M

Justitia, rättvisans gudinna i romersk mytologi, brukar avbildas med ögonbindel samt med en våg i jämvikt i ena handen och ett svärd i den andra. Vad symboliserar dessa tre attribut tror du?

Rättssystemet och domstolarna

I det här avsnittet förklaras skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Vi kommer att fokusera på straffrätten och reda ut vilka gärningar som räknas som brottsliga samt vilka brottspåföljder (straff) som man kan dömas till i Sverige. Här presenteras också polisens roll i rättssystemet samt det svenska domstolssystemet.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Demokratier har rättssäkerhet

I diktaturer, enpartistater eller på olika vis icke demokratiskt styrda länder, händer det ofta att människor åtalas och döms till olika straff utan någon rättegång. Det är också vanligt att invånarna i en diktatur lever i rädsla för landets polis.

I det här avsnittet förklaras skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Vi kommer att fokusera på straffrätten och reda ut vilka gärningar som räknas som brottsliga samt vilka brottspåföljder (straff) som man kan dömas till i Sverige. Här presenteras också polisens roll i rättssystemet samt det svenska domstolssystemet.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Demokratier har rättssäkerhet

I diktaturer, enpartistater eller på olika vis icke demokratiskt styrda länder, händer det ofta att människor åtalas och döms till olika straff utan någon rättegång. Det är också vanligt att invånarna i en diktatur lever i rädsla för landets polis.

Polisens roll i rättsstaten

Sverige är en rättsstat och med det menas att det råder rättssäkerhet. Motsatsen till en rättsstat brukar ibland kallas för polisstat, vilket är vanligt förekommande i diktaturer. I en polisstat har polisen och militären oinskränkt makt. Människor skräms till lydnad och kan när som helst utsättas för tortyr och avrättningar utan föregående rättegång.

Sverige är ett demokratiskt land där polisen spelar en viktig roll i upprätthållandet av lag och ordning. Polisens verksamhet bygger på lagar och regler. Därför kan polisen inte bete sig hur som helst mot medborgarna (i motsats till en polisstat där polisen gör som den vill). Polisen är det verktyg som staten har för att se till att lagarna efterföljs. Polisen har därför rätt att bruka våld om situationen kräver det. Men polisens brottsbekämpning måste alltid ske inom ramen för de lagar som finns i Sverige.

Efter att ett brott har begåtts inleder polisen det som kallas för en förundersökning, det är samma sak som en brottsutredning. Efter att en misstänkt gärningsperson är gripen lämnas ärendet över till åklagaren. Så sker dock inte vid mindre allvarliga brott. Efter att polisen överlämnat ärendet blir åklagaren förundersökningsledare. Ärendet leder sedan i många fall vidare till rättegång vid någon av Sveriges 48 tingsrätter.

Eftersom yttrande- och tryckfrihet är starkt begränsad eller obefintlig, så har invånarna i en diktatur inga möjligheter att ifrågasätta rättssystemet i landet. Som invånare i en diktatur kan man åtalas och dömas utan att det finns någon egentlig bevisning till det påstådda brottet. Det är också godtyckligt vem eller vilka människor som utpekas som brottslingar. Länder som är diktaturer saknar det som definieras som rättssäkerhet.

Men vad är då rättssäkerhet? Rättssäkerhet innebär att det finns en tydlig lagstiftning som omfattar alla människor som lever i ett land, och att invånarna är lika inför lagen. Ingen människa ska alltså ha några fördelar inför rättssystemet, utan alla människor - oavsett kön, sexuell läggning, religionstillhörighet, förmögenhet, social tillhörighet och så vidare - ska bedömas lika. Ingen människa får dömas på otydliga eller godtyckliga grunder. Rättssäkerhet innebär också att det finns ett tydligt domstolsväsen (se nedan) som arbetar för allmänhetens bästa samt att polismakten står i allmänhetens tjänst och inte begår övergrepp mot civila. Rättssäkerheten är en trygghet och utgör en viktig grund i ett demokratiskt samhälle.

Vad innebär offentlig rätt och civilrätt?

Inom juridiken (ämnet om hur lagar och rättsskipning tillämpas) skiljer man mellan offentlig rätt och civilrätt.

Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att den offentliga rätten handlar om hur den offentliga makten (statsmakten) är uppbyggd (d.v.s. hur makten är fördelad mellan riksdag och regering) samt vad statsmakten får göra och inte göra (i egenskap av t.ex. polis och domstolar). Den offentliga rätten handlar också om vad vi enskilda medborgare har för rättigheter gentemot statsmakten, som exempelvis yttrande- och tryckfrihet. Den offentliga rätten fungerar därmed som ett demokratiskt skydd och utgör en viktig del av rättssäkerheten för invånarna i Sverige.

Till den offentliga rätten räknas straffrätt (vilka handlingar som är straffbara att begå), processrätt (hur domstolsprocesserna går till), och förvaltningsrätt (regler som omfattar de statliga myndigheterna). Vi återkommer till straffrätt och processrätt längre fram i texten.

Civilrätt (eller privaträtt som det också kallas) omfattar de lagar och regler som gäller mellan enskilda privata rättssubjekt. Med enskilda privata rättssubjekt menas både privatpersoner och privata företag. Civilrätten kan delas in i olika rättsområden.

Ett viktigt delområde inom civilrätten är avtalsrätt som beskriver lagar och regler kring olika former av avtal. Det finns även ett område som hör till avtalsrätt som kallas för kontraktsrätt. Kontraktsrätten behandlar vad som gäller då någon bryter mot ett ingånget avtal eller om en av parterna exempelvis är missnöjd med en produkt eller tjänst som avtalet omfattar.

Även familjerätt tillhör civilrätten. Familjerätten är ett viktigt rättsområde som berör flertalet svenskar. Dit hör nämligen lagar och regler kring äktenskap, samboskap och föräldraskap.

När någon avlider och arvet ska fördelas, eller om ett testamente ska upprättas så är det successionsrätten som reglerar vad som gäller, och likt avtalsrätt och familjerätt så är den en del av civilrätten.

Straffrätt och processrätt - två viktiga delar av offentlig rätt

När man talar om regler och lagar så tänker nog många människor på de delar av den offentliga rätten (se ovan) som kallas straffrätt och processrätt.

Straffrätten tydliggör vad en brottslig handling innebär och vilka påföljder det finns. Den viktigaste lagen inom straffrätten heter Brottsbalken (den förkortas BrB). I Brottsbalken tydliggörs vad ett brott är och även vad straffen böter och fängelse innebär.

De svenska domstolarna och vad som gäller vid rättegångar regleras av processrätten där Rättegångsbalken (förkortad RB) är den viktigaste lagen.

Brottsliga handlingar enligt Brottsbalken

En brottslig handling är en handling som enligt BrB är straffbar. De brottsliga handlingar som nämns i BrB tillhör det som kallas för den allmänna straffrätten. Det finns brottsliga handlingar som tas upp i andra lagtexter (exempelvis narkotikabrott) men dessa brott tillhör specialstraffrätten. En brottslig handling inom straffrätten kallas för gärning, och den som utför gärningen kallas för gärningsperson. I vissa fall kan även förberedelse till en gärning vara straffbart.

I BrB:s brottskatalog delas brotten in i fyra kategorier. Dessa fyra kategorier är:

1. Brott mot person

Till brott mot person räknas bland annat:

Mord (att döda en annan människa med uppsåt)

Dråp (att döda en annan människa med uppsåt men det finns omständigheter som gör brottet mindre grovt)

Olaga hot (att hota en annan människa med en brottslig handling)

Våldtäkt (att utföra en sexuell handling mot en annan människa utan dennes medgivande)

2. Förmögenhetsbrott

Denna brottskategori kan bland annat bestå av brottsliga gärningar som:

Stöld (att avsiktligt ta något med ekonomiskt värde från en annan person)

Snatteri (en form av stöld som inte bedöms lika grovt som stöld då det ekonomiska värdet på det som snattas är lägre än vid stöld)

Häleri (att köpa stulna föremål eller varor)

3. Brott mot allmänheten

Exempel på brott mot allmänheten är:

Mordbrand (att anlägga en brand som kan skada eller döda andra människor. Det kallas för mordbrand även om ingen dör i branden)

Hets mot folkgrupp (då någon eller några exempelvis sprider nedsättande budskap om människor utifrån deras hudfärg, religionstillhörighet eller sexuella läggning)

4. Brott mot staten

Ett välkänt exempel är:

Spioneri (då någon samarbetar med en främmande makt och sprider information som kan skada Sverige)

Exempel på brottsliga gärningar som inte tas upp i BrB utan i specialstraffrätten är narkotikabrott och brott mot knivlagen

Straff och övriga påföljder

I Sverige blir man straffmyndig (man kan dömas till ett straff) vid 15 års ålder. Är man under 15 år så är det de sociala myndigheterna som kopplas in.

