Antal invånare: 3,1 miljoner (2025)
Huvudstad: Sarajevo
Bosnien och Hercegovina (kortform Bosnien) ligger på Balkan. Inbördeskrig bröt ut 1992 när Jugoslavien föll samman. Fredsavtalet 1995 stoppade striderna men har bidragit till att frysa de etniska motsättningarna. Landet består av två självstyrande delar: en serbisk och en bosniakisk-kroatisk, men styrs fortfarande ytterst av det internationella samfundet. Bosnien har ansökt om EU-medlemskap, men det lär ta tid innan det kan bli verklighet.
Befolkning
Bosnien har tre dominerande folkgrupper: bosniaker, serber och kroater, som har en särställning i grundlagen. Motsättningar dem emellan hotar fortfarande att slita itu landet. Folkmängden minskade kraftigt under inbördeskriget 1992-1995 och har fortsatt stadigt nedåt.
Religion
I Bosnien beräknas ungefär hälften av invånarna vara muslimer och knappt hälften kristna. Religionstillhörigheten följer i huvudsak uppdelningen i tre dominerande folkgrupper. Formellt är stat och religion åtskilda men de religiösa samfunden har stort inflytande i samhället.
Politiskt system
Förbundsstaten Bosnien-Hercegovina är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Författningen är en del av fredsuppgörelsen efter kriget 1992–1995 och innebär att landet har två självstyrande delar: en bosniakisk-kroatisk och en serbiskdominerad. Det politiska läget är ofta låst mellan olika nationalistläger och Bosnien styrs i praktiken fortfarande delvis av det internationella samfundet.
Demokrati och rättigheter
Kriget på 1990-talet kastar ännu sin skugga över Bosnien och Hercegovina. Motsättningarna mellan de tre dominerande folkgrupperna kvarstår och samhället präglas av politiskt dödläge, korruption och tung byråkrati. Det går trögt med arbetet att ställa krigsförbrytare inför rätta.
Utrikespolitik och försvar
Bosnien hålls till stor del ihop med hjälp av starkt tryck utifrån. Centralmakten är svag, och landet styrs delvis genom direkt inblandning från det internationella samfundet. EU har tagit över rollen som ledande aktör från USA och sedan 2022 har Bosnien status som kandidatland till unionen. Förhållandet till grannländerna är relativt stabilt.
Ekonomi
Bosnien har haft svårt att återhämta sig efter 1990-talets väpnade konflikt då BNP per invånare föll till en femtedel av vad den varit före kriget. Övergången till marknadsekonomi bromsas också av den djupa politiska splittringen. Det har gjort att långivare som EU och IMF vid flera tillfällen har hållit inne utlovad finansiering.
Se Bosnien-Hercegovinas geografi och läs om naturresurser och näringar >
Utbildning
Skolväsendet i Bosnien är splittrat längs språkgränserna och mellan separata utbildningsdepartement i landets olika delar. Skolan dras med problem både vad gäller lokaler och resultat.
Sociala förhållanden
Bosnien är ett av Europas allra fattigaste länder. Det var relativt eftersatt även som delrepublik i Jugoslavien och kriget 1992–1995 slog sönder mycket av både faktiska institutioner – allt ifrån sjukhus till skolor – och fungerande sociala nätverk.