M

Rumäniens historia

Rumänien har haft historiska konflikter med Ungern om Transsylvanien i väster och med Ryssland om Bessarabien i öster. Det moderna Rumänien grundlades sedan furstendömena Moldova och Valakiet slagits samman 1859. Genom första världskriget vann Rumänien Transsylvanien och Bessarabien samt Bukovina i norr, men efter andra världskriget förlorade Rumänien det oljerika Bessarabien och norra Bukovina till Sovjetunionen.

Under romersk kontroll

Rumänien har varit bebott av indoeuropeiska folk sedan stenåldern. De första kända invånarna var thrakerna, som levde av jordbruk och boskapsskötsel. Thrakerna strävade efter att utvidga sitt rike söderut och kom då i konflikt med romarna som kallade dem daker.

Rumänien har haft historiska konflikter med Ungern om Transsylvanien i väster och med Ryssland om Bessarabien i öster. Det moderna Rumänien grundlades sedan furstendömena Moldova och Valakiet slagits samman 1859. Genom första världskriget vann Rumänien Transsylvanien och Bessarabien samt Bukovina i norr, men efter andra världskriget förlorade Rumänien det oljerika Bessarabien och norra Bukovina till Sovjetunionen.

Under romersk kontroll

Rumänien har varit bebott av indoeuropeiska folk sedan stenåldern. De första kända invånarna var thrakerna, som levde av jordbruk och boskapsskötsel. Thrakerna strävade efter att utvidga sitt rike söderut och kom då i konflikt med romarna som kallade dem daker.

ANNONS

ANNONS

År 106 e Kr besegrades dakerna av den romerske kejsaren Trajanus som upprättade en romersk provins, Dacien (Dacia), i området. Romarna exploaterade Daciens guld-, koppar- och saltgruvor. En ström av romerska kolonister flyttade dit, vilket gav upphov till en dakisk-romersk befolkning. Under trycket från germanska folk som angrep området norrifrån tvingades romarna evakuera Dacien år 271 e Kr.

Rumänien under medeltiden

Under de följande tusen åren genomströmmades Rumänien av en rad olika folk. Först kom goter följda av hunner och de germanska gepiderna. På 500- och 600-talen vandrade avarer, serber och kroater in i området och något senare anlände bulgarerna. Under 900- och 1000-talen bredde nomadfolket petjeneger ut sig i området. De kom österifrån liksom kumanerna på 1100-talet och mongolerna på 1200-talet. Från väster vandrade magyarerna (ungrarna) in under 900-talet. På 1000-talet hade de tagit kontroll över Transsylvanien.

Från Daciens fall fram till 1200-talet finns få uppgifter om den dakisk-romerska befolkningen. Vissa forskare gör gällande att de lämnade Rumänien under tidig medeltid och återkom först på 1200-talet. Denna riktning understöds av Ungern, som hävdat att Transsylvanien var obefolkat när ungrarna kom dit. Den dominerande uppfattningen bland historiker är dock den så kallade kontinuitetsteorin som går ut på att dagens rumäner är ättlingar till den dakisk-romerska befolkningen och slaver från Transsylvanien, och att de bodde kvar i nuvarande Rumänien under hela den tid som området genomkorsades av främmande folk.

1400-talet – turkisk överhöghet

På 1200- och 1300-talen grundade rumänerna två furstendömen på slättlandet öster och söder om Karpaterna, Moldova och Valakiet. När det osmanska riket, som hade sin bas i Turkiet, bredde ut sig över sydöstra Europa under 1400- och 1500-talen, hamnade även Moldova och Valakiet under turkiskt styre. Furstendömena styrdes aldrig direkt av härskarna i Konstantinopel utan av lokala ledare som dock måste godkännas av den turkiske sultanen. Rumänerna tvingades att betala en årlig tribut till sultanen.

Under 1600-talet fick greker av sultanen rätt att ta över stora jordegendomar i Rumänien och under 1700-talet styrdes båda furstendömena av greker, så kallade fanarioter. På 1700-talet började även det expanderande Ryssland att visa ett ökat intresse för områdena. Från 1711 till 1854 ockuperade ryska trupper Rumänien åtta gånger i sin kamp mot det osmanska väldet. 1812 intog Ryssland östra delen av Moldova, Bessarabien, vars centrala del utgör större delen av dagens Moldavien.

