Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Intressanta fakta om några av periodens forskare, uppfinnare och upptäckare

Visste du att:

• År 1796 infekterade Edward Jenner avsiktligt sin son med kokoppor för att, när han tillfrisknat, utsätta honom för smittkoppor. Sonen fick inte smittkoppor, eftersom den lindrigare sjukdomen gjort honom immun. Vaccinet var därmed upptäckt.

• De första tändstickorna dök upp i Paris 1805, men det blev fiasko. De innehöll så stora mängder fosfor att det nästan inte behövdes någon friktion alls för att tända dem. De kunde antändas bara genom att man öppnade asken de förvarades i. År 1836 startades den första tändsticksfabriken i Sverige och tolv år senare uppfann en av delägarna, Edvin Gustaf Pasch, säkerhetständstickan. Poängen med den var att den måste strykas mot ett särskilt plån för att ta eld

• År 1839 konstruerade den skotske smeden Kirkpatric Macmillan den första cykeln, som då kallades velociped. Han orsakade också den första cykelolyckan då han under en kapplöpning körde över ett barn och fick böta fem shilling. När den första cykeln presenterades i Paris skrev en tidning att ”till någon verklig nytta kommer denna maskin aldrig att bli”.

• Charles Darwin (1809-1882), den moderna utvecklingslärans upphovsman, publicerade sina teorier i verket Om arternas uppkomst år 1859. Darwins utvecklingslära accepterades ganska snabbt. Men på vissa håll motarbetades hans teorier. Så sent som 1925 utkämpades den berömda ”aprättegången” i Tennessee, USA. Där åtalades en lärare för att ha lärt ut Darwins utvecklingslära.

• Den svenske uppfinnaren John Ericsson (1803-1889) är mest känd för sitt krigsfartyg Monitor som han byggde för nordstaternas räkning under det amerikanska inbördeskriget. Efter hans död fördes hans kista under stora hedersbetygelser på ett amerikanskt örlogsfartyg till Sverige. Ericsson begravdes i Filipstad.

• Amerikanen Samuel Morse uppfann den enkeltrådiga elektriska telegrafen och han dog vid 81 års ålder 1872 med fingret på den telegrafnyckel som han hade installerat i sitt hus.

• År 1878 fick civilingenjör Gustaf de Laval patent på sin separator (gräddskummare), som med hjälp av centrifugalkraftens hjälp skilde grädde från mjölk. Den maskinen är en förutsättning för att man ska kunna driva mejerier i stor skala.

• Teknikens flitigaste uppfinnare är amerikanen Thomas Edison, som sammanlagt fick 1053 olika patent.

• Svensken Salomon August Andrée blev berömd för att han misslyckades att nå Nordpolen med luftballong 1897. Det slutade i katastrof, ballongen kraschade på Vitön nordöst om Spetsbergen. Efter 33 år fann norrmännen expeditionsmedlemmarnas döda kroppar. Dödsorsaken är okänd, men enligt vissa läkare omkom de av trikinförgiftning som de fick när de åt rått isbjörnskött.

• Skiftnyckeln uppfanns 1892 av svensken Johan Petter (JP) Johansson. Skiftnyckel, den ställbara skruvnyckeln, kunde användas till olika stora muttrar. På så sätt kunde en mekaniker klara sig med bara två-tre olika stora skiftnycklar.

• När Alfred Nobel dog 1896 ägde han en stor förmögenhet. Eftersom han var emot arvsrätten, testamenterade han allt till en stiftelse som varje år skulle belöna dem som hade gjort mänskligheten den största nyttan. Hans familj blev mycket upprörd. Vissa tidningar var emot det, även kung Oscar II var kritisk till att prisen inte enbart delades ut till svenskar. Men man måste verkställa testamentet och de första Nobelprisen delades ut den 10 december 1901. Nobel bestämde i sitt testamente att fredspriset skulle delas ut i Norge. När han avled, var Sverige och Norge i union. Nobelprisen delas varje år ut på Alfred Nobels dödsdag den 10 december.

• Alfred Nobel, dynamitens fader, fick på äldre dagar dåligt samvete för vad hans sprängämnen ställde till i krig. Men han var övertygad om att vapnen till slut skulle bli så skrämmande att ingen vågade börja krig.  Nobels testamente chockade omgivningen. Avkastningen av hans enorma förmögenhet på 33 miljoner skulle fördelas årligen till dem som gjort de största insatserna inom fysikens, medicinens och litteraturens områden. 1901 delades de första nobelprisen ut.

• Marie Curie (1867-1934) var den första människa som dog av radioaktiv strålning. Curie upptäckte de radioaktiva ämnena radium och polonium 1898, vilket belönades med Nobelpriset 1903. På grund av att hon var kvinna vägrades hon inträde i franska vetenskapsakademien, trots att hon hade tilldelats Nobelpriset två gånger.

• Sven Wingquist anses som det moderna kullagrets uppfinnare. 1907 uppfann han det sfäriska kullagret och han grundade företaget SKF (Svenska kullagerfabriken) i Göteborg. Han var mycket mån om sina anställda. Redan 1913 införde han semester med full lön och han införde även olycksfallsförsäkring för sina anställda långt innan man lagstiftade om något sådant.

• Sven Hedin är Sveriges mest berömda upptäcktsresande genom tiderna. Han tillbringade sammanlagt 18 år på resande fot i Asien. Han började i Persien i väst och den sista resan slutade i Peking i öst 50 år senare. Under dessa år i Asien kartlade han betydande områden i Pamir, Takla Makan och Tibet. Hans mest dramatiska färd blev den så kallade dödsmarschen genom den kinesiska Takla Makanöknen 1895. Efter 18 dagars marsch kom karavanen in i en sandstorm. Snart dog nästan alla djur. Till sist hade man ingenting annat att dricka än den sista kamelens urin. Två av medarbetarna avled. Efter att ha vandrat sex dagar i öknen räddades Sven Hedin och hans kamrater genom att de hittade en flod.

• Amerikanen Robert Peary är känd för att han var den förste som nådde Nordpolen. Expeditionen bestod av Peary och hans betjänt Henson och dessutom de fyra eskimåerna Ootah, Ooqueah, Egigwah och Seegloo. Den 6 april 1909 var de framme vid Nordpolen. På en igloo som de byggde hissades den amerikanska flaggan. Men egentligen kom inte Peary först till Nordpolen. När Peary kom fram hade hans betjänt Henson och Ootah redan varit på plats i 45 minuter.

• Den norske polarforskaren Amundsen vann kapplöpningen till Sydpolen 1911 för att han använde 52 hundar som dragdjur. Engelsmannen Scott kom fram 35 dagar senare eftersom hans sibiriska hästar inte klarade av den svåra kylan.

• Från år 1860 och 50 år framåt genomförde svenska forskare fler än 25 polarexpeditioner. Det var betydligt fler än länder som Tyskland, USA och Storbritannien gjorde under samma tid.