Gustav II Adolf införde många militära nyheter i den svenska armén och gjorde den till en av dåtidens mest effektiva krigsmakter. I samband med de svenska framgångarna under trettioåriga kriget blev Sverige en stormakt i norra Europa.
M

Stormaktstidens Sverige 1611-1718

Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet till början av 1700-talet.

Sveriges befolkning under stormaktstiden

Vid 1600-talets inledning bodde det ungefär en miljon människor inom det svenska rikets gränser. Hundra år senare, 1718, fanns det omkring 1,8 miljoner invånare i Sverige och Finland. Trots de många krigen med dess utskrivningar av soldater skedde en stark befolkningsökning i landet under tidsperioden. I Sverige hörde mellan 93-95 procent av befolkningen till allmogen (bönder, torpare, tjänstefolk och arbetare) och omkring 3-4 procent var borgare. De övriga procenten av befolkningen tillhörde prästerskapet och adeln.

I det stora hela hade Sverige en liten befolkning jämfört med många andra av Europas länder. Men under 1600-talet kunde Sverige ändå uppträda som en europeisk stormakt. Hur var det möjligt?

Sverige blir en stormakt

Under Vasatiden utvecklades Sverige till ett mer enat rike där kungen hade större makt än tidigare. Detta ledde till en djärvare svensk utrikespolitik vars främsta mål var att få kontroll över den lönsamma Östersjöhandeln.

I början av 1600-talet var många av staterna runt Östersjön politiskt splittrade. År 1611 blev Gustav II Adolf kung. Han erövrade delar av Baltikum och tog upp skatt på handeln i de stora städerna där. Sverige byggde snabbt upp ett herravälde i Baltikum (främst Estland och Lettland).

År 1630 ingrep Sverige på protestanternas sida mot katolikerna i trettioåriga kriget som pågick i Tyskland sedan 1618. Gustav II Adolf (1594-1632) vann flera stora segrar men stupade i slaget vid Lützen 1632.

Andra svenska fältherrar stred vidare i Tyskland med växlande framgång. Den tyska befolkningen led oerhört svårt av kriget.

I Stockholm styrde Axel Oxenstierna (1583-1654), medan Kristina, Gustav II Adolfs dotter, växte upp.

Det trettioåriga kriget tog slut 1648. Sverige vann flera områden i norra Tyskland och räknades sedan som en stormakt i norra Europa.

År 1654 abdikerade (avgick) Kristina och följdes på tronen av sin kusin Karl X Gustav. Han förde flera krig mot Danmark och lyckades erövra de danska landskapen Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän som snabbt införlivades i det svenska stormaktsväldet. Hans son, Karl XI, gav Sverige en bra armé genom att införa indelningsverket (se nedan). Det var ett sätt att skaffa soldater till armén mot att de i utbyte fick ett torp. Karl XI följdes 1697 på tronen av sin son som också hette Karl (XII).

Bild:

Under stormaktstiden stod prästerna för en stor del av nyhetsflödet som nådde folket ute i byarna.

Kungamakten stärks

Under de första årtiondena av 1600-talet började Sverige utveckla en stark statsmakt. En modern byråkratisk organisation med centrala ämbetsverk (myndigheter) växte fram. Ett av dessa var lantmäteriverket som kartlade Sverige och landets resurser. Med hjälp av Lantmäteriets kartor kunde staten också lättare bestämma hur mycket varje bonde skulle betala i skatt.

Vid den här tiden etablerades också ett postverk som underlättade spridandet av information. Samtidigt byggdes det svenska vägnätet ut.

Gymnasier och universitet grundades för att förse den växande statsmakten med dugliga ämbetsmän. Utbildningen förbättrades, men även domstolarna moderniserades. Den svenska staten (och byråkratin) gjordes också effektivare genom att Sverige delades in i län som hade landshövdingar, länsstyrelser och en residensstad.

Men stormaktspolitiken innebar samtidigt att skattetrycket ökade i Sverige. Bondebefolkningen drabbades dessutom hårt av militära utskrivningar.

Adeln blev däremot rikare, dels genom erövringar och krigsbyten och dels genom att staten var tvungen att sälja ut sin jord för att finansiera krigen. Många praktfulla slott och palats byggdes under perioden.

Den svenska högadeln hade under större delen av 1600-talet stor politisk makt, särskilt under de perioder då tronföljarna var minderåriga och landet styrdes av förmyndarregeringar. Men på 1680-talet bröts högadelns dominans då Karl XI (1655-1697) blev enväldig kung och lät genomföra en omfattande reduktion som tog tillbaka större delen av den jord som kronan tidigare hade förlorat till adeln (en reduktion är en indragning till staten av egendom, som jord och jordinkomster, vilka tidigare delats ut av staten till främst adeln i form av lön, belöning eller liknande).

