Tåg och ångbåtar var snabbare och bekvämare att färdas med än tidigare transportmedel. Det blev nu också lättare att passa tider. Målning av Claude Monet (1840–1926).
M

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Den industriella revolutionen förvandlade Europa från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Bakom den industriella utvecklingen låg en rad tekniska innovationer (uppfinningar/förbättringar) som gjorts tidigare under 1700-talet såsom ångmaskinen, spinnmaskinen, den tekniska vävstolen och bättre järnframställningsprocesser.

Industrialiseringen av Europa var en process som spreds gradvis från väst till öst under hela 1800-talet.

Ångmaskinen skapade geografiska förutsättningar för industrialiseringen

Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge. Tidigare hade industrin för det mesta drivits av vattenhjul vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret. Med de effektiva ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider. Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades. Många industrier förlades längs med vattendrag och kuster där det fanns goda transportmöjligheter.

Ångmaskinen revolutionerade kommunikationerna

En annan fördel med ångmaskinen var att den kunde monteras på vagnar och båtar. Ångmaskinen revolutionerade därmed också kommunikationerna. Tåg och ångbåtar var både snabbare och bekvämare att färdas med än tidigare transportmedel. Dessutom blev det nu möjligt att passa tider då man inte längre behövde ta lika stor hänsyn till vädrets makter.

Bild:

Sågverksindustri i Norrland. Tack vare ångmaskinen kunde nu fabriker byggas lite var som helst, helt oberoende av forsar och andra energikällor som tidigare hade begränsat industriernas geografiska placering.

De nya kommunikationerna satte fart på handeln och industrin

Industrialiseringen ökade i takt med de nya transportmöjligheterna. Enorma summor satsades därför på järnvägsbyggen och sjöfart under 1800-talet. På land knöt järnvägar samman tätorter och landsbygd med varandra. Till sjöss färdades stora oceangående ångfartyg mellan länder och kontinenter. Det var också vid den här tiden som Suezkanalen och Panamakanalen grävdes ut och togs i bruk. Havskanalerna skapade nya möjligheter för världshandeln genom snabbare och billigare transportmöjligheter mellan kontinenterna.

I början av 1900-talet utvecklades transportmöjligheterna ytterligare i samband med bilismens och flygets tillkomst. Men det skulle dröja ytterligare ett tag innan de fick stor betydelse för näringslivet.

Informationssamhällets barndom

Det uppfanns också kommunikationer som varken pustade eller vräkte ut rök.

Från och med mitten av 1800-talet började telegrafin att användas och några årtionden senare togs telefonen i bruk. Genom de nya kommunikationerna förbättrades kontakten mellan regeringar, företag och folk. I och med det ökade också tempot i samhället.

Den stora inflyttningen till städerna som ägde rum under 1800-talet, innebar att folkets behov av samhällsinformation ökade. Det blev nu vanligt med dagstidningar. Detta gynnade pappersindustrin som utvecklades kraftigt under perioden.

Bild:
Industrialiseringen och det förbättrade jordbruket medförde att folkmängden ökade kraftigt under 1800-talet. Bilden här ovan visar en vy över en europeisk stad vid mitten av seklet. Den vackra sommaridyllen bryts lite varstans av fabriksskorstenar som spyr ut rök.

Industrialiseringen går in i en ny fas

Under de sista decennierna av 1800-talet intensifierades industriproduktionen i västvärlden. Naturvetenskaplig forskning, tekniska framsteg, bättre kommunikationer och effektivare organisering medförde en andra industriell revolution. Nya billiga metoder för att framställa stål hade upptäckts. Stål ersatte nu järn som industrins viktigaste vara. Det billiga stålet kom till användning inom de flesta områden: till järnvägsbyggen, uppförandet av höga byggnader, konstruktion av stålfartyg, för tillverkningen av maskiner och starka verktyg o.s.v.

Armerad betong fick byggbranschen att sikta högt

Inom byggbranschen började man samtidigt använda stål i kombination med betong. Den armerade betongen var starkare och mer elastisk än vanlig betong och revolutionerade byggtekniken kring sekelskiftet 1900. Byggnaderna kunde därmed göras högre och större än tidigare. Detta utnyttjades i många av dåtidens städer, framförallt i de stora städerna i USA där skyskrapor blev på modet.

