Tåg och ångbåtar var snabbare och bekvämare att färdas med än tidigare transportmedel. Det blev nu också lättare att passa tider. Del från en målning av Karl Karger, 1875.
© 2026 SO-rummet.se
Den industriella revolutionen förvandlade Europa från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Industrialiseringen av Europa var en process som spreds gradvis från väst till öst under hela 1800-talet.
Bakom den industriella utvecklingen låg en rad tekniska innovationer (uppfinningar/förbättringar) som gjorts tidigare under 1700-talet såsom ångmaskinen, spinnmaskinen, den tekniska vävstolen och bättre järnframställningsprocesser.
Sågverksindustri i Norrland. Tack vare ångmaskinen kunde nu fabriker byggas lite var som helst, helt oberoende av forsar och andra energikällor som tidigare hade begränsat industriernas geografiska placering.
Industrialiseringen ökade i takt med de nya transportmöjligheterna. Enorma summor satsades därför på järnvägsbyggen och sjöfart under 1800-talet. På land knöt järnvägar samman tätorter och landsbygd med varandra. Till sjöss färdades stora oceangående ångfartyg mellan länder och kontinenter. Det var också vid den här tiden som Suezkanalen och Panamakanalen grävdes ut och togs i bruk. Havskanalerna skapade nya möjligheter för världshandeln genom snabbare och billigare transportmöjligheter mellan kontinenterna.
I början av 1900-talet utvecklades transportmöjligheterna ytterligare i samband med bilismens och flygets tillkomst. Men det skulle dröja ytterligare ett tag innan de fick stor betydelse för näringslivet.
Det uppfanns också kommunikationer som varken pustade eller vräkte ut rök.
Från och med mitten av 1800-talet började telegrafin att användas och några årtionden senare togs telefonen i bruk. Genom de nya kommunikationerna förbättrades kontakten mellan regeringar, företag och folk. I och med det ökade också tempot i samhället.
Den stora inflyttningen till städerna som ägde rum under 1800-talet, innebar att folkets behov av samhällsinformation ökade. Det blev nu vanligt med dagstidningar. Detta gynnade pappersindustrin som utvecklades kraftigt under perioden.
Stenkol var industrins viktigaste energikälla fram till långt in på 1900-talet. Men vid slutet av 1800-talet fick olja och elektricitet större betydelse vid sidan av kolet. Olja utvanns redan vid mitten av 1800-talet och användes till att börja med för framställning av fotogen till belysning. Det var först vid bilismens genombrott i början av 1900-talet som oljan blev mer eftertraktad.
Utvecklingen av nya energiformer i form av ångkraft, elektricitet och förbränningsmotorn (som drevs av olja/bensin) har haft avgörande betydelse för det moderna samhällets framväxt.
GaslyktorGaslyktor användes mest till gatubelysning i Sverige (utomlands ofta i fabriker) och slog igenom vid 1800-talets mitt; 1846 i Göteborg och 1853 i Stockholm, som då fick sitt första gasverk. "Genom gas- och vattenledningar hava städernas innevånare vunnit otroligt i trevnad, bekvämlighet och sundhet. Ingen som nu lever och icke sett det, skall kunna föreställa sig det mörker som vilade över en stad", påpekade en ledamot i stadsfullmäktige i Stockholm 1870. Närmare sekelskiftet förbättrades gatubelysningen med det effektivare gasglöd-ljuset. |
Under andra halvan av 1800-talet gjordes också några viktiga tekniska landvinningar inom det elektromagnetiska forskningsfältet. Till att börja med uppfanns den elektriska generatorn som gjorde det möjligt att framställa elektricitet i stora mängder. Det dröjde därefter inte länge förrän glödlampan uppfanns och revolutionerade belysningstekniken. Elektricitet användes snart också som drivkraft till motorer. Men det dröjde till slutet av 1800-talet, efter att man löst problemet med att transportera elektricitet över långa avstånd, som industrin började använda elektricitet i större mängder.