Prästerna höll koll på folket

Efter att kyrkan hade blivit en statskyrka (se reformationen) var prästerna underordnade kungen. Prästerna fungerade därför som en länk och språkrör mellan folket och staten. Kyrkan med prästerna som språkrör kan liknas vid "dåtidens internet". De spred nyheter och statlig propaganda till allmogen samtidigt som de kunde föra vidare klagomål från folket till staten.

Prästerna hjälpte också till med utskrivningen av soldater. De skulle bokföra alla människor i socknen. På 1600-talet användes kyrkböckerna bland annat till att hålla reda på hur många unga män det fanns och vilka som skulle kunna bli soldater.

Huvudstaden låg mitt i det svenska stormaktsväldet

Sverige var i grunden ett sjörike som bands samman med hjälp av kommunikationer över havet. Rikets huvudstad Stockholm fungerade som en sammanhållande central mittpunkt i detta nätverk av sjöfartsbaserade förbindelser. Det var via huvudstaden som alla viktiga kommunikationsleder gick. Från det inre av Mälaren med Bergslagen kunde man resa smidigt till Stockholm och vidare österut via Åland till Åbo i Finland och därefter vidare in i Finska viken till fästningsstaden Viborg som vaktade Sveriges östgräns mot Ryssland. Det var i anslutning till den här centrala sjövägen som det svenska rikets viktigaste bygder låg grupperade.

Stockholms geografiska placering kunde inte ha varit bättre. Staden låg mitt i det svenska stormaktsväldet med bra förbindelser åt alla väderstreck. Detta fick ännu större betydelse efter att Sverige vunnit flera stora landområden på det europeiska fastlandet längs med Östersjön (se karta).

Ett land med stora naturtillgångar

Sverige var rikt på skog och malmfyndigheter som behövdes för att framställa järn, koppar och andra metaller.

Under 1600-talet växte Sveriges industrikapacitet i takt med att en rad järnbruk och manufakturer (fabriker) uppkom runt om i riket.

För att skaffa yrkeskunnigt folk med nya idéer lockade staten till sig utländsk arbetskraft, bland annat från Nederländerna.

Under hela 1600-talet grundades också mängder av nya städer i Sverige. Städerna var nödvändiga för handeln och gav staten stora skatteintäkter.

Bild:
Smeder i fullt arbete. Del av en målning jord av Pehr Hilleström d.ä. (1732-1816).

Användbara begrepp

Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.

Reduktionen: Karl XI:s reduktion var ett antal beslut som Karl XI drev igenom med riksdagens hjälp 1680-1682 som gick ut på att staten fick rätt att dra in och förstatliga stora delar av den svenska adelns egendomar

Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation såsom en stat.

Internationell: Samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.

Finansiera: När stater, individer, företag, organisationer etc. skaffar och använder kapital (oftast pengar) och resurser.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara både fysisk (ett torg, affär etc) eller t.ex. virtuell (som en aktiemarknad eller Blocket.se).

Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.

Monopol: En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Karoliner: Så kallas ibland Karl XI:s och Karl XII:s soldater.

Handelsstäder inom det svenska stormaktsväldet

I Sverige var de viktigaste handelsstäderna Stockholm och Göteborg. Stockholm var en ganska stor stad i slutet av 1600-talet med omkring 60 000 invånare. De övriga städerna i Sverige (inkl. Finland) var vid den här tiden små med invånarantal under 6000.

Men inom det svenska stormaktsväldet fanns många andra viktiga handelsstäder. Den mest betydelsefulla var Riga (i dagens Lettland), som vid sidan av Danzig var den största handelsstaden vid Östersjön i slutet av 1600-talet. Även andra städer i det svenska Baltikum bedrev livlig handel, däribland Pernau, Reval och Narva.

Sverige besatt också flera viktiga handelsstäder i Nordtyskland. Stettin, vid mynningen till floden Oder, var kanske den viktigaste, men också i Wismar och Stralsund bedrevs omfattande handel.

Alla dessa handelsstäder gynnade såklart den svenska ekonomin. En annan fördel för handeln var att svenska fartyg sedan mitten av 1600-talet var befriade från Öresundstullen.

Svensk export och statslån finansierade krigen

Sverige blev under stormaktstiden en militärstat där nästan alla resurser gick till armén och flottan. Svenskarnas framgångar på slagfälten bekostades till stor del av tillgångar i länder som härjades av de svenska trupperna. Pengar som saknades skaffades fram genom att sälja järn, koppar och tjära, som var varor av stor internationell betydelse och samtidigt produkter som Sverige i det närmaste hade monopol på.

