Antal invånare: 54 806 014 (2021)
Huvudstad: Naypyidaw
Det buddistiska Myanmar (tidigare Burma) i Sydöstasien blev självständigt från kolonialmakten Storbritannien 1948 efter ett befrielsekrig. 1962 tog militären makten i en kupp och härskade oinskränkt till 2010, då en demokratisering inleddes. Myanmars mest kända medborgare är Aung San Suu Kyi, som tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin fredliga kamp för demokrati men vars anseende dalade i samband med en militäroffensiv mot folkgruppen rohingya 2017. Suu Kyi och hennes parti NLD hann sitta fem år i regeringsställning innan militären återtog makten i en kupp i februari 2021.
Befolkning
Drygt två tredjedelar av Myanmars invånare räknas till majoritetsfolket burmeser. Omkring 30 procent av befolkningen tillhör 135 officiellt erkända nationella minoriteter. Minoritetsfolken är kraftigt underrepresenterade i politiken och lever oftast under svåra ekonomiska förhållanden. Motsättningarna mellan burmeserna och minoriteterna är i flera fall så allvarliga att väpnad konflikt råder.
Religion
En stor majoritet av burmeserna, arakaneserna (rakhine), mon, shan och pa-o samt flertalet karener tillhör den buddistiska theravadaskolan. Bland minoritetsfolken kachin och chin är de flesta kristna, främst baptister men också katoliker. På senare år har trakasserierna mot den muslimska minoriteten ökat.
Politiskt system
Den 1 februari 2021 genomförde Myanmars väpnade styrkor en militärkupp och avsatte den folkvalda NLD-regeringen och statskanslern Aung San Suu Kyi. Undantagstillstånd infördes under vilket landet styrs av den högsta militärledningen med överbefälhavare Min Aung Hlaing i spetsen. Ett årtionde av bräcklig demokratisering nådde därmed sin slutpunkt.
Demokrati och rättigheter
Myanmar styrs sedan en militärkupp i februari 2021 av landets högsta militära ledning. Även innan kuppen genomfördes gav författningen militären stort inflytande över politiken. Militären anklagas för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet mot minoritetsfolk. Anklagelser har framförts om folkmord riktat mot den muslimska minoriteten rohingyer.
Utrikespolitik och försvar
Myanmars relationer till Kina är centrala. Medan stora delar av omvärlden fördömde militärens maktövertagande i februari 2021 valde Kina att kalla kuppen "en regeringsombildning". Kontakterna med västvärlden stärktes under den relativa demokratiseringen på 2010-talet, men de fick en rejäl törn av militäroffensiven i Rakhine 2017, då hundratusentals muslimska rohingyer drevs ut ur landet. Efter kuppen 2021 gick USA i spetsen för kritiken mot militärjuntan.
Ekonomi
Myanmars ekonomi är tudelad i en laglig del och en dold sektor. Den lagliga ekonomin präglas av jord- och skogsbruk, olje- och naturgasutvinning samt lättare industri. Under 2010-talet ökade även turismen och byggindustrin i betydelse. Den dolda sektorn domineras av smuggling av främst ädelträ, ädelstenar och opium. Den illegala delen av ekonomin bedöms ofta omfatta lika stora värden som den legala.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Myanmars geografi >
Sociala förhållanden
Myanmar har under militärdiktaturen utvecklats till ett socialt skiktat klassamhälle, med höga militärer och byråkrater i toppen och bondebefolkningen och de etniska minoriteterna i botten. Numera beräknas runt en fjärdedel av invånarna leva i fattigdom. Problemen med drogmissbruk är stora.
Besök Landguiden och läs mer om Myanmar.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
