Den industriella revolutionen förvandlade Europa från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Industrialiseringen av Europa var en process som spreds gradvis från väst till öst under hela 1800-talet.
Bakom den industriella utvecklingen låg en rad tekniska innovationer (uppfinningar/förbättringar) som gjorts tidigare under 1700-talet såsom ångmaskinen, spinnmaskinen, den tekniska vävstolen och bättre järnframställningsprocesser.
Ångmaskinen skapade geografiska förutsättningar för industrialiseringen
Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge. Tidigare hade industrin för det mesta drivits av vattenhjul vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret. Med de effektiva ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider. Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades. Många industrier förlades längs med vattendrag och kuster där det fanns goda transportmöjligheter.
Ångmaskinen revolutionerade kommunikationerna
En annan fördel med ångmaskinen var att den kunde monteras på vagnar och båtar. Ångmaskinen revolutionerade därmed också kommunikationerna. Tåg och ångbåtar var både snabbare och bekvämare att färdas med än tidigare transportmedel. Dessutom blev det nu möjligt att passa tider då man inte längre behövde ta lika stor hänsyn till vädrets makter.
De nya kommunikationerna satte fart på handeln och industrin
Industrialiseringen ökade i takt med de nya transportmöjligheterna. Enorma summor satsades därför på järnvägsbyggen och sjöfart under 1800-talet. På land knöt järnvägar samman tätorter och landsbygd med varandra. Till sjöss färdades stora oceangående ångfartyg mellan länder och kontinenter. Det var också vid den här tiden som Suezkanalen och Panamakanalen grävdes ut och togs i bruk. Havskanalerna skapade nya möjligheter för världshandeln genom snabbare och billigare transportmöjligheter mellan kontinenterna.
I början av 1900-talet utvecklades transportmöjligheterna ytterligare i samband med bilismens och flygets tillkomst. Men det skulle dröja ytterligare ett tag innan de fick stor betydelse för näringslivet.
Informationssamhällets barndom
Det uppfanns också kommunikationer som varken pustade eller vräkte ut rök.
Från och med mitten av 1800-talet började telegrafin att användas och några årtionden senare togs telefonen i bruk. Genom de nya kommunikationerna förbättrades kontakten mellan regeringar, företag och folk. I och med det ökade också tempot i samhället.
Den stora inflyttningen till städerna som ägde rum under 1800-talet, innebar att folkets behov av samhällsinformation ökade. Det blev nu vanligt med dagstidningar. Detta gynnade pappersindustrin som utvecklades kraftigt under perioden.
Nya energikällor
Stenkol var industrins viktigaste energikälla fram till långt in på 1900-talet. Men vid slutet av 1800-talet fick olja och elektricitet större betydelse vid sidan av kolet. Olja utvanns redan vid mitten av 1800-talet och användes till att börja med för framställning av fotogen till belysning. Det var först vid bilismens genombrott i början av 1900-talet som oljan blev mer eftertraktad.
Utvecklingen av nya energiformer i form av ångkraft, elektricitet och förbränningsmotorn (som drevs av olja/bensin) har haft avgörande betydelse för det moderna samhällets framväxt.
Elektriciteten lyste upp samhället
Under andra halvan av 1800-talet gjordes också några viktiga tekniska landvinningar inom det elektromagnetiska forskningsfältet. Till att börja med uppfanns den elektriska generatorn som gjorde det möjligt att framställa elektricitet i stora mängder. Det dröjde därefter inte länge förrän glödlampan uppfanns och revolutionerade belysningstekniken. Elektricitet användes snart också som drivkraft till motorer. Men det dröjde till slutet av 1800-talet, efter att man löst problemet med att transportera elektricitet över långa avstånd, som industrin började använda elektricitet i större mängder.
Industrialiseringen intensifieras
Under de sista decennierna av 1800-talet intensifierades industriproduktionen i västvärlden. Elektrifieringen gav nu billig energi som var lätt att vidareföra. Detta blev förutsättningen för storindustrin. Arbetet mekaniserades allt mer och bröts ner i smådelar. För att öka produktiviteten ännu mer infördes tidsstudier och ackordslön samtidigt som planeringen av arbetet överfördes till en central planeringsavdelning (allt enligt den s.k. taylorismens principer, som formulerats av den amerikanska ingenjören Frederick Taylor).