De svenska järnbruken var mycket viktiga för Sverige under perioden. Landets skogar gav obegränsad tillgång till träkol som användes i masugnarna, och krigsindustrin tillverkade mer vapen än vad armén och flottan gjorde av med.

Svenska kanoner var inte svåra att exportera. De var de bästa i hela Europa.

Krigen betraktades som lönsamma och finansmän stod under delar av 1600-talet i kö för att ge Kronan kredit. Alla ville förskottera pengar och varor. Krigen fördes därför i viss mån med lånade pengar.

En modern och effektiv krigsmakt

Även den svenska militärmakten effektiviserades under 1600-talet. Vid sidan av adeln, kunde nu också rika bönder få rusttjänst. Rusttjänst innebar att man i utbyte mot skattefrihet ställde upp med utrustade ryttare för krigstjänst.

Under 1600-talets senare del inrättades också efter Karl XI:s initiativ ett indelningsverk som innebar att varje socken skulle förse staten med ett visst antal soldater. På så sätt fick Sverige en lojal och vältränad armé som snabbt kunde sättas in i krig.

På slagfältet var den svenska armén väldisciplinerad och dessutom lätt utrustad vilket gjorde den till en effektiv, snabb och rörlig krigsmaskin.

Genom de indelta soldaterna, som var mer övade och drillade för krig än vanliga bönder, skaffade sig Sverige en slagkraftig armé som uppvägde landets låga befolkningsmängd.

Stora nordiska kriget och slutet på stormaktstiden

När Karl XI dog 1697 efterträddes han av sin son Karl XII (1682-1718). Tre år senare, år 1700, passade Sveriges ärkefiender Danmark, Polen och Ryssland på att förklara krig. Sverige drogs därmed in i det stora nordiska kriget (1700-1721).

Den karolinska armén hade stora framgångar till en början. Först besegrades Danmark och sedan en stor rysk här i slaget vid Narva år 1700. De svenska soldaterna – karolinerna – tågade därefter segrande kors och tvärs genom Polen under flera år.

Bild:
Karoliner på reträtt i Ukraina strax efter det ödesdigra slaget vid Poltava 28 juni 1709. Detalj från en målning gjord av Gustaf Olof Cederström (1845-1933).

Vändpunkten kom sedan Karl XII bestämt sig för att gå in i Ryssland. Svenskarna led ett katastrofalt nederlag vid Poltava (i Ukraina) och fick gå i rysk fångenskap. Kungen flydde mot Turkiet med ett tusental man. Se kalabaliken i Bender >

Vid återkomsten till Sverige sex år senare planerade Karl XII ett angrepp på Norge. Den 30 november 1718 blev han skjuten utanför Fredrikstens fästning i Norge varefter kriget avbröts.

Vid frederna efteråt förlorade Sverige nästan alla provinser på andra sidan Östersjön. Stormaktstiden var slut.

Resurserna blev för små för rikets storlek

Den främsta orsaken till att Sverige inte lyckades behålla sin stormaktsställning särskilt länge var att Sverige blev för stort för vad som klarades av med de begränsade resurser som fanns till förfogande.

Rikets stora geografiska spridning gjorde det svårt att försvara. De knappa resurserna på folk och pengar gjorde det därför omöjligt för Sverige att behålla sin stormaktsställning i det långa loppet.


 

Regentlängd och tidsaxel över stormaktstiden


Gustav II Adolf 1611-1632
Andra polska kriget 1600-1629 var en del av maktkampen kring den svenska kronan mellan den svensk-polske kungen, Sigismund, och den svenske kungen Karl IX, samt senare även hans son Gustav II Adolf. Kriget räknas som en fristående fortsättning på stridigheterna efter avsättningskriget mot Sigismund, då Sigismund förlorade kontrollen över Sverige till hertig Karl.
Ingermanländska kriget 1610-1617 mellan Sverige och Ryssland kan betraktas som en del av Stora oredan, känt bland annat för försöket att sätta en svensk hertig på den ryska tsartronen. Det slutade med stora landvinster för Sverige i freden i Stolbova och var en av grunderna till den svenska stormaktstiden.
Kalmarkriget 1611-1613 var ett krig mellan Sverige och Danmark-Norge som främst utkämpades vid Kalmar med omnejd.
Trettioåriga kriget 1618-1648 var europeisk storkonflikt som i huvudsak utspelade sig på tysk mark. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. Religion omnämns ofta som en bidragande ideologisk orsak till kriget eftersom de stridande framförallt utgjordes av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra. På den katolska sidan stod främst det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare. Vid den Westfaliska freden 1648 bekräftades Sveriges nyvunna ställning som stormakt i norra Europa.


