USA brukar i geografisk bemärkelse delas in i följande sju huvudområden:
Nordöstra delstaterna
Trots att USAs ekonomiska och befolkningsmässiga tyngdpunkt förflyttats mot söder och väster finns ännu många storstäder och näringslivscentra längs norra delen av östkusten och in mot området kring de Stora sjöarna.
Utrikeshandeln, som startade i de stora hamnstäderna New York, Boston, Philadelphia och Baltimore, har stor betydelse samtidigt som traditionell, tung industri ersatts av en modernare tjänstesektor. Det var i dessa städer som uttrycket ”smältdegeln” myntades för att beskriva hur olika nationaliteter och etniska grupper blandades.
New Yorks skyskrapor, Detroits bilfabriker och Pittsburghs stålverk blev tidigt viktiga symboler för ett USA som lockade miljoner invandrare från Europa.
Regionen har ännu en starkare europeisk prägel än andra delar av USA.
Centrala låglandet
Centrala låglandet är ett bördigt jordbruksområde som från de Stora sjöarna sträcker sig söderut och västerut över prärien ned till Texas. Här finns världens mest produktiva jordbruk som ofta drivs på mycket stora farmer. Den i särklass viktigaste produkten är majs som ger skördar som är större än den samlade produktionen av vete, ris och andra mindre betydelsefulla sädesslag. Ett stort spannmålsöverskott exporteras.
Även de storstäder som ligger i eller gränsar till regionen – som Chicago, Minneapolis och Milwaukee – har byggts upp kring slakterier, kvarnar, mejerier eller andra industrier med anknytning till jordbruket.
Sydöstra delstaterna
Sydstaterna levde även efter USAs självständighet i slutet av 1700-talet länge kvar i en kolonial ekonomi, uppbyggd kring produktion av bomull och andra råvaror som exporterades både till nordstaterna och till Europa i utbyte mot färdigtillverkade varor.
Slaveriet och det förödande inbördeskriget från 1861 till 1865 hämmade utvecklingen i södern och bidrog till en omfattande utvandring norrut.
Efter andra världskriget har dock sydstaternas ekonomi moderniserats i snabb takt. Industrier har växt fram kring nya råvaror som skog och olja.
Idag finns både en rad högteknologiföretag och en växande tjänstesektor. De senaste decennierna har en betydande invandring ägt rum från övriga USA, inte minst från de nordöstra delstaterna.
Städer som Atlanta i Georgia, Charlotte i North Carolina och Houston i Texas har med sina bländande skyskrapor blivit symboler för den nya södern.
Men trots alla framsteg är den genomsnittliga levnadsstandarden i de mer outvecklade delarna av södern fortfarande lägre än i norra USA.
Stora slätterna
Stora slätterna är ett platt och torrt område som startar vid den regngräns som går från norr till söder nästan mitt i USA och som sträcker sig fram till bergen i väst.
Bristen på vatten i kombination med ett oberäkneligt och blåsigt klimat som växlar mellan extrem kyla och extrem hetta har inneburit stora umbäranden för jordbrukare i regionen.
Länge var slätterna mest ett ogästvänligt ödeland som passerades på väg mot drömmen om bättre villkor längre västerut.
Det var först efter det att järnvägarna nådde området på 1860-talet som invandrare började söka sig dit i större skala. Indianbefolkningen trängdes bort när farmare och boskapsskötare slog sig ned på de stora slätterna. Boskapsskötare försåg de stora städerna i öst med läder och kött. En cowboykultur, delvis uppbyggd kring boskapsskötsel, tog över.
Försöken i början av 1900-talet att uppmuntra nybyggare att odla upp den torra marken mynnade dock ut i många tragedier. Felaktiga odlingsmetoder bidrog till att det tunna jordlagret mer eller mindre blåste bort.
Bergs- och ökenområdena
Jämfört med Appalacherna i öst är Klippiga bergen en ung bergskedja vars höga bergstoppar är skarpa och skrovliga. Även långt söderut kan de vara snötäckta. Fram till mitten av 1800-talet betraktades bergskedjan som närmast ogenomtränglig. När den stora guldruschen bröt ut i Kalifornien lyckades dock mängder av lycksökare ta sig över bergen på stigar upptäckta av jägare.