Under de sista decennierna av 1800-talet intensifierades industriproduktionen i västvärlden. Elektrifieringen gav nu billig energi som var lätt att vidareföra. Detta blev förutsättningen för storindustrin. Arbetet mekaniserades allt mer och bröts ner i smådelar. För att öka produktiviteten ännu mer infördes tidsstudier och ackordslön samtidigt som planeringen av arbetet överfördes till en central planeringsavdelning (allt enligt den s.k. taylorismens principer, som formulerats av den amerikanska ingenjören Frederick Taylor).
Naturvetenskaplig forskning, tekniska framsteg, bättre kommunikationer, elektriciteten och effektivare organisering av arbetet medförde en andra industriell revolution.
Samtidigt hade nya billiga metoder för att framställa stål upptäckts. Stål ersatte nu järn som industrins viktigaste vara. Det billiga stålet kom till användning inom de flesta områden: till järnvägsbyggen, uppförandet av höga byggnader, konstruktion av stålfartyg, för tillverkningen av maskiner och starka verktyg o.s.v.
Inom byggbranschen började man samtidigt använda stål i kombination med betong. Den armerade betongen var starkare och mer elastisk än vanlig betong och revolutionerade byggtekniken kring sekelskiftet 1900. Byggnaderna kunde därmed göras högre och större än tidigare. Detta utnyttjades i många av dåtidens städer, framförallt i de stora städerna i USA där skyskrapor blev på modet.
En annan bransch som utvecklades kraftigt i slutet av 1800-talet var den kemiska industrin där det bland annat tillverkades papper, gummi, färg, sprängämnen och cement.
En utbredd framstegsoptimism präglade västvärlden under 1800-talet. Folk satte sin tilltro till naturvetenskapen, som i kombination med ny teknik skulle förbättra människans levnadsvillkor. Inom den vetenskapliga forskningen uppkom under slutet av 1800-talet nya ämnesområden, och till de gamla anlades nya perspektiv. Charles Darwin vidgade perspektivet bakåt och framåt i historien med sin banbrytande teori om arternas ursprung, Sigmund Freud och psykoanalysen fokuserade på den enskilda människans inre, Albert Einstein riktade blickarna mot både det minsta och det största – atomen och rymden. Vetenskapsmännen och uppfinnarna var tidens hjältar.
S Ångmaskinens tillkomst gav upphov till mängder av andra banbrytande uppfinningar och tekniska nyheterI ångmaskinens kölvatten uppstod många starka s.k. återkopplingseffekter (här: effekter/följder som kan relateras till ångmaskinens tillkomst). Spridningen av ångmaskinen stimulerade framtagandet av ny banbrytande teknik som ångloket och ångbåten, båda dessa uppfinningarna gjorde transporter enklare och billigare än någonsin tidigare. Även kolpriserna blev billigare i takt med att bättre ångmaskiner gjorde att man kunde gräva djupare gruvor vilket sänkte kostnaderna för kolutvinning. Billigare kol sänkte i sin tur driftskostnaderna för ångmaskinerna och ångdrivna fartyg och lok. Den amerikanske historikern David Christian skriver i sin bok Berättelsen om allt... (s. 244-245):
|
Ackordslön: Ett sätt att betala arbetare där lönen beror på hur mycket arbete de hinner göra, inte hur lång tid det tar.
Armerad betong: Betong som har förstärkts med stålstänger, vilket gör den mycket stark, mer flexibel och användbar i stora byggnader som t.ex. skyskrapor.
Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.
Förbränningsmotor: En motor som får energi från att bränna bränsle, till exempel bensin eller olja - den driver t.ex. bilar.
Gaslykta: En lampa som drivs av gas och användes för gatubelysning innan elektricitet blev vanligt.
Imperialism: När ett land vill ta över och kontrollera andra områden eller länder, ofta med hjälp av militär eller ekonomisk makt.
Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.
Industriell tillverkning: Mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.
