Historiekultur är hur historia uppfattas på en kollektiv nivå medan historiemedvetande är detsamma fast på en individuell nivå.
Historiekultur och historiemedvetande
Historia är inte bara det som hänt, varför det har hänt och de olika tolkningarna av händelserna. Historia är också förståelse och beskrivningar av olika skeenden. Detta avsnitt är tänkt att ge en grundläggande ingång till de två begrepp som ibland benämns som historiekultur och historiemedvetande. De båda begreppen är närbesläktade men skiljer sig en aning åt. Lite förenklat skulle man kunna säga att historiekultur är hur historia uppfattas på en kollektiv nivå medan historiemedvetande är detsamma fast på en individuell nivå.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Historia är inte bara det som hänt, varför det har hänt och de olika tolkningarna av händelserna. Historia är också förståelse och beskrivningar av olika skeenden. Detta avsnitt är tänkt att ge en grundläggande ingång till de två begrepp som ibland benämns som historiekultur och historiemedvetande. De båda begreppen är närbesläktade men skiljer sig en aning åt. Lite förenklat skulle man kunna säga att historiekultur är hur historia uppfattas på en kollektiv nivå medan historiemedvetande är detsamma fast på en individuell nivå.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
ANNONS
ANNONS
Historiekultur
Historiekultur är alla de saker som knyter ihop vår egen tid med det förflutna. Ibland kan dessa kallas för minnesplatser, de saker som knyter ihop oss med historien.
Historiekultur är summan av historia - historiska berättelser och historiska ting - som finns i ett särskilt sammanhang. Sammanhanget kan variera, men det kan till exempel vara ett land, en organisation eller by. De minnesplatser vi kopplar till historiekulturen är inte bara fysiska platser utan snarare vad dessa platser fylls med kulturellt. Det kan vara sånger, ordspråk, artefakter och olika typer av idéer och uppfattningar om det förflutna som man kan finna mening i. Det kan också vara filmer eller andra medier som inte alls behöver vara historiskt korrekta för att påverka vår uppfattning om det förflutna. Det som vi kallar för historiekultur är därför också väldigt beroende av sitt sammanhang och den kanal den sprids via.
Vad som utgör historiekultur i Sverige är väldigt omfattande och komplicerat och innehåller allt från hur vi tolkar och tar till oss slaget vid Lützen, Carl Larssons målning av Gustav Vasa till debatten om Folkhemssveriges tvångssteriliseringar. Men om vi istället vänder oss till exempelvis ett politiskt parti så kan historiekulturen utgöras av saker som dess gemensamma sånger, minnesbilder av aktioner och egen intern historieskrivning.
Dessa olika delar är pusselbitar för att skapa en historiekultur, men är inte statiska utan också något som hela tiden utvecklas och förändras.
En del av hur en historiekultur skapas eller reproduceras är det som vi kallar för historiebruk. Hur historia används spelar en stor roll för våra olika uppfattningar om historia.
Historiemedvetande
Inte bara historieundervisningen använder historia. Det räcker t.ex. med att öppna valfri streamingtjänst, eller besöka närmsta webbshop för datorspel för att inse detta. Historia är på så sätt en del av våra liv. Vi befinner oss i nuet, kan tänka på det förflutna och ha föreställningar om framtiden. Dessa saker bidrar till att skapa ett medvetande om historien - ett historiemedvetande.
En och samma historia kan uppfattas och tolkas på flera olika sätt. Alla dessa tolkningar hör ihop med vår bild av nutiden. Vår tolkning av historien är kopplad till vår syn på nutiden och påverkar till viss del även våra förväntningar på framtiden.
Bild från boken Historieämnets identiteter och metoder: en introduktion, av Anders Hassing och Christian Vollmond.
Alla människor har genom detta också ett historiemedvetande. Detta formas av vår samtid och omformas utifrån hur vi tar del av historisk kunskap, men också av förändringar i vår egen tid. Historiemedvetande är alla de uppfattningar om sambandet mellan dåtid, nutid och framtid som vi bär med oss, men också den process genom vilken vi tillägnar oss historia, reflekterar över den och använder den (se faktarutan nedan för exempel på olika typer av historiemedvetande).
Medvetande och användande
Alla våra uppfattningar om historia är alltså laddade med både en samhällelig förförståelse och ett individuellt medvetande. Detta ger oss en grund för att förstå både hur ett samhälle och en individ tänker om historia och framtid, men också för att förstå vår egen samtid.