Kemisk industri

En annan bransch som utvecklades kraftigt i slutet av 1800-talet var den kemiska industrin där det bland annat tillverkades papper, gummi, färg, sprängämnen och cement.

Nya energikällor

Stenkol var industrins viktigaste energikälla fram till långt in på 1900-talet. Men vid slutet av 1800-talet fick olja och elektricitet större betydelse vid sidan av kolet. Olja utvanns redan vid mitten av 1800-talet och användes till att börja med för framställning av fotogen till belysning. Det var först vid bilismens genombrott i början av 1900-talet som oljan blev mer eftertraktad.

Bild:
Stad med elektrisk belysning i slutet av 1800-talet.

Elektriciteten lyste upp samhället

Under andra halvan av 1800-talet gjordes också några viktiga tekniska landvinningar inom det elektromagnetiska forskningsfältet. Till att börja med uppfanns den elektriska generatorn som gjorde det möjligt att framställa elektricitet i stora mängder. Det dröjde därefter inte länge förrän glödlampan uppfanns och revolutionerade belysningstekniken. Elektricitet användes snart också som drivkraft till motorer. Men det dröjde till slutet av 1800-talet, efter att man löst problemet med att transportera elektricitet över långa avstånd, som industrin började använda elektricitet i större mängder.

Vetenskapsmännen och uppfinnarna var tidens hjältar

En utbredd framstegsoptimism präglade västvärlden under 1800-talet. Folk satte sin tilltro till naturvetenskapen, som i kombination med ny teknik skulle förbättra människans levnadsvillkor. Inom den vetenskapliga forskningen uppkom under slutet av 1800-talet nya ämnesområden, och till de gamla anlades nya perspektiv. Charles Darwin vidgade perspektivet bakåt och framåt i historien med sin banbrytande teori om arternas ursprung, Sigmund Freud och psykoanalysen fokuserade på den enskilda människans inre, Albert Einstein riktade blickarna mot både det minsta och det största – atomen och rymden. Vetenskapsmännen och uppfinnarna var tidens hjältar.
 

Användbara begrepp

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Industrialisering/Industrialism: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialisering eller industrialism för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.

Industriell tillverkning: Mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Näringsliv: Samlingsnamn för de olika näringar (företag och andra vinstdrivande verksamheter) som finns inom ett geografiskt område.

Intressanta fakta om några av periodens forskare, uppfinnare och upptäckare

Visste du att:

