M

Gustav II Adolf införde många militära nyheter i den svenska armén och gjorde den till en av dåtidens mest effektiva krigsmakter. I samband med de svenska framgångarna under trettioåriga kriget blev Sverige en stormakt i norra Europa.

Stormakten Sverige 1611-1718

Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet till början av 1700-talet.

Sveriges befolkning under stormaktstiden

Vid 1600-talets inledning bodde det ungefär en miljon människor inom det svenska rikets gränser. Hundra år senare, 1718, fanns det omkring 1,8 miljoner invånare i Sverige och Finland. Trots de många krigen med dess utskrivningar av soldater skedde en stark befolkningsökning i landet under tidsperioden. I Sverige hörde mellan 93-95 procent av befolkningen till allmogen (bönder, torpare, tjänstefolk och arbetare) och omkring 3-4 procent var borgare. De övriga procenten av befolkningen tillhörde prästerskapet och adeln.

Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet till början av 1700-talet.

Sveriges befolkning under stormaktstiden

Vid 1600-talets inledning bodde det ungefär en miljon människor inom det svenska rikets gränser. Hundra år senare, 1718, fanns det omkring 1,8 miljoner invånare i Sverige och Finland. Trots de många krigen med dess utskrivningar av soldater skedde en stark befolkningsökning i landet under tidsperioden. I Sverige hörde mellan 93-95 procent av befolkningen till allmogen (bönder, torpare, tjänstefolk och arbetare) och omkring 3-4 procent var borgare. De övriga procenten av befolkningen tillhörde prästerskapet och adeln.

ANNONS

I det stora hela hade Sverige en liten befolkning jämfört med många andra av Europas länder. Men under 1600-talet kunde Sverige ändå uppträda som en europeisk stormakt. Hur var det möjligt?

Sverige blir en stormakt

Under Vasatiden utvecklades Sverige till ett mer enat rike där kungen hade större makt än tidigare. Detta ledde till en djärvare svensk utrikespolitik vars främsta mål var att få kontroll över den lönsamma Östersjöhandeln.

I början av 1600-talet var många av staterna runt Östersjön politiskt splittrade. År 1611 blev Gustav II Adolf kung. Han erövrade delar av Baltikum och tog upp skatt på handeln i de stora städerna där. Sverige byggde snabbt upp ett herravälde i Baltikum (främst Estland och Lettland).

År 1630 ingrep Sverige på protestanternas sida mot katolikerna i trettioåriga kriget som pågick i Tyskland sedan 1618. Gustav II Adolf (1594-1632) vann flera stora segrar men stupade i slaget vid Lützen 1632.

Andra svenska fältherrar stred vidare i Tyskland med växlande framgång. Den tyska befolkningen led oerhört svårt av kriget.

I Stockholm styrde Axel Oxenstierna (1583-1654), medan Kristina, Gustav II Adolfs dotter, växte upp.

Det trettioåriga kriget tog slut 1648. Sverige vann flera områden i norra Tyskland och räknades sedan som en stormakt i norra Europa.

År 1654 abdikerade (avgick) drottning Kristina och följdes på tronen av sin kusin Karl X Gustav. Han förde flera krig mot Danmark och lyckades erövra de danska landskapen Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän som snabbt införlivades i det svenska stormaktsväldet. Hans son, Karl XI, gav Sverige en bra armé genom att införa indelningsverket (se nedan). Det var ett sätt att skaffa soldater till armén mot att de i utbyte fick ett torp. Karl XI följdes 1697 på tronen av sin son som också hette Karl (XII).

Kungamakten stärks

Under de första årtiondena av 1600-talet började Sverige utveckla en stark statsmakt. En modern byråkratisk organisation med centrala ämbetsverk (myndigheter) växte fram. Ett av dessa var lantmäteriverket som kartlade Sverige och landets resurser. Med hjälp av Lantmäteriets kartor kunde staten också lättare bestämma hur mycket varje bonde skulle betala i skatt.

Vid den här tiden etablerades också ett postverk som underlättade spridandet av information. Samtidigt byggdes det svenska vägnätet ut.

Gymnasier och universitet grundades för att förse den växande statsmakten med dugliga ämbetsmän. Utbildningen förbättrades, men även domstolarna moderniserades. Den svenska staten (och byråkratin) gjordes också effektivare genom att Sverige delades in i län som hade landshövdingar, länsstyrelser och en residensstad.

Men stormaktspolitiken innebar samtidigt att skattetrycket ökade i Sverige. Bondebefolkningen drabbades dessutom hårt av militära utskrivningar.

Adeln blev däremot rikare, dels genom erövringar och krigsbyten och dels genom att staten var tvungen att sälja ut sin jord för att finansiera krigen. Många praktfulla slott och palats byggdes under perioden.

