Bild:
Justitia, rättvisans gudinna i romersk mytologi, brukar avbildas med ögonbindel samt med en våg i jämvikt i ena handen och ett svärd i den andra. Vad symboliserar dessa tre attribut tror du?
M

Rättssystemet och domstolarna

I det här avsnittet förklaras skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Vi kommer att fokusera på straffrätten och reda ut vilka gärningar som räknas som brottsliga samt vilka brottspåföljder (straff) som man kan dömas till i Sverige. Det svenska domstolssystemet med de olika domstolstyperna kommer att lyftas fram. Även polisens roll i rättssystemet presenteras. Avslutningsvis följer frågor på texten som kan kopplas till det centrala innehållet i kursplanen för samhällskunskap åk 7-9, samt till ämnesplanen i privatjuridik på gymnasiet.

Viktigt med rättssäkerhet

I diktaturer, enpartistater eller på olika vis icke demokratiskt styrda länder, händer det ofta att människor åtalas och döms till olika straff utan någon rättegång. Det är också vanligt att invånarna i en diktatur lever i rädsla för landets rättssystem och polis.

Eftersom yttrande- och tryckfrihet är starkt begränsad eller obefintlig, så har invånarna i en diktatur inga möjligheter att ifrågasätta rättssystemet i landet. Som invånare i en diktatur kan man åtalas och dömas utan att det finns någon egentlig bevisning till det påstådda brottet. Det är också godtyckligt vem eller vilka människor som utpekas som brottslingar. Länder som är diktaturer saknar det som definieras som rättssäkerhet.

Men vad är då rättssäkerhet? Rättssäkerhet innebär att det finns en tydlig lagstiftning som omfattar alla människor som lever i ett land, och att invånarna är lika inför lagen. Ingen människa ska alltså ha några fördelar inför rättssystemet, utan alla människor - oavsett kön, sexuell läggning, religionstillhörighet, förmögenhet, social tillhörighet och så vidare - ska bedömas lika. Ingen människa får dömas på otydliga eller godtyckliga grunder. Rättssäkerhet innebär också att det finns ett tydligt domstolsväsen (se nedan) som arbetar för allmänhetens bästa samt att polismakten står i allmänhetens tjänst och inte begår övergrepp mot civila. Rättssäkerheten är en trygghet och utgör en viktig grund i ett demokratiskt samhälle.

Vad innebär offentlig rätt och civilrätt?

Inom juridiken (ämnet om hur lagar och rättsskipning tillämpas) skiljer man mellan offentlig rätt och civilrätt.

Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att den offentliga rätten handlar om hur den offentliga makten (statsmakten) är uppbyggd (d.v.s. hur makten är fördelad mellan riksdag och regering) samt vad statsmakten får göra och inte göra (i egenskap av t.ex. polis och domstolar). Den offentliga rätten handlar också om vad vi enskilda medborgare har för rättigheter gentemot statsmakten, som exempelvis yttrande- och tryckfrihet. Den offentliga rätten fungerar därmed som ett demokratiskt skydd och utgör en viktig del av rättssäkerheten för invånarna i Sverige.

Till den offentliga rätten räknas straffrätt (vilka handlingar som är straffbara att begå), processrätt (hur domstolsprocesserna går till), och förvaltningsrätt (regler som omfattar de statliga myndigheterna). Vi återkommer till straffrätt och processrätt längre fram i texten.

Polisens roll i rättsstaten

Sverige är en rättsstat och med det menas att det råder rättssäkerhet. Motsatsen till en rättsstat brukar ibland kallas för polisstat, vilket är vanligt förekommande i diktaturer. I en polisstat har polisen och militären oinskränkt makt. Människor skräms till lydnad och kan när som helst utsättas för tortyr och avrättningar utan föregående rättegång.

Sverige är ett demokratiskt land där polisen spelar en viktig roll i upprätthållandet av lag och ordning. Polisens verksamhet bygger på lagar och regler. Därför kan polisen inte bete sig hur som helst mot medborgarna (i motsats till en polisstat där polisen gör som den vill). Polisen är det verktyg som staten har för att se till att lagarna efterföljs. Polisen har därför rätt att bruka våld om situationen kräver det. Men polisens brottsbekämpning måste alltid ske inom ramen för de lagar som finns i Sverige.