  • År 1796 infekterade Edward Jenner avsiktligt sin son med kokoppor för att, när han tillfrisknat, utsätta honom för smittkoppor. Sonen fick inte smittkoppor, eftersom den lindrigare sjukdomen gjort honom immun. Vaccinet var därmed upptäckt.
  • De första tändstickorna dök upp i Paris 1805, men det blev fiasko. De innehöll så stora mängder fosfor att det nästan inte behövdes någon friktion alls för att tända dem. De kunde antändas bara genom att man öppnade asken de förvarades i. År 1836 startades den första tändsticksfabriken i Sverige och tolv år senare uppfann en av delägarna, Edvin Gustaf Pasch, säkerhetständstickan. Poängen med den var att den måste strykas mot ett särskilt plån för att ta eld
  • År 1839 konstruerade den skotske smeden Kirkpatric Macmillan den första cykeln, som då kallades velociped. Han orsakade också den första cykelolyckan då han under en kapplöpning körde över ett barn och fick böta fem shilling. När den första cykeln presenterades i Paris skrev en tidning att ”till någon verklig nytta kommer denna maskin aldrig att bli”.
  • Charles Darwin (1809-1882), den moderna utvecklingslärans upphovsman, publicerade sina teorier i verket Om arternas uppkomst år 1859. Darwins utvecklingslära accepterades ganska snabbt. Men på vissa håll motarbetades hans teorier. Så sent som 1925 utkämpades den berömda ”aprättegången” i Tennessee, USA. Där åtalades en lärare för att ha lärt ut Darwins utvecklingslära.
  • Den svenske uppfinnaren John Ericsson (1803-1889) är mest känd för sitt krigsfartyg Monitor som han byggde för nordstaternas räkning under det amerikanska inbördeskriget. Efter hans död fördes hans kista under stora hedersbetygelser på ett amerikanskt örlogsfartyg till Sverige. Ericsson begravdes i Filipstad.
  • Amerikanen Samuel Morse uppfann den enkeltrådiga elektriska telegrafen och han dog vid 81 års ålder 1872 med fingret på den telegrafnyckel som han hade installerat i sitt hus.
  • År 1878 fick civilingenjör Gustaf de Laval patent på sin separator (gräddskummare), som med hjälp av centrifugalkraftens hjälp skilde grädde från mjölk. Den maskinen är en förutsättning för att man ska kunna driva mejerier i stor skala.
  • Teknikens flitigaste uppfinnare är amerikanen Thomas Edison, som sammanlagt fick 1053 olika patent.
  • Svensken Salomon August Andrée blev berömd för att han misslyckades att nå Nordpolen med luftballong 1897. Det slutade i katastrof, ballongen kraschade på Vitön nordöst om Spetsbergen. Efter 33 år fann norrmännen expeditionsmedlemmarnas döda kroppar. Dödsorsaken är okänd, men enligt vissa läkare omkom de av trikinförgiftning som de fick när de åt rått isbjörnskött.
  • Skiftnyckeln uppfanns 1892 av svensken Johan Petter (JP) Johansson. Skiftnyckel, den ställbara skruvnyckeln, kunde användas till olika stora muttrar. På så sätt kunde en mekaniker klara sig med bara två-tre olika stora skiftnycklar.
  • När Alfred Nobel dog 1896 ägde han en stor förmögenhet. Eftersom han var emot arvsrätten, testamenterade han allt till en stiftelse som varje år skulle belöna dem som hade gjort mänskligheten den största nyttan. Hans familj blev mycket upprörd. Vissa tidningar var emot det, även kung Oscar II var kritisk till att prisen inte enbart delades ut till svenskar. Men man måste verkställa testamentet och de första Nobelprisen delades ut den 10 december 1901. Nobel bestämde i sitt testamente att fredspriset skulle delas ut i Norge. När han avled, var Sverige och Norge i union. Nobelprisen delas varje år ut på Alfred Nobels dödsdag den 10 december.
  • Alfred Nobel, dynamitens fader, fick på äldre dagar dåligt samvete för vad hans sprängämnen ställde till i krig. Men han var övertygad om att vapnen till slut skulle bli så skrämmande att ingen vågade börja krig.  Nobels testamente chockade omgivningen. Avkastningen av hans enorma förmögenhet på 33 miljoner skulle fördelas årligen till dem som gjort de största insatserna inom fysikens, medicinens och litteraturens områden. 1901 delades de första nobelprisen ut.
  • Marie Curie (1867-1934) var den första människa som dog av radioaktiv strålning. Curie upptäckte de radioaktiva ämnena radium och polonium 1898, vilket belönades med Nobelpriset 1903. På grund av att hon var kvinna vägrades hon inträde i franska vetenskapsakademien, trots att hon hade tilldelats Nobelpriset två gånger.
  • Sven Wingquist anses som det moderna kullagrets uppfinnare. 1907 uppfann han det sfäriska kullagret och han grundade företaget SKF (Svenska kullagerfabriken) i Göteborg. Han var mycket mån om sina anställda. Redan 1913 införde han semester med full lön och han införde även olycksfallsförsäkring för sina anställda långt innan man lagstiftade om något sådant.
  • Sven Hedin är Sveriges mest berömda upptäcktsresande genom tiderna. Han tillbringade sammanlagt 18 år på resande fot i Asien. Han började i Persien i väst och den sista resan slutade i Peking i öst 50 år senare. Under dessa år i Asien kartlade han betydande områden i Pamir, Takla Makan och Tibet. Hans mest dramatiska färd blev den så kallade dödsmarschen genom den kinesiska Takla Makanöknen 1895. Efter 18 dagars marsch kom karavanen in i en sandstorm. Snart dog nästan alla djur. Till sist hade man ingenting annat att dricka än den sista kamelens urin. Två av medarbetarna avled. Efter att ha vandrat sex dagar i öknen räddades Sven Hedin och hans kamrater genom att de hittade en flod.
  • Amerikanen Robert Peary är känd för att han var den förste som nådde Nordpolen. Expeditionen bestod av Peary och hans betjänt Henson och dessutom de fyra eskimåerna Ootah, Ooqueah, Egigwah och Seegloo. Den 6 april 1909 var de framme vid Nordpolen. På en igloo som de byggde hissades den amerikanska flaggan. Men egentligen kom inte Peary först till Nordpolen. När Peary kom fram hade hans betjänt Henson och Ootah redan varit på plats i 45 minuter.
  • Den norske polarforskaren Amundsen vann kapplöpningen till Sydpolen 1911 för att han använde 52 hundar som dragdjur. Engelsmannen Scott kom fram 35 dagar senare eftersom hans sibiriska hästar inte klarade av den svåra kylan.
  • Från år 1860 och 50 år framåt genomförde svenska forskare fler än 25 polarexpeditioner. Det var betydligt fler än länder som Tyskland, USA och Storbritannien gjorde under samma tid.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ångmaskinen gjorde det möjligt att påverka var industrierna skulle ligga (deras geografiska läge). Förklara varför det var viktigt.
     