Kristina 1632-1654
Nya Sverige 1638-1655 var en svensk handelskoloni som låg i ett område längs med Dalawarefloden i Nordamerika.
Torstensons krig 1643-1645 var ett krig mellan Sverige och Danmark-Norge som startades av den svenska rikskanslern Axel Oxenstierna med målsättningen att häva den danska Öresundstullen och göra strategiska landvinningar för att försvåra framtida danska anfall mot Sverige. Efter svenska framgångar skrevs freden i Brömsebro 1645 där Danmark-Norge avträdde landskapen Jämtland, Härjedalen, samt öarna Gotland och Ösel till Sverige. Samtidigt fick Sverige Halland i 30 år. Dessutom skulle svenska fartyg få tullfrihet genom Öresund. Landvinningarna gjorde Sveriges gränser mer naturliga och lättförsvarade. De danska landförlusterna gav upphov till en revanschlusta, som skulle bidra till fortsatta konflikter mellan Danmark och Sverige under senare delen av 1600-talet.
Kristina abdikerar (avsäger sig tronen) 1654 och flyttar till Rom där hon konverterar (byter religion) till katolicismen.


Karl X Gustav 1654-1660
Karl X Gustavs polska krig 1655-1660 var ett krig mellan främst Sverige och Polen-Litauen och som slutade utan tydlig segrare.
Karl X Gustavs ryska krig 1656-1661 var ett krig mellan Ryssland och Sverige som startades av Ryssland när Sverige var djupt involverat i Karl X Gustavs polska krig. Kriget slutade utan territoriella förändringar. Stridigheterna upphörde 1658 men kriget slutade formellt med Freden i Kardis 1661, då Karl XI regerade i Sverige.
Första danska kriget 1657-1658 var ett krig mellan Sverige och Danmark-Norge med Holstein som allierad på svensk sida. När kriget bröt ut 1657 var Sverige redan inblandat i ett krig i Polen samt ett krig mot Ryssland. Sverige var därför mycket svagt vilket ledde till att Danmark anföll Sverige. Kriget slutade med svensk seger efter det avgörande tåget över bält vilket resulterade i den för Sverige mycket förmånliga freden i Roskilde. Freden i Roskilde 1658 innebar att Sverige fick Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm och Trondheims län.
Andra danska kriget 1658-1660 utspelade sig kort efter Karl X Gustavs första danska krig. Kriget slutade med att Sverige fick återlämna Bornholm och Trondheims län.


Karl XI 1660-1697
Karl XI:s reduktion (1680-talet) var ett antal beslut som Karl XI drev igenom och som gick ut på att staten fick rätt att konfiskera stora delar av den svenska adelns egendomar. Reduktionen minskade adelns makt och ökade samtidigt kungens möjligheter att kunna styra landet på ett effektivare sätt.
Indelningsverket (1682) var ett militärt organisationssystem som skapades av Karl XI. Indelningsverket såg till att en eller flera gårdar gick samman och bildade rusthåll och rotar som ansvarade för en ryttare, soldat eller båtsman som de avlönade och gav ett soldattorp. Bönderna slapp på så sätt själva bli utskrivna som soldater. Genom de indelta soldaterna, som var mer övade och drillade för krig än vanliga bönder, skaffade sig Sverige en slagkraftig armé som uppvägde landets låga befolkningsmängd. Indelningsverket ersattes 1901 med allmän värnplikt.
Häxprocesserna 1668-1676 då hundratals oskyldiga människor blev dömda och avrättade för häxeri.
Skånska kriget 1675-1679 utkämpades mellan Danmark-Norge och Sverige både till sjöss och på land med Skåne som den viktigaste krigsskådeplatsen. Kriget vanns till slut av Sverige efter påtryckningar från Frankrike.


Karl XII 1697-1718
Slottsbranden 1697 var en eldsvåda i Stockholm då det gamla slottet Tre Kronor totalförstördes. I samband med slottsbranden gick en stor del av Sveriges skriftligt bevarade medeltidshistoria upp i rök.
Stora nordiska kriget 1700-1721 ägde rum i norra och östra Europa. Kriget utkämpades mellan Karl XII:s Sverige och en varierande uppsättning koalitioner (allianser) med Ryssland, Danmark och Polen som de främsta motståndarna. Kriget gick till en början bra för Sverige, men vände efter det stora svenska nederlaget mot ryssarna vid Poltava i Ukraina 1709.
Pesten i Sverige 1710-1713 var den sista stora pestepidemin som drabbade Sverige. Dödligheten var mycket hög och pesten drabbade främst de större städerna. Det har uppskattats att omkring en tredjedel av bl.a. Stockholms, Göteborgs och Malmös invånare dog.
 