Naturvetenskaplig forskning, tekniska framsteg, bättre kommunikationer, elektriciteten och effektivare organisering av arbetet medförde en andra industriell revolution.
Samtidigt hade nya billiga metoder för att framställa stål upptäckts. Stål ersatte nu järn som industrins viktigaste vara. Det billiga stålet kom till användning inom de flesta områden: till järnvägsbyggen, uppförandet av höga byggnader, konstruktion av stålfartyg, för tillverkningen av maskiner och starka verktyg o.s.v.
Armerad betong fick byggbranschen att sikta högt
Inom byggbranschen började man samtidigt använda stål i kombination med betong. Den armerade betongen var starkare och mer elastisk än vanlig betong och revolutionerade byggtekniken kring sekelskiftet 1900. Byggnaderna kunde därmed göras högre och större än tidigare. Detta utnyttjades i många av dåtidens städer, framförallt i de stora städerna i USA där skyskrapor blev på modet.
Kemisk industri
En annan bransch som utvecklades kraftigt i slutet av 1800-talet var den kemiska industrin där det bland annat tillverkades papper, gummi, färg, sprängämnen och cement.
Vetenskapsmännen och uppfinnarna var tidens hjältar
En utbredd framstegsoptimism präglade västvärlden under 1800-talet. Folk satte sin tilltro till naturvetenskapen, som i kombination med ny teknik skulle förbättra människans levnadsvillkor. Inom den vetenskapliga forskningen uppkom under slutet av 1800-talet nya ämnesområden, och till de gamla anlades nya perspektiv. Charles Darwin vidgade perspektivet bakåt och framåt i historien med sin banbrytande teori om arternas ursprung, Sigmund Freud och psykoanalysen fokuserade på den enskilda människans inre, Albert Einstein riktade blickarna mot både det minsta och det största – atomen och rymden. Vetenskapsmännen och uppfinnarna var tidens hjältar.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Ångmaskinen gjorde det möjligt att påverka var industrierna skulle ligga (deras geografiska läge). Förklara varför det var viktigt.
- På vilka sätt påverkade ångmaskinen kommunikationerna?
- Hur och varför påverkade de nya kommunikationerna handelns utveckling?
- Vi lever idag i ett högteknologiskt informationssamhälle, men hur spreds information under 1800-talet?
- Varför ökade tidningsläsandet i slutet av 1800-talet?
- I slutet av 1800-talet gick industrialiseringen in i en ny fas som ledde till många nya uppfinningar och att en rad olika områden/branscher utvecklades. Berätta om detta.
Ta reda på:
- Nämn fem viktiga uppfinningar som gjordes under 1800-talet.
- Beskriv vad Charles Darwin kom fram till i sin forskning.
- Vilken uppfinning lade grunden för Nobelpriset?
Diskutera:
- Jämför 1800-talets teknik och kommunikationer med dagens. Försök hitta så många likheter och skillnader som möjligt. Gör gärna en lista med två spalter.
- Många av 1800-talets tekniska framsteg - såsom järnväg, propellern, elektricitet, telefonen o.s.v. - har haft stor enorm för 1900-talets tekniska utveckling. Men vilka är vår egen tids viktigaste uppfinningar och tekniska landvinningar som framtidens teknik kommer att bygga vidare på? Diskutera.
Obs! I avsnitten om industriella revolutionen, ekonomi och handel samt om livet på landet och i staden hittar du mer fakta och frågor som berör temat. Missa heller inte att läsa avsnitten om sjöfart och sjökrigföring samt om krig och försvar som tar upp de tekniska landvinningarna som gjordes under perioden inom sjöfart och krigföring.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
Merike Fridholm m.fl., Industrialismens rötter - om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, Norstedts, 2005
Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
Läs mer om
Kartor