Den svenska högadeln hade under större delen av 1600-talet stor politisk makt, särskilt under de perioder då tronföljarna var minderåriga och landet styrdes av förmyndarregeringar. Men på 1680-talet bröts högadelns dominans då Karl XI (1655-1697) blev enväldig kung och lät genomföra en omfattande reduktion som tog tillbaka större delen av den jord som kronan tidigare hade förlorat till adeln (en reduktion är en indragning till staten av egendom, som jord och jordinkomster, vilka tidigare delats ut av staten till främst adeln i form av lön, belöning eller liknande).

Bild: SO-rummet.se

Under stormaktstiden stod prästerna för en stor del av nyhetsflödet som nådde folket ute i byarna.

Prästerna höll koll på folket

Efter att kyrkan hade blivit en statskyrka (se reformationen) var prästerna underordnade kungen. Prästerna fungerade därför som en länk och språkrör mellan folket och staten. Kyrkan med prästerna som språkrör kan liknas vid "dåtidens internet". De spred nyheter och statlig propaganda till allmogen samtidigt som de kunde föra vidare klagomål från folket till staten.

Prästerna hjälpte också till med utskrivningen av soldater. De skulle bokföra alla människor i socknen. På 1600-talet användes kyrkböckerna bland annat till att hålla reda på hur många unga män det fanns och vilka som skulle kunna bli soldater.

Huvudstaden låg mitt i det svenska stormaktsväldet

Sverige var i grunden ett sjörike som bands samman med hjälp av kommunikationer över havet. Rikets huvudstad Stockholm fungerade som en sammanhållande central mittpunkt i detta nätverk av sjöfartsbaserade förbindelser. Det var via huvudstaden som alla viktiga kommunikationsleder gick. Från det inre av Mälaren med Bergslagen kunde man resa smidigt till Stockholm och vidare österut via Åland till Åbo i Finland och därefter vidare in i Finska viken till fästningsstaden Viborg som vaktade Sveriges östgräns mot Ryssland. Det var i anslutning till den här centrala sjövägen som det svenska rikets viktigaste bygder låg grupperade.

Stockholms geografiska placering kunde inte ha varit bättre. Staden låg mitt i det svenska stormaktsväldet med bra förbindelser åt alla väderstreck. Detta fick ännu större betydelse efter att Sverige vunnit flera stora landområden på det europeiska fastlandet längs med Östersjön.

Ett land med stora naturtillgångar

Sverige var rikt på skog och malmfyndigheter som behövdes för att framställa järn, koppar och andra metaller.

Karta över svenska stormaktsväldet 1658 — Bild: SO-rummet.se
Karta över svenska stormaktsväldet.

Under 1600-talet växte Sveriges industrikapacitet i takt med att en rad järnbruk och manufakturer (fabriker) uppkom runt om i riket.

För att skaffa yrkeskunnigt folk med nya idéer lockade staten till sig utländsk arbetskraft, bland annat från Nederländerna.

Under hela 1600-talet grundades också mängder av nya städer i Sverige. Städerna var nödvändiga för handeln och gav staten stora skatteintäkter.

Handelsstäder inom det svenska stormaktsväldet

I Sverige var de viktigaste handelsstäderna Stockholm och Göteborg. Stockholm var en ganska stor stad i slutet av 1600-talet med omkring 60 000 invånare. De övriga städerna i Sverige (inkl. Finland) var vid den här tiden små med invånarantal under 6000.

Men inom det svenska stormaktsväldet fanns många andra viktiga handelsstäder. Den mest betydelsefulla var Riga (i dagens Lettland), som vid sidan av Danzig var den största handelsstaden vid Östersjön under första delen av 1600-talet. Även andra städer i det svenska Baltikum bedrev livlig handel, däribland Pernau, Reval och Narva.

Sverige besatt också flera viktiga handelsstäder i Nordtyskland. Stettin, vid mynningen till floden Oder, var kanske den viktigaste, men också i Wismar och Stralsund bedrevs omfattande handel.

Alla dessa handelsstäder gynnade såklart den svenska ekonomin. En annan fördel för handeln var att svenska fartyg sedan mitten av 1600-talet var befriade från Öresundstullen.

Svensk export och statslån finansierade krigen

Sverige blev under stormaktstiden en militärstat där nästan alla resurser gick till armén och flottan. Svenskarnas framgångar på slagfälten bekostades till stor del av tillgångar i länder som härjades av de svenska trupperna. Pengar som saknades skaffades fram genom att sälja järn, koppar och tjära, som var varor av stor internationell betydelse och samtidigt produkter som Sverige i det närmaste hade monopol på.

Bild: SO-rummet.se

Smeder i fullt arbete. Del av en målning jord av Pehr Hilleström d.ä. (1732-1816).

