M

Kategori

Folk trängs på plattformen vid sidan av ett inkommet ånglok. Röken ligger tät under taket på vänthallen.

Tåg och ångbåtar var snabbare och bekvämare att färdas med än tidigare transportmedel. Det blev nu också lättare att passa tider. Del från en målning av Karl Karger, 1875.

Vetenskap och teknik 1776-1914

Lästid 11 minuter

Den industriella revolutionen förvandlade Europa från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Industrialiseringen av Europa var en process som spreds gradvis från väst till öst under hela 1800-talet.

Bakom den industriella utvecklingen låg en rad tekniska innovationer (uppfinningar/förbättringar) som gjorts tidigare under 1700-talet såsom ångmaskinen, spinnmaskinen, den tekniska vävstolen och bättre järnframställningsprocesser.

Ångmaskinen skapade geografiska förutsättningar för industrialiseringen

Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge. Tidigare hade industrin för det mesta drivits av vattenhjul vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret. Med de effektiva ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider. Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades. Många industrier förlades längs med vattendrag och kuster där det fanns goda transportmöjligheter.

Den industriella revolutionen förvandlade Europa från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Industrialiseringen av Europa var en process som spreds gradvis från väst till öst under hela 1800-talet.

Bakom den industriella utvecklingen låg en rad tekniska innovationer (uppfinningar/förbättringar) som gjorts tidigare under 1700-talet såsom ångmaskinen, spinnmaskinen, den tekniska vävstolen och bättre järnframställningsprocesser.

Ångmaskinen skapade geografiska förutsättningar för industrialiseringen

Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge. Tidigare hade industrin för det mesta drivits av vattenhjul vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret. Med de effektiva ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider. Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades. Många industrier förlades längs med vattendrag och kuster där det fanns goda transportmöjligheter.

ANNONS

Ångmaskinen revolutionerade kommunikationerna

En annan fördel med ångmaskinen var att den kunde monteras på vagnar och båtar. Ångmaskinen revolutionerade därmed också kommunikationerna. Tåg och ångbåtar var både snabbare och bekvämare att färdas med än tidigare transportmedel. Dessutom blev det nu möjligt att passa tider då man inte längre behövde ta lika stor hänsyn till vädrets makter.

Bild: SO-rummet.se

Sågverksindustri i Norrland. Tack vare ångmaskinen kunde nu fabriker byggas lite var som helst, helt oberoende av forsar och andra energikällor som tidigare hade begränsat industriernas geografiska placering.

De nya kommunikationerna satte fart på handeln och industrin

Industrialiseringen ökade i takt med de nya transportmöjligheterna. Enorma summor satsades därför på järnvägsbyggen och sjöfart under 1800-talet. På land knöt järnvägar samman tätorter och landsbygd med varandra. Till sjöss färdades stora oceangående ångfartyg mellan länder och kontinenter. Det var också vid den här tiden som Suezkanalen och Panamakanalen grävdes ut och togs i bruk. Havskanalerna skapade nya möjligheter för världshandeln genom snabbare och billigare transportmöjligheter mellan kontinenterna.

I början av 1900-talet utvecklades transportmöjligheterna ytterligare i samband med bilismens och flygets tillkomst. Men det skulle dröja ytterligare ett tag innan de fick stor betydelse för näringslivet.

Informationssamhällets barndom

Det uppfanns också kommunikationer som varken pustade eller vräkte ut rök.

Från och med mitten av 1800-talet började telegrafin att användas och några årtionden senare togs telefonen i bruk. Genom de nya kommunikationerna förbättrades kontakten mellan regeringar, företag och folk. I och med det ökade också tempot i samhället.

Den stora inflyttningen till städerna som ägde rum under 1800-talet, innebar att folkets behov av samhällsinformation ökade. Det blev nu vanligt med dagstidningar. Detta gynnade pappersindustrin som utvecklades kraftigt under perioden.

Bild: SO-rummet.se

Industrialiseringen och det förbättrade jordbruket medförde att folkmängden ökade kraftigt under 1800-talet. Bilden här ovan visar en vy över en europeisk stad vid mitten av seklet. Den vackra sommaridyllen bryts lite varstans av fabriksskorstenar som spyr ut rök.

Nya energikällor

Stenkol var industrins viktigaste energikälla fram till långt in på 1900-talet. Men vid slutet av 1800-talet fick olja och elektricitet större betydelse vid sidan av kolet. Olja utvanns redan vid mitten av 1800-talet och användes till att börja med för framställning av fotogen till belysning. Det var först vid bilismens genombrott i början av 1900-talet som oljan blev mer eftertraktad.

Utvecklingen av nya energiformer i form av ångkraft, elektricitet och förbränningsmotorn (som drevs av olja/bensin) har haft avgörande betydelse för det moderna samhällets framväxt.

Gaslyktor

Gaslyktor användes mest till gatubelysning i Sverige (utomlands ofta i fabriker) och slog igenom vid 1800-talets mitt; 1846 i Göteborg och 1853 i Stockholm, som då fick sitt första gasverk.

"Genom gas- och vattenledningar hava städernas innevånare vunnit otroligt i trevnad, bekvämlighet och sundhet. Ingen som nu lever och icke sett det, skall kunna föreställa sig det mörker som vilade över en stad", påpekade en ledamot i stadsfullmäktige i Stockholm 1870.