  2. På vilka sätt påverkade ångmaskinen kommunikationerna?
     
  3. Hur och varför påverkade de nya kommunikationerna handelns utveckling?
     
  4. Vi lever idag i ett högteknologiskt informationssamhälle, men hur spreds information under 1800-talet?
     
  5. Varför ökade tidningsläsandet i slutet av 1800-talet?
     
  6. I slutet av 1800-talet gick industrialiseringen in i en ny fas som ledde till många nya uppfinningar och att en rad olika områden/branscher utvecklades. Berätta om detta.

Ta reda på:

  1. Nämn fem viktiga uppfinningar som gjordes under 1800-talet.
     
  2. Beskriv vad Charles Darwin kom fram till i sin forskning.
     
  3. Vilken uppfinning lade grunden för Nobelpriset?

Diskutera:

  1. Jämför 1800-talets teknik och kommunikationer med dagens. Försök hitta så många likheter och skillnader som möjligt. Gör gärna en lista med två spalter.
     
  2. Många av 1800-talets tekniska framsteg - såsom järnväg, propellern, elektricitet, telefonen o.s.v. - har haft stor enorm för 1900-talets tekniska utveckling. Men vilka är vår egen tids viktigaste uppfinningar och tekniska landvinningar som framtidens teknik kommer att bygga vidare på? Diskutera.
     

Obs! I avsnitten om industriella revolutionen, ekonomi och handel samt om livet på landet och i staden hittar du mer fakta och frågor som berör temat. Missa heller inte att läsa avsnitten om sjöfart och sjökrigföring samt om krig och försvar som tar upp de tekniska landvinningarna som gjordes under perioden  inom sjöfart och krigföring.

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
Merike Fridholm m.fl.,
Industrialismens rötter - om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, Norstedts, 2005
 

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

Den industriella revolutionen förvandlade Europa från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Bakom den industriella utvecklingen låg en rad tekniska innovationer (uppfinningar/förbättringar) som gjorts tidigare under 1700-talet såsom ångmaskinen, spinnmaskinen, den tekniska vävstolen och bättre järnframställningsprocesser.

Industrialiseringen av Europa var en process som spreds gradvis från väst till öst under hela 1800-talet.

Ångmaskinen skapade geografiska förutsättningar för industrialiseringen

Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge. Tidigare hade industrin för det mesta drivits av vattenhjul vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret. Med de effektiva ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider. Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades. Många industrier förlades längs med vattendrag och kuster där det fanns goda transportmöjligheter.

Uppdaterad: 18 mars 2018
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Artiklar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