De svenska järnbruken var mycket viktiga för Sverige under perioden. Landets skogar gav obegränsad tillgång till träkol som användes i masugnarna, och krigsindustrin tillverkade mer vapen än vad armén och flottan gjorde av med.

Svenska kanoner var inte svåra att exportera. De var de bästa i hela Europa.

Krigen betraktades som lönsamma och finansmän stod under delar av 1600-talet i kö för att ge Kronan kredit. Alla ville förskottera pengar och varor. Krigen fördes därför i viss mån med lånade pengar.

ANNONS

En modern och effektiv krigsmakt

Även den svenska militärmakten effektiviserades under 1600-talet. Vid sidan av adeln, kunde nu också rika bönder få rusttjänst. Rusttjänst innebar att man i utbyte mot skattefrihet ställde upp med utrustade ryttare för krigstjänst.

Under 1600-talets senare del inrättades också efter Karl XI:s initiativ ett indelningsverk som innebar att varje socken skulle förse staten med ett visst antal soldater. På så sätt fick Sverige en lojal och vältränad armé som snabbt kunde sättas in i krig.

På slagfältet var den svenska armén väldisciplinerad och dessutom lätt utrustad vilket gjorde den till en effektiv, snabb och rörlig krigsmaskin.

Genom de indelta soldaterna, som var mer övade och drillade för krig än vanliga bönder, skaffade sig Sverige en slagkraftig armé som uppvägde landets låga befolkningsmängd.

Stora nordiska kriget och slutet på stormaktstiden

När Karl XI dog 1697 efterträddes han av sin son Karl XII (1682-1718). Tre år senare, år 1700, passade Sveriges ärkefiender Danmark, Polen och Ryssland på att förklara krig. Sverige drogs därmed in i det stora nordiska kriget (1700-1721).

Bild: SO-rummet.se

Karoliner på reträtt i Ukraina strax efter det ödesdigra slaget vid Poltava 28 juni 1709. Detalj från en målning gjord av Gustaf Olof Cederström (1845-1933).

Den karolinska armén hade stora framgångar till en början. Först besegrades Danmark och sedan en stor rysk här i slaget vid Narva år 1700. De svenska soldaterna – karolinerna – tågade därefter segrande kors och tvärs genom Polen under flera år.

Vändpunkten kom sedan Karl XII bestämt sig för att gå in i Ryssland. Svenskarna led ett katastrofalt nederlag vid Poltava (i Ukraina) och fick gå i rysk fångenskap. Kungen flydde mot Turkiet med ett tusental man. Se kalabaliken i Bender >

Vid återkomsten till Sverige sex år senare planerade Karl XII ett angrepp på Norge. Den 30 november 1718 blev han skjuten utanför Fredrikstens fästning i Norge varefter kriget avbröts.

Vid frederna efteråt förlorade Sverige nästan alla provinser på andra sidan Östersjön. Stormaktstiden var slut.

Resurserna blev för små för rikets storlek

Den främsta orsaken till att Sverige inte lyckades behålla sin stormaktsställning särskilt länge var att Sverige blev för stort för vad som klarades av med de begränsade resurser som fanns till förfogande.Rikets stora geografiska spridning gjorde det svårt att försvara. De knappa resurserna på folk och pengar gjorde det därför omöjligt för Sverige att behålla sin stormaktsställning i det långa loppet.

Avgränsare

ANNONS

LÄS MER: Trettioåriga kriget - Sverige blir en stormakt

LÄS MER: Varför och hur blev Sverige en stormakt?

LÄS MER: Armén och flottan under stormaktstiden

LÄS MER: Indelningsverket

LÄS MER: Stora nordiska kriget

LÄS MER: Karl XII och stormaktsväldets undergång

PODCAST: Introduktion till stormaktstiden

Regentlängd och tidsaxel över stormaktstiden

Gustav II Adolf 1611-1632
Andra polska kriget 1600-1629 var en del av maktkampen kring den svenska kronan mellan den svensk-polske kungen, Sigismund, och den svenske kungen Karl IX, samt senare även hans son Gustav II Adolf. Kriget räknas som en fristående fortsättning på stridigheterna efter avsättningskriget mot Sigismund, då Sigismund förlorade kontrollen över Sverige till hertig Karl.
Ingermanländska kriget 1610-1617 mellan Sverige och Ryssland kan betraktas som en del av Stora oredan, känt bland annat för försöket att sätta en svensk hertig på den ryska tsartronen. Det slutade med stora landvinster för Sverige i freden i Stolbova och var en av grunderna till den svenska stormaktstiden.
Kalmarkriget 1611-1613 var ett krig mellan Sverige och Danmark-Norge som främst utkämpades vid Kalmar med omnejd.
Trettioåriga kriget 1618-1648 var europeisk storkonflikt som i huvudsak utspelade sig på tysk mark. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. Religion omnämns ofta som en bidragande ideologisk orsak till kriget eftersom de stridande framförallt utgjordes av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra. På den katolska sidan stod främst det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare. Vid den westfaliska freden 1648 bekräftades Sveriges nyvunna ställning som stormakt i norra Europa.

