Estland idag

Religion

Estland är enligt undersökningar ett av världens mest sekulära länder. Mindre än en tiondel av befolkningen anser att religion har en stor betydelse i deras liv.

Under sovjettiden (1944-1991) präglades samhället av ateistisk propaganda och framför allt estniska kristna förföljdes av myndigheterna. Efter självständigheten från Sovjetunionen 1991 ökade den religiösa aktiviteten och de lutherska, ortodoxa och katolska kyrkorna fick status som ”nationella” kyrkor år 2000.

Politiskt system

Estland är en parlamentarisk demokrati, vars president väljs av parlamentet. Politiken präglades länge av partisplittring men har stabiliserats under 2000-talet. Det mittenvänsterinriktade Centerpartiet och det liberala Reformpartiet har länge varit de dominerande partierna och turats om vid makten.

Demokrati och rättigheter

Estland är en väl fungerande demokrati och respekten för mänskliga rättigheter är god. Situationen för den ryska minoriteten har på senare år förbättrats. På senare år har andelen kvinnor på politiska poster ökat.

Utrikespolitik och försvar

Estlands medlemskap i Nato och i EU från 2004 utgör grunden för landets säkerhets- och utrikespolitik. Estland har länge varit en av USA:s mest trogna allierade. Det komplicerade förhållandet till Ryssland har kraftigt försämrats på senare år, inte minst efter att det ryska kriget i Ukraina inleddes 2022.

Natomedlemskapet har en avgörande betydelse för Estlands säkerhet. Sedan de tre baltiska länderna blev Natomedlemmar 2004 har försvarsalliansen stridsflyg övervakat Baltikums luftrum. Flygövervakningen sker från två militärbaser varav den ena ligger i Estland och den andra i Litauen.

Ekonomi

Estlands liberala marknadsekonomi domineras av en tjänstesektor med avancerad IT-teknik. Ekonomin är beroende av handel med omvärlden, inte minst med de nordiska länderna. BNP påverkades kraftigt av Rysslands anfallskrig mot Ukraina från 2022. Samtidigt har satsningar på försvaret bidragit till att budgetunderskott och statsskuld vuxit. Fast statsskulden är förhållandevis låg jämfört med andra EU-länder.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Estlands geografi >

Utbildning

Utbildningsnivån i Estland är hög. Nästan alla barn går i förskola innan de börjar skolan vid sju års ålder. Alla elever förväntas fullfölja inte bara den nioåriga grundskolan utan även treårigt gymnasium eller yrkesskola. En övergång pågår till undervisning enbart på estniska från att det tidigare även funnits ryskspråkiga skolor.

Kultur

Estland har en rik folkdiktning vars äldsta skikt, runosångerna, förts vidare genom muntlig tradition i många sekler. Mot slutet av 1800-talet, särskilt under förryskningsperioden, blev uppteckning och insamling av folkdikter ett sätt att uttrycka och bevara den nationella särarten.

Sociala förhållanden

Estlands befolkning blir allt äldre och pensionärerna tillhör landets fattigaste befolkningsgrupp. Gapet mellan fattiga och rika i samhället har minskat de senaste åren men inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är de högsta i EU.