Närmare sekelskiftet förbättrades gatubelysningen med det effektivare gasglöd-ljuset.

ANNONS

Bild: SO-rummet.se

Stad med elektrisk belysning i slutet av 1800-talet.

Elektriciteten lyste upp samhället

Under andra halvan av 1800-talet gjordes också några viktiga tekniska landvinningar inom det elektromagnetiska forskningsfältet. Till att börja med uppfanns den elektriska generatorn som gjorde det möjligt att framställa elektricitet i stora mängder. Det dröjde därefter inte länge förrän glödlampan uppfanns och revolutionerade belysningstekniken. Elektricitet användes snart också som drivkraft till motorer. Men det dröjde till slutet av 1800-talet, efter att man löst problemet med att transportera elektricitet över långa avstånd, som industrin började använda elektricitet i större mängder.

Industrialiseringen intensifieras

Under de sista decennierna av 1800-talet intensifierades industriproduktionen i västvärlden. Elektrifieringen gav nu billig energi som var lätt att vidareföra. Detta blev förutsättningen för storindustrin. Arbetet mekaniserades allt mer och bröts ner i smådelar. För att öka produktiviteten ännu mer infördes tidsstudier och ackordslön samtidigt som planeringen av arbetet överfördes till en central planeringsavdelning (allt enligt den s.k. taylorismens principer, som formulerats av den amerikanska ingenjören Frederick Taylor).

Naturvetenskaplig forskning, tekniska framsteg, bättre kommunikationer, elektriciteten och effektivare organisering av arbetet medförde en andra industriell revolution.

Samtidigt hade nya billiga metoder för att framställa stål upptäckts. Stål ersatte nu järn som industrins viktigaste vara. Det billiga stålet kom till användning inom de flesta områden: till järnvägsbyggen, uppförandet av höga byggnader, konstruktion av stålfartyg, för tillverkningen av maskiner och starka verktyg o.s.v.

Armerad betong fick byggbranschen att sikta högt

Inom byggbranschen började man samtidigt använda stål i kombination med betong. Den armerade betongen var starkare och mer elastisk än vanlig betong och revolutionerade byggtekniken kring sekelskiftet 1900. Byggnaderna kunde därmed göras högre och större än tidigare. Detta utnyttjades i många av dåtidens städer, framförallt i de stora städerna i USA där skyskrapor blev på modet.

Kemisk industri

En annan bransch som utvecklades kraftigt i slutet av 1800-talet var den kemiska industrin där det bland annat tillverkades papper, gummi, färg, sprängämnen och cement.

Vetenskapsmännen och uppfinnarna var tidens hjältar

En utbredd framstegsoptimism präglade västvärlden under 1800-talet. Folk satte sin tilltro till naturvetenskapen, som i kombination med ny teknik skulle förbättra människans levnadsvillkor. Inom den vetenskapliga forskningen uppkom under slutet av 1800-talet nya ämnesområden, och till de gamla anlades nya perspektiv. Charles Darwin vidgade perspektivet bakåt och framåt i historien med sin banbrytande teori om arternas ursprung, Sigmund Freud och psykoanalysen fokuserade på den enskilda människans inre, Albert Einstein riktade blickarna mot både det minsta och det största – atomen och rymden. Vetenskapsmännen och uppfinnarna var tidens hjältar.

S Ångmaskinens tillkomst gav upphov till mängder av andra banbrytande uppfinningar och tekniska nyheter

I ångmaskinens kölvatten uppstod många starka s.k. återkopplingseffekter (här: effekter/följder som kan relateras till ångmaskinens tillkomst). Spridningen av ångmaskinen stimulerade framtagandet av ny banbrytande teknik som ångloket och ångbåten, båda dessa uppfinningarna gjorde transporter enklare och billigare än någonsin tidigare. Även kolpriserna blev billigare i takt med att bättre ångmaskiner gjorde att man kunde gräva djupare gruvor vilket sänkte kostnaderna för kolutvinning. Billigare kol sänkte i sin tur driftskostnaderna för ångmaskinerna och ångdrivna fartyg och lok. Den amerikanske historikern David Christian skriver i sin bok Berättelsen om allt... (s. 244-245):

"Detta innebar kraftigt sänkta kostnader för transport av boskap, kol, gods och passagerare till lands och sjöss, vilket stimulerade den globala handeln. Järnvägarna ökade efterfrågan på järn och stål och nya uppfinningar inom ståltillverkningen gjorde det för första gången lönsamt att använda stål i massproducerade varor som plåtburkar, vilket blev ett nytt sätt att lagra och konservera livsmedel.
Det uppstod en del oväntade sidoeffekter. Bruket av ånga för att spinna och väva textilier ökade efterfrågan på bomull, vilket stimulerade bomullsodlingen i USA, Centralasien och Egypten. Industriell tillverkning av textilier skapade en större efterfrågan på produkter som blek- och färgningsmedel, vilket blev startskottet för den moderna kemiska industrin, vars produkter i många fall var baserade på kol.
Tillgången till billig energi sporrade många till att experimentera och investera i ny teknik. En av de viktigaste uppfinningarna var elektriciteten. [...]
I form av elektricitet kunde energin billigt distribueras till såväl fabriker som hushåll. Glödlampan förändrade livet i hem och fabriker genom att göra natt till dag, och städer, vägar och hamnar började lysas upp på nätterna. Elektriciteten revolutionerade också kommunikationerna. Det snabbaste sättet att skicka ett meddelande till lands var ännu i början av 1800-talet att använda en ridande kurir. Med telegrafen som uppfanns 1837 kunde man kommunicera med ljusets hastighet. Vid seklets slut hade telefoner och radioapparater gjort det möjligt att föra riktiga samtal över väldiga avstånd utan knappt någon fördröjning alls.
Den nya tekniken revolutionerade också krigföring och vapentillverkning. Med järnvägen och ångfartygen transporterades arméer och vapenarsenaler fortare än någonsin förr. [...] I kombination med förbättrade handeldvapen och automatgevär mångdubblades den dödliga kraften per soldat. [...] Ångdrivna, modernt bestyckade fartyg av järn revolutionerade sjökrigföringen [...]. Med hjälp av de rikedomar, tekniska framsteg och energiflöden som den industriella revolutionen genererade började länderna i det en gång underutvecklade Europa lägga under sig stora delar av världen under imperialismens era i senare delen av 1800-talet."