Kristina 1632-1654
Nya Sverige 1638-1655 var en svensk handelskoloni som låg i ett område längs med Dalawarefloden i Nordamerika.
Torstensons krig 1643-1645 var ett krig mellan Sverige och Danmark-Norge som startades av den svenska rikskanslern Axel Oxenstierna med målsättningen att häva den danska Öresundstullen och göra strategiska landvinningar för att försvåra framtida danska anfall mot Sverige. Efter svenska framgångar skrevs freden i Brömsebro 1645 där Danmark-Norge avträdde landskapen Jämtland, Härjedalen, samt öarna Gotland och Ösel till Sverige. Samtidigt fick Sverige Halland i 30 år. Dessutom skulle svenska fartyg få tullfrihet genom Öresund. Landvinningarna gjorde Sveriges gränser mer naturliga och lättförsvarade. De danska landförlusterna gav upphov till en revanschlusta, som skulle bidra till fortsatta konflikter mellan Danmark och Sverige under senare delen av 1600-talet.
Kristina abdikerar (avsäger sig tronen) 1654 och flyttar till Rom där hon konverterar (byter religion) till katolicismen.

Karl X Gustav 1654-1660
Karl X Gustavs polska krig 1655-1660 var ett krig mellan främst Sverige och Polen-Litauen och som slutade utan tydlig segrare.
Karl X Gustavs ryska krig 1656-1661 var ett krig mellan Ryssland och Sverige som startades av Ryssland när Sverige var djupt involverat i Karl X Gustavs polska krig. Kriget slutade utan territoriella förändringar. Stridigheterna upphörde 1658 men kriget slutade formellt med Freden i Kardis 1661, då Karl XI regerade i Sverige.
Första danska kriget 1657-1658 var ett krig mellan Sverige och Danmark-Norge med Holstein som allierad på svensk sida. När kriget bröt ut 1657 var Sverige redan inblandat i ett krig i Polen samt ett krig mot Ryssland. Sverige var därför mycket svagt vilket ledde till att Danmark anföll Sverige. Kriget slutade med svensk seger efter det avgörande tåget över bält vilket resulterade i den för Sverige mycket förmånliga freden i Roskilde. Freden i Roskilde 1658 innebar att Sverige fick Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm och Trondheims län.
Andra danska kriget 1658-1660 utspelade sig kort efter Karl X Gustavs första danska krig. Kriget slutade med att Sverige fick återlämna Bornholm och Trondheims län.

Karl XI 1660-1697
Karl XI:s reduktion (1680-talet) var ett antal beslut som Karl XI drev igenom och som gick ut på att staten fick rätt att konfiskera stora delar av den svenska adelns egendomar. Reduktionen minskade adelns makt och ökade samtidigt kungens möjligheter att kunna styra landet på ett effektivare sätt.
Indelningsverket (1682) var ett militärt organisationssystem som skapades av Karl XI. Indelningsverket såg till att en eller flera gårdar gick samman och bildade rusthåll och rotar som ansvarade för en ryttare, soldat eller båtsman som de avlönade och gav ett soldattorp. Bönderna slapp på så sätt själva bli utskrivna som soldater. Genom de indelta soldaterna, som var mer övade och drillade för krig än vanliga bönder, skaffade sig Sverige en slagkraftig armé som uppvägde landets låga befolkningsmängd. Indelningsverket ersattes 1901 med allmän värnplikt.
Häxprocesserna 1668-1676 då hundratals oskyldiga människor blev dömda och avrättade för häxeri.
Skånska kriget 1675-1679 utkämpades mellan Danmark-Norge och Sverige både till sjöss och på land med Skåne som den viktigaste krigsskådeplatsen. Kriget vanns till slut av Sverige efter påtryckningar från Frankrike.

Karl XII 1697-1718
Slottsbranden 1697 var en eldsvåda i Stockholm då det gamla slottet Tre kronor totalförstördes. I samband med slottsbranden gick en stor del av Sveriges skriftligt bevarade medeltidshistoria upp i rök.
Stora nordiska kriget 1700-1721 ägde rum i norra och östra Europa. Kriget utkämpades mellan Karl XII:s Sverige och en varierande uppsättning koalitioner (allianser) med Ryssland, Danmark och Polen som de främsta motståndarna. Kriget gick till en början bra för Sverige, men vände efter det stora svenska nederlaget mot ryssarna vid Poltava i Ukraina 1709.
Pesten i Sverige 1710-1713 var den sista stora pestepidemin som drabbade Sverige. Dödligheten var mycket hög och pesten drabbade främst de större städerna. Det har uppskattats att omkring en tredjedel av bl.a. Stockholms, Göteborgs och Malmös invånare dog.