M
Magnus Västerbro
2018-08-24
Louis Pasteur (1822-1895) var den franske kemisten vars upptäckter öppnade mikroorganismernas värld, vilket i sin tur ledde till historiens största medicinska genombrott...
L
Magnus Västerbro
2018-05-05
Det talas ibland om Kinas ”fyra stora uppfinningar”: krutet, kompassen, pappret och boktryckarkonsten. Och störst av alla dessa var krutet. Krutet, som tillät människor att spränga sig fram...
M
Herman Lindqvist
2017-09-09
Under senare delen av 1800-talet växte ett järnvägsnät fram i Sverige. Med järnvägen blev människorna, varorna, till och med boskapen flyttbara på ett sätt man aldrig kunnat ana. Man kunde...
L
Carsten Ryytty
2017-07-19
Den 17 december 1903, klockan 10.35, genomfördes världens första bemannade motordrivna flygning. Orville Wright låg på magen vid spakarna och flög 35 meter på 12 sekunder...
L
Carsten Ryytty och Robert de Vries
2017-04-27
Få andra uppfinningar har genom historien blivit lika kända och ansetts lika viktiga som ångmaskinen. Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringen under 1800-talet...
M
Mattias Axelsson
2017-01-15
Om du hade fötts i mitten 1800-talet och levt ett normallångt liv hade du på ålderns höst kunnat se tillbaka hur du varit med om en av de största omvandlingarna i mänsklighetens historia - den...
L
Berndt Tallerud
2016-11-06
En operation i början av 1800-talet var ett skräckfyllt vågspel. Ett vanligt ingrepp var amputation av en arm eller ett ben. När operatören gjorde sitt jobb, gällde det att ha några starka...
M
Cecile Everett
2016-09-06
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-06-01
Charles Darwin är en av historiens mest inflytelserika vetenskapsmän. Hans teorier om "det naturliga urvalet", framlagda vid mitten av 1800-talet, kom att förändra hela världsbilden...
L
Carsten Ryytty
2016-06-01
Eiffeltornet i Paris är en av de mest kända och besökta byggnaderna i världen. Det 324 meter höga utsiktstornet har blivit en symbol för Frankrike...
L
Carsten Ryytty
2016-04-03
Suezkanalen är en av världens viktigaste vattenvägar. Kanalen, som går från Port Said vid Medelhavet till Port Tewfik vid Röda havet, är 171 kilometer lång, 14 meter djup och ca 120 meter bred...
L
Carsten Ryytty
2016-04-03
1881 började fransmännen bygga Panamakanalen mellan Stilla havet och Atlanten. Men det misslyckades på grund av klimatet och arbetet avbröts. 20 000 människor omkom vid detta arbete. Först 1914...
L
Carl Johan Markstedt
2014-12-04
Alfred Nobel (1833-1896) är känd över hela världen som uppfinnaren av dynamiten och skaparen av Nobelpriset. Men han var även en affärsman som i en rad länder byggde upp företag kring sina...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-05-01
Det var inte bara i Sverige som uppfinnare och vetenskapspersoner framhävdes som nationella hjältar under 1800-talets senare del och början av 1900-talet. I den här artikeln berättas om George...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-05-01
Under 1800-talets senare del lyfter man i Sverige fram ett stort antal "hjältar" inom industri och vetenskap. Deras betydelse för Sveriges rykte i världen framhävs. Ofta betonar man...

Sidor

Podcast om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

Länkar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Sortera efter:
          

Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Karlsson berättar om vallonerna. Att härstamma från vallonerna är snudd på lika fint som att vara adlig. Men så var det inte innan vallonmyten tog form för drygt hundra år sedan.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Jan Garnet berättar om hur vi lyste upp våra hem förr i tiden. Fram till senare halvan av 1800-talet präglades de svenska hemmen av ett kompakt mörker vintertid, med inslag av svaga ljus­källor. Med fotogen­lampan och den elektriska glöd­lampan skulle allt förändras...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Anne-Marie Nilsson berättar om sparkstöttingens historia. Till en början användes den för att frakta tunga saker, men efterhand blev den ett självklart redskap för att ta sig fram vintertid. Efter andra världskrigets slut har dock sparkstöttingen fört en tynande tillvaro.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Peter K Andersson berättar om cykelns historia. För hundra år sedan kunde en cykel kosta mer än en årslön. Många mindre bemedlade köpte på avbetalning, andra byggde sin egen. Allt för att få njuta av cykelns frihet och praktiska fördelar. Plötsligt var det närmare till jobbet, släkten – och kärleken...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Tord Ajanki berättar om 1700-talets stora infektionssjukdom. Hösten 1977 insjuknade en somalier i det sista kända fallet av smittkoppor. Några år senare förklarades den i många fall dödliga farsoten som utrotad. Globala vaccinationskampanjer gjorde att smittan kunde besegras – nästan 200 år efter upptäckten av vaccinet...

