Utöver den topografiska indelningen (som beskriver terrängen) görs också regionala indelningar i olika sammanhang. Regionerna kan beskriva geografin men speglar även kulturella, politiska, ekonomiska och historiska särdrag. USA kan exempelvis delas in i sju huvudområden:
Nordöstra delstaterna
Trots att USA:s ekonomiska och befolkningsmässiga tyngdpunkt förflyttats mot söder och väster finns ännu många storstäder och näringslivscentra längs norra delen av östkusten och in mot de Stora sjöarna vid gränsen mot Kanada. Utrikeshandeln, som startade i de stora hamnstäderna New York, Boston, Philadelphia och Baltimore, har stor betydelse samtidigt som traditionell, tung industri ersatts av en modernare tjänstesektor. Det var i dessa städer som uttrycket ”smältdegeln” myntades för att beskriva hur olika nationaliteter och etniska grupper blandades. New Yorks skyskrapor, Detroits bilfabriker och Pittsburghs stålverk blev tidigt viktiga symboler för ett USA som lockade miljoner invandrare från Europa.
Centrala låglandet
Centrala låglandet är ett bördigt jordbruksområde som från de Stora sjöarna sträcker sig söderut och västerut över prärien ned till Texas. Här finns världens mest produktiva jordbruk som ofta drivs på mycket stora farmer.
De storstäder som ligger i eller gränsar till regionen – som Chicago, Minneapolis och Milwaukee – har byggts upp kring slakterier, kvarnar, mejerier eller andra industrier med anknytning till jordbruket.
Sydöstra delstaterna
Sydstaterna levde även efter USA:s självständighet i slutet av 1700-talet länge kvar i en kolonial ekonomi, uppbyggd kring produktion av bomull och andra råvaror som exporterades både till nordstaterna och till Europa i utbyte mot färdigtillverkade varor. Slaveriet och det förödande inbördeskriget från 1861 till 1865 (se Äldre historia) hämmade utvecklingen i södern och bidrog till en omfattande utvandring norrut.
Efter andra världskriget har dock sydstaternas ekonomi moderniserats i snabb takt. Industrier har växt fram kring nya råvaror som skog och olja. Idag finns både en rad högteknologiföretag och en växande tjänstesektor. De senaste decennierna har en betydande invandring ägt rum från övriga USA, inte minst från de nordöstra delstaterna.
Städer som Atlanta i Georgia, Charlotte i North Carolina och Houston i Texas har med sina bländande skyskrapor blivit symboler för den nya södern. Men trots alla framsteg är den genomsnittliga levnadsstandarden i de mer outvecklade delarna av södern fortfarande lägre än i norra USA.
Stora slätterna
Ett platt, torrt område – kallat de stora slätterna – startar vid den regngräns som går från norr till söder nästan mitt i USA och breder sedan ut sig fram till bergen i väst. Bristen på vatten i kombination med ett oberäkneligt och blåsigt klimat som växlar mellan extrem kyla och extrem hetta har inneburit stora umbäranden för jordbrukare i regionen. Länge var slätterna mest ett ogästvänligt ödeland som passerades på väg mot drömmen om bättre villkor längre västerut.
Det var först efter det att järnvägarna nådde området på 1860-talet som invandrare började söka sig dit i större skala. Ursprungsbefolkningen trängdes bort när farmare och boskapsskötare slog sig ned på de stora slätterna. Boskapsskötare försåg de stora städerna i öst med läder och kött. En cowboykultur, delvis uppbyggd kring boskapsskötsel, tog över.
Försök i början av 1900-talet att uppmuntra nybyggare att odla upp den torra marken mynnade ut i många tragedier. Felaktiga odlingsmetoder bidrog till att det tunna jordlagret mer eller mindre blåste bort.
Bergs- och ökenområdena
Jämfört med Appalacherna i öst är Klippiga bergen en ung bergskedja vars höga bergstoppar är skarpa och skrovliga. Även långt söderut kan de vara snötäckta. Fram till mitten av 1800-talet betraktades bergskedjan som närmast ogenomtränglig. När den stora guldruschen bröt ut i Kalifornien lyckades dock mängder av lycksökare ta sig över bergen på stigar upptäckta av jägare.
