Erik Magnusson levde i en tid då kungamakten i Norden ofta var svag och hotad av mäktiga släkter. Kungar, hertigar och stormän kämpade om slott, län och inflytande. Därför handlade Eriks liv inte bara om en brödrafejd inom den svenska kungafamiljen, utan också om makten över viktiga gränsområden mellan Sverige, Norge och Danmark.
Som svensk hertig, som svärson till den norske kungen och som beskyddare av adelsoppositionen i Danmark kunde han börja drömma om att lägga under sig hela Norden. Genom Erik knöts de nordiska rikena samman på ett sätt som kom att bana väg för Kalmarunionen. Han anses därför ha spelat "en av de mest betydelsefulla rollerna i nordisk medeltidshistoria" (historikern Jerker Rosén).
Brödernas kamp om makten drog in grannrikena
I sin strävan att ta makten i Sverige gjorde han tillsammans med sin bror hertig Valdemar ett misslyckat upprorsförsök 1304-1305 mot deras äldste bror kung Birger. Efter att ha fått kungens förlåtelse hjälpte hertigarna honom att störta den mäktige marsken Tyrgils Knutsson, men de gick sedan åter till angrepp och fängslade Birger i Håtunaleken.
Håtunaleken – när kungens bröder tog maktenÅr 1306 bjöd kung Birger Magnusson sina bröder, hertigarna Erik och Valdemar, till kungsgården Håtuna i Uppland. Där vände sig bröderna mot kungen och tog honom, drottning Märta och flera av deras barn till fånga. Kungaparet fördes senare till Nyköpingshus, där Birger hölls fängslad. Den sexårige tronföljaren Magnus lyckades däremot undkomma och fördes till Danmark. Händelsen blev känd som Håtunaleken och gjorde att Erik och Valdemar under en tid kunde ta kontroll över stora delar av Sverige.
|
I sin kamp mot kungen kunde hertigarna räkna med stöd från Norge och huvuddelen av det världsliga frälset, alltså adeln, medan Danmark och biskoparna oftare stödde kungen. Genom fördraget i Helsingborg 1310 kunde Erik befästa sitt grepp över västra Sverige. När han sedan 1317 var på väg att starta ett uppror i Danmark blev han dock fängslad vid Nyköpings gästabud och dog i fängelset tillsammans med sin bror Valdemar. Hans son Magnus Eriksson skulle däremot bli kung över både Sverige och Norge.
Eriks styrka låg i att han kunde bygga allianser över riksgränserna. Genom sin koppling till Norge, sitt stöd bland delar av adeln och sin kontroll över strategiska borgar blev han en farlig rival till kung Birger. Samtidigt gjorde dessa allianser maktkampen större än en svensk familjekonflikt. Den påverkade hela Norden.
Erik Magnussons liv vittnar om hur orolig den nordiska medeltiden kunde vara. Hans kamp mot brodern Birger slutade med fångenskap och död, men genom sonen Magnus Eriksson kom Eriks släktlinje snart att styra både Sverige och Norge. På så sätt fick Erik betydelse även efter sin död.
Kan vi lita på Erikskrönikan?Mycket av det vi känner till om maktkampen mellan hertig Erik, hans bror Valdemar och kung Birger skildras i Erikskrönikan, en berättelse på rim som skrevs på 1320-talet. Den är en av våra viktigaste berättande källor till Sveriges politiska historia under denna tid. Men den är långt ifrån neutral. Krönikan framställer hertig Erik som modig, skicklig och ridderlig, medan kung Birger ofta får en betydligt mörkare roll. Moderna forskare beskriver därför texten som en politisk propagandaskrift. När den skrevs hade Erik redan dött, men hans son Magnus Eriksson hade blivit kung av både Sverige och Norge. Det fanns därför goda skäl för Eriks anhängare att beskriva den döde hertigen som en hjälte och hans motståndare som skurkar. Det gör Erikskrönikan till ett bra exempel på källkritik. En historisk källa kan innehålla värdefulla uppgifter och samtidigt försöka påverka läsaren. När historiker använder krönikan jämför de därför berättelsen med bland annat brev, dokument och andra medeltida källor. Att en spännande historia skrevs nära i tid till händelserna betyder inte automatiskt att allt i den är sant eller opartiskt. En extra överraskning är att namnet Erikskrönikan inte kommer från medeltiden. Benämningen började användas först på 1800-talet och syftar på hertig Erik, som har en central roll i berättelsen.
|
M LÄS MER: Nyköpings gästabud
S LÄS MER: Erikskrönikan och Förbindelsedikten
S LÄS MER: Birger Magnusson
S LÄS MER: Magnus Ladulås
S LÄS MER: Folkungaätten
S LÄS MER: Ingeborg
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