Industrialisering/Industrialism: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialisering eller industrialism för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.
Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.
Naturtillgångar: Något som finns i naturen och som kan användas av människor, till exempel kol, olja och järnmalm.
Näringsliv: Samlingsnamn för de olika näringar (företag och andra vinstdrivande verksamheter) som finns inom ett geografiskt område.
Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)
Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.
Taylorism: Ett sätt att organisera arbetet så effektivt som möjligt genom att dela upp det i små, enkla delar och mäta tiden för varje moment.
Telegraf: En kommunikationsapparat som gjorde det möjligt att skicka meddelanden snabbt över långa avstånd med hjälp av elektriska signaler.
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
Obs! I avsnitten om industriella revolutionen, ekonomi och handel samt om livet på landet och i staden hittar du mer fakta och frågor som berör temat. Missa heller inte att läsa avsnitten om sjöfart och sjökrigföring samt om krig och försvar som tar upp de tekniska landvinningarna som gjordes under perioden inom sjöfart och krigföring.
L LÄS MER: Ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen
M LÄS MER: Industriella revolutionen
M LÄS MER: När Sverige fick järnväg
M LÄS MER: Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk
L LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar
M LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria
L LÄS MER: Teknikhistoria
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
Merike Fridholm m.fl., Industrialismens rötter - om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, Norstedts, 2005
David Christian, Berättelsen om allt - 13,8 miljarder års historia, Fri tanke, 2018
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 5 minuter
Varmluftsballonger började användas i krig redan i slutet av 1700-talet som ett sätt att skapa bättre överblick och därmed öka kontrollen över slagfältet. De blev ett hjälpmedel för spaning och kommunikation, men deras begränsade styrbarhet gjorde dem osäkra och svåra att använda på ett planerat sätt. När tekniken senare utvecklades mot styrbara luftfarkoster förändrades möjligheterna. Luftskeppen kunde användas mer aktivt och i större skala, både för spaning och anfall, men de visade också tydligt hur nya militära innovationer snabbt kan få svagheter som fienden lär sig att utnyttja...
Lästid 3 minuter
Under senare delen av 1800-talet blev Sundsvall centrum för världens träexport. Industrialismens genombrott i Europa och i synnerhet i England hade ökat behovet av svenskt trä. Exporten femfaldigades på tjugo år. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror. Sundsvall växte snabbt likt ett nybyggarsamhälle i guldrushens Klondyke. Arbetare kom från stora delar av Sverige - män, kvinnor och barn. Alla slet vid sågen...
Lästid 11 minuter
Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.
Lästid 8 minuter
Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan kommer järn och andra metaller på första plats - men sedan? Här kan vi diskutera länge, men glas måste komma högt på en sådan lista...
Lästid 2 minuter
Det hela började faktiskt på Grand café i Paris. Lördagskvällen den 28 december 1895 visade de båda bröderna Auguste och Louis Lumière för allra första gången rörliga bilder som projicerades på en vit duk inför en betalande publik. Bröderna kallade sin uppfinning cinemagrafen...
Lästid 13 minuter
Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller höra när man nalkades en hytta eller en stångjärnshammare. Med jämna mellanrum steg ett gnistregn eller eldsken mot himlen eller också hördes vida omkring ett monotont dunkande. Ja, inte bara i det som vi nu kallar Bergslagen. Över stora delar av Sverige norr om Skåne fanns hyttor där tackjärn utvanns ur malmen och hamrar som formade sjöarnas och bergens järnmalm till järn och stål av hög kvalitet. Cirka 500 sådana anläggningar låg spridda längs vattendragen i skogrika områden...
Lästid 11 minuter
Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-talet utvecklades nya sociala miljöer kring fabrikerna som skapade trygghet, social identitet och samhörighet bland arbetarna. Samtidigt fanns där en latent känsla av auktoritet och krav på underkastelse. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på de patriarkala förhållandena som rådde vid många av de svenska bruken under 1800-talet och början av 1900-talet...