Ord och begrepp

Ackordslön: Ett sätt att betala arbetare där lönen beror på hur mycket arbete de hinner göra, inte hur lång tid det tar.

Armerad betong: Betong som har förstärkts med stålstänger, vilket gör den mycket stark, mer flexibel och användbar i stora byggnader som t.ex. skyskrapor.

Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.

Förbränningsmotor: En motor som får energi från att bränna bränsle, till exempel bensin eller olja - den driver t.ex. bilar.

Gaslykta: En lampa som drivs av gas och användes för gatubelysning innan elektricitet blev vanligt.

Imperialism: När ett land vill ta över och kontrollera andra områden eller länder, ofta med hjälp av militär eller ekonomisk makt.

Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.

Industriell tillverkning: Mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Industrialisering/Industrialism: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialisering eller industrialism för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Naturtillgångar: Något som finns i naturen och som kan användas av människor, till exempel kol, olja och järnmalm.

Näringsliv: Samlingsnamn för de olika näringar (företag och andra vinstdrivande verksamheter) som finns inom ett geografiskt område.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Taylorism: Ett sätt att organisera arbetet så effektivt som möjligt genom att dela upp det i små, enkla delar och mäta tiden för varje moment.

Telegraf: En kommunikationsapparat som gjorde det möjligt att skicka meddelanden snabbt över långa avstånd med hjälp av elektriska signaler.

ANNONS

Intressanta fakta om några av periodens forskare, uppfinnare och upptäckare

Visste du att:

