Det finns olika betydelser av ordet drottning. Det de flesta först och främst tänker på då de hör ordet drottning är en kvinnlig monark som är statschef i en monarki. Drottning är också titeln på en fru till en kung (en man till en regerande drottning har titeln prins). Då kungen avlider kallas drottningen för änkedrottning. En drottningmoder är mor till en regerade kung.
I monarkin Sverige har vi sedan 1980 det som kallas för full kognatisk tronföljd. Det innebär att det äldsta barnet, oavsett om det är en prins eller prinsessa, ärver tronen. Denna förändring i tronföljden som genomfördes efter en grundlagsändring (den s.k. successionsordningen), aktualiserades efter att kronprinsessan Viktoria föddes 1977. Flertalet monarkier i världen, exempelvis Danmark och Storbritannien, har numera precis som Sverige full kognastisk tronföljd. Tidigare hade vi i Sverige det som kallas för "agnatisk tronföljd" vilket innebar att de manliga arvingarna i första hand ärvde tronen och en kvinnlig arvinge kunde uppstiga på tronen i avsaknad av bröder.
I Sveriges historia har det hittills funnits tre drottningar som har innehaft regentskapet. Dessa tre är: drottning Margareta (1353-1412), drottning Kristina (1626-1689) och drottning Ulrika Eleonora d.y. (1688-1741).
Drottning Margareta
Drottning Margareta var dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag och hon var gift med den svenske kungen Håkan Magnusson, som även var kung över Norge. Margareta och Håkan fick sonen Olof, som valdes till kung i Danmark efter att morfadern Valdemar Atterdag avlidit. Då maken Håkan avlidit kom den då 10-årige sonen Olof att ärva kungamakten i Norge, men i själva verket var det Margareta som styrde.
Efter att även sonen Olof avlidit kom Margareta att 1388 att väljas till drottning i Danmark och Norge. Samtidigt var stormännen i Sverige missnöjda med hur Albrekt av Mecklenburg styrde riket. Margaretas trupper besegrade Albrekts styrkor varefter hon även blev drottning över Sverige. Margareta saknade dock arvingar och för att säkra tronföljden valdes hennes släkting Bogislav under namnet Erik av Pommern till kung i Danmark, Norge och Sverige. Allt detta befästes genom Kalmarunionen 1397. Margareta regerade över de tre rikena (Kalmarunionen) fram till sin död år 1412.
Drottning Kristina
Drottning Kristina var dotter till den svenske kungen Gustav II Adolf som stupade under slaget vid Lützen, den 6 november 1632. Eftersom hon vid detta tillfälle inte ens hade hunnit fylla sex år kom Sverige att styras av en förmyndarregering fram till hennes myndighetsdag.
Kristinas uppväxt var ganska annorlunda då hon uppfostrades som om hon vore en manlig tronarvinge. Förutom studier i statskunskap, religion och språk (hon var mycket språkligt begåvad och behärskade flera språk i både tal och skrift), fick hon lära sig rida och jaga - typiskt manliga sysselsättningar under 1600-talet.
Under sin tid som regent kom drottning Kristina att bjuda in både kulturpersonligheter och tänkare till Sverige, som vid denna tid var eftersatt vad gällde kultur och vetenskap. Den franske filosofen René Descartes kom till Sverige och träffade drottningen, och det var i Stockholm som han insjuknade och avled 1650.
Drottning Kristina är en av de mest gåtfulla personligheterna i den svenska historien, mycket på grund av att hon abdikerade till förmån för sin kusin Karl Gustav, som därmed kröntes till kung Karl X Gustav. I stället konverterade Kristina till katolicismen och flyttade till Rom där hon avled 1689. Kristina ligger begravd i kryptan under Peterskyrkan i Vatikanen.
Drottning Ulrika Eleonora
Drottning Ulrika Eleonora (den yngre) var yngre syster till krigarkungen Karl XII, som vid sin död i Norge i november 1718 inte hade några barn. Ulrika Eleonora försökte efter broderns död att säkra arvsrätten till kronan, vilket i sin tur hade säkrat hennes makt som enväldig drottning. Med tanke på att stormakten Sverige hade rasat samman efter årtionden av krig, var den sammankallade riksdagen ovillig att gå med på detta. I stället tvingades Ulrika Eleonora att avsäga sig arvsrätten och skriva under regeringsformen som visserligen gav henne status som regent, men utan större makt. Detta innebar början på frihetstiden som varade fram till Gustav III:s statskupp 1772.
