Systemet av bergskedjor i västra USA ingår i Kordiljärerna, bergstrakter som sträcker sig i nord-sydlig riktning längs hela de amerikanska kontinenterna, från Alaska till södra Chile. I USA:s del av Kordiljärerna finns bland annat Sierra Nevada och Cascades, innanför kusten, och Klippiga bergen (Rocky Mountains) längst i öster. Mellan bergskedjorna ligger såväl bördiga dalar som torra ökenområden.
Kontinentalbäckenet, låglandsområdet i mellersta USA, mäter på sitt bredaste ställe 250 mil. Den väldiga arealen omfattar ett av världens största flodsystem där floderna Mississippi, Missouri och Ohio ingår.Appalacherna öster om låglandet är en relativt låg bergskedja som går i det närmaste obruten från Kanada ned till Alabama i södra USA. Bergen är till stora delar klädda med skog. I dalarna finns betydande koltillgångar.
Atlantiska kustslätten är ett brett låglandsområde som reser sig från havet in mot landet. Det täcker hela Atlantkusten och kusten utefter Mexikanska golfen.
Utöver den topografiska indelningen (som beskriver terrängen) görs också regionala indelningar i olika sammanhang. Regionerna kan beskriva geografin men speglar även kulturella, politiska, ekonomiska och historiska särdrag. USA kan exempelvis delas in i sju huvudområden:
Nordöstra delstaterna
Trots att USA:s ekonomiska och befolkningsmässiga tyngdpunkt förflyttats mot söder och väster finns ännu många storstäder och näringslivscentra längs norra delen av östkusten och in mot de Stora sjöarna vid gränsen mot Kanada. Utrikeshandeln, som startade i de stora hamnstäderna New York, Boston, Philadelphia och Baltimore, har stor betydelse samtidigt som traditionell, tung industri ersatts av en modernare tjänstesektor. Det var i dessa städer som uttrycket ”smältdegeln” myntades för att beskriva hur olika nationaliteter och etniska grupper blandades. New Yorks skyskrapor, Detroits bilfabriker och Pittsburghs stålverk blev tidigt viktiga symboler för ett USA som lockade miljoner invandrare från Europa.
Centrala låglandet
Centrala låglandet är ett bördigt jordbruksområde som från de Stora sjöarna sträcker sig söderut och västerut över prärien ned till Texas. Här finns världens mest produktiva jordbruk som ofta drivs på mycket stora farmer.
De storstäder som ligger i eller gränsar till regionen – som Chicago, Minneapolis och Milwaukee – har byggts upp kring slakterier, kvarnar, mejerier eller andra industrier med anknytning till jordbruket.
Sydöstra delstaterna
Sydstaterna levde även efter USA:s självständighet i slutet av 1700-talet länge kvar i en kolonial ekonomi, uppbyggd kring produktion av bomull och andra råvaror som exporterades både till nordstaterna och till Europa i utbyte mot färdigtillverkade varor. Slaveriet och det förödande inbördeskriget från 1861 till 1865 (se Äldre historia) hämmade utvecklingen i södern och bidrog till en omfattande utvandring norrut.
Efter andra världskriget har dock sydstaternas ekonomi moderniserats i snabb takt. Industrier har växt fram kring nya råvaror som skog och olja. Idag finns både en rad högteknologiföretag och en växande tjänstesektor. De senaste decennierna har en betydande invandring ägt rum från övriga USA, inte minst från de nordöstra delstaterna.
Städer som Atlanta i Georgia, Charlotte i North Carolina och Houston i Texas har med sina bländande skyskrapor blivit symboler för den nya södern. Men trots alla framsteg är den genomsnittliga levnadsstandarden i de mer outvecklade delarna av södern fortfarande lägre än i norra USA.