Efter att ett brott har begåtts inleder polisen det som kallas för en förundersökning, det är samma sak som en brottsutredning. Efter att en misstänkt gärningsperson är gripen lämnas ärendet över till åklagaren. Så sker dock inte vid mindre allvarliga brott. Efter att polisen överlämnat ärendet blir åklagaren förundersökningsledare. Ärendet leder sedan i många fall vidare till rättegång vid någon av Sveriges 48 tingsrätter.

Civilrätt omfattar de lagar och regler som gäller mellan enskilda individer. Civilrätten kan delas in i olika rättsområden.

Ett viktigt delområde inom civilrätten är avtalsrätt som beskriver lagar och regler kring olika former av avtal. Det finns även ett område som hör till avtalsrätt som kallas för kontraktsrätt. Kontraktsrätten behandlar vad som gäller då någon bryter mot ett ingånget avtal eller om en av parterna exempelvis är missnöjd med en produkt eller tjänst som avtalet omfattar.

Även familjerätt tillhör civilrätten. Familjerätten är ett viktigt rättsområde som berör flertalet svenskar. Dit hör nämligen lagar och regler kring äktenskap, samboskap och föräldraskap.

När någon avlider och arvet ska fördelas, eller om ett testamente ska upprättas så är det successionsrätten som reglerar vad som gäller, och likt avtalsrätt och familjerätt så är den en del av civilrätten.

Straffrätt och processrätt - två viktiga delar av offentlig rätt

När man talar om regler och lagar så tänker nog många människor på de delar av den offentliga rätten (se ovan) som kallas straffrätt och processrätt.

Straffrätten tydliggör vad en brottslig handling innebär och vilka påföljder det finns. Den viktigaste lagen inom straffrätten heter Brottsbalken (den förkortas BrB). I Brottsbalken tydliggörs vad ett brott är och även vad straffen böter och fängelse innebär.

De svenska domstolarna och vad som gäller vid rättegångar regleras av processrätten där Rättegångsbalken (förkortad RB) är den viktigaste lagen.

Brottsliga handlingar enligt Brottsbalken

En brottslig handling är en handling som enligt BrB är straffbar. De brottsliga handlingar som nämns i BrB tillhör det som kallas för den allmänna straffrätten. Det finns brottsliga handlingar som tas upp i andra lagtexter (exempelvis narkotikabrott) men dessa brott tillhör specialstraffrätten. En brottslig handling inom straffrätten kallas för gärning, och den som utför gärningen kallas för gärningsperson. I vissa fall kan även förberedelse till en gärning vara straffbart.

I BrB:s brottskatalog delas brotten in i fyra kategorier. Dessa fyra kategorier är:

1. Brott mot person
Till brott mot person räknas bland annat:

  • Mord (att döda en annan människa med uppsåt)
  • Dråp (att döda en annan människa med uppsåt men det finns omständigheter som gör brottet mindre grovt)
  • Olaga hot (att hota en annan människa med en brottslig handling)
  • Våldtäkt (att utföra en sexuell handling mot en annan människa utan dennes medgivande)

2. Förmögenhetsbrott
Denna brottskategori kan bland annat bestå av brottsliga gärningar som:

  • Stöld (att avsiktligt ta något med ekonomiskt värde från en annan person)
  • Snatteri (en form av stöld som inte bedöms lika grovt som stöld då det ekonomiska värdet på det som snattas är lägre än vid stöld)
  • Häleri (att köpa stulna föremål eller varor)

3. Brott mot allmänheten
Exempel på brott mot allmänheten är:

  • Mordbrand (att anlägga en brand som kan skada eller döda andra människor. Det kallas för mordbrand även om ingen dör i branden)
  • Hets mot folkgrupp (då någon eller några exempelvis sprider nedsättande budskap om människor utifrån deras hudfärg, religionstillhörighet eller sexuella läggning)

4. Brott mot staten
Ett välkänt exempel är:

  • Spioneri (då någon samarbetar med en främmande makt och sprider information som kan skada Sverige)

Exempel på brottsliga gärningar som inte tas upp i BrB utan i specialstraffrätten är narkotikabrott och brott mot knivlagen

Straff och övriga påföljder

I Sverige blir man straffmyndig (man kan dömas till ett straff) vid 15 års ålder. Är man under 15 år så är det de sociala myndigheterna som kopplas in.