Lästid 13 minuter
Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än vindkraften och muskelkraften hos alla Europas människor och djur tillsammans. Hundratusentals vattenhjul drev kvarnar, pumpar, blåsbälgar, hammare, sågar och mycket annat.
Lästid 16 minuter
Under 1830-talet deltog den brittiske biologen Charles Darwin i en fem år lång expedition till bland annat Galápagosöarna. Darwin publicerade senare sina upptäckter från resan och hans teorier om livets utveckling på jorden lade grunden till evolutionsläran, en hörnsten inom den moderna utvecklingsläran...
Lästid 16 minuter
När amerikanen Samuel Morse år 1835 hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en sådan apparat kunde konstrueras. Den elektriska telegrafen blev den första i en lång rad revolutionerande uppfinningar inom informationsteknologin. Med hjälp av den elektriska telegrafen kunde meddelanden skickas med hjälp av elektriska impulser som gick genom en ledning, nästan med ljusets hastighet. På ett papper hos mottagaren skrev en mekanisk penna ut punkter och streck, samtidigt som avsändaren tryckte ner dessa tecken med sin telegrafnyckel...
Lästid 9 minuter
För 5 000 år sedan hade egyptiska arbetare oljelampor när de sökte sig fram i pyramidernas mörka gångar. Vid vår tideräknings början talade Jesus om hur viktigt det är att ha olja i sin lampa. Kejsar Augustus hade en oljelampa när han läste brev om kvällen. Genom årtusenden hade alltså människor en svag och fladdrande belysning inomhus. Utomhus hade de knappast någon belysning alls. Allt ljus kom från öppna lågor. Soldater med facklor följde kejsar Augustus när han gick genom Rom sedan mörkret fallit. Karl den store måste år 800 fortfarande nöja sig med facklor. Napoleon hade det inte så mycket bättre 1 000 år senare. Men det hade börjat ljusna...
Lästid 7 minuter
Greker hade för 2 500 år sedan lärt sig att göra en bärnsten magnetisk genom att gnida den med en tyglapp. Grekerna kunde inte förklara fenomenet, men de gav det ett namn. Bärnsten heter elektron på grekiska, och därifrån kommer vårt ord elektricitet. År 1819 visade dansken Örsted att elektrisk ström kan få en magnetnål att röra sig. Tidigare hade man trott att magnetism och elektricitet var två olika fenomen. Nu började det bli klart att det var fråga om samma sak. När sedan engelsmannen Michael Faraday förde en magnet genom en slinga koppartråd - och tråden blev strömförande, blev det fastställt att magneten kunde skapa elektricitet. Detta experiment år 1831 är kanske historiens viktigaste...
Lästid 19 minuter
Under 1700-talet växte den moderna kemin fram. Men kemins historia började egentligen långt innan dess. Redan under antiken ägde man kunskap om avancerade kemiska processer (dock utan att kunna förklara varför de ägde rum). Under medeltiden utvecklades den s.k. alkemin som kan ses som ett slags hopkok av vetenskap, religion och magi. Det var dock ur denna tidiga kemin och dess metoder som den moderna kemin växte fram. I den här artikeln kan du läsa om kemins tidiga rötter och utveckling fram till idag - från alkemi till högteknologisk kemiindustri...
Lästid 4 minuter
Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens tidiga industrialisering, järnvägarna och det brittiska imperiet har i hög grad bidragit till att forma dagens Europa. De tre faktorerna var också beroende av varandra. Till exempel skulle inte Indien ha kunnat kontrolleras under så lång tid utan ett järnvägsnät, industrierna i Storbritannien skulle inte ha utvecklats så mycket utan indisk bomull, järnvägarna inte skapats utan industri som i sin tur behövde järnvägar...