Slutet på stormaktstiden

Sveriges militära makt var egentligen bruten redan 1709 efter nederlaget vid Poltava. Landet upphörde då i realiteten att vara en politisk stormakt. Nutida historiker brukar ändå låta Karl XII:s död 1718 eller de efterföljande frederna 1719-1721 markera slutet på den svenska stormaktstiden.

Intressanta fakta om stormaktstiden

Visste du att:

  • Den 6 november 1632 avgjordes slaget vid Lützen mellan 12 000 tyskar och 15 000 svenskar. Under de häftiga striderna i den svåra dimman träffades kung Gustav II Adolf av en kula mellan skulderbladen. Kungens älghudsrustning var för svag för att ge ett effektivt skydd. Eftersom den 38-årige kungen var tjock som en öltunna kunde han inte bära en järnrustning, annars hade han kanske klarat sig. Kungen kastades av sin häst och dödades av fienderna som anföll honom. Det dröjde till den 2 juni 1634 innan kungen begravdes. Hans inälvor kom hem först under 1800-talet. De hade förvarats i klosterkyrkan i Weissenfels sedan 1632.
  • I Sverige avrättades 300 personer för trolldom under åren 1666-1676. Den sista häxan i Sverige som dömdes till döden var en 80-årig kvinna i Eskilstuna. Kvinnan halshöggs 1704.
  • Regalskeppet Kronan sänktes den 1 juni 1676 under slaget vid Ölands södra udde. Förlisningen orsakades av att skeppet kantrade i en alltför tvär gir. Under kantringen antändes krutförrådet vilket innebar att huvuddelen av fören sprängdes bort på styrbordssidan. Över 800 man dog och med i djupet följde över 100 kanoner.
  • Regalskeppet Svärdet, bestyckat med 86 kanoner, sänktes den 1 juni 1676 under slaget vid Ölands södra udde efter att den attackerats av en holländsk brännare. 600 man, inklusive befälhavaren Claas Uggla, omkom. (En brännare var ett uttjänt fartyg som fylldes med brännbara ämnen som seglades mot fienden av en liten besättning, som hakade fast brännaren vid ett fientligt skepp och antände den.)
  • Den 15 september 1655 förlorade Sverige den Nordamerikanska kolonin Nya Sverige som varit i svensk ägo sedan 1638. I den bristfälliga fästningen Fort Christina fanns det bara 30 soldater som skulle möta de holländska yrkessoldaterna. Eftersom svenskarna saknade krut och livsmedel tvangs guvernören Johan Rising kapitulera inför det holländska övervåldet.
  • Den svenske språkforskaren Andreas Kempe påstod i skriften ”Paradisets språk” från 1688 att Gud pratade på svenska med Adam i Edens lustgård. Och enligt Kempe svarade Adam på danska. Däremot pratade Eva och ormen franska med varandra.
  • År 1710 dog 23 000 av Stockholms 60 000 invånare av pesten, och i hela riket dog omkring 100 000 människor.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka orsaker och drivkrafter nämns i texten som förklarar hur Sverige kunde bli en stormakt? Punkta upp en sammanfattning.
     
  2. Nämn några viktiga händelser som resulterade i att Sverige kunde utvidga sitt territorium.
     
  3. På vilka sätt stärktes kungamakten/statsmakten under 1600-talet? Resonera och försök att jämföra med medeltida kungamakt.
     
  4. I början av 1500-talet, under Gustav Vasas regering, reformerades kyrkan i Sverige. Vilken nytta hade stormaktstidens regenter av det tror du?
     
  5. I texten nämns sjövägarnas betydelse. Varför var dessa vattenvägar (havet etc) så viktiga för Sverige?
     
  6. Titta på kartan över Norden i texten. Varför tror du Stockholm fick en sådan viktig betydelse och utvecklades till rikets huvudstad?
     
  7. Hur finansierades de svenska krigen under stormaktstiden?
     
  8. På vilka sätt var den svenska krigsmakten effektiv?
     
  9. Vilken händelse gjorde så att Sverige i praktiken upphörde att vara en militär stormakt? Varför?
     
  10. Varför kunde inte Sverige till slut inte behålla sin stormaktsställning? Nämn några faktorer som påverkade att Sverige i längden inte kunde bevara och skydda gränserna till stormaktsväldet (det svenska riket).

Ta reda på:

  1. Varför gick Sverige med i det trettioåriga kriget?
     
  2. Varför ville drottning Kristina abdikera och sluta vara regent?
     
  3. Vad hände under häxprocesserna i Sverige?
     
  4. (Svår) Vilka orsaker låg bakom att danskarna respektive ryssarna var fientligt inställda mot Sverige? (Varför krigade de mot Sverige?)