Den som åtalats och dömts för ett brott får en brottspåföljd (straff) som är anpassad efter hur grov gärningen (den brottsliga handlingen) var.

I lagens mening är det böter och fängelse som räknas som straff. De andra påföljderna kallas i stället för "övriga påföljder".

Straff:

  • Böter: Den dömde får betala en summa pengar till den svenska staten. Böter är den vanligaste formen av straff i Sverige.
  • Fängelse: Den dömde frihetsberövas och blir inlåst på en kriminalvårdsanstalt. Är straffet lägre än 6 månader kan straffet avtjänas med en elektronisk fotboja vilket innebär att den dömde kan avtjäna sitt straff utanför anstalten men med en elektronisk boja runt foten. Den längsta formen av fängelsestraff i Sverige kallas för livstid, men innebär ofta inte att den dömde sitter hela sitt liv i fängelse (även om det finns exempel på nutida brottslingar som suttit mer än 30 år i fängelse). Exempel på brott som kan ge livstids fängelse är mord och grov mordbrand. I Sverige måste gärningspersonen ha fyllt 21 år då brottet begicks för att kunna dömas till livstids fängelse.

Övriga påföljder:

  • Villkorlig dom: Om domstolen kommer fram till att gärningspersonen med största sannolikhet inte kommer återfalla i brottslighet så kan en villkorlig dom bli aktuell. Oftast kombineras denna påföljd med böter och samhällstjänst, vilket innebär att man får arbeta oavlönat under en begränsad period.
  • Skyddstillsyn: Om det finns risk för återfall i brottslighet kan skyddstillsyn utdömas. Den som döms till skyddstillsyn övervakas samt måste ha kontakt med och träffa någon myndighetsperson vid upprepade tillfällen.
  • Särskild vård för unga: Till detta räknas påföljderna ungdomsvård, ungdomstjänst och sluten ungdomsvård. Vilken av dessa påföljder som blir aktuell beror på gärningspersonens ålder och hur allvarlig gärningen varit. Ungdomsvård innebär att den unge (mellan 15-18 år) placeras i familjehem eller får gå i terapi. Är brottet allvarligt kan sluten ungdomsvård bli aktuellt vilket innebär en placering på ungdomshem.
  • Särskild vård för missbrukare och psykiskt sjuka: Gärningspersoner som bedöms som allvarligt psykisk sjuka, eller lider av allvarligt missbruk, döms inte till fängelse utan får istället det som kallas för rättspsykiatrisk vård.

De svenska domstolarna

I Sverige delas domstolarna in i tre olika kategorier: allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar.

De allmänna domstolarna dömer i både tvistemål (när människor eller företag är oense om något eller i vårdnadstvister) eller i brottsmål (då en åklagare driver ett åtal mot en brottsmisstänkt person).

De allmänna domstolarna (och även förvaltningsdomstolarna) delas in i s.k. instanser. Med det menas att det finns allmänna domstolar på olika nivåer. När ett tvistemål eller brottsmål inleds börjar det alltid på lägsta nivå och kan sedan överklagas till en högre nivå. Att överklaga ett mål är dock inte alltid möjligt.

De allmänna domstolarna består av tre instanser: tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.

  1. Den lägsta instansen (nivån) av allmänna domstolar i Sverige är tingsrätten. Det finns 48 tingsrätter förlagda över landet. Det är med tingsrätten man först kommer i kontakt vid ett tviste- eller brottsmål.
     
  2. Nästa instans är hovrätten. Det finns sex hovrätter i Sverige. Dessa finns i Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm, Sundsvall och i Umeå.
     
  3. Den högsta instansen i det svenska domstolssystemet är Högsta domstolen som finns i Stockholm. Högsta domstolens huvudfunktion är inte att pröva tviste- och brottsmål och ta upp mål som överklagats från lägre instans, utan att pröva ärenden som inte tidigare är prövade. Högsta domstolen tar därigenom fram vägledande domar, så kallade prejudikat, som sedan kan användas som vägledning vid mål i lägre instanser.

Förvaltningsdomstolarna dömer i tvister mellan enskilda människor och staten (myndigheterna). Det kan vara i frågor som exempelvis berör tvångsomhändertagande av ett barn, tvångsvård eller skatter.