Idag går ett antal järnvägar och motorvägar över bergen. Samtidigt har dammanläggningar och bevattningsprojekt gett liv åt delar av regionens ökenområden. På senare tid har inflyttningen ökat kraftigt till bland annat delstaterna Nevada, Arizona, Utah och Colorado. Fortfarande finns det dock ödsliga områden och regionen är mer glesbefolkad än någon annan del av USA.
Västkusten
Den västra kustremsan har symboliserat drömmen om ett nytt land som erbjuder frihet och chans till rikedom. Men på grund av Kordiljärerna var västkusten länge isolerad från övriga USA.
Invandringen österifrån inleddes på allvar på 1840-talet och därefter ökade befolkningen snabbt. Idag är Kalifornien USA:s mest folkrika delstat med nästan 40 miljoner invånare.
Regionen är – delvis med hjälp av konstbevattning – en ledande producent av frukt, grönsaker och vin. Skogsbruk och fiske är viktiga näringar i de norra delarna. Men västkustens ekonomi består numera av ett stort antal sektorer varav många befinner sig i täten för en global utveckling. IT-företagen i Silicon Valley söder om San Francisco utgör en viktig koncentration av högteknologisk industri. Nöjesindustrin i Los Angeles spelar en stor roll i USA:s ekonomi, inte minst genom export av filmer, TV-serier och musik.
De nya delstaterna
Alaska och Hawaii blev en del av USA först 1959. Alaska har inte mer än 737 000 invånare (2017). Oljeutvinningen har visserligen förändrat Alaskas ekonomi en del men skogsbruk, fiske och gruvnäring spelar fortfarande en dominerande roll.
Hawaii är ett turistparadis och turismen är delstatens viktigaste inkomstkälla. Odling av sockerrör samt ananas och andra frukter är också viktiga inkomstkällor för befolkningen som uppgår till 1,4 miljoner invånare.
I Stilla havet och i Västindien finns flera mer eller mindre självstyrande områden som tillhör USA. Fem av dem är befolkade: Puerto Rico och Amerikanska Jungfruöarna i Karibien samt Nordmarianerna, Guam och Amerikanska Samoa i Stilla havet. De runt 4 miljoner invånarna där är amerikanska medborgare (varav cirka 3,5 miljoner i Puerto Rico).
Klimat
USA ligger till största delen i den tempererade zonen men klimatet varierar kraftigt. Större delen av landet har kontinentalt klimat med heta somrar och kalla vintrar. I norra Alaska råder arktisk kyla, medan klimatet delvis är tropiskt på Hawaii och i södra Florida.
Det kan regna mycket på västkusten samt i östra och sydöstra USA medan de stora slätterna i centrala delen av landet ofta drabbas av torka. Ökenområdena väster om Klippiga bergen ligger helt i regnskugga. Östkusten, särskilt den södra delen, drabbas regelbundet av orkaner.
Naturtillgångar och energi
USA är rikt på mineraler, skog och vatten, samt är en ledande producent av flera viktiga metaller. Landet är världens största producent av naturgas och bland de största också i fråga om råolja och kol. Växande olje- och gasutvinning ur skiffer bidrar till att USA är på väg att återigen bli självförsörjande på energi.
Jordbruk
USA är världens största exportör av jordbruksprodukter. Jordbruk bedrivs på ungefär hälften av landytan. Bördiga jordar, en hög mekaniseringsgrad och utbredd stordrift har lett till stora skördar.
Industri
Amerikansk industri är mångsidig, högt utvecklad och ledande inom en lång rad områden som telekommunikationer, motorfordon, flyg, elektronik, läkemedel, bio- och nanoteknik, livsmedel och drycker samt försvarsindustri och kemisk industri. Industrisektorn står för omkring en femtedel av ekonomin.
Turism
USA rymmer inom sina gränser i stort sett alla tänkbara turistattraktioner, från vintersport till tropiskt badliv, från storslagna naturscenerier till myllrande världsstäder.
Kultur- och nöjesutbudet är rikt i de större städerna, där också folklivet är synnerligen brokigt på grund av invandringen från hela världen.
Besök Landguiden och läs mer om USA.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