Diskutera:

  1. Vad kan människorna i de erövrade områdena ha tyckt om att bli svenskar?
     
  2. (Svår) Hur tror du Sveriges historia skulle ha utvecklats om landet fått behålla alla områden som ingick i det svenska stormaktsväldet?

 

Litteratur:
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 7, Bonniers, 1993

Jakob Christensson (red), Stormaktstiden - Signums svenska kulturhistoria 3, Signum, 2000
Lars Ericson Wolke, 1658 - Tåget över Bält,
Historiska Media, 2008
Sten Carlsson & Jerker Rosén, Svensk historia, del 2, Bonniers, 1961
Christer Kuvaja, Karolinska krigare 1660-1721, Schildts Förlags AB, 2008
 

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet till början av 1700-talet.

Sveriges befolkning under stormaktstiden

Vid 1600-talets inledning bodde det ungefär en miljon människor inom det svenska rikets gränser. Hundra år senare, 1718, fanns det omkring 1,8 miljoner invånare i Sverige och Finland. Trots de många krigen med dess utskrivningar av soldater skedde en stark befolkningsökning i landet under tidsperioden. I Sverige hörde mellan 93-95 procent av befolkningen till allmogen (bönder, torpare, tjänstefolk och arbetare) och omkring 3-4 procent var borgare. De övriga procenten av befolkningen tillhörde prästerskapet och adeln.

I det stora hela hade Sverige en liten befolkning jämfört med många andra av Europas länder. Men under 1600-talet kunde Sverige ändå uppträda som en europeisk stormakt. Hur var det möjligt?

Uppdaterad: 16 april 2018
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Artiklar om Stormaktstidens Sverige

M
Herman Lindqvist
2018-05-01
Drottning Kristina var 23 år då hon kröntes till drottning för stormakten Sverige. I sin strävan att åstadkomma ett glansfullt Sverige kallade hon in utländska kulturpersonligheter och satsade...
L
Herman Lindqvist
2017-10-30
Karl XII levde mer än halva sitt liv i fält tillsammans med sina soldater. I arton år fick han försvara den stormakt som han ärvt. Det sista fälttåget förde honom till Halden i Norge. Under...
L
Magnus Västerbro
2017-10-24
Hela Europa skakades när Sveriges drottning avgick och bytte tro. Sveriges tidigare drottning, dotter till protestantismens segerrike förkämpe Gustav II Adolf, hade bytt sida. Det var en absolut...
L
Herman Lindqvist
2017-10-19
Falu koppargruva var den svenska stormaktens hjärta, tills den rasade 1687. Under 1600-talet var den landets största arbetsplats med mer än tusen arbetare anställda. För dem rådde emellertid...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Genom sitt förbund med Frankrike i samband med det trettioåriga kriget kom Sverige att dras in i storpolitiken. För adeln började nu en gyllene tid. Från adeln kom officerare, diplomater och de...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-16
Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker...
S
John Chrispinsson
2015-09-26
Den svenska adeln drabbades hårt av XI:s reduktion på 1680-talet. Det adliga missnöjet mot den enväldiga kungamakten växte sig därmed allt starkare. När sedan Karl XI dog och slottet brann ner...
S
John Chrispinsson
2015-09-05
Stockholm låg mitt i det svenska stormaktsväldet. På hundra år hade huvudstaden vuxit från 10 000 invånare i början av 1600-talet, till 60 000 i början av 1700-talet. Postkurirer avlöpte till...
M
John Chrispinsson
2015-08-31
I april 1676 anlände den 12-årige Johan Johansson Grijs från Gävle till Stockholm. Hans mamma hade tidigare avrättats som häxa och han erkände att också han fört barn till Blåkulla. I de...
M
John Chrispinsson
2015-02-07
Den 7 maj 1697 totalförstördes det gamla slottet Tre Kronor i Stockholm i en eldsvåda. Men hur kunde elden sprida sig så snabbt? Varför hade släckningsarbetet inte fungerat? Vilka bar ansvaret?
L
Hans Thorbjörnsson
2014-05-13
Sverige har under perioder varit inblandat i den grymma slavhandeln över Atlanten. Kring mitten av 1600-talet bildades det Svenska Afrikakompaniet som köpte slavar i Afrika för att sedan sälja...
L
Hans Thorbjörnsson
2014-03-13
Vid mitten av 1600-talet väcktes i Sverige planer om att skaffa kolonier på liknande sätt som Spanien, Portugal, Holland och England gjort. En svensk expedition bestående av två mindre fartyg...
L
Carsten Ryytty
2014-02-18
Den 10 augusti 1628 hade tusentals åskådare samlats längs med kajer och stränder för att bevittna det kungliga skrytbygget Vasa påbörja sin jungfrufärd mot Polen där den svenska armén befann sig...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-11
I svensk historia är det framförallt Karl XII som står för den svenska krigsäran. Hjältedyrkan och offret för nationen är viktiga inslag i historieskrivningen kring honom. En mer eller mindre...