År 1796 infekterade Edward Jenner avsiktligt sin son med kokoppor för att, när han tillfrisknat, utsätta honom för smittkoppor. Sonen fick inte smittkoppor, eftersom den lindrigare sjukdomen gjort honom immun. Vaccinet var därmed upptäckt.
De första tändstickorna dök upp i Paris 1805, men det blev fiasko. De innehöll så stora mängder fosfor att det nästan inte behövdes någon friktion alls för att tända dem. De kunde antändas bara genom att man öppnade asken de förvarades i. År 1836 startades den första tändsticksfabriken i Sverige och tolv år senare uppfann en av delägarna, Edvin Gustaf Pasch, säkerhetständstickan. Poängen med den var att den måste strykas mot ett särskilt plån för att ta eld.
År 1839 konstruerade den skotske smeden Kirkpatric Macmillan den första cykeln, som då kallades velociped. Han orsakade också den första cykelolyckan då han under en kapplöpning körde över ett barn och fick böta fem shilling. När den första cykeln presenterades i Paris skrev en tidning att ”till någon verklig nytta kommer denna maskin aldrig att bli”.
Charles Darwin (1809-1882), den moderna utvecklingslärans upphovsman, publicerade sina teorier i verket Om arternas uppkomst år 1859. Darwins utvecklingslära accepterades ganska snabbt. Men på vissa håll motarbetades hans teorier. Så sent som 1925 utkämpades den berömda ”aprättegången” i Tennessee, USA. Där åtalades en lärare för att ha lärt ut Darwins utvecklingslära.
Den svenske uppfinnaren John Ericsson (1803-1889) är mest känd för sitt krigsfartyg Monitor som han byggde för nordstaternas räkning under det amerikanska inbördeskriget. Efter hans död fördes hans kista under stora hedersbetygelser på ett amerikanskt örlogsfartyg till Sverige. Ericsson begravdes i Filipstad.
Amerikanen Samuel Morse uppfann den enkeltrådiga elektriska telegrafen och han dog vid 81 års ålder 1872 med fingret på den telegrafnyckel som han hade installerat i sitt hus.
År 1878 fick civilingenjör Gustaf de Laval patent på sin separator (gräddskummare), som med hjälp av centrifugalkraftens hjälp skilde grädde från mjölk. Den maskinen är en förutsättning för att man ska kunna driva mejerier i stor skala.
Teknikens flitigaste uppfinnare är amerikanen Thomas Edison, som sammanlagt fick 1053 olika patent.
Svensken Salomon August Andrée blev berömd för att han misslyckades att nå Nordpolen med luftballong 1897. Det slutade i katastrof, ballongen kraschade på Vitön nordöst om Spetsbergen. Efter 33 år fann norrmännen expeditionsmedlemmarnas döda kroppar. Dödsorsaken är okänd, men enligt vissa läkare omkom de av trikinförgiftning som de fick när de åt rått isbjörnskött.
Skiftnyckeln uppfanns 1892 av svensken Johan Petter (JP) Johansson. Skiftnyckel, den ställbara skruvnyckeln, kunde användas till olika stora muttrar. På så sätt kunde en mekaniker klara sig med bara två-tre olika stora skiftnycklar.
När Alfred Nobel dog 1896 ägde han en stor förmögenhet. Eftersom han var emot arvsrätten, testamenterade han allt till en stiftelse som varje år skulle belöna dem som hade gjort mänskligheten den största nyttan. Hans familj blev mycket upprörd. Vissa tidningar var emot det, även kung Oscar II var kritisk till att prisen inte enbart delades ut till svenskar. Men man måste verkställa testamentet och de första Nobelprisen delades ut den 10 december 1901. Nobel bestämde i sitt testamente att fredspriset skulle delas ut i Norge. När han avled, var Sverige och Norge i union. Nobelprisen delas varje år ut på Alfred Nobels dödsdag den 10 december.
Alfred Nobel, dynamitens fader, fick på äldre dagar dåligt samvete för vad hans sprängämnen ställde till i krig. Men han var övertygad om att vapnen till slut skulle bli så skrämmande att ingen vågade börja krig. Nobels testamente chockade omgivningen. Avkastningen av hans enorma förmögenhet på 33 miljoner skulle fördelas årligen till dem som gjort de största insatserna inom fysikens, medicinens och litteraturens områden. 1901 delades de första nobelprisen ut.
Marie Curie (1867-1934) var den första människa som dog av radioaktiv strålning. Curie upptäckte de radioaktiva ämnena radium och polonium 1898, vilket belönades med Nobelpriset 1903. På grund av att hon var kvinna vägrades hon inträde i franska vetenskapsakademien, trots att hon hade tilldelats Nobelpriset två gånger.
Sven Wingquist anses som det moderna kullagrets uppfinnare. 1907 uppfann han det sfäriska kullagret och han grundade företaget SKF (Svenska kullagerfabriken) i Göteborg. Han var mycket mån om sina anställda. Redan 1913 införde han semester med full lön och han införde även olycksfallsförsäkring för sina anställda långt innan man lagstiftade om något sådant.
Sven Hedin är Sveriges mest berömda upptäcktsresande genom tiderna. Han tillbringade sammanlagt 18 år på resande fot i Asien. Han började i Persien i väst och den sista resan slutade i Peking i öst 50 år senare. Under dessa år i Asien kartlade han betydande områden i Pamir, Takla Makan och Tibet. Hans mest dramatiska färd blev den så kallade dödsmarschen genom den kinesiska Takla Makanöknen 1895. Efter 18 dagars marsch kom karavanen in i en sandstorm. Snart dog nästan alla djur. Till sist hade man ingenting annat att dricka än den sista kamelens urin. Två av medarbetarna avled. Efter att ha vandrat sex dagar i öknen räddades Sven Hedin och hans kamrater genom att de hittade en flod.
Amerikanen Robert Peary är känd för att han var den förste som nådde Nordpolen. Expeditionen bestod av Peary och hans betjänt Henson och dessutom de fyra eskimåerna Ootah, Ooqueah, Egigwah och Seegloo. Den 6 april 1909 var de framme vid Nordpolen. På en igloo som de byggde hissades den amerikanska flaggan. Men egentligen kom inte Peary först till Nordpolen. När Peary kom fram hade hans betjänt Henson och Ootah redan varit på plats i 45 minuter.
Den norske polarforskaren Amundsen vann kapplöpningen till Sydpolen 1911 för att han använde 52 hundar som dragdjur. Engelsmannen Scott kom fram 35 dagar senare eftersom hans sibiriska hästar inte klarade av den svåra kylan.
Från år 1860 och 50 år framåt genomförde svenska forskare fler än 25 polarexpeditioner. Det var betydligt fler än länder som Tyskland, USA och Storbritannien gjorde under samma tid.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Ångmaskinen gjorde det möjligt att påverka var industrierna skulle ligga (deras geografiska läge). Förklara varför det var viktigt.
På vilka sätt påverkade ångmaskinen kommunikationerna?
Hur och varför påverkade de nya kommunikationerna handelns utveckling?
Vi lever idag i ett högteknologiskt informationssamhälle, men hur spreds information under 1800-talet?
Varför ökade tidningsläsandet i slutet av 1800-talet?
I slutet av 1800-talet gick industrialiseringen in i en ny fas som ledde till många nya uppfinningar och att en rad olika områden/branscher utvecklades. Berätta om detta.

Ta reda på:

Nämn fem viktiga uppfinningar som gjordes under 1800-talet.
Beskriv vad Charles Darwin kom fram till i sin forskning.
Vilken uppfinning lade grunden för Nobelpriset?

Diskutera:

Jämför 1800-talets teknik och kommunikationer med dagens. Försök hitta så många likheter och skillnader som möjligt. Gör gärna en lista med två spalter.
Många av 1800-talets tekniska framsteg - såsom järnväg, propellern, elektricitet, telefonen o.s.v. - har haft stor enorm för 1900-talets tekniska utveckling. Men vilka är vår egen tids viktigaste uppfinningar och tekniska landvinningar som framtidens teknik kommer att bygga vidare på? Diskutera.