Den som åtalats och dömts för ett brott får en brottspåföljd (straff) som är anpassad efter hur grov gärningen (den brottsliga handlingen) var.

I lagens mening är det böter och fängelse som räknas som straff. De andra påföljderna kallas i stället för "övriga påföljder".

Straff:

Böter: Den dömde får betala en summa pengar till den svenska staten. Böter är den vanligaste formen av straff i Sverige.

Fängelse: Den dömde frihetsberövas och blir inlåst på en kriminalvårdsanstalt. Är straffet lägre än 6 månader kan straffet avtjänas med en elektronisk fotboja vilket innebär att den dömde kan avtjäna sitt straff utanför anstalten men med en elektronisk boja runt foten. Den längsta formen av fängelsestraff i Sverige kallas för livstid, men innebär ofta inte att den dömde sitter hela sitt liv i fängelse (även om det finns exempel på nutida brottslingar som suttit mer än 30 år i fängelse). Exempel på brott som kan ge livstids fängelse är mord och grov mordbrand. I Sverige måste gärningspersonen ha fyllt 21 år då brottet begicks för att kunna dömas till livstids fängelse.

Övriga påföljder:

Villkorlig dom: Om domstolen kommer fram till att gärningspersonen med största sannolikhet inte kommer återfalla i brottslighet så kan en villkorlig dom bli aktuell. Oftast kombineras denna påföljd med böter och samhällstjänst, vilket innebär att man får arbeta oavlönat under en begränsad period.

Skyddstillsyn: Om det finns risk för återfall i brottslighet kan skyddstillsyn utdömas. Den som döms till skyddstillsyn övervakas samt måste ha kontakt med och träffa någon myndighetsperson vid upprepade tillfällen.

Särskild vård för unga: Till detta räknas påföljderna ungdomsvård, ungdomstjänst och sluten ungdomsvård. Vilken av dessa påföljder som blir aktuell beror på gärningspersonens ålder och hur allvarlig gärningen varit. Ungdomsvård innebär att den unge (mellan 15-18 år) placeras i familjehem eller får gå i terapi. Är brottet allvarligt kan sluten ungdomsvård bli aktuellt vilket innebär en placering på ungdomshem.

Särskild vård för psykiskt sjuka: Gärningspersoner som bedöms som allvarligt psykiskt störda döms inte till fängelse utan får istället det som kallas för rättspsykiatrisk vård.

De svenska domstolarna

I Sverige delas domstolarna in i tre olika kategorier: allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar.

De allmänna domstolarna dömer i både tvistemål (när människor eller företag är oense om något eller i vårdnadstvister) eller i brottsmål (då en åklagare driver ett åtal mot en brottsmisstänkt person).

De allmänna domstolarna (och även förvaltningsdomstolarna) delas in i s.k. instanser. Med det menas att det finns allmänna domstolar på olika nivåer. När ett tvistemål eller brottsmål inleds börjar det alltid på lägsta nivå och kan sedan överklagas till en högre nivå. Att överklaga ett mål är dock inte alltid möjligt.

De allmänna domstolarna består av tre instanser: tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.

Den lägsta instansen (nivån) av allmänna domstolar i Sverige är tingsrätten. Det finns 48 tingsrätter förlagda över landet. Det är med tingsrätten man först kommer i kontakt vid ett tviste- eller brottsmål.
Nästa instans är hovrätten. Det finns sex hovrätter i Sverige. Dessa finns i Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm, Sundsvall och i Umeå.
Den högsta instansen i det svenska domstolssystemet är Högsta domstolen som finns i Stockholm. Högsta domstolens huvudfunktion är inte att pröva tviste- och brottsmål och ta upp mål som överklagats från lägre instans, utan att pröva ärenden som inte tidigare är prövade. Högsta domstolen tar därigenom fram vägledande domar, så kallade prejudikat, som sedan kan användas som vägledning vid mål i lägre instanser.

Förvaltningsdomstolarna dömer i tvister mellan enskilda människor och staten (myndigheterna). Det kan vara i frågor som exempelvis berör tvångsomhändertagande av ett barn, tvångsvård eller skatter.