Även förvaltningsdomstolarna delas in i tre instanser där förvaltningsrätten är den lägsta instansen, sen kommer kammarrätten och högst upp Högsta förvaltningsdomstolen.

Specialdomstolarna omfattar speciella rättsområden. Exempel på specialdomstolar i Sverige är arbetsdomstolen samt patent- och marknadsdomstolen. Arbetsdomstolen prövar och dömer i tvister mellan arbetsgivare och anställda, medan patent- och marknadsdomstolen (fram till 2016 endast marknadsdomstolen) exempelvis prövar brott mot konkurrenslagen eller marknadsföringslagen.
 

Relevanta begrepp

Diktatur: En stat som styrs av en person (diktator) eller av ett politiskt parti eller militären utan att allmänheten kan påverka politiken. Motsatsen till demokrati.

Demokrati: I en demokrati utgår den politiska makten från folket. I Sverige har vi en representativ demokrati, vilket innebär att vi väljer representanter till riksdagen. Dessa förtroendevalda riksdagsledamöter representerar folket och dess vilja.

Rättssäkerhet: Innebär att det finns ett tydligt rättssystem med rättvisa domstolar och ett polisväsen som arbetar för folkets bästa och inte dömer människor på lösa grunder eller utnyttjar sin makt på felaktiga och olagliga sätt.

Rättsstat: En stat som kännetecknas av ett rättvist domstolssystem och poliskår som bygger sin verksamhet utifrån de lagar som finns. Polis och militär har inte oinskränkt makt.

Offentlig rätt: Handlar om hur den offentliga makten (statsmakten) är uppbyggd (hur makten är fördelad mellan riksdag och regering) samt vad statsmakten (t.ex. polis och domstolar) får göra och inte göra. Den offentliga rätten handlar också om vad vi enskilda medborgare har för rättigheter gentemot statsmakten (som yttrande- och tryckfrihet).

Civilrätt: Består av de lagar och regler som gäller mellan enskilda individer. Civilrätten kan delas in i olika rättsområden, exempelvis kontraktsrätt (om någon bryter mot ett ingånget avtal) eller familjerätt (lagar och regler kring bl.a. samboskap och äktenskap).

Straffrätt: Utgör en viktig del av den offentliga rätten (se ovan) och reglerar (styr) vilka handlingar som är straffbara att utföra.

Processrätt: Är en del av den offentliga rätten och reglerar (styr) bl.a. hur domstolsförhandlingar ska gå till.

Avtalsrätt: Ett område inom civilrätt (se ovan) som innefattar exempelvis de regler och lagar som gäller då avtal upprättas och vad som gäller om avtal bryts.

Familjerätt: Området utgör en del av civilrätten (se ovan) och omfattar lagar och regler kring samboskap och äktenskap samt vad som händer vid en skilsmässa. Även frågor kring gemensam vårdnad av barn och umgängesrätt ingår i familjerätten. Viktiga lagar inom familjerätten är äktenskapsbalken (ÄktB) och föräldrabalken (FB).

Successionsrätt: Även detta rättsområde hamnar inom civilrätten (se ovan) och innefattar regler och lagar kring vad som gäller då någon avlider och arvet ska fördelas.

Brottsbalken, förkortad BrB, är den viktigaste straffrättsliga lagen. Här framgår vilka handlingar som är brottsliga i Sverige.

Straffmyndig: I Sverige blir man straffmyndig (man kan dömas till straff) vid 15 års ålder.

Kriminalvårdsanstalt: Det man ofta kallar för ett fängelse.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad kännetecknar en diktatur?
     
  2. Vad menas med en rättsstat?
     
  3. Vad är skillnaden mellan offentlig rätt och civilrätt?
     
  4. Vad är straffrätt?
     
  5. Vilka fyra olika brottskategorier finns i brottsbalken?
     
  6. Ge exempel på ett brott mot staten.
     
  7. Vid vilken ålder blir man straffmyndig i Sverige?
     
  8. Vad menas med en påföljd och vilka påföljder finns det i Sverige?
     
  9. Vilka tre kategorier delas det svenska domstolssystemet in i?
     
  10. Vilka tre instanser (nivåer) delas de allmänna domstolarna in i?
     
  11. Vilka är polisens främsta uppgifter i Sverige?

Diskutera:

  1. Diskutera de påföljder (straff) som finns i Sverige och om ni anser att straffen i Sverige är för låga eller inte. Om ni fick bestämma, hur skulle ni vilja förändra den svenska straffrätten? Motivera era svar.
     