Det historiemedvetande och den historiekultur vi bär med oss påverkar vår användning av historia och hur vi låter känslor, kunskaper och erfarenheter forma vår egen tolkning av den historia vi upplever.Begreppet historiebruk är kopplat till hur historia används. Begreppet som sådant är knutet till såväl historiekultur som historiemedvetande och kan användas för att förstå varför historia används, varför just den specifika sortens historia används och varför just vid den tidpunkten.
ANNONS
ANNONS
Olika typer av historiemedvetande
Historikern Jörn Rüsen har kategoriserat historiemedvetande i fyra olika kategorier som är intimt knutna till hur historia kan användas eller har använts:
Traditionellt historiemedvetande: Ett sätt att betrakta historia som ett evigt, stillastående tillstånd där händelser upprepas utifrån givna förutsättningar. Denna typ av medvetande kan ses som legitimerande eller att vissa företeelser uppfattas som eviga. Exemplet med Sverige som ett demokratiskt och fritt land kan knytas till denna typ av historiemedvetande.
Exemplariskt historiemedvetande: Ett sätt att betrakta historia som full av bra eller dåliga exempel som ska undvikas eller upprepas. Historia används för att dra lärdomar eller bekräfta. Detta används ofta genom att man lyfter fram historiska vägval, eller handlingar och pekar på dessa som ett sätt att undvika eller göra om det som var gott eller motsatsen.
Kritiskt historiemedvetande: Ett sätt att betrakta historia som ett verktyg som kan användas för att kritisera och problematisera vår egen tid. I detta fall kan historia användas som ett redskap för att visa på brister. Att till exempel lyfta fram tvångssteriliseringar för att visa på att vi inte alls skulle varit ett fritt eller demokratiskt land i alla tider eller för alla människor.
Genetiskt historiemedvetande: Den med ett genetiskt historiemedvetande ser historiska påståenden och fakta som styrda av det historiska sammanhang de utspelas i. Fokus ligger på en kronologisk utveckling genom förklaringar av typen orsak och verkan. Det är den genetiska förståelsen av historia som länge legat till grund för den historiska vetenskapen där historiska händelser och personer ska förstås enbart utifrån deras egen tid.
Det förflutna: Allt som har hänt genom tiderna fram till nuet. Det innefattar alla människors liv och leverne fram tills idag. Man kan därför säga att det förflutna täcker allt som ägt rum, inklusive alla människors upplevelser och syn på sin omvärld.
Epok: Tidsålder, period
Hermeneutik handlar dels om metoder för förståelse och tolkning, dels om beskrivning av själva förståelsen och dess villkor. I grova drag kan man säga att den hermeneutiska forskaren försöker svara på frågan: "Vad är det som visar sig och vad är innebörden i det?". Med denna utgångspunkt försöker man inom hermeneutiken använda tolkningen som huvudsaklig forskningsmetod. En förutsättning för hermeneutisk forskning är insamlandet av material. För att kunna dra slutsatser måste forskningen baseras på stora underlag.
Historia är alltså inte samma sak som det förflutna (se ovan). Något förenklat kan man istället säga att historia bygger på händelser i förfluten tid och på utforskningen av dessa händelser. Läs mer >
Historiebruk rör frågorna om hur det förflutna gestaltas till historia i olika delar av historiekulturen - på institutioner eller under politiska, kommersiella och existentiella villkor.
Historiekultur: Hur historia uppfattas på en kollektiv nivå.
Historiemedvetande: Hur historia uppfattas på en individuell nivå.
Historiesyn: Olika sätt att tolka historien. Tolkningen bestäms av vilka "glasögon" som används i den historiska analysen. Det handlar bl.a. om vilka drivkrafter man anser ligger bakom den historiska utvecklingen - historiens väg framåt.
Källkritik: Metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad är skillnaden mellan historiekultur och historiemedvetande?
På vilka sätt formar historiekultur vår uppfattning om historien?
Hur bidrar historiemedvetande till vår förståelse av sambandet mellan dåtid, nutid och framtid?
På vilka sätt kan historiebruk påverka vår tolkning och förståelse av historia?
Beskriv kortfattat hur de fyra kategorierna av historiemedvetande som beskrivs av historikern Jörn Rüsen skiljer sig åt.
Vilken roll spelar individuella och kollektiva uppfattningar i utformningen av historiekultur och historiemedvetande?
Fundera på:
Hur kan historiekultur och historiemedvetande påverka samhällets syn på viktiga händelser och personer i historien?
Reflektera över hur olika typer av historiemedvetande (traditionellt, exemplariskt, kritiskt, genetiskt) kan påverka vårt sätt att se på aktuella samhällsfrågor och beslut.
