2. Uttrycket heta linjen har sedan 1963 använts om en rad olika företeelser i samhället. Ta reda på några av dessa.
     
  3. Det sägs ibland att den arabiska våren snabbt övergick i vinter. Hur förklarar du det uttrycket?
     
  4. Kina har byggt upp sitt inflytande i Sydostasien, både ekonomiskt och militärt. Ge några exempel på detta.
     
  5. Ge några exempel på hur de stora flyktingströmmarna till Europa påverkat EU.

Diskutera:

  1. Både Berlinmurens fall och terrorattacken mot World Trade Center har förändrat världen. Ge några exempel på sådana förändringar.
     
  2. Vilken av händelserna ovan anser du har haft störst betydelse? Motivera ditt svar.
     
  3. USA gick in i Afghanistan 2001 för att bekämpa terrorism. När USA lämnade Afghanistan 2021 menade en del bedömare att terrorismen istället hade stärkts. Vad ligger bakom det resonemanget?
     
  4. Välj ut något av avsnitten i texten och resonera kring hur den framtida utvecklingen för det område du valt kommer att se ut. Kommer problemen att lösas, kommer det att bli bättre eller sämre? Motivera ditt svar.
     

 

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

 

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 8 september 2021

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Nutidshistoria

Lär om kärnvapen

av: Svenska Läkare mot Kärnvapen
Högstadiet, Gymnasiet

Möter du frågor och oro kopplat till kärnvapen bland dina elever? Tycker du att det är svårt att prata om kärnvapen och bemöta eleverna med korrekt information? Då är vårt material för dig.

+ Läs mer

M/S Estonia - en katastrof i närtid

av: Vrak - Museum of Wrecks
Högstadiet, Gymnasiet

Fartygskatastrofen den 28 september 1994, då 852 personer omkom, är fortfarande ett öppet sår för många. I det här materialet har vi undvikit att ta ställning till olika teorier. Utgångspunkterna har varit tre officiella rapporter.

+ Läs mer

Fördjupning i arbetslivet

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

Syftet med det här materialet är att erbjuda fördjupande uppgifter i samhällsfrågor kopplade till arbetsliv och arbetsmarknad. Det handlar till exempel om hur den svenska välfärden vuxit fram, hur jämställd den svenska arbetsmarknaden är med mera.

+ Läs mer

Vad är folkmord?

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Ett undervisningsmaterial där elever får lära sig om, och jämföra, tre folkmord i tre olika delar av världen.

+ Läs mer

Politisk propaganda då och nu

av: Stockholmskällan
Högstadiet

Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?

+ Läs mer

Propaganda – risk för påverkan

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.

+ Läs mer

Artiklar om Nutidshistoria

SO-rummet bok
S
Metoo-demonstration

Dagens och morgondagens folkrörelser

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-04

Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att de klassiska folkrörelserna har tappat både medlemsantal och inflytande sedan storhetstiden. Är folkrörelserna på väg utför - eller söker de bara efter nya former?

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Berlinmuren

Demokratins globala vågor

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-02

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan demokratins genombrott. Kvinnor, fattiga och tidigare förtryckta folkgrupper har tagit plats i folkvalda parlament över världen. Men jublet har upprepade gånger tystats av stöveltramp, kupper och våldsamma bakslag...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
OS flagga

Olympiska spelen och politik, del 2: Politikens skugga växer

av: Lars Hildingson
2024-04-04

Under de antika olympiska spelen skulle det råda fred i Grekland. Samma princip har inte gått att upprätthålla under de olympiska spelen i modern tid. Tävlingarna var inställda under båda världskrigen, och under efterkrigstiden har politiska konflikter kastat skuggor över spelen - allt från politiska spänningar till dramatiska händelser i form av terroristattacker och dopingskandaler. I den här artikeln fortsätter vi berätta om de olympiska spelens historia och utveckling i modern tid, från OS i London 1948, till OS i Sydney 2000...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...

+ Läs mer

S

Globalisering - orsaker och följder

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-23

Globaliseringen har ”krympt” världen och ändrat många människors sätt att leva. Globaliseringens främsta kännetecken är gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en allt mer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk. Och allt mer beroende av varandra, vilket bl.a. vår tids finansiella kriser är exempel på. De får snabbt återverkningar över hela världen...

+ Läs mer

S

Vad är terrorism?

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-14

Terrorism är inget nytt fenomen, utan har använts i århundraden av både stater och politiska grupper. Attackerna i Paris 2015, Norge 2011, London 2005, Madrid 2004 och 11 september-attentaten 2001 är exempel på terrorism - våldsdåd som drabbar många människor och skapar oro och rädsla i samhället. Sedan attackerna mot USA den 11 september 2001 har den globala terrorismen ökat dramatiskt och terrorism har fått stort utrymme i dagens medierapportering...

+ Läs mer

Podcast om Nutidshistoria

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Frågan om Skottlands självständighet

av: Mattias Axelsson
2021-05-10

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) om Skottland och kraven på skotsk självständighet.

+ Läs mer

Länkar om Nutidshistoria

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Historia

Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns...

Hi

Det korta 1900-talet

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

Hi

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Hi

Ekonomi och handel 1914-1991

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

Hi

Kända personer 1914-1991

Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.

Hi
Karta

Världens länder - historia

Intressant och spännande historia som handlar om världsdelarna och världens länder. Välj en världsdel så visas länderna...

Sh

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Ge

Miljö och hållbarhetsfrågor

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...

Sh

Samhällsekonomi

Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...

Sh

Internationell ekonomi och handel

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...

Sh

Demokrati

Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...

Sh

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

Ge

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...