  2. Har ni någon gång känt er rädda eller råkat ut för en hotfull situation (eller känner ni någon som upplevt detta) när ni varit ute själva eller med kompisar? Diskutera polisens roll i samhället och hur ni anser att polisens roll som upprätthållare av lag och ordning fungerar. Tycker ni att polisen borde ha större befogenheter i sitt arbete?
     
  3. Sverige är en demokrati men det finns flera länder i världen som inte är det. Vilka länder känner ni till som är diktaturer och vad vet ni om situationen för människorna i dessa länder? Diskutera hur ni tror att rättssäkerheten ser ut i länder som är diktaturer.

 

Litteratur:
Eva Lundberg, Mikael Pauli, Erik Öman, Privatjuridik, Gleerups Utbildning AB, 2011
Kjell Lundmark, Ulf Staberg, Arne Halvarson, Sveriges statsskick - Fakta och perspektiv, Liber Ab, 2009
Mattias Nilsson, Juridiken - En introduktion till rättsvetenskapen, Jure förlag, 2011
Niklas Eklund, Polisen - verksamhet och arbete, Liber, 2018
Stefan Melin, Juridikens begrepp, Lustus, 2012
Stefan Melin, Våra domstolar: organisation och verksamhet, Norstedts juridik, 2012
Torbjörn Larsson, Det svenska statsskicket, Studentlitteratur AB, 1997.
 

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

I det här avsnittet förklaras skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Vi kommer att fokusera på straffrätten och reda ut vilka gärningar som räknas som brottsliga samt vilka brottspåföljder (straff) som man kan dömas till i Sverige. Det svenska domstolssystemet med de olika domstolstyperna kommer att lyftas fram. Även polisens roll i rättssystemet presenteras. Avslutningsvis följer frågor på texten som kan kopplas till det centrala innehållet i kursplanen för samhällskunskap åk 7-9, samt till ämnesplanen i privatjuridik på gymnasiet.

Viktigt med rättssäkerhet

I diktaturer, enpartistater eller på olika vis icke demokratiskt styrda länder, händer det ofta att människor åtalas och döms till olika straff utan någon rättegång. Det är också vanligt att invånarna i en diktatur lever i rädsla för landets rättssystem och polis.

Uppdaterad: 17 september 2018
Publicerad: 08 maj 2018

Annons

Lärarmaterial om Rättssystemet och domstolarna

av:
Brottsoffermyndigheten
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Med hjälp av detta material kan du ge en koncentrerad, informativ och realistisk bild av hur en svensk rättegång kan gå till. Målgruppen är i första hand ungdomar i åldern 15–20 år.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Den här uppgiften kan utgöra ett längre tema i undervisningen kring lag och rätt där eleverna får insyn i det svenska rättssystemet, hur det är uppbyggt samt vilka lagar och straff vi har i Sverige. Detta kommer sedan att ställas i ett omvärldsperspektiv för att ge eleverna en helhetssyn på hur rättssystem, straffrätt och mänskliga rättigheter hänger ihop.

Artiklar om Rättssystemet och domstolarna

S
Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)
2014-02-28
Samhället består av olika grupper människor som tillsammans följer olika normer och lagar. Lagarnas och rättsväsendets viktigaste uppgift är att se till att samhället upprätthålls och fungerar...

Länkar om Rättssystemet och domstolarna

Sortera efter:
          

Genomgång (7:57 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om dödsstraff i världen.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Stockholmskällans webbplats som behandlar rättssäkerhet i Sverige sett ur ett historiskt perspektiv. Här finns bland annat massor av historiska dokument kring temat som passar utmärkt som övningar kring primärkällor och källkritik i skolan. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? I en demokrati får majoriteten bestämma. Men minoriteten måste också skyddas. Den som är svag eller utsatt, nedröstad eller bortröstad, som har begått ett brott eller blivit utsatt för ett, ska behandlas väl och inte riskera att råka illa ut...

Spara som favorit
          

Genomgång (12:40 min) där SO-läraren Mikael Friberg går igenom lag och rätt. Här berättas bl.a. om: rättsstaten Sverige, olika straff (påföljder), brottstatistik samt hur en rättegång går till.

