Rättssystemet och domstolarna

Straff och övriga påföljder

I Sverige blir man straffmyndig (man kan dömas till ett straff) vid 15 års ålder. Är man under 15 år så är det de sociala myndigheterna som kopplas in.

Den som åtalats och dömts för ett brott får en brottspåföljd (straff) som är anpassad efter hur grov gärningen (den brottsliga handlingen) var.

I lagens mening är det böter och fängelse som räknas som straff. De andra påföljderna kallas i stället för "övriga påföljder".

Straff:

• Böter: Den dömde får betala en summa pengar till den svenska staten. Böter är den vanligaste formen av straff i Sverige.

• Fängelse: Den dömde frihetsberövas och blir inlåst på en kriminalvårdsanstalt. Är straffet lägre än 6 månader kan straffet avtjänas med en elektronisk fotboja vilket innebär att den dömde kan avtjäna sitt straff utanför anstalten men med en elektronisk boja runt foten. Den längsta formen av fängelsestraff i Sverige kallas för livstid, men innebär ofta inte att den dömde sitter hela sitt liv i fängelse (även om det finns exempel på nutida brottslingar som suttit mer än 30 år i fängelse). Exempel på brott som kan ge livstids fängelse är mord och grov mordbrand. I Sverige måste gärningspersonen ha fyllt 21 år då brottet begicks för att kunna dömas till livstids fängelse.

Övriga påföljder:

• Villkorlig dom: Om domstolen kommer fram till att gärningspersonen med största sannolikhet inte kommer återfalla i brottslighet så kan en villkorlig dom bli aktuell. Oftast kombineras denna påföljd med böter och samhällstjänst, vilket innebär att man får arbeta oavlönat under en begränsad period.

• Skyddstillsyn: Om det finns risk för återfall i brottslighet kan skyddstillsyn utdömas. Den som döms till skyddstillsyn övervakas samt måste ha kontakt med och träffa någon myndighetsperson vid upprepade tillfällen.

• Särskild vård för unga: Till detta räknas påföljderna ungdomsvård, ungdomstjänst och sluten ungdomsvård. Vilken av dessa påföljder som blir aktuell beror på gärningspersonens ålder och hur allvarlig gärningen varit. Ungdomsvård innebär att den unge (mellan 15-18 år) placeras i familjehem eller får gå i terapi. Är brottet allvarligt kan sluten ungdomsvård bli aktuellt vilket innebär en placering på ungdomshem.

• Särskild vård för missbrukare och psykiskt sjuka: Gärningspersoner som bedöms som allvarligt psykisk sjuka, eller lider av allvarligt missbruk, döms inte till fängelse utan får istället det som kallas för rättspsykiatrisk vård.

De svenska domstolarna

I Sverige delas domstolarna in i tre olika kategorier: allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar.

De allmänna domstolarna dömer i både tvistemål (när människor eller företag är oense om något eller i vårdnadstvister) eller i brottsmål (då en åklagare driver ett åtal mot en brottsmisstänkt person).

De allmänna domstolarna (och även förvaltningsdomstolarna) delas in i s.k. instanser. Med det menas att det finns allmänna domstolar på olika nivåer. När ett tvistemål eller brottsmål inleds börjar det alltid på lägsta nivå och kan sedan överklagas till en högre nivå. Att överklaga ett mål är dock inte alltid möjligt.

De allmänna domstolarna består av tre instanser: tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.

1. Den lägsta instansen (nivån) av allmänna domstolar i Sverige är tingsrätten. Det finns 48 tingsrätter förlagda över landet. Det är med tingsrätten man först kommer i kontakt vid ett tviste- eller brottsmål.
    
2. Nästa instans är hovrätten. Det finns sex hovrätter i Sverige. Dessa finns i Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm, Sundsvall och i Umeå.
    
3. Den högsta instansen i det svenska domstolssystemet är Högsta domstolen som finns i Stockholm. Högsta domstolens huvudfunktion är inte att pröva tviste- och brottsmål och ta upp mål som överklagats från lägre instans, utan att pröva ärenden som inte tidigare är prövade. Högsta domstolen tar därigenom fram vägledande domar, så kallade prejudikat, som sedan kan användas som vägledning vid mål i lägre instanser.

Förvaltningsdomstolarna dömer i tvister mellan enskilda människor och staten (myndigheterna). Det kan vara i frågor som exempelvis berör tvångsomhändertagande av ett barn, tvångsvård eller skatter.

Även förvaltningsdomstolarna delas in i tre instanser där förvaltningsrätten är den lägsta instansen, sen kommer kammarrätten och högst upp Högsta förvaltningsdomstolen.

Specialdomstolarna omfattar speciella rättsområden. Exempel på specialdomstolar i Sverige är arbetsdomstolen samt patent- och marknadsdomstolen. Arbetsdomstolen prövar och dömer i tvister mellan arbetsgivare och anställda, medan patent- och marknadsdomstolen (fram till 2016 endast marknadsdomstolen) exempelvis prövar brott mot konkurrenslagen eller marknadsföringslagen.