Drottning Ulrika Eleonora var gift med Fredrik av Hessen, som hade varit befälhavare i den svenska armén under hennes brors styre. Ulrika Eleonora avsade sig 1720 kronan till förmån för sin man som uppsteg på den svenska tronen som Fredrik I.
Svenska drottningar gifta med kungar
Det finns många drottningar som varit gifta med svenska kungar som har gått till historien. Här är ett litet urval av drottningar som har varit gifta med svenska kungar:
- Katarina av Sachsen-Lauenburg (1513-1535). Hon var Gustav Vasas första fru och drottning 1531-1535.
- Karin Månsdotter (1550-1612). Hon kom från enkla sociala förhållanden och fick som femtonåring anställning på slottet i Stockholm som kammarjungfru åt Gustav Vasas yngsta dotter Elisabet som var syster till den regerande brodern Erik XIV. Kungen förälskade sig i Karin och trots sin enkla bakgrund blev hon 1568 hans fru och Sveriges drottning.
- Sofia Magdalena av Danmark (1746-1813). Sofia var dansk prinsessa och trolovades 1751 med den jämnårige svenske tronarvingen Gustav (III). Hon gifte sig med Gustav 1766 och blev svensk drottning 1771 då Gustav III blev kung (kröningen ägde rum 1772).
- Desideria (1777-1860). Drottning Desideria (vars franska namn från början var Bernhardine Eugénie Désirée Clary) var gift med Karl XIV Johan, den förste svenske regenten från familjen Bernadotte. Precis som sin man var Desideria född i Frankrike. Hon trivdes aldrig i det kalla och kulturfattiga Sverige och längtade tillbaka till Paris och Frankrike.
- Drottning Silvia ( 1943-). Silvia, född Sommerlath i Tyskland och sedan 1976 gift med vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf .
Engelska drottningar
I England har man haft fler regerande drottningar än i Sverige. Den engelske kungen Henrik VIII, mest känd för sina sex äktenskap samt att han avrättade två av sina fruar, efterträddes på tronen 1547 av sin son Edvard VI. Efter Edvards död 1553 steg Jane Grey, som var släkt med Henrik VIII, upp på tronen. Hon tillsattes av de protestantiska adelsmännen i ett försök att slippa att tillsätta Henrik VIII:s katolska dotter Maria som drottning.
Jane Grey var bara drottning i nio dagar då hon avsattes av Maria och hennes katolska anhängare. Maria steg upp på tronen som Maria I, mer känd som den blodiga Maria (Bloody Mary). Detta öknamn fick hon eftersom alla hennes motståndare och de som ställde sig mot katolicismen mördades eller avrättades. Marias yngre halvsyster Elisabet efterträdde henne som Englands drottning 1558. Drottning Elisabet har gått till historien för det blomstrande kulturlivet som rådde under hennes tid vid makten. Denna period brukar i brittisk historieskrivning benämnas som den elisabetanska eran. Elisabet gifte sig aldrig och hon fick inga barn. Därför brukar hon kallas för ”jungfrudrottningen”.
Under slutet av 1680-talet steg Maria II upp på tronen som Englands drottning. Det var ett annorlunda regentskap eftersom hon samregerande med sin man Vilhelm III. Nästa regerande engelska drottning blev Anna Stuart som var regent 1702-1707.
En av de mest berömds brittiska drottningarna är Viktoria som regerade mellan 1837 fram till sin död 1901. Hennes styre varade alltså i hela 63 år och denna period brukar kallas för den viktorianska tiden, eller den viktorianska eran. Under hennes tid som regent växte den brittiska imperiet som stod på sin höjdpunkt vid hennes död.
Den brittiska drottning som har regerat längst, och som innehar världsrekord i antalet år som regent, är den senaste brittiska drottningen Elizabeth II (1926-2022). Hon var drottning sedan 1952. Hon kröntes i kyrkan Westminster Abbey i London den 2 juni 1953.
LÄS MER: Kvinnohistoria och genushistoria
LÄS MER: Berömda kvinnor
Litteratur:
Susanna Hedenborg m.fl., Sveriges historia, Norstedts, 2006
John Edwards, Mary I - England´s catholic queen, Yale University Press, 2011
Elizabeth Norton, England's Queens - From Boudica to Elizabeth of York, Amberley Publishing, 2015
Herman Lindqvist, Historien om alla Sveriges drottningar, Norstedts, 2006
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