Sidor

Länkar om Stormaktstidens Sverige

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Marie-Louise Rodén berättar om drottning Kristina. Länge betraktades hon som landsförrädare, i dag ses hon snarare som en kulturell visionär. Drottning Kristina gjorde sig känd för att gå sina egna vägar – utan att tänka på vad omgivningen tyckte. Kristina var en kvinna som chockade sin värld...

Spara som favorit
          

I den historievetenskapliga tidskriften Scandia hittar du en akademisk artikel (i PDF-form, 28 sid) som handlar om geografisk rörlighet och social position i det gamla bondesamhället med fokus på 1600-talet. Syftet med denna artikel är att, med utgångspunkt i geografisk rörlighet, bidra till förståelsen av människors olika levnadsvillkor i det gamla bondesamhället. Vilka var det som flyttade? Vilka  flyttade  inte?

Spara som favorit
          

Artikel i Språktidningen där du läsa om försöket att försvenska Skåne på 1600-talet. Massiva åtgärder sattes in för att få skåningarna att börja tala svenska på 1600-talet. Men frågan är om de någonsin övergav danskan. Vintern 1658 tågade Karl X Gustav med sina trupper över de frusna sunden mellan Jylland och Själland. Svensk historias mest spektakulära militära bedrift slutade utanför Köpenhamns portar, där danskarna tvingades ge upp. Vid freden i Roskilde tillföll det gamla Östdanmark Sverige. Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän har sedan dess varit en del av det svenska riket...

Spara som favorit
          

Artikel på Anna Larsdotters hemsida där du läsa om Karl XI (1655-1697). För den som är intresserad av hästar i historien är det omöjligt att gå förbi Karl XI. Han var den som på allvar tog sig an uppgiften att göra hästen till en stomme i den svenska krigsmaskinen. Med den franske kungen Ludvig XIV som förebild förstod han också att använda hästen som PR-symbol för sig själv och sitt land...

Anna Larsdotter är journalist och författare som mest skriver om historia.

Spara som favorit
          

Artikel på Anna Larsdotters hemsida där du läsa om Agneta Horn (1629-1672). När kommer filmen om hennes liv? Om man får tro den märkliga självbiografi hon lämnade efter sig innehöll adelskvinnan Agneta Horns liv allt en filmmakare skulle kunna önska: krig och romantisk kärlek, släktfejder och onda styvmödrar, aristokratiskt slottsliv, plötslig död och gäckade spådomar...

Anna Larsdotter är journalist och författare som mest skriver om historia.

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Gustav II Adolf (1594–1632). Gustav II Adolfs erövringar gjorde Sverige till en stormakt. Han beundrades på många håll som en försvarare av den protestantiska tron. Genom sina militära reformer skapade Gustav II Adolf en effektiv armé. Sverige vann områden i Karelen och Ingermanland, utsträckte sitt välde till Livland och fick fotfäste i norra Tyskland..

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Karl XII (1682–1718)
. Karl XII:s regeringstid sammanföll med det stora nordiska kriget, i vilket den unge Karl XII vann rykte som skicklig härförare. Då kriget drog ut på tiden och kungen förde sina trupper långt in i Ryssland vände kriget till hans nackdel. Sverige förlorade till slut nästan alla sina besittningar söder om Östersjön. Den misslyckade utrikespolitiken ledde efter Karl XII:s död till att kungamakten inskränktes i Sverige...

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Karl XI (1655–1697)
. Under Karl XI:s regeringstid utökades kungens maktbefogenheter, och han blev en enväldig monark enligt europeisk kontinental modell. Med riksdagens och ämbetsmännens hjälp drog Karl XI in många av adelns förläningar och stärkte statens ekonomi, så att Sverige kunde bevara sin ställning som stormakt i Östersjöregionen. 


Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Karl X Gustav (1622–1660)
. Han var Sveriges första monark av ätten Pfalz-Zweibrücken. Under hans korta men krigiska regeringstid nådde den svenska stormakten sin största utbredning. Han sökte först militära framgångar öster om Östersjön, men vann till slut sina segrar i väster, vilket knöt den svenska utrikespolitiken i högre grad än tidigare till Mellaneuropa. Ur detta perspektiv framstod Finland som perifert. Karl X besökte heller aldrig den östra riksdelen...