Även förvaltningsdomstolarna delas in i tre instanser där förvaltningsrätten är den lägsta instansen, sen kommer kammarrätten och högst upp Högsta förvaltningsdomstolen.

Specialdomstolarna omfattar speciella rättsområden. Exempel på specialdomstolar i Sverige är arbetsdomstolen samt patent- och marknadsdomstolen. Arbetsdomstolen prövar och dömer i tvister mellan arbetsgivare och anställda, medan patent- och marknadsdomstolen (fram till 2016 endast marknadsdomstolen) exempelvis prövar brott mot konkurrenslagen eller marknadsföringslagen.

LÄS MER: Lag och rätt

LÄS MER: Regler och lagar

LÄS MER: Rättegång - från brott till straff

LÄS MER: Brottslighet och kriminalvård

LÄS MER: Sveriges politiska system

Användbara begrepp

Avtalsrätt: Ett område inom civilrätt (se ovan) som innefattar exempelvis de regler och lagar som gäller då avtal upprättas och vad som gäller om avtal bryts.

Brottsbalken, förkortad BrB, är den viktigaste straffrättsliga lagen. Här framgår vilka handlingar som är brottsliga i Sverige.

Civilrätt: Består av de lagar och regler som gäller mellan enskilda privatpersoner och/eller privata organisationer (t.ex. företag). Civilrätten kan delas in i olika rättsområden, exempelvis kontraktsrätt (om någon bryter mot ett ingånget avtal) eller familjerätt (lagar och regler kring bl.a. samboskap och äktenskap).

Demokrati: I en demokrati utgår den politiska makten från folket. I Sverige har vi en representativ demokrati, vilket innebär att vi väljer representanter till riksdagen. Dessa förtroendevalda riksdagsledamöter representerar folket och dess vilja.

Diktatur: En stat som styrs av en person (diktator) eller av ett politiskt parti eller militären utan att allmänheten kan påverka politiken. Motsatsen till demokrati.

Familjerätt: Området utgör en del av civilrätten (se ovan) och omfattar lagar och regler kring samboskap och äktenskap samt vad som händer vid en skilsmässa. Även frågor kring gemensam vårdnad av barn och umgängesrätt ingår i familjerätten. Viktiga lagar inom familjerätten är äktenskapsbalken (ÄktB) och föräldrabalken (FB).

Kriminalvårdsanstalt: Det man ofta kallar för ett fängelse.

Offentlig rätt: Handlar om hur den offentliga makten (statsmakten) är uppbyggd (hur makten är fördelad mellan riksdag och regering) samt vad statsmakten (t.ex. polis och domstolar) får göra och inte göra. Den offentliga rätten handlar också om vad vi enskilda medborgare har för rättigheter gentemot statsmakten (som yttrande- och tryckfrihet).

Processrätt: Är en del av den offentliga rätten och reglerar (styr) bl.a. hur domstolsförhandlingar ska gå till.

Rättsstat: En stat som kännetecknas av ett rättvist domstolssystem och poliskår som bygger sin verksamhet utifrån de lagar som finns. Polis och militär har inte oinskränkt makt.

Rättssäkerhet: Innebär att det finns ett tydligt rättssystem med rättvisa domstolar och ett polisväsen som arbetar för folkets bästa och inte dömer människor på lösa grunder eller utnyttjar sin makt på felaktiga och olagliga sätt.

Straffmyndig: I Sverige blir man straffmyndig (man kan dömas till straff) vid 15 års ålder.

Straffrätt: Utgör en viktig del av den offentliga rätten (se ovan) och reglerar (styr) vilka handlingar som är straffbara att utföra.

Successionsrätt: Även detta rättsområde hamnar inom civilrätten (se ovan) och innefattar regler och lagar kring vad som gäller då någon avlider och arvet ska fördelas.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad kännetecknar en diktatur?
Vad menas med en rättsstat?
Vad är skillnaden mellan offentlig rätt och civilrätt?
Vad är straffrätt?
Vilka fyra olika brottskategorier finns i brottsbalken?
Ge exempel på ett brott mot staten.
Vid vilken ålder blir man straffmyndig i Sverige?
Vad menas med en påföljd och vilka påföljder finns det i Sverige?
Vilka tre kategorier delas det svenska domstolssystemet in i?
Vilka tre instanser (nivåer) delas de allmänna domstolarna in i?
Vilka är polisens främsta uppgifter i Sverige?