Användbara begrepp

Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation såsom en stat.

Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Finansiera: När stater, individer, företag, organisationer etc. skaffar och använder kapital (oftast pengar) och resurser.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Internationell: Samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.

Karoliner: Så kallas ibland Karl XI:s och Karl XII:s soldater.

Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara både fysisk (ett torg, affär etc) eller t.ex. virtuell (som en aktiemarknad eller Blocket.se).

Monopol: En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).

Reduktionen: Karl XI:s reduktion var ett antal beslut som Karl XI drev igenom med riksdagens hjälp 1680-1682 som gick ut på att staten fick rätt att dra in och förstatliga stora delar av den svenska adelns egendomar.

ANNONS

Intressanta fakta om stormaktstiden

Visste du att:

Den 6 november 1632 avgjordes slaget vid Lützen mellan 12 000 tyskar och 15 000 svenskar. Under de häftiga striderna i den svåra dimman träffades kung Gustav II Adolf av en kula mellan skulderbladen. Kungens älghudsrustning var för svag för att ge ett effektivt skydd. Eftersom den 38-årige kungen var tjock som en öltunna kunde han inte bära en järnrustning, annars hade han kanske klarat sig. Kungen kastades av sin häst och dödades av fienderna som anföll honom. Det dröjde till den 2 juni 1634 innan kungen begravdes. Hans inälvor kom hem först under 1800-talet. De hade förvarats i klosterkyrkan i Weissenfels sedan 1632. LÄS MER: Gustav II Adolf

I Sverige avrättades 300 personer för trolldom under åren 1666-1676. Den sista häxan i Sverige som dömdes till döden var en 80-årig kvinna i Eskilstuna. Kvinnan halshöggs 1704. LÄS MER: Trolldom och häxprocesser

Regalskeppet Kronan sänktes den 1 juni 1676 under slaget vid Ölands södra udde. Förlisningen orsakades av att skeppet kantrade i en alltför tvär gir. Under kantringen antändes krutförrådet vilket innebar att huvuddelen av fören sprängdes bort på styrbordssidan. Över 800 man dog och med i djupet följde över 100 kanoner. LÄS MER: Regalskeppet Kronan

Regalskeppet Svärdet, bestyckat med 86 kanoner, sänktes den 1 juni 1676 under slaget vid Ölands södra udde efter att den attackerats av en holländsk brännare. 600 man, inklusive befälhavaren Claas Uggla, omkom. (En brännare var ett uttjänt fartyg som fylldes med brännbara ämnen som seglades mot fienden av en liten besättning, som hakade fast brännaren vid ett fientligt skepp och antände den.)

Den 15 september 1655 förlorade Sverige den Nordamerikanska kolonin Nya Sverige som varit i svensk ägo sedan 1638. I den bristfälliga fästningen Fort Christina fanns det bara 30 soldater som skulle möta de holländska yrkessoldaterna. Eftersom svenskarna saknade krut och livsmedel tvangs guvernören Johan Rising kapitulera inför det holländska övervåldet. LÄS MER: Nya Sverige

Lorenzo Magalotti (1637-1712) var en florentinsk diplomat och resenär så år 1674 besökte Sverige och därefter skrev en bok om svenska seder och bruk. Han beskriver t.ex. hur ett borgarbröllop gick till och hur det var att ta in på ett gästgiveri. Bröllopet fann han påfallande praktfullt men noterade att kvinnor och män satt vid skilda bord vid den efterföljande måltiden. Maten på gästgiverierna ansåg den italienske resenären vara torftig. Magalottis bok gavs för första gången ut i svensk översättning 1912. Den är försedd med intressanta teckningar av okänd hand.

Den svenske språkforskaren Andreas Kempe påstod i skriften ”Paradisets språk” från 1688 att Gud pratade på svenska med Adam i Edens lustgård. Och enligt Kempe svarade Adam på danska. Däremot pratade Eva och ormen franska med varandra.

År 1710 dog 23 000 av Stockholms 60 000 invånare av pesten, och i hela riket dog omkring 100 000 människor. LÄS MER: Pesten 1710 - en katastrof i Stockholms och Sveriges historia

Slutet på stormaktstiden

Sveriges militära makt var egentligen bruten redan 1709 efter nederlaget vid Poltava. Landet upphörde då i realiteten att vara en politisk stormakt. Nutida historiker brukar ändå låta Karl XII:s död 1718 eller de efterföljande frederna 1719-1721 markera slutet på den svenska stormaktstiden.