Sh

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Sh
Karta

Världens länder - samhällskunskap

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Hi

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Hi

Kalla kriget

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...

Sh
Folkmassa

Individers och gruppers identitet och relationer

Om identitet, sexualitet, könsroller, jämställdhet, minoriteter, arbete, boende, välfärdsstrukturer, migration,...

Sh

Internationell politik och globala samhällsfrågor

Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...

Sh

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...

Ge

Världens befolkning

Ämnesområdet världens befolkning handlar om befolkningsutveckling, befolkningsfördelning, migration, urbanisering och...

Ge

Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning

Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...

Ge

Migration, urbanisering och städer

Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...

Ge

Jordens resurser och handelsmönster

Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Sh

Sveriges beredskap

Sveriges beredskap handlar om att förebygga och vara beredd på att hantera hot mot vårt samhälle om de blir verklighet.

Relaterade taggar

Hi
Karta

Mellanösternkonflikten

Bakgrunden till MellanösternkonfliktenSionismen, d.v.s. idén om en judisk stat, har funnits sedan...

Hi
Kvinna som läser tidningen.

Kommunikation och information

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...

Hi
Nord mot syd

Inbördeskrig

Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....

Hi
EUs flagga

EU:s historia

1951 bildades den s.k. Kol- och stålgemenskapen mellan staterna: Västtyskland, Frankrike, Italien,...

Hi
Helikoptrar

Irakkriget

I april 2003 inledde USA och Storbritannien ett krig mot Irak eftersom Saddam Husseins regim sågs...

Hi
Hänglås

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

Sh
ICC logga

Internationell rätt

Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...

Hi
Gråtande kvinna som gör hitlerhälsning.

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Hi
neutralitet

Svensk neutralitetspolitik

Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...

Sh
Svampmoln

Kärnvapen

Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...

Hi
Gata i Sarajevo

Balkankonflikten

Balkankonflikten handlar om inbördeskriget i Jugoslavien och krigen i de omkringliggande länderna...

Hi
FN:s högkvarter

FN-historia och FN-insatser

Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...

Hi
Amerikanska trupper

Kriget i Afghanistan

Den USA-ledda interventionen i Afghanistan inleddes den 7 oktober 2001, i kölvattnet efter 11...

Ge
Symbol

Kärnkraft

Kärnkraft är en process där man klyver uranatomer för att utvinna värme, som sedan omvandlas till...

Hi
Månbil

Rymdforskning

Den moderna rymdforskningen tog fart under kalla kriget då de båda supermakterna USA och...

Hi
Estonia i storm.

Estoniakatastrofen

Natten (00:50 - 01:50) den 28 september 1994 inträffade den så kallade Estoniakatastrofen....

Hi
explosion

Terrorism

Terrorism är en benämning för olika typer av politisk utpressning eller våldsdåd som används i...

Hi
apartheid

Apartheid

Apartheid var ett system för rasåtskillnadspolitik som gällde i Sydafrika efter andra världskriget...

Sh
loggor

IMF och Världsbanken

Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken är två internationella organ i nära samarbete...

Sh
Logga

WTO

Världshandelsorganisationen (WTO) i Genève är en internationell organisation som arbetar med...

Hi
Usama Bin Ladin

Al-Qaida

Al-Qaida är ett internationellt terroristnätverk som består av olika grupper av islamiska (...

Hi
Skallar

Folkmordet i Rwanda

Från april till juli 1994 utspelade sig ett folkmord i Rwanda då nästan en miljon invånare mördades...

Hi
11:e septemberattackerna

11 september-attackerna

Den 11 september 2001, klockan 14.48 svensk tid, utsattes USA för den värsta terrorattacken...

Sh
Demonstration

Arabiska våren

Arabiska våren eller arabvåren var en serie av stora folkliga uppror mot myndigheterna i arabiska...

Sh
EU

EU

Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder...

Hi
Mandela

Nelson Mandela

I hela världen har Nelson Mandela (1918-2013) hyllats för sin långvariga kamp mot apartheid och sin...

Hi
Sönderfall

Sovjetunionens sönderfall

Glasnost och perestrojka 1985 blev Michail Gorbatjov Sovjetunionens ledare. Gorbatjov arbetade för...

Hi
Källor

Historiskt källmaterial

I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...

Sh
Konjunktur

Konjunkturer

Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi.En...

Sh
Massaker

Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

Folkfördrivning är precis som begreppet antyder en tvångsförflyttning av en viss folkgrupp från det...

Sh
Darfur

Darfurkonflikten

Darfur är en region i västra Sudan (se karta). Området är nästan lika stor som Sverige och har...

Sh
Flagga

Islamiska staten (IS)

Islamiska staten (IS), ibland även kallad ISIS (Islamiska staten i Irak och Syrien) är en...

Sh
Amerikanska soldater

Kriget mot terrorismen

”Kriget mot terrorismen” brukar beteckna den globala militärkampanj som startade strax efter...

Hi
skalle

Srebrenicamassakern

Massakern i staden Srebrenica i Bosnien-Hercegovina ägde rum under juli 1995 och beräknas ha krävt...

Hi
Sverige i EU

Svenska EU-omröstningen

EU-omröstningen i november 1994 var en folkomröstning om Sveriges anslutning till Europeiska...

Hi
Porträtt

Saddam Hussein

Saddam Hussein var en politiker och diktator som styrde Irak som landets president från 1979 till...

Ge
Skyskrapor

Industriländer

Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries...

Ge
slum

Utvecklingsländer

Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s....

Sh
Glob

Internationella organisationer

Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...

Re
iran

Religion och konflikter

Många tror att religiösa motsättningar utgör en stor del av världens konflikter. Det är en...