Efter ett misslyckat fanariotiskt uppror mot sultanen 1821 kördes grekerna ut ur furstendömena. Detta oroade Ryssland som fruktade att turkarna därmed skulle stärka sin ställning där. Efter det rysk-turkiska kriget 1826–1828 styrdes Moldova och Valakiet under sex år av en rysk ståthållare, men förblev ändå en del av det osmanska riket.

ANNONS

ANNONS

Den ryske ståthållaren i Bukarest, Pavel Kiseleff, genomförde en rad reformer och skrev landets första lagar vilka gav adeln rätt att behålla sina privilegier. Jordägarnas makt stärktes och Rumänien blev en stor exportör av jordbruksprodukter, medan böndernas villkor försämrades.

1834 drogs de ryska styrkorna tillbaka och för Valakiets och Moldovas del inträdde nu en period av självstyre. Det ryska inflytandet bestod dock liksom den turkiska överhögheten.

På 1830-talet började nationalistiska känslor att gro bland rumänska studenter i Paris. När revolutionära strömningar spred sig över Europa 1848 ledde det till nationalistiska uppror i de två furstendömena. Upproren krossades av Turkiet och Ryssland tillsammans.

1859 – enat Rumänien

Efter Krimkriget (1853–1856) beslutade stormakterna att de båda furstendömena skulle slås samman till en enhet. 1859 valdes Alexandru Ioan Cuza till ny gemensam furste.

På sju år lade Cuza grunden till det moderna Rumänien. Han etablerade Bukarest som huvudstad och gav landet namnet Rumänien. Två universitet grundades och fyra års avgiftsfri och obligatorisk skolundervisning infördes. Cuza upphävde livegenskapen och många lantarbetare tilläts köpa den jord de brukade. Jordreformen blev Cuzas fall. Han störtades 1866 i en kupp iscensatt av de stora jordägarna. Som Cuzas efterträdare valdes en tysk furste, Karl von Hohenzollern-Sigmaringen. Furst Karl utarbetade en författning som garanterade tvåkammarriksdag, men den politiska makten förblev begränsad till de stora jordägarna.

Turkiets överhöghet bestod ännu formellt men försvagades allt mer. Efter turkarnas nederlag i det rysk-turkiska kriget 1877–1878 fick Rumänien full självständighet. 1881 utropades kungariket Rumänien och furst Karl lät kröna sig under namnet Carol I.

Befolkningen växte och fattigdomen tilltog. Gång på gång revolterade bönderna i protest mot sina eländiga villkor. Ett större uppror 1907 slogs ned med 10 000–11 000 dödsoffer som följd.

Transsylvanien sent inlemmat

Fram till första världskriget var Transsylvanien skilt från dagens Rumänien. Den ungerska kontrollen hade efterhand minskat till följd av det osmanska väldets utbredning. År 1526 blev Transsylvanien ett till hälften självständigt furstendöme som regerades av ungerska furstar under turkisk överhöghet. I slutet av 1600-talet införlivades Transsylvanien med det habsburgska riket, som hade sitt centrum i Wien och som även inkluderade Ungern. När Ungerns ställning stärktes inom det habsburgska imperiet genom bildandet av dubbelmonarkin Österrike-Ungern 1867 hamnade Transsylvanien under Ungern.

Rumänien anföll Bulgarien i det kortvariga andra Balkankriget 1913 för att erövra Dobrudsja, en högplatå vid havet i sydöst. En del av området tillföll Rumänien i fredsfördraget samma år. Vid första världskrigets utbrott 1914 ställde sig Rumänien neutralt. På grund av motsättningar med Ungern om dess politik gentemot rumänerna i Transsylvanien sällade sig Rumänien emellertid snart till Ententemakterna (Storbritannien, Frankrike och Ryssland) mot Tyskland och Österrike-Ungern. Carol I avled 1914 och efterträddes av sin brorson Ferdinand som 1916 förklarade krig mot Österrike-Ungern. Efter inledande motgångar besatte Rumänien i krigets slutskede Transsylvanien, Bessarabien och Bukovina. Därmed fördubblades Rumäniens yta och befolkning. De nya gränserna fastslogs vid freden i Trianon 1920.