Spara som favorit
          

En historia om fenomenala vetenskapliga upptäckter av en kvinna som slår sig fram i en värld styrd av män. Men också om den ovärderliga kärleken vid hennes sida – och en förödande sorg.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Marie Curie? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Marie Curie ett liv av Susan Quinn; Marie Curie and her daughters the private lives of science's first family av Shelley Emling; Historien om Europa av Karsten Alnaes

Spara som favorit
          

Artikel på Anna Larsdotters hemsida där du läsa om Charles Darwin. När Charles Darwins bok Om arternas uppkomst kom ut 1859 kallades han Englands farligaste man. Darwin puffade nämligen ner människan från den piedestal där hon tronade i den falska övertygelsen att hon var skapad av Gud, dessutom som själva höjdpunkten i hans kreation. Evolutionen, som Darwin beskrev i sin bok, hade ingenting med gudar eller något annat övernaturligt att göra. Den var en naturlig (i motsats till människoskapad) process vars drivkraft var det naturliga urvalet. De egenskaper ur ett oändligt antal som är bäst anpassade till en viss miljö har störst chans att överleva...

Anna Larsdotter är journalist och författare som mest skriver om historia.

Spara som favorit
          

På finska Yle:s webbplats kan du läsa en omfattande artikel om Alfred Nobel. År 1847 lyckades italienaren Ascanio Sobrero utveckla en olja med mycket explosiva egenskaper: nitroglycerin. Men oljan var besvärlig att handskas med, den exploderade om man skakade den för hårt och var därför farlig att transportera och svår att använda. Först när det blandades med kiselgur blev sprängämnet användbart och på många sätt världsomvälvande - och kom att kallas dynamit av sin uppfinnare, Alfred Nobel...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om USS Monitor och slaget vid Hampton Roads. Historiens första sjöstrid mellan två bepansrade fartyg fick stor betydelse för det amerikanska inbördeskriget. I mars 1862 vände svenskfödde John Ericssons unika farkost Monitor krigslyckan för nordstaterna...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om nio välkända uppfinningar eller vetenskapliga framsteg som du kanske inte visste egentligen var avsedda för krig. Här berättas om konservering, atomkraft, radartekniken, helikoptern, penicillinet, GPS, radion, luftballongen och mikrovågor. Väpnade konflikter har ofta lett fram till tekniska och vetenskapliga framsteg som kommit till nytta i fredstid. Radion, radarn och konservburken utvecklades alla från början för att användas i krig...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om vävstolen som fick världen att gå i spinn. Här berättas om John Kays flygande skyttel, Spinning Jenny, koks och gjutjärn, Watts ångmaskin och bakrunden till industriella revolutionen. Den industriella revolutionen förändrade samhället fullständigt. Med nya maskiner och effektivare energi kunde färre människor producera mycket mer. Det hela började med några avgörande uppfinningar i England på 1760-talet...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om rallare, järnvägar och Sveriges industrialisering. Rallare har blivit besjungna och omskrivna i visor och romaner i en omfattning som bara sjömän kommer i närheten av. Från mitten av 1800-talet och fram till 1930-talet arbetade tiotusentals av dem med att bygga järnvägen genom Sverige...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (24:08 min) av SO-läraren Björn Andersson som berättar om massmedia och dagstidningar ur olika perspektiv. Här berörs mediernas historia och dess funktion och användning idag.

Spara som favorit
          

På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en essä om alkemins historia. Många har försökt framställa guld, men ingen har lyckats. I alkemins historia dyker både genier och dårar upp...

Spara som favorit
          

Artikel i Vetenskapsrådets tidning Curie där du kan läsa om Marie Curie. En forskare med en makalös historia som gjorde revolutionerande upptäckter och använde dem till nytta för mänskligheten. Men också en person som upplevde många motgångar och angreps av både press och kolleger. Marie Curie är en av forskningens verkliga ikoner...

Spara som favorit
          

Artikel på sajten Doktorn.com där du kan läsa om Marie Curie 1867-1934. Hon är en av tidernas mest berömda forskare och tvåfaldig Nobelpristagare som upptäckte polonium och radium. Hennes upptäckter och forskning har haft ofantlig betydelse för medicinsk behandling.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (5:56 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om Sveriges industrialisering - förutsättningar och följder.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (4:30 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om utvecklingen inom medicin, sjukvård, kemi, teknik, biologi och så vidare under 1800-talet.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (5:34 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om orsakerna till den industriella revolutionen och den fortsatta industrialiseringen.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades.

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige återigen styrdes av enväldiga...

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner européer till USA.

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.