De framgångsrika krigen i Europa hade förstorat Frankrike och omgivit det med en rad lydstater. På så vis fick upplysningens och revolutionens idéer en omfattande spridning i Europa.
Napoleon stod på höjden av sin makt omkring 1810 då större delen av Europa låg under hans kontroll.
Lyckan vänder för Napoleon
Men efter Napoleons olyckliga fälttåg mot Ryssland 1812 var hans tid vid makten räknad. Av den stora armén på drygt 600 000 man som gått in i Ryssland, återvände bara spillror till Frankrike. I och med det passade de europeiska staterna på att inleda ett befrielsekrig som ledde till att Napoleon blev tvungen att abdikera 1814. Han blev därefter förvisad till den lilla ön Elba i Medelhavet som han fick att styra över. Men ön var liten och Napoleons ambitioner stora.
1815 återvände han till Frankrike och tog tillbaka makten efter bara ett års frånvaro. De övriga europeiska stormakterna reagerade snabbt och mobiliserade återigen sina arméer. Några månader senare led Napoleon sitt slutgiltiga nederlag vid Waterloo i Belgien där han besegrades av en koalition bestående av Preussen, Ryssland, Österrike och Storbritannien.
Efter det förlorade slaget vid Waterloo tvingades Napoleon återigen att abdikera. Därefter landsförvisades han till den avlägsna brittiska fängelseön Sankta Helena långt ute i Atlanten utanför Västafrika.
Napoleon slutade sina dagar i brittisk fångenskap. Han avled på Sankta Helena den 5 maj 1821, vid 51 års ålder, efter att ha drabbats av magcancer.
Napoleonkrigens följder
De drygt 20 år långa revolutions- och Napoleonkrigen hade skapat stor oreda i Europas kartbild. Vid den s.k. Wienkongressen, som var en stor fredskongress i Wien 1814-1815, försökte de europeiska stormakterna lösa hur det nya Europa skulle se ut i framtiden. Syftet var att åstadkomma maktbalans mellan Europas stater för att bevara freden och förhindra ett nytt starkt Frankrike eller någon annan stat att erövra stora delar av Europa som Napoleon hade gjort.