Lästid 8 minuter
Apoteksväsendet har imponerande anor i vårt land. Redan för fyrahundra år sedan handlades medikamenter vid Stortorget i Stockholm hos hovapotekaren Busenius, som hade fått tillstånd att öppna apotek för allmänheten 1575. Apotekarens bibel var och är fortfarande farmakopén, som föreskriver vilka droger som ska säljas och hur de ska tillredas. Den första svenska farmakopén kom 1686. Den har under århundradena följts av en rad nya moderniserade. Dagens utgåva lär inte ha mycket gemensamt med Pharmacopoeja Holmiensis från 1686. I den omnämns sällsamma undergörande läkemedel beredda av människokranium, pulvriserad egyptisk mumie, horn och tand av enhörning och påfågels-träck...
Lästid 4 minuter
Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...
Lästid 24 minuter
Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...
Lästid 20 minuter
När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...
Lästid 9 minuter
Det är en gråkall, långtråkig oktoberdag 1847. De 150 läkarstudenterna på den obemärkta läkarutbildningen vid Geneva College i de lantliga västra delarna av delstaten New York har lektion i anatomi. När så skolans rektor, Charles Lee, kliver in i föreläsningssalen, har eleverna inget som helst emot avbrottet - och när de får höra vad han har att säga blir de förtjusta. "Mina herrar, jag har den mest häpnadsväckande förfrågan som jag måste be er att ta ställning till", förklarar doktor Lee. "En ung dam vid namn Elizabeth Blackwell har ansökt om att få börja studera vid vår institution." Det blir helt tyst i salen...
Lästid 7 minuter
Forskare hade under lång tid experimenterat med kokablad i syfte att utvinna det milt centralstimulerande ämnet som växten innehöll. År 1859 lyckades den tyske kemisten Albert Niemann isolera den aktiva ingrediensen - en upptäckt som med tiden skulle orsaka stor förödelse och misär bland många människor. I tusentals år hade befolkningen i Sydamerika i samband med religiösa ceremonier tuggat bladen för att få uppleva ett milt rus. Nu, med hjälp av den teknik Niemann utvecklat, kunde man tillverka en drog som snabbt och enkelt gav en effekt som var upp till hundra gånger starkare...
Lästid 21 minuter
Precis som Arkimedes och Galilei är Henry Stanley mest känd för några ord han kanske aldrig sa. Men Stanley var också den som slutgiltigt löste gåtan om floderna och sjöarna i Centralafrika. Han hjälpte också Belgiens kung att skaffa sig ett helt eget land, något som ledde till miljoner afrikaners död. Det var också Stanley som fick folk att tala om Afrika som ”Den mörka kontinenten”...
Lästid 8 minuter
År 1853 anlände en mindre men tungt utrustad amerikansk flottstyrka till Japan. Uppdraget gick ut på att få det tillslutna och teknologiskt efterblivna Japan att öppna sina gränser för USA och skriva på ett handelsavtal. Hela operationen blev en amerikansk framgång. Men ingen hade kunnat ana vilken avgörande betydelse händelsen skulle få i Japans historia och i världshistorien...
Lästid 20 minuter
Skotten David Livingstone hade egentligen tänkt att åka till Kina som missionär. Men när krig bröt ut i Kina fick det bli Afrika istället. Livingstone blev därmed en av världens mest kända och hyllade upptäcktsresande. Detta trots att han misslyckades med två av sina största projekt, att öppna en stor handelsväg till Afrikas inre och att finna en av Nilens källor...
Lästid 11 minuter
Fransmannen Jean-François (1790-1832) var otroligt språkbegåvad. Som barn behärskade han flera forntida språk och redan som elvaåring var han fast besluten att så småningom kunna dechiffrera det gamla Egyptens mystiska hieroglyfer. Han visste att det var möjligt om man bara lyckades tyda alla inskriptioner på den s.k. Rosettastenen - en stor, svart granodioritplatta som hittats 1799 av Napoleons trupper i Egypten. På Rosettastenen fanns tre liknande texter på tre olika forntida språk inristade, varav det ena var hieroglyfer. Rosettastenen var språknyckeln till hieroglyfernas gåta! År 1822 lyckades till sist Jean-François tyda samtliga inskriptioner på Rosettastenen. Därmed var hieroglyferna dechiffrerade och kunde nu tydas. En port till en svunnen tid öppnades och det antika Egypten väcktes till liv...