Litteratur: Peter Aronsson, Historiekultur, politik och historievetenskap i Norden, Historisk tidskrift (Stockholm). (122):2, s. [189]-208, 2002 Anders Hassing & Christian Vollmond, Historieämnets identiteter och metoder: en introduktion, Upplaga 1, Studentlitteratur, 2018 Klas-Göran Karlsson & Christer Karlegärd (red.), Historiedidaktik, Studentlitteratur, 1997 Klas-Göran Karlsson, & Ulf Zander (red.), Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken, Studentlitteratur, 2009 Jörn Rüsen, Berättande och förnuft: historieteoretiska texter, Daidalos, 2004 Martin Stolare & Joakim Wendell (red.), Historiedidaktik i praktiken: För lärare 4–6, Första upplagan, Gleerups Utbildning AB, 2018
Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare
Webbplats:gothiafortbildning.se Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.
SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.
Koppling till skolans styrdokument
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för historia åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Historia 1a1, Historia 1a2, Historia 1b, Historia 2a, Historia 2b och Historia 3.
"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.
I det här interaktiva klassrumsmaterialet får dina elever öva förmågorna källkritik och historiebruk. Förmågor som är viktiga för att kunna hantera information, åsikter och värderingar av olika slag som finns i en demokrati.
Den livsfarliga historien handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Det handlar också om hur man går vidare efter en djup konflikt. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.
Hur undervisar lärare i svensk skola om Förintelsen och andra folkmord? Vilka folkmord behandlas? Vilka mål arbetar elever och lärare mot och hur redovisar eleverna sina kunskaper?
Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och haft ansvaret för barnens omvårdnad. När männen drog ut i krig övertog kvinnorna dessutom mycket av deras arbete. I den här artikeln står kvinnors arbete i fokus...
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
Webbföreläsning (20:58 min) där SO-läraren Björn Westerström går igenom begreppet historisk relevans. Vad är det viktiga i historien? Vad blir historia?
Faktatext på Forum för levande historias webbplats där du kan läsa om vad historiebruk är. Historia finns överallt. Historiekultur är summan av den historia och de historiska myter som uppträder i ett särskilt sammanhang, som t.ex. i ett land, samhälle, politiskt parti eller i en religiös grupp...
Genomgång (15:05 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till begreppet historiemedvetande. För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia. Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Genomgång (10:23 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar begreppet mentalitetshistoria som handlar om vad människor tänkt, tyckt och trott genom historien. Mentalitetshistoria är ytterligare ett sätt att se på historien. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Peter Aronsson. Här diskuteras bland annat begreppen historiekultur, historiebruk och historiemedvetande.
Presentation (20:43 min) där historieläraren Björn Westerström berättar om Historiebruk och historiekultur. Vissa berättelser är viktigare för oss än andra. Berättelser används i och präglas av situationen. Historiebruk tar sin utgångspunkt i samtiden - en bit av det förflutna aktiveras i ett särskilt syfte för att påverka samtiden och framtiden.
På Forum för levande historias webbplats kan du lyssna på del 2 (21:56 min) i podcastserien "Prata rasism". Här om interkulturell historieundervisning. Dagens historieundervisning i svenska skolor har ofta sin utgångspunkt i Sverige eller Europa. Det här ger visserligen elever en sammanhållen berättelse, men det finns också ett globalt perspektiv. Ibland är de enda möten mellan kulturer som tas upp i undervisning sådana som ledde till konflikter och krig. Det här ger en skev bild, och därför menar Maria Johansson att vi borde ha en interkulturell historieundervisning som ger andra perspektiv. Här hittar du resten av programmen i serien
Raoul Wallenberg har fått status som en av andra världskrigets främsta hjältar tack vare de insatser han gjorde i Budapest 1944–1945 för att rädda judar undan Förintelsen. Samtidigt är hans öde förknippat med fångenskap och undergång i Sovjetunionen. I "Förintelsens röda nejlika" skriver Ulf Zander om den förändrade synen på Wallenberg i Sverige,Ungern och USA under efterkrigstiden. Materialet finns i pdf-format (238 sid) på Forum för levande historias hemsida.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (20:54 min) där historieläraren Joakim Wendell ger en introduktion till studier i historia. Här berörs främst frågorna om vad historia är och varför ämnet historia är viktigt och bör studeras.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (12:58 min) där historieläraren Joakim Wendell resonerar kring varför människor betedde sig så konstigt förr i tiden - eller gjorde de verkligen det? Presentationen är en introduktion till begreppet historisk empati och vad det är bra för.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (11:44 min) där historieläraren Joakim Wendell resonerar kring hur vi ser på vad som är viktigt i historien. Förändring inkl. orsaker och följder är ofta i fokus då vi kartlägger vår historia. Men det finns även andra saker som historiker tittar på...