Idag går ett antal järnvägar och motorvägar över bergen. Samtidigt har dammanläggningar och bevattningsprojekt gett liv åt delar av regionens ökenområden.
På senare tid har inflyttningen ökat kraftigt till bland andra delstaterna Nevada, Arizona, Utah och Colorado.
Fortfarande finns det dock ödsliga områden och regionen är mer glest befolkad än någon annan del av USA.
Västkusten
Den västra kustremsan har mer än något annat område i USA symboliserat drömmen om ett nytt land som erbjuder frihet och chans att skapa rikedom. Men på grund av Kordiljärerna var västkusten länge isolerad från övriga USA.
Invandringen österifrån inleddes på allvar på 1840-talet och därefter ökade befolkningen snabbt.
Idag är Kalifornien USAs mest folkrika delstat med nästan 37 miljoner invånare 2008.
Regionen är – delvis med hjälp av konstbevattning – en ledande producent av frukt, grönsaker och vin. Skogsbruk och fiske är viktiga näringar i de norra delarna. Men västkustens ekonomi består numera av ett stort antal sektorer varav många befinner sig i täten för en global utveckling. IT-företagen i Silicon Valley söder om San Francisco utgör en viktig koncentration av högteknologisk industri.
Nöjesindustrin i Los Angeles spelar en stor roll i USAs ekonomi, inte minst genom växande export av filmer, TV-serier och musik.
De nya staterna
Alaska och Hawaii blev en del av USA först 1959. Alaska har inte mer än 731000 invånare (2012). Oljeutvinningen har visserligen förändrat Alaskas ekonomi en del men skogsbruk, fiske och gruvnäring spelar fortfarande en dominerande roll.
Hawaii, som ligger i Stilla havet på 320 mils avstånd från västkusten, är ett turistparadis och turismen är delstatens viktigaste inkomstkälla. Odling av sockerrör samt ananas och andra frukter är också viktiga inkomstkällor för befolkningen som 2012 uppgick till 1,3 miljoner invånare.
I Stilla havet och i Västindien finns flera mer eller mindre självstyrande områden som står under amerikansk administration, till exempel Puerto Rico och Amerikanska Jungfruöarna i Västindien samt Nordmarianerna, Guam och Amerikanska Samoa i Söderhavet.
Klimat
Även om USA till största delen ligger i den tempererade zonen varierar klimatet kraftigt mellan landets olika delar.
USA ligger till största delen i den tempererade zonen men klimatet varierar kraftigt. I norra Alaska råder arktisk kyla, medan klimatet är subtropiskt på Hawaii. Större delen av landet har kontinentalt klimat med heta somrar och kalla vintrar.
Det kan regna mycket på västkusten samt i östra och sydöstra USA medan de stora slätterna i centrala delen av landet ofta drabbas av torka. Ökenområdena väster om Klippiga bergen ligger helt i regnskugga.
Östkusten, särskilt den södra delen, drabbas regelbundet av orkaner.
Naturtillgångar och energi
USA är rikt på vatten, skog samt mineraler och är en ledande producent av flera viktiga metaller. USA är också en av världens största producenter av råolja och har betydande naturgasfyndigheter.
En växande produktion av skiffergas och skifferolja sedan början av 2010-talet bidrar till att USA är på väg att bli självförsörjande på energi.
Jordbruk
USA är världens största exportör av jordbruksprodukter. Jordbruk bedrivs på ungefär hälften av landytan.
Bördiga jordar, en hög mekaniseringsgrad och utbredd stordrift har lett till stora skördar.
Industri
Amerikansk industri är mångsidig, högt utvecklad och ledande inom en lång rad områden som telekommunikationer, motorfordon, flyg, elektronik, läkemedel, bio- och nanoteknik, livsmedel och drycker samt försvars- och kemisk industri.
Industrisektorn stod för omkring en femtedel av BNP några år in på 2010-talet.
Turism
USA rymmer inom sina gränser i stort sett alla tänkbara turistattraktioner, från vintersport till tropiskt badliv, från storslagna naturscenerier till myllrande världsstäder.
Kultur- och nöjesutbudet är rikt i de större städerna, där också folklivet är synnerligen brokigt på grund av invandringen från hela världen.
Besök Landguiden och läs mer om USA.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