Obs! I avsnitten om industriella revolutionen, ekonomi och handel samt om livet på landet och i staden hittar du mer fakta och frågor som berör temat. Missa heller inte att läsa avsnitten om sjöfart och sjökrigföring samt om krig och försvar som tar upp de tekniska landvinningarna som gjordes under perioden inom sjöfart och krigföring.

L LÄS MER: Ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen

M LÄS MER: Industriella revolutionen

M LÄS MER: När Sverige fick järnväg

M LÄS MER: Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk

L LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar

M LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

L LÄS MER: Teknikhistoria

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
Merike Fridholm m.fl., Industrialismens rötter - om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, Norstedts, 2005
David Christian, Berättelsen om allt - 13,8 miljarder års historia, Fri tanke, 2018

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Kartor

Sidan uppdaterad: 7 augusti 2025

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

I grevens garage

av: Hallwylska museet

Högstadiet

Hur förändrades Sverige när bilen blev vanlig?

+ Läs mer

Artiklar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

M

Sågverksindustrin i Sundsvall på 1800-talet

av: Herman Lindqvist

2025-03-10

Lästid 3 minuter

Under senare delen av 1800-talet blev Sundsvall centrum för världens träexport. Industrialismens genombrott i Europa och i synnerhet i England hade ökat behovet av svenskt trä. Exporten femfaldigades på tjugo år. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror. Sundsvall växte snabbt likt ett nybyggarsamhälle i guldrushens Klondyke. Arbetare kom från stora delar av Sverige - män, kvinnor och barn. Alla slet vid sågen...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om staden och resor förr och idag

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2025-01-07

Lästid 11 minuter

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

+ Läs mer

M

Glasets historia

av: Jan-Olof Fallström

2024-01-05

Lästid 8 minuter

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan kommer järn och andra metaller på första plats - men sedan? Här kan vi diskutera länge, men glas måste komma högt på en sådan lista...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om filmens tidiga historia

av: Göran Tivenius

2023-10-09

Lästid 2 minuter

Det hela började faktiskt på Grand café i Paris. Lördagskvällen den 28 december 1895 visade de båda bröderna Auguste och Louis Lumière för allra första gången rörliga bilder som projicerades på en vit duk inför en betalande publik. Bröderna kallade sin uppfinning cinemagrafen...

+ Läs mer

M

Svensk järnhantering under 1800-talet - gruvorna, bruken och människorna kring järnet

av: Jan-Olof Fallström

2023-05-11

Lästid 13 minuter

Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller höra när man nalkades en hytta eller en stångjärnshammare. Med jämna mellanrum steg ett gnistregn eller eldsken mot himlen eller också hördes vida omkring ett monotont dunkande. Ja, inte bara i det som vi nu kallar Bergslagen. Över stora delar av Sverige norr om Skåne fanns hyttor där tackjärn utvanns ur malmen och hamrar som formade sjöarnas och bergens järnmalm till järn och stål av hög kvalitet. Cirka 500 sådana anläggningar låg spridda längs vattendragen i skogrika områden...

+ Läs mer

S

Patriarkalismen vid svenska järnbruk under 1800-talet

av: Robert de Vries

2023-05-11

Lästid 11 minuter

Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-talet utvecklades nya sociala miljöer kring fabrikerna som skapade trygghet, social identitet och samhörighet bland arbetarna. Samtidigt fanns där en latent känsla av auktoritet och krav på underkastelse. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på de patriarkala förhållandena som rådde vid många av de svenska bruken under 1800-talet och början av 1900-talet...

+ Läs mer

M

Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk

av: Kaj Hildingson

2023-02-20

Lästid 13 minuter

Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än vindkraften och muskelkraften hos alla Europas människor och djur tillsammans. Hundratusentals vattenhjul drev kvarnar, pumpar, blåsbälgar, hammare, sågar och mycket annat.

+ Läs mer

S

Charles Darwin - evolutionslärans fader

av: Carl-Henrik Larsson

2022-12-19

Lästid 16 minuter

Under 1830-talet deltog den brittiske biologen Charles Darwin i en fem år lång expedition till bland annat Galápagosöarna. Darwin publicerade senare sina upptäckter från resan och hans teorier om livets utveckling på jorden lade grunden till evolutionsläran, en hörnsten inom den moderna utvecklingsläran...

+ Läs mer

M

Elektricitetens historia, del 3: Informationsrevolutionen

av: Lars Hildingson

2022-10-07

Lästid 16 minuter

När amerikanen Samuel Morse år 1835 hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en sådan apparat kunde konstrueras. Den elektriska telegrafen blev den första i en lång rad revolutionerande uppfinningar inom informationsteknologin. Med hjälp av den elektriska telegrafen kunde meddelanden skickas med hjälp av elektriska impulser som gick genom en ledning, nästan med ljusets hastighet. På ett papper hos mottagaren skrev en mekanisk penna ut punkter och streck, samtidigt som avsändaren tryckte ner dessa tecken med sin telegrafnyckel...

+ Läs mer

M

Elektricitetens historia, del 2: Elektrisk belysning och hushållsmaskiner

av: Lars Hildingson

2022-09-30

Lästid 9 minuter

För 5 000 år sedan hade egyptiska arbetare oljelampor när de sökte sig fram i pyramidernas mörka gångar. Vid vår tideräknings början talade Jesus om hur viktigt det är att ha olja i sin lampa. Kejsar Augustus hade en oljelampa när han läste brev om kvällen. Genom årtusenden hade alltså människor en svag och fladdrande belysning inomhus. Utomhus hade de knappast någon belysning alls. Allt ljus kom från öppna lågor. Soldater med facklor följde kejsar Augustus när han gick genom Rom sedan mörkret fallit. Karl den store måste år 800 fortfarande nöja sig med facklor. Napoleon hade det inte så mycket bättre 1 000 år senare. Men det hade börjat ljusna...