Karl XII:s död — Bild: SO-rummet.se
Karl XII:s likfärd. Del av en målning gjord av Gustaf Cederström, 1878.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vilka orsaker och drivkrafter nämns i texten som förklarar hur Sverige kunde bli en stormakt? Punkta upp en sammanfattning.
Nämn några viktiga händelser som resulterade i att Sverige kunde utvidga sitt territorium.
På vilka sätt stärktes kungamakten/statsmakten under 1600-talet? Resonera och försök att jämföra med medeltida kungamakt.
I början av 1500-talet, under Gustav Vasas regering, reformerades kyrkan i Sverige. Vilken nytta hade stormaktstidens regenter av det tror du?
I texten nämns sjövägarnas betydelse. Varför var dessa vattenvägar (havet etc) så viktiga för Sverige?
Titta på kartan över Norden i texten. Varför tror du Stockholm fick en sådan viktig betydelse och utvecklades till rikets huvudstad?
Hur finansierades de svenska krigen under stormaktstiden?
På vilka sätt var den svenska krigsmakten effektiv?
Vilken händelse gjorde så att Sverige i praktiken upphörde att vara en militär stormakt? Varför?
Varför kunde inte Sverige till slut inte behålla sin stormaktsställning? Nämn några faktorer som påverkade att Sverige i längden inte kunde bevara och skydda gränserna till stormaktsväldet (det svenska riket).

Ta reda på:

Varför gick Sverige med i det trettioåriga kriget?
Varför ville drottning Kristina abdikera och sluta vara regent?
Vad hände under häxprocesserna i Sverige?
(Svår) Vilka orsaker låg bakom att danskarna respektive ryssarna var fientligt inställda mot Sverige? (Varför krigade de mot Sverige?)

Diskutera:

Vad kan människorna i de erövrade områdena ha tyckt om att bli svenskar?
(Svår) Hur tror du Sveriges historia skulle ha utvecklats om landet fått behålla alla områden som ingick i det svenska stormaktsväldet?

Litteratur:
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 7, Bonniers, 1993
Jakob Christensson (red), Stormaktstiden - Signums svenska kulturhistoria 3, Signum, 2000
Lars Ericson Wolke, 1658 - Tåget över Bält, Historiska Media, 2008
Sten Carlsson & Jerker Rosén, Svensk historia, del 2, Bonniers, 1961
Christer Kuvaja, Karolinska krigare 1660-1721, Schildts Förlags AB, 2008

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Läs mer om

Kartor

Interaktiv världskarta över riken och imperier omkring år 1648

Sidan uppdaterad: 4 december 2022

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Stormaktstidens Sverige

Sverige, slavhandeln och slaveriet

av: Forum för levande historia

Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Många känner till den transatlantiska slavhandeln och slaveriet, men få vet att Sverige var en del av det.

+ Läs mer

Riksdagen under 500 år – från kungamakt till folkstyre

av: Sveriges riksdag

Mellanstadiet

Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.

+ Läs mer

Resande Man

av: Vrak - Museum of Wrecks

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

1660 hade diplomaten greve Christoph Carl von Schlippenbach bråttom till Polen för att förhandla om en allians mellan Sverige och Polen mot den gemensamma fienden Ryssland. Skeppet förliste i en snöstorm bland skären vid Landsort. 38 personer omkom. Anders Bjugg, grevens sekreterare, överlevde och skrev ner en berättelse av den dramatiska förlisningen.

+ Läs mer

Krigsskeppet Solen

av: Vrak - Museum of Wrecks

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionen utgår från det svenska örlogsfartyget Solen som, helt enligt reglementet, sprängdes år 1627 av sin egen skeppare därför att polska soldater och sjömän höll på att erövra skeppet.

+ Läs mer

Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

av: Regionmuseet Kristianstad

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

+ Läs mer

Kopparmynt överallt

av: Falu gruva

Mellanstadiet

Varför var de svenska mynten så tunga på 1600-talet?

+ Läs mer

Artiklar om Stormaktstidens Sverige

M

Snapphanarna och kampen mellan Danmark och Sverige om Skånelandskapen

av: Annelie Ingvarsson

2023-03-10

För flera hundra år sedan var gränstrakterna i nordöstra Skåne en scen för obarmhärtiga strider om frihet och herravälde. Grannländerna Sverige och Danmark låg i långvarig fejd med varandra och tusentals människor fick sätta livet till i kampen om makten över Östersjön. Under 1600-talet nådde kriget sin kulmen. Arméernas närvaro i Skåne spred skräck bland befolkningen. Många tvingades lämna sina hem och söka skydd i de djupa skogarna. En del tog anställning i de danska friskyttekompanierna, andra förde sin egen desperata kamp för överlevnad. Det var nu som snapphanarna tog plats i den skånska historien...