Spara som favorit
          

På den här sidan ges du en enkel översikt över Sveriges olika domstolar. Här berättas kortfattat om högsta domstolen, hovrätten, tingsrätten och så vidare. Webbplatsen drivs av Sveriges Domstolar som är samlingsnamnet för domstolarnas verksamhet. Webbplatsen domstol.se innehåller information som är generell för alla domstolar.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:57 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson förklarar vägen genom rättssystemet. Här får du följa Nisses väg från brott till straff.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:03 min) där SO-läraren Mikael Larsson går igenom begreppen rättsstat, polisstat och rättsäkerthet. Genomgången startar med att ta upp demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:55 min) där SO-läraren Mikael Larsson redogör för några begrepp inom arbetsområdet lag och rätt.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:25 min) av SO-läraren Jimmy Holst som berättar om olika straff som används i Sverige (för lag och rätt 7-9).

Spara som favorit
          

Genomgång (15:41 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om juridk och brottslighet och olika skäl till brottslighet.

Spara som favorit
          

Keynote-presentation (4:29 min, utan ljud) om Lag och rätt. Bilderna växlar snabbt så använd paus-funktionen om du inte hinner med. Presentationen är gjord av SO-läraren Johan Eriksson, Runan skola, Sollentuna.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (18:46 min) av läraren Peter Zier som berättar allmänt kring temat "lag och rätt". Här berörs främst det svenska rättsväsendet - hur en rättsprocess går till och olika påföljder (straff) av brott.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (8:55 min) av läraren Jakob Björkengren som berör temat "Lag och rätt" för högstadiet. Genomgången tar upp grundlagar, varför vi har lagar, straffskalan och vilka olika straff vi har.

Spara som favorit
          

Lättförståelig pedagogisk genomgång (5:35 min) där läraren Andreas Fjäll berättar kortfattat om vår svenska ordningsmakt. Varför har vi polis? Vilka är polisens uppgifter? Hur går en rättegång till?

Spara som favorit
          

På Åklagarmyndighetens hemsida i "lättläst version" hittar du enkel information om vårt svenska rättsväsende och Åklagarmyndighetens arbete. Här finns bl.a. kortfattad fakta om vad som gäller om du blivit utsatt för, eller bevittnat ett brott eller om du själv är misstänkt för ett brott. Mer fakta och ämnesfördjupningar hittar du på deras vanliga hemsida.

Spara som favorit
          

På Högsta domstolens hemsida finns samtliga protokoll för alla rättsfall sedan 2003 i fulltext. En guldgruva för dig att ösa ur för att få en inblick i hur svenska domare på högsta nivå resonerar och dömer. Här finns även många rättsfall som är kända och uppmärksammade i media.

Spara som favorit
          

Justitiekanslerns officiella hemsida beskriver de uppgifter myndigheten har och den roll den spelar för drabbade medborgare. Här kan du bl.a. läsa om hur man får ersättning för felaktiga myndighetsbeslut eller om man suttit frihetsberövad i häkte och fängelse.

Spara som favorit
          

EG-domstolens svenska webbsida där du kan läsa om domstolens uppbyggnad och verksamhet.

Spara som favorit
          

Tullverkets webbsida där du kan läsa om deras verksamhet tullregler. Tullverket fastställer och tar ut tullar, skatter samt avgifter i samband med in- och utförsel av varor.

Spara som favorit
          

Sveriges Domstolars webbsida där du kan läsa det svenska rättsväsendet och om de olika domstolarnas verksamhet.

Spara som favorit
          

På Säkerhetspolisens webbsida kan du läsa om terrorism, spionage, författningsskyddet och en del annat. Säkerhetspolisen förebygger och avslöjar brott mot rikets säkerhet, bekämpar terrorism och skyddar den centrala statsledningen. Syftet med verksamheten är att skydda det demokratiska systemet, medborgarnas fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett historiskt perspektiv.

Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.

Sverige har en parlamentarisk demokrati. Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur...

Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt lagstiftningsprocessen samt Sveriges...

Om hur förloppet ser ut - från att ett brott anmälts till polisen, tills att en påföljd (straff) utdöms och fastställs vid en tingsrätt. Här...

Teorier om varför människor begår brott. Här berörs också olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd i Sverige, brottsoffrens...