ANNONS

Mellankrigstiden – framväxande fascism

Under första världskriget hade allmän rösträtt för män införts vilket minskade de konservativa gruppernas inflytande. Under mellankrigstiden dominerades det politiska livet av Nationalliberala partiet (grundat 1876). Även ett socialdemokratiskt parti hade bildats i slutet av 1800-talet. Dess vänsterflygel bröt sig ut efter den ryska revolutionen och grundade ett kommunistiskt parti 1921, men det förbjöds tre år senare. I jordbrukslandet Rumänien förblev den socialistiska rörelsen svag. Nationalliberala partiets huvudmotståndare var Nationella bondepartiet, som bland annat företrädde småbönders och arbetares intressen. De växande antisemitiska och fascistiska stämningarna under mellankrigstiden gav också upphov till grundandet av högerextremistiska organisationer.

Sedan kung Ferdinand avlidit 1927 blev hans sonson Mihai (Mikael) regent. Ferdinands egen son Carol hade tvingats avsäga sig tronen och gå i landsflykt sedan han orsakat skandal genom att överge sin maka för en annan kvinna. 1930 återkom emellertid Carol till Rumänien och tog under namnet Carol II kungamakten från Mihai som ännu var omyndig.

1930 grundades den antisemitiska, fascistiska och nationalistiska rörelsen Järngardet. Rörelsen, ledd av kaptenen Corneliu Codreanu, genomförde antisemitiska kampanjer bland annat i Bessarabien. Till en början samarbetade Carol II med Järngardet men efterhand började kungen själv känna sig hotad av rörelsens växande inflytande och 1938 lät han döda Codreanu. Samma år införde kungen diktatur och förbjöd alla politiska partier.

Andra världskriget – järnhård diktatur

Vid andra världskrigets utbrott 1939 förklarade sig Rumänien neutralt men tvingades av Sovjetunionen och Tyskland till omfattande landavträdelser. Bessarabien och norra Bukovina överfördes till Sovjetunionen, en stor del av norra Transsylvanien tillföll Ungern och Bulgarien återfick södra Dobrudsja. Detta fick rumänerna att vända sig mot Carol II som försökte få nytt stöd genom att 1940 utnämna den konservative generalen Ion Antonescu till regeringschef.

Kungen tvingades emellertid ändå att abdikera. Han efterträddes av Mihai, men den verkliga makten låg hos Antonescu som styrde landet med diktatoriska befogenheter. Antonescu lierade sig först med Järngardet, men rörelsen tvingades snart lämna regeringen sedan järngardister iscensatt våldsamma förföljelser hösten 1940 av kungatrogna och judar över hela landet i ett försök att ta makten. Vid samma tid trängde tyska trupper in i Rumänien, som anslöt sig till axelmakterna (Tyskland och Italien). Tyska och rumänska soldater krossade i början av 1941 slutligen de odisciplinerade järngardisterna.

Stora rumänska arméstyrkor deltog aktivt i anfallet sommaren 1941 mot Sovjetunionen. Rumänska trupper internerade eller dödade över 200 000 judar i de erövrade områdena. De flesta judarna i Transsylvanien dödades eller deporterades medan majoriteten judar i Rumänien överlevde kriget. Kung Mihai och flera oppositionsgrupper lyckades störta Antonescus regim i augusti 1943 och landet bytte sida i kriget. Den sovjetiska offensiven västerut underlättades och ett år senare intogs Bukarest. Efter kriget återfick Rumänien Transsylvanien och Dobrudsja men förlorade det oljerika Bessarabien och norra Bukovina till Sovjetunionen, som dessutom krävde ett stort krigsskadestånd.

Läs i Landguiden om Rumäniens historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

 

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 5 november 2019
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Rumäniens historia

SO-rummet bok
M

Östfronten under första världskriget

av: Carsten Ryytty
2014-06-22

Kriget på östfronten hade inte samma avgörande betydelse under första världskriget som under andra världskriget. Striderna i öst påverkade ändå till viss del krigets utgång, men fick framförallt en enorm inverkan för den fortsatta politiska utvecklingen i Ryssland, som senare blev Sovjetunionen, under större delen av 1900-talet...

+ Läs mer

Länkar om Rumäniens historia

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Medeltiden

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

Det långa 1800-talet

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

Det korta 1900-talet

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

Andra världskriget

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....

Rumäniens geografi

Här hittar du texter och annat faktamaterial som fokuserar på Rumäniens geografi ur olika perspektiv.

Fakta om Rumänien

Aktuell samhällsfakta om Rumänien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...