+ Läs mer

M

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

av: Lars Hildingson

2022-11-14

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av lågtyska). För svenskar som lärde sig något annat språk än modersmålet var tyska det dominerande språket, möjligen med undantag för eliten bland kyrkans folk. För biskopar och lärda munkar var latin det naturliga andraspråket, gångbart i hela den kristna världen. Det har sagts att Sverige under medeltiden var på väg att bli en tysk koloni. Men det var i så fall en kolonisation kulturellt och ekonomiskt. Hansan var ju ingen statsbildning...

+ Läs mer

L

Östersjön - Sveriges viktigaste vattenväg

av: Lars Hildingson

2022-11-13

Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra grannländer: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen, Tyskland och Danmark. Vägarna från Östersjön ut mot världshaven går mellan de danska öarna Fyn och Själland och genom Öresund - vattnet mellan Sverige och Danmark. Under 1900-talets sista år byggdes en bro över Öresund. En motorväg och en järnväg korsar nu den urgamla vattenvägen. Rullande hjul konkurrerar med vattenfarkosterna...

+ Läs mer

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

av: Esbjörn Larsson

2022-06-13

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...

+ Läs mer

L

Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

av: Lars Hildingson

2022-05-14

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens husdjur. Kor och grisar vägde inte mer än en tredjedel av vad de väger idag. En ko gav kanske 500 liter mjölk per år. Dagens ko ger 10 000 liter mjölk per år. Det händer att hennes juver blir så stort och tungt att det behöver hållas uppe med väv och remmar för att inte spenarna ska släpa mot marken...

+ Läs mer

L

Tsar Peter I formade Ryssland till en stormakt

av: Lars Hildingson

2022-05-09

I Kreml föddes år 1672 ett gossebarn i tsarfamiljen. Pojken döptes till Pjotr, på svenska Peter. Senare skulle han kallas Peter den store. Han skulle betyda mer än någon annan när det Ryssland formades som i vår tid skulle växa till supermakt. Av historiker räknas Peter I som en av Rysslands mest framgångsrika härskare och betraktas av många ryssar som en nationalhjälte...

+ Läs mer

Podcast om Stormaktstidens Sverige

L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson

2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Läs mer

Länkar om Stormaktstidens Sverige

Sortera efter:

Sveriges stormaktstid

Läxhjälpsfilm (13:35 min) där SO-läraren Lena Tegström tar en titt på Sveriges geografiska expansion under stormaktstiden, stormaktsväldets nedgång och dess kostnad i människoliv.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Stora nordiska kriget

Kvinnorna under stormaktstidens krig

Spara som favorit

Reduktionen i stormaktstidens Sverige

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Karl XI:s reduktion. Den stora reduktionen, som gav Sverige sunda statsfinanser och lade grunden till ett budgetsystem som bestod i två sekler, skedde inte över en natt och kom inte som en överraskning, låt vara att verkningarna blev allvarligare och större än flertalet svenskar anat...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Taggar:

Karl XI

Karl XI:s reduktion

Spara som favorit

Magnus Stenbock - kungens favorit föll i onåd

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Karl XII:s general Magnus Stenbock. Hela livet kämpade han för att återupprätta släktens solkade krigarära. Med mod och brutal hänsynslöshet ledde Magnus Stenbock sina trupper till en rad segrar. Men han gjorde Karl XII besviken, och slutade sina dagar i förnedrande fångenskap.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Stora nordiska kriget

Magnus Stenbock

Fältherrar

Spara som favorit

ANNONS

Riksarkivets digitala arkiv : Skatter

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Ekonomi och handel 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Sverige under 1800-talet

Ekonomi och handel 1776-1914

Sverige under 1900-talet

Ekonomi och handel 1914-1991

Sveriges historia

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Skatter och skatteväsen

Samhällsstatistik

Källvärdering och källkritik

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Militaria - indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680-1901

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680–190. Från 1680-talet fram till och med 1901 bestod manskapet i den svenska krigsmakten dels av värvat folk, dels av indelt folk. Det indelta manskapet utgjorde den stora majoriteten och bildade kärnan i arméns landskapsregementen och flottans båtsmanskompanier. När indelningsverket skapades lät man en eller flera gårdar bilda rotar och rusthåll med uppgift att rekrytera en båtsman, ryttare eller soldat, ge honom lön och ett torp med mark att bruka. Indelningsverket såg olika ut i olika delar av landet. Det förändrades också över tiden. I några landskap eller vissa regementen förekom exempelvis inga torp. Riksarkivets digitaliserade arkiv behandlar främst tiden under indelningsverket.
Se även Riksarkivets militärhistoriska ordlista