+ Läs mer

M

Elektricitetens historia, del 1: En ny kraftkälla

av: Lars Hildingson

2022-09-30

Lästid 7 minuter

Greker hade för 2 500 år sedan lärt sig att göra en bärnsten magnetisk genom att gnida den med en tyglapp. Grekerna kunde inte förklara fenomenet, men de gav det ett namn. Bärnsten heter elektron på grekiska, och därifrån kommer vårt ord elektricitet. År 1819 visade dansken Örsted att elektrisk ström kan få en magnetnål att röra sig. Tidigare hade man trott att magnetism och elektricitet var två olika fenomen. Nu började det bli klart att det var fråga om samma sak. När sedan engelsmannen Michael Faraday förde en magnet genom en slinga koppartråd - och tråden blev strömförande, blev det fastställt att magneten kunde skapa elektricitet. Detta experiment år 1831 är kanske historiens viktigaste...

+ Läs mer

M

Kemins historia

av: Lars Hildingson

2022-09-24

Lästid 19 minuter

Under 1700-talet växte den moderna kemin fram. Men kemins historia började egentligen långt innan dess. Redan under antiken ägde man kunskap om avancerade kemiska processer (dock utan att kunna förklara varför de ägde rum). Under medeltiden utvecklades den s.k. alkemin som kan ses som ett slags hopkok av vetenskap, religion och magi. Det var dock ur denna tidiga kemin och dess metoder som den moderna kemin växte fram. I den här artikeln kan du läsa om kemins tidiga rötter och utveckling fram till idag - från alkemi till högteknologisk kemiindustri...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om järnvägens tidiga historia

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2022-08-25

Lästid 4 minuter

Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens tidiga industrialisering, järnvägarna och det brittiska imperiet har i hög grad bidragit till att forma dagens Europa. De tre faktorerna var också beroende av varandra. Till exempel skulle inte Indien ha kunnat kontrolleras under så lång tid utan ett järnvägsnät, industrierna i Storbritannien skulle inte ha utvecklats så mycket utan indisk bomull, järnvägarna inte skapats utan industri som i sin tur behövde järnvägar...

+ Läs mer

M

Apotekens historia i Sverige

av: Jane Fredlund

2022-07-13

Lästid 8 minuter

Apoteksväsendet har imponerande anor i vårt land. Redan för fyrahundra år sedan handlades medikamenter vid Stortorget i Stockholm hos hovapotekaren Busenius, som hade fått tillstånd att öppna apotek för allmänheten 1575. Apotekarens bibel var och är fortfarande farmakopén, som föreskriver vilka droger som ska säljas och hur de ska tillredas. Den första svenska farmakopén kom 1686. Den har under århundradena följts av en rad nya moderniserade. Dagens utgåva lär inte ha mycket gemensamt med Pharmacopoeja Holmiensis från 1686. I den omnämns sällsamma undergörande läkemedel beredda av människokranium, pulvriserad egyptisk mumie, horn och tand av enhörning och påfågels-träck...

+ Läs mer

S

Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige

av: Torbjörn Nilsson

2022-06-27

Lästid 4 minuter

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...

+ Läs mer

M

Propagandans historia

av: Kaj Hildingson

2022-04-29

Lästid 24 minuter

Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...

+ Läs mer

M

Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

av: Kaj Hildingson

2022-04-26

Lästid 20 minuter

När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...

+ Läs mer

M

Elizabeth Blackwell - den första utbildade kvinnliga läkaren

av: Magnus Västerbro

2022-02-03

Lästid 9 minuter

Det är en gråkall, långtråkig oktoberdag 1847. De 150 läkarstudenterna på den obemärkta läkarutbildningen vid Geneva College i de lantliga västra delarna av delstaten New York har lektion i anatomi. När så skolans rektor, Charles Lee, kliver in i föreläsningssalen, har eleverna inget som helst emot avbrottet - och när de får höra vad han har att säga blir de förtjusta. "Mina herrar, jag har den mest häpnadsväckande förfrågan som jag måste be er att ta ställning till", förklarar doktor Lee. "En ung dam vid namn Elizabeth Blackwell har ansökt om att få börja studera vid vår institution." Det blir helt tyst i salen...

+ Läs mer

M

Kokainets tidiga historia

av: Magnus Västerbro

2021-11-16

Lästid 7 minuter

Forskare hade under lång tid experimenterat med kokablad i syfte att utvinna det milt centralstimulerande ämnet som växten innehöll. År 1859 lyckades den tyske kemisten Albert Niemann isolera den aktiva ingrediensen - en upptäckt som med tiden skulle orsaka stor förödelse och misär bland många människor. I tusentals år hade befolkningen i Sydamerika i samband med religiösa ceremonier tuggat bladen för att få uppleva ett milt rus. Nu, med hjälp av den teknik Niemann utvecklat, kunde man tillverka en drog som snabbt och enkelt gav en effekt som var upp till hundra gånger starkare...

