Alexander upprättade makedonskt styre i Grekland, förde krig mot perserväldet och erövrade Mindre Asien, Levanten, Egypten, Mesopotamien och delar av Indien. Den grekorientaliska blandkultur som blomstrade i hans rike kallas hellenismen. Efter Alexanders död år 325 f Kr föll det hellenistiska väldet sönder.
Under östromersk kontroll
Efter en period som grekisk stat och romersk provins kom Makedonien under Bysans (Östroms) kontroll år 395 e Kr. På 500-talet anlände de första slaverna till området, som på 800-talet blev en del av det första bulgariska riket. Det bulgariska motståndet mot Bysans leddes av tsar Samuil, som 976–1014 härskade över ett västbulgariskt eller makedonskt rike (den exakta definitionen är fortfarande föremål för en dispyt mellan det moderna Bulgarien och republiken Makedonien). Hans rike inlemmades i det bulgariska på 1000-talet. Därefter kämpade bysantiner, bulgarer och serber om makten över Makedonien, som blev en del av det medeltida Serbien.
På 1300-talet grundade serberna den serbisk-ortodoxa kyrkan i Skopje. 1371 erövrades Makedonien av de muslimska osmanerna (turkarna) och territoriet förblev under turkisk överhöghet i 500 år.
Balkankrigen delar landet
Efter det rysk-turkiska kriget 1877–1878 erhöll Bulgarien större delen av Makedonien, men Berlinkongressen 1878 återförde det under turkiskt styre.
Sociala och ekonomiska missförhållanden och förtryck från turkarna skapade grogrund för politisk oro och motsättningar mellan landets folkgrupper: turkar, albaner, serber, rumäner, greker och bulgarer (”den makedonska frågan”) och vid förra sekelskiftet var området ett inferno av våld. Balkankrigen 1912–1913 ritade om kartan. Första Balkankriget mellan Turkiet och Balkanförbundet (Bulgarien, Serbien, Montenegro och Grekland) slutade med Turkiets nederlag och en delning av Makedonien. I det andra Balkankriget slogs segrarna om bytet och Makedonien delades mellan dem.
Jungariket - Jugoslavien grundas
Under första världskriget försökte Bulgarien lägga beslag på området genom att ansluta sig till axelmakterna (Tyskland–Italien). Efter kriget blev den slaviska delen av Makedonien en del av Serbers, kroaters och sloveners kungarike, från 1929 Kungariket Jugoslavien. Grekland fick tillbaka sina tidigare makedonska områden. Under andra världskriget lade Bulgarien beslag på nästan hela den jugoslaviska delen av Makedonien. De västra delarna ingick i det Storalbanien som behärskades av Italien.
Vid andra världskrigets slut återställdes 1919 års gränser. Makedonien blev nu den minsta av sex delrepubliker i den socialistiska republiken Jugoslavien som utropats under ledning av det jugoslaviska kommunistpartiets ledare Josip Broz (Tito). Kommunistpartiet blev enda tillåtna politiska kraft och stora delar av näringslivet förstatligades. Vissa ekonomiska beslut togs trots det på lokal nivå, bland annat genom självförvaltning i fabrikerna.
Så småningom decentraliserades även viss politisk makt till delrepublikerna, som på 1970-talet fick egna regeringar och förvaltningar. Som fattigaste delstat var Makedonien dock beroende av hjälp från de rikare delrepublikerna i norr.
President Tito fungerade som sammanhållande kraft i Jugoslavien men efter hans död 1980 växte rivaliteten mellan delstaterna, en utveckling som underblåstes av växande ekonomiska problem och konkurrens om federala medel. Serbiens försök från mitten av 1980-talet att återta en del av den makt som centralregeringen tidigare släppt ifrån sig väckte motstånd i de andra delrepublikerna.
Läs i Landguiden om Nordmakedoniens historia.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