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Krig och försvar 1776-1914

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Stora nordiska kriget

Skånska kriget

Indelningsverket

Finska kriget

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Krigsarkivets kartsamlingar

Kartering är en viktig beståndsdel i krig och försvar. Därför är Krigsarkivets samlingar av historiska kartor så omfattande, särskilt vad gäller utlandet. Samlingen omfattar Svenska och utländska topografiska kartor, ett flertal av kartorna avbildar städer och fästningar från hela världen. Kartorna är tryckta eller vackert handritade med stor detaljrikedom. De äldsta kartorna dateras till sent 1500-tal, de yngre från 1980-talet, men den största delen är från 1700- och 1800-talen.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Sverige under 1800-talet

Krig och försvar 1776-1914

Sverige under andra världskriget

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Kartografi

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Sveriges äldsta storskaliga kartor

Här kan du ta del av och forska i en unik samling med Sveriges äldsta storskaliga kartor över byar och gårdar från 1600-talet. Databasen innehåller uppgifter från 12 000 äldre geometriska kartor (ÄGK, 1630–1655) och 5 000 yngre geometriska kartor (YGK, 1680–1700). Du kan söka i materialet på olika sätt, via register eller via modern karta och även exportera databasen uppgifter till Excel.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Livet på landet och i staden 1500-1776

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Kartografi

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

I skuggan av Narva och Poltava

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om det stora nordiska kriget. Efter att i november 1700 ha besegrat Peter den stores ryska armé vid Narva gick den svenska armén i vinterläger i Lais. I början av juli 1701 ledde Karl XII sina styrkor i övergången av floden Düna, för att anfalla den förenade polsk-sachsiska armén...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Taggar:

Stora nordiska kriget

Spara som favorit

Myten om tåget över Stora Bält

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Karl X Gustav och tåget över Bält. Det räcker med att titta på en karta över Danmark för att förstå Karl X Gustavs dilemma. Mellan Jylland och Själland ligger två sund, Lilla Bält och Stora Bält, med ön Fyn mittemellan. Problemet var att svenskarna inte hade tillgång till någon flotta, alltså kunde de inte transportera trupperna över vattnet med hjälp av fartyg...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Tåget över Bält

Karl X Gustav

Spara som favorit

Axel Oxenstierna och den svenska statsapparaten

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Axel Oxenstierna (1583-1654). Dagens effektiva, svenska statsapparat är till stor del ett arv från Axel Oxenstierna. Även den relativt höga etiska nivå – åtminstone jämfört med många andra länder – som präglar statsförvaltningen, har rötter från hans epok. Oxenstiernas organisering av den svenska statsapparaten skulle sedan komma att kopieras i Danmark, Norge, Preussen och i Peter den stores Ryssland...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Axel Oxenstierna

Adel och aristokrati

Centraliseringen av staten under 1600-talet

Spara som favorit

Varför sjönk Vasaskeppet?

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om hur Vasaskeppet förliste. Han hade redan förlorat ett krig mot Danmark och tänkte inte förlora ett till. Så när hans spioner återvände från Nakskov och berättade att skeppsbyggmästaren David Sinclair tänkte utrusta det danska örlogsfartyget Stora Sophia med två fulla batteridäck, tvekade inte Gustav Adolf. Han sände bud hem till Stockholm och gav sin egen byggmästare Hendrick Hybertszoon samma order: bygg Vasaskeppet som en dubbeldäckare...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Taggar:

Regalskeppet Vasa

Spara som favorit

Nya Sverige: Sveriges första och största koloni

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om den svenska 1600-talskolonin Nya Sverige. Sveriges första, och ytmässigt sett mest omfattande, koloni låg i Nordamerika och hette Nya Sverige. Syftet med kolonisationen var att importera varor, främst skinn och tobak...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Taggar:

Nya Sverige

Kolonisation och kolonialism

Spara som favorit

Slaget vid Lund: Nordens blodigaste drabbning

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om slaget vid Lund. Slaget räknas som det blodigaste som någonsin utkämpats på svensk mark, med upp till 50 procents förluster i människoliv – något som torde göra det till en av de värsta drabbningarna i världshistorien, om man utgår från antalet döda i proportion till antalet deltagande soldater.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Slaget vid Lund

Skånska kriget

Spara som favorit

Snapphanar - patrioter, gerillakämpar eller banditer?

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om snapphanarna. I mer än 350 år har ordet snapphanar frambesvurit reaktioner. Danska patrioter, säger vissa. Skånska gerillakämpar, säger andra. Förfärliga banditer, säger ytterligare andra. I det historiska minnet är bilden av snapphanarna mångtydig. Vad var det egentligen för figurer?

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Taggar:

Snapphanar

Försvenskningen av Skåne och andra områden

Spara som favorit

Karoliner och uniformer under svensk stormaktstid

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om karolinernas uniformer. Karoliner – så kallades soldaterna i kungarna Karl XI och Karl XII arméer under Sveriges tid som stormakt. Än idag är karolinernas blå uniform synonym med svensk stormaktstid...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Indelningsverket

Stora nordiska kriget

Spara som favorit

Loading content ...