+ Läs mer

M

Mot Afrikas inre, del 3: Henry Stanley - genom mörkrets hjärta

av: Kaj Hildingson

2021-09-21

Lästid 21 minuter

Precis som Arkimedes och Galilei är Henry Stanley mest känd för några ord han kanske aldrig sa. Men Stanley var också den som slutgiltigt löste gåtan om floderna och sjöarna i Centralafrika. Han hjälpte också Belgiens kung att skaffa sig ett helt eget land, något som ledde till miljoner afrikaners död. Det var också Stanley som fick folk att tala om Afrika som ”Den mörka kontinenten”...

+ Läs mer

M

De svarta skeppen öppnar Japan för omvärlden

av: Magnus Västerbro

2021-09-20

Lästid 8 minuter

År 1853 anlände en mindre men tungt utrustad amerikansk flottstyrka till Japan. Uppdraget gick ut på att få det tillslutna och teknologiskt efterblivna Japan att öppna sina gränser för USA och skriva på ett handelsavtal. Hela operationen blev en amerikansk framgång. Men ingen hade kunnat ana vilken avgörande betydelse händelsen skulle få i Japans historia och i världshistorien...

+ Läs mer

M

Mot Afrikas inre, del 2: David Livingstone - hyllad trots misstag

av: Kaj Hildingson

2021-09-12

Lästid 20 minuter

Skotten David Livingstone hade egentligen tänkt att åka till Kina som missionär. Men när krig bröt ut i Kina fick det bli Afrika istället. Livingstone blev därmed en av världens mest kända och hyllade upptäcktsresande. Detta trots att han misslyckades med två av sina största projekt, att öppna en stor handelsväg till Afrikas inre och att finna en av Nilens källor...

+ Läs mer

M

Rosettastenen löste hieroglyfernas gåta

av: Magnus Västerbro

2021-08-09

Lästid 11 minuter

Fransmannen Jean-François (1790-1832) var otroligt språkbegåvad. Som barn behärskade han flera forntida språk och redan som elvaåring var han fast besluten att så småningom kunna dechiffrera det gamla Egyptens mystiska hieroglyfer. Han visste att det var möjligt om man bara lyckades tyda alla inskriptioner på den s.k. Rosettastenen - en stor, svart granodioritplatta som hittats 1799 av Napoleons trupper i Egypten. På Rosettastenen fanns tre liknande texter på tre olika forntida språk inristade, varav det ena var hieroglyfer. Rosettastenen var språknyckeln till hieroglyfernas gåta! År 1822 lyckades till sist Jean-François tyda samtliga inskriptioner på Rosettastenen. Därmed var hieroglyferna dechiffrerade och kunde nu tydas. En port till en svunnen tid öppnades och det antika Egypten väcktes till liv...

+ Läs mer

M

Mot Afrikas inre, del 1: Mungo Park och döden på Niger

av: Kaj Hildingson

2021-08-02

Lästid 14 minuter

I slutet av 1700-talet begav sig skotten Mungo Park till Västafrika för att lösa gåtan om floden Niger flöt åt öster eller väster. Det kunde han ta reda på, men flera andra frågor om floden misslyckades Park med att lösa. Inte heller under sin andra resa lyckades han lösa gåtorna. Däremot lyckades Park med att reta upp alla härskare längs Niger vilket till sist kostade honom livet. Trots att han lämnade flera olösta frågor efter sig blev Parks resor starten på européernas kolonisering av Afrika och deras jakt på slavar, guld och elfenben...

+ Läs mer

M

Nordostpassagen och döden i Arktis

av: Kaj Hildingson

2021-07-20

Lästid 9 minuter

År 1871 upptäckte den norske säljägaren Elling Carlsen en hydda på ögruppen Novaja Zemlja norr om Ryssland. En gryta hängde fortfarande över den öppna eldstaden, och en klocka stod lutad mot en vägg. Böcker, vapen och hushållsföremål låg strödda här och där. Ingen var hemma, men det var inte så konstigt. Hyddan hade stått övergiven i 274 år. Carlsen hade upptäckt den plats där holländaren Willem Barents tvingats övervintra med sin besättning i slutet av 1500-talet. Barents hade letat efter Nordostpassagen - sjövägen från Europa till Kina norr om Ryssland. Liksom många andra kom Barents aldrig tillbaka...

+ Läs mer

Podcast om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Läs mer

L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Läs mer

Länkar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

9:36

Captivating History | Orsaker till industriella revolutionen

Genomgång (9:36 min) på engelska i YouTubekanalen Captivating History som i den här videon går igenom industriella revolutionens orsaker.

Kategorier:

Industriella revolutionen

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Taggar:

Industriella revolutionens orsaker

Dokumentär och film

Engelskspråkiga filmer

Spara som favorit

Uppfinnaren Gustaf Dalén

Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Carlson Lenart berättar om den släktkäre uppfinnaren Gustaf Dalén. För uppfinnaren och nobel-pristagaren Gustaf Dalén var släkten viktig. I och kring sin borgliknande villa vid AGA:s fabrik bodde förutom hans egen familj, hans far, syskon och andra släktingar från Västergötland...

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Kända personer 1776-1914

Taggar:

Uppfinningar

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Sveriges industrialisering

Teknikhistoria

Spara som favorit

Nobel - en explosiv familj

Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Karlsson berättar om Alfred Nobel, som ärvde sitt explosiva intresse av sin far. Dynamiten gjorde honom stormrik och världsberömd – men odödlig blev han först genom nobelpriset...