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Arvid Horn (1664–1742)
, kanslipresident, generallöjtnant, greve
. Finlandsfödde Arvid Horn valde den militära banan och kom genom sitt äktenskap in i hovkretsarna och blev vän med Karl XII. Som belöning för sina framgångar som diplomat upphöjdes han till grevligt stånd. Under den tid kungen förde krig i olika delar av Europa skötte Horn hemlandets angelägenheter, först som medlem av det kungliga rådet och sedan som kanslipresident, vilket motsvarade en statsminister. Efter Karl XII:s död strävade Horn till att begränsa kungamakten.

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om drottning Kristina (1626–1689)
. Drottning Kristina, den sista av huset Vasa på tronen, hör till Sveriges mest omstridda regenter. Hennes regenttid inleddes med en förmyndarregering, och hennes eget styre präglades av slöseri med kronans tillgångar och av ökat adelsvälde. Trots flera försök att finna en make åt henne förblev hon ogift. Hennes personlighet har tolkats på många olika sätt. Hon orsakade samtidens största politiska skandal genom att abdikera, konvertera till katolicismen och flytta till Rom, där hon verkade som beskyddare av konst och kultur fram till sin död...

Spara som favorit
          

Här kan du bläddra i eller ladda ner Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna band 1-3. Gravyrerna är hämtade från Kungliga biliotekets exemplar I. Samt en volym med teckningar från Nescher-samlingen.

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Axel Oxenstierna (1583–1654)
, rikskansler, friherre och greve
. Axel Oxenstierna var den måhända viktigaste enskilda mannen bakom Sveriges ställning som stormakt. De närmare femtio år han nästan oavbrutet ägnade rikets styrelse satte i hög grad sin prägel på samhället. I Finland blev hans göranden och låtanden givetvis bekanta i och med rikslagstiftningen. Personlig anknytning till Finland hade Oxenstierna som friherre till Kimito...

Spara som favorit
          

De blodiga häxprocesserna skördar hundratals kvinnoliv, splittrar familjer och hela bygder. I Torsåker år 1675 når vansinnet sin kulmen med den största massavrättningen i fredstid i svensk historia.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Främsta använda litteraturen/boktips: Bengt Ankarloos böcker Satans raseri: en sannfärdig berättelse om det stora häxoväsendet samt Trolldomsprocesserna i Sverige, Bengt Ankarloos och Gustav Henningsens Häxornas Europa samt Jan Guillous Häxornas försvarare.

Spara som favorit
          

1600-talets skandaldrottning höll sin personliga frihet högre än både kungamakten och fadersarvet. I sin envisa vägran att låta sig underordnas tog hon oförutsägbara beslut som chockerade hela Europa.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om drottning Kristina? Läs Erik Peterssons bok Maktspelerskan - drottning Kristinas revolt, Veronica Buckelys Kristina - Sveriges drottning eller Nils Erik Villstrands Sveriges historia, några av de böcker som legat till grund för det här avsnittet.

Spara som favorit
          

Artikel på Språkrådets webbplats där du kan läsa om svenskan och den språkliga mångfalden inom det svenska riket. De lärda talade latin, handelsmännen tyska, och i provinserna talade man som man alltid gjort. Svenska var helt enkelt inte språket för det svenska riket. Men rikskansler Axel Oxenstierna (1583–1654) ville annorlunda...

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Jonas Lindström och Jan Mispelaere. I vilken utsträckning fick tjänstefolk, tillfälliga arbetare, bruksarbetare och byggnadsarbetare under 1600-talet ut sina nominella löner i pengar? I vilken mån fick de varor eller någonting annat? Utifrån brev, domböcker och räkenskaper från tre olika arbetsplatser i 1600-talets Sverige visar uppsatsen att skillnaderna var stora, också på individnivå. Lönerna var inte enhetliga eller traditionsbundna, utan flexibla och förhandlingsbara...

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Jens Lerbom. I denna artikel undersöks folkliga föreställningar om svenskhet i 1600-talets dansk–svenska gränsområde. Analysen pekar på att det i början av 1600-talet, förutom en politisk och rättslig svenskhet, även fanns en föreställd kulturell svensk gemenskap som var väl etablerad på gräsrotsnivå. Denna breda svenska gemenskap var framför allt var knuten till ursprung, släktskap och vänskap...

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Maria Sjöberg. I denna artikel diskuteras könsrelationerna i stormaktstidens krigsföretag. Äldre tiders arméer var inte några renodlat manliga reservat. Men här berörs även kvinnorna som skötte gårdarna hemma när männen var ute i krig.

Spara som favorit
          

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen större.

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521 fram till 1611 då Gustav...

Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges häxprocesser 1668-1676 då hundratals...

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första politiska partier.

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...