Diskutera:

Diskutera de påföljder (straff) som finns i Sverige och om ni anser att straffen i Sverige är för låga eller inte. Om ni fick bestämma, hur skulle ni vilja förändra den svenska straffrätten? Motivera era svar.
Har ni någon gång känt er rädda eller råkat ut för en hotfull situation (eller känner ni någon som upplevt detta) när ni varit ute själva eller med kompisar? Diskutera polisens roll i samhället och hur ni anser att polisens roll som upprätthållare av lag och ordning fungerar. Tycker ni att polisen borde ha större befogenheter i sitt arbete?
Sverige är en demokrati men det finns flera länder i världen som inte är det. Vilka länder känner ni till som är diktaturer och vad vet ni om situationen för människorna i dessa länder? Diskutera hur ni tror att rättssäkerheten ser ut i länder som är diktaturer.

Litteratur:
Eva Lundberg, Mikael Pauli, Erik Öman, Privatjuridik, Gleerups Utbildning AB, 2011
Kjell Lundmark, Ulf Staberg, Arne Halvarson, Sveriges statsskick - Fakta och perspektiv, Liber Ab, 2009
Mattias Nilsson, Juridiken - En introduktion till rättsvetenskapen, Jure förlag, 2011
Niklas Eklund, Polisen - verksamhet och arbete, Liber, 2018
Stefan Melin, Juridikens begrepp, Lustus, 2012
Stefan Melin, Våra domstolar: organisation och verksamhet, Norstedts juridik, 2012
Torbjörn Larsson, Det svenska statsskicket, Studentlitteratur AB, 1997.

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Samhällskunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplan för Privatjuridik.

Sidan uppdaterad: 10 juni 2021

Ursprungligen publicerad: 8 maj 2018

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Rättssystemet och domstolarna

Lag och rätt - i Sverige och omvärlden

av: Factlab och SO-rummet

Högstadiet, Gymnasiet

Den här uppgiften kan utgöra ett längre tema i undervisningen kring lag och rätt där eleverna får insyn i det svenska rättssystemet, hur det är uppbyggt samt vilka lagar och straff vi har i Sverige. Detta kommer sedan att ställas i ett omvärldsperspektiv för att ge eleverna en helhetssyn på hur rättssystem, straffrätt och mänskliga rättigheter hänger ihop.

+ Läs mer

Artiklar om Rättssystemet och domstolarna

S

Sveriges rättsväsen

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)

2014-02-28

Samhället består av olika grupper människor som tillsammans följer olika normer och lagar. Lagarnas och rättsväsendets viktigaste uppgift är att se till att samhället upprätthålls och fungerar och inte utmynnar i rättslöshet och anarki...

+ Läs mer

Podcast om Rättssystemet och domstolarna

M

Riksrätt i USA

av: Mattias Axelsson

2021-01-11

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom vad riksrätt i USA handlar om.

+ Läs mer

Länkar om Rättssystemet och domstolarna

Sortera efter:

M

Hur funkar de svenska domstolarna?

Många förknippar nog ”Lag och rätt” mest med brottmål och tingsrätter – men det finns flera andra sorters domstolar. På Sveriges domstolars webbplats hittar du avsnittet ”Så fungerar domstolarna” med information om de olika domstolsslagen, och vad de har för ansvarsområden. Här finns även en film som beskriver vad en förvaltningsrätt gör. Den här filmen har också ett tilltal (och skådespelare) som är anpassade efter en ung publik.

Kategorier:

Rättssystemet och domstolarna

Demokratier har rättssäkerhet

Demokratier har rättssäkerhet

ANNONS

ANNONS

Vad innebär offentlig rätt och civilrätt?

ANNONS

ANNONS

Straffrätt och processrätt - två viktiga delar av offentlig rätt

Brottsliga handlingar enligt Brottsbalken

1. Brott mot person

2. Förmögenhetsbrott

3. Brott mot allmänheten

4. Brott mot staten

ANNONS

ANNONS

Straff och övriga påföljder

Straff:

Övriga påföljder:

ANNONS

De svenska domstolarna

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

Koppling till skolans styrdokument

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Rättssystemet och domstolarna

Artiklar om Rättssystemet och domstolarna

Podcast om Rättssystemet och domstolarna

Länkar om Rättssystemet och domstolarna

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Relaterade taggar