Lästid 14 minuter
I slutet av 1700-talet begav sig skotten Mungo Park till Västafrika för att lösa gåtan om floden Niger flöt åt öster eller väster. Det kunde han ta reda på, men flera andra frågor om floden misslyckades Park med att lösa. Inte heller under sin andra resa lyckades han lösa gåtorna. Däremot lyckades Park med att reta upp alla härskare längs Niger vilket till sist kostade honom livet. Trots att han lämnade flera olösta frågor efter sig blev Parks resor starten på européernas kolonisering av Afrika och deras jakt på slavar, guld och elfenben...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.
Genomgång (9:36 min) på engelska i YouTubekanalen Captivating History som i den här videon går igenom industriella revolutionens orsaker.
Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Carlson Lenart berättar om den släktkäre uppfinnaren Gustaf Dalén. För uppfinnaren och nobel-pristagaren Gustaf Dalén var släkten viktig. I och kring sin borgliknande villa vid AGA:s fabrik bodde förutom hans egen familj, hans far, syskon och andra släktingar från Västergötland...
Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Karlsson berättar om Alfred Nobel, som ärvde sitt explosiva intresse av sin far. Dynamiten gjorde honom stormrik och världsberömd – men odödlig blev han först genom nobelpriset...
Artikel i tidningen Släkthistoria där Torbjorn Wester berättar om elektricitetens genombrott i Sverige. Elektrifieringen av Sverige gick snabbare än i något annat land. Elektriskt ljus och maskiner förändrade samhället i grunden...
Kort artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om respassens historia i Sverige. Varför var man tvungen att ha ett så kallat respass när man färdades i Sverige förr? När infördes de? Och när togs de bort?
Genomgång (11:31 min) där gymnasieläraren Magnus Ehinger berättar om tidiga evolutionsteorier (innan Darwin) och lite kort om Darwins evolutionsteori.
Genomgång (13:41 min) där gymnasieläraren Magnus Ehinger berättar om kemins historia från bronsåldern och framåt.
Faktafilm (19:42 min) för skolan av UR (Sveriges utbildningsradio) om Europa under 1800-talet. 1800-talet brukar ses som brytpunkten mellan det gamla och det nya. Här ställs många stora frågor på sin spets: Hur ska ett land styras? Vad är egentligen ett land? Och är förändring alltid bättre? Vi förklarar de viktigaste händelserna i ett föränderligt Europa.
Om Historia förklarad:
I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Genomgång (55:06 min) av SO-läraren Håkan som berättar om några viktiga händelser och personer under 1700-talet fram till 1870.
Följande punkter behandlas:
Isaac Newton: 0.52 | Karl XII: 3.36 | Industriella revolutionen: 9.28 | Sjuårskriget: 15.02 | James Cook: 17.15 | Amerikanska revolutionen: 20.14 | Gustav III: 24.41 | Franska revolutionen: 27.29 | Napoleon Bonaparte: 34.25 | Sverige förlorar Finland: 38.28 | Charles Dickens: 41.19 | Charles Darwin: 43.50 | Amerikanska inbördeskriget: 48.27
En genomgång (7:38 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om de tidiga svenska industrierna. Genomgången tar upp hemindustrier, sågverk, förlagssystem och järnvägar.
Avsnitt (3:48 min) från UR:s programserie Snabbkoll på historien där du kan lära dig mer om vetenskap och religion (för åk 7-9). Emma Molin går igenom hur vetenskapliga framsteg, från 1600-talet och framåt, ger nya tankar om livet och verkligheten, och hur det påverkade folket.