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Kända personer 1776-1914

Taggar:

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Alfred Nobel

Teknikhistoria

Spara som favorit

ANNONS

Elektriciteten förändrade Sverige

Artikel i tidningen Släkthistoria där Torbjorn Wester berättar om elektricitetens genombrott i Sverige. Elektrifieringen av Sverige gick snabbare än i något annat land. Elektriskt ljus och maskiner förändrade samhället i grunden...

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Taggar:

Elektricitetens genombrott

Sveriges industrialisering

Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

Teknikhistoria

Spara som favorit

Förr i tiden krävdes respass för inrikesresor

Kort artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om respassens historia i Sverige. Varför var man tvungen att ha ett så kallat respass när man färdades i Sverige förr? När infördes de? Och när togs de bort?

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Brott och straff förr

Taggar:

Resor och transporter

Turism

Spara som favorit

11:31

Vägen till en evolutionsteorin (tidiga evolutionsteorier)

Genomgång (11:31 min) där gymnasieläraren Magnus Ehinger berättar om tidiga evolutionsteorier (innan Darwin) och lite kort om Darwins evolutionsteori.

Kategorier:

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Taggar:

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Spara som favorit

13:41

Kemins historia

Genomgång (13:41 min) där gymnasieläraren Magnus Ehinger berättar om kemins historia från bronsåldern och framåt.

Kategorier:

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Taggar:

Alkemi

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Teknikhistoria

Spara som favorit

19:42

Europa under 1800-talet förklarat

Faktafilm (19:42 min) för skolan av UR (Sveriges utbildningsradio) om Europa under 1800-talet. 1800-talet brukar ses som brytpunkten mellan det gamla och det nya. Här ställs många stora frågor på sin spets: Hur ska ett land styras? Vad är egentligen ett land? Och är förändring alltid bättre? Vi förklarar de viktigaste händelserna i ett föränderligt Europa.

Om Historia förklarad:
I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.

Kategorier:

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Ekonomi och handel 1776-1914

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Nationalism och imperialism

Taggar:

Kolonisation och kolonialism

Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

Teknikhistoria

Spara som favorit

55:06

Fröken Håkans sammanfattning av tiden 1700-1870

Genomgång (55:06 min) av SO-läraren Håkan som berättar om några viktiga händelser och personer under 1700-talet fram till 1870.

Följande punkter behandlas:

Kategorier:

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Amerikanska revolutionen

Franska revolutionen

Napoleontiden

Industriella revolutionen

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Kända personer 1776-1914

Taggar:

Karl XII

Stora nordiska kriget

Sjuårskriget

Isaac Newton

Charles Darwin

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

James Cook

Napoleon Bonaparte

Finska kriget

Amerikanska inbördeskriget

Gustav III

Dokumentär och film

Flipped Classroom

Amerikanska revolutionens följder

Industriella revolutionens orsaker

Spara som favorit

7:38

Vad är grejen med de tidiga svenska industrierna?

En genomgång (7:38 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om de tidiga svenska industrierna. Genomgången tar upp hemindustrier, sågverk, förlagssystem och järnvägar.

Kategorier:

Sverige under 1800-talet

Industriella revolutionen

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Taggar:

Sveriges industrialisering

Industriella revolutionens orsaker

Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

Teknikhistoria

Spara som favorit

3:48

Snabbkoll på vetenskap och religion

Avsnitt (3:48 min) från UR:s programserie Snabbkoll på historien där du kan lära dig mer om vetenskap och religion (för åk 7-9). Emma Molin går igenom hur vetenskapliga framsteg, från 1600-talet och framåt, ger nya tankar om livet och verkligheten, och hur det påverkade folket.

Kategorier:

Upplysningen

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Taggar:

Dokumentär och film

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Vetenskapliga revolutionen

Spara som favorit

3:23

Snabbkoll på industrialiseringen

Avsnitt (3:23 min) från UR:s programserie Snabbkoll på historien där du kan lära dig mer om industrialiseringen (för åk 7-9). Özz Nûjen berättar om hur den industriella revolutionen tog fart och spreds från Storbritannien över världen.

Kategorier:

Industriella revolutionen

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Taggar:

Industrialism

Sveriges industrialisering

Dokumentär och film

Industriella revolutionens orsaker

Teknikhistoria

Spara som favorit

10:39

Förutsättningar för Sveriges industrialisering på 1800-talet

Pedagogisk genomgång (10:39 min) där SO-läraren Mattias Axelsson berättar om Sveriges industrialisering. Här berörs framförallt förutsättningarna för industrialiseringen.

Kategorier:

Sverige under 1800-talet

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Taggar:

Sveriges industrialisering

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Teknikhistoria

Spara som favorit

11:31

Från jordbrukssamhälle till industrisamhälle

Läxhjälpsfilm (11:34 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.

Kategorier:

Industriella revolutionen

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Taggar:

Industriella revolutionens orsaker

Industriella revolutionens sociala följder

Teknikhistoria

Spara som favorit

15:01

Förutsättningar för industrialiseringen

Läxhjälpsfilm (15:01 min) där SO-läraren Lena Tegström går igenom vilka förutsättningar som behövdes för den industriella revolutionen och industrialisering. Här berörs även smittkoppor och vaccin.

Kategorier:

Industriella revolutionen

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Taggar:

Sveriges industrialisering

Industriella revolutionens orsaker

Teknikhistoria

Smittkoppor