Avsnitt (3:23 min) från UR:s programserie Snabbkoll på historien där du kan lära dig mer om industrialiseringen (för åk 7-9). Özz Nûjen berättar om hur den industriella revolutionen tog fart och spreds från Storbritannien över världen.
Pedagogisk genomgång (10:39 min) där SO-läraren Mattias Axelsson berättar om Sveriges industrialisering. Här berörs framförallt förutsättningarna för industrialiseringen.
Läxhjälpsfilm (11:34 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.
Läxhjälpsfilm (15:01 min) där SO-läraren Lena Tegström går igenom vilka förutsättningar som behövdes för den industriella revolutionen och industrialisering. Här berörs även smittkoppor och vaccin.
Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).
Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...
Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).
Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...
Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner...
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.
Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.
Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel...
Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.
Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.
Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...
Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...
Människan har varit på resande fot genom hela historien. Men det är först de senaste hundra årens...
Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....
Postordning infördes i Sverige 1636 på initiativ av Axel Oxenstierna. Den innebar att det skulle...
Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Alfred Nobel (1833-1896) var kemist och uppfinnare. Hans mest kända uppfinning är dynamiten, som...
John Ericsson (1803-1889) är en av Sveriges mest berömda uppfinnare genom tiderna. Han är mest känd...
Andrées polarexpedition var ett misslyckat försök 1897 att nå Nordpolen i Arktis med luftballong....
Naturvetaren Charles Darwin (1809-1882) är en av historiens mest inflytelserika vetenskapsmän. Hans...
Järnvägar och tåg började användas i början av 1800-talet. Ett industrisamhälle kräver bra...
Mannen bakom den första moderna bilen var den tyske mekanikern Gottlieb Daimler (1834-1900). 1883...
Att transportera innebär att förflytta personer, djur eller varor från en plats till en annan....
Optiska telegrafer började användas redan i slutet av 1700-talet. De bestod av speglar som...
Telefonen uppfanns på 1870-talet och var i allmänt bruk i slutet av seklet. Sverige intog tidigt en...
I dagens samhälle är det ingen som tycker det är konstigt eller storslaget att spela upp musik från...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Ångmaskinen är en av de allra viktigaste uppfinningar som gjorts. De första ångmaskinerna som...
En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...
Marie Curie är en av världens mest kända vetenskapspersoner. Hon är den enda kvinnan som har fått...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Thomas Alva Edison är en av de mest berömda uppfinnarna i historien. Han gjorde 2 500 uppfinningar...
Alexander Graham Bell (1847-1922) föddes i Skottland, men växte upp i USA. Bell är mest känd som...
Den tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen var 50 år när han 1895 upptäckte X-strålningen (...
Lars Magnus Ericsson (1846-1926) var en svensk uppfinnare av telefonindustriprodukter och grundare...
Ingenjören Nils Ericson (ursprungligen Ericsson), (1802-1870) är känd som kanalbyggare och...
Flottning var länge det enda transportsättet för timmer. Redan på 1300-talet användes älvar och...
Göta kanal, vattenvägen som förenar Östersjön med Kattegatt, invigdes 1832. Men redan Gustav Vasa...
Den svenska sågverksindustrin befann sig länge i skuggan av den norska, men från 1800-talets mitt...
Innan Panamakanalen byggdes var alla fartyg tvungna att att runda Kap Horn - Sydamerikas sydligaste...
George Stephenson (1781-1848) brukar kallas för ”järnvägarnas fader”. Det var genom hans arbete som...
Louis Pasteur (1822-1895) var en fransk kemist och mikrobiolog som gjorde banbrytande insatser inom...
Frankrike hade under 1800-talet stora intressen i Nordafrika. De hade bland annat kolonier i de...
Henry Ford (1863-1947) föddes i Dearborn, Michigan i USA. Fadern var lantbrukare. Modern Mary dog...
Om du tittar på en jordglob eller en karta ser du att den är täckt av ett gradnät. En del linjer...
Barnarbete var en normal företeelse i det förindustriella samhället. Barndomen var ingen lekålder,...
