Artefakt: Ett föremål som är skapat eller använt av människor och som berättar något om en viss tid i historien.
Det förflutna: Allt som har hänt genom tiderna fram till nuet. Det innefattar alla människors liv och leverne fram tills idag. Man kan därför säga att det förflutna täcker allt som ägt rum, inklusive alla människors upplevelser och syn på sin omvärld.
Epok: Tidsålder, period
Genetiskt historiemedvetande: En modell för hur vi förstår historia och dess påverkan över tid. Genetiskt historiemedvetande bygger på orsak och verkan - hur något leder till något annat. Modellen fokuserar alltså på att förstå förändring och utveckling över tid genom att betrakta historiska händelser som en kedja av följder, och att förstå dem utifrån sin egen tid, inte med dagens värderingar. Genetiskt historiemedvetande används ofta i undervisning och vetenskap för att skapa en kronologisk förståelse av historien.
Hermeneutik: Är en tolkningsmetod som fokuserar på hur människor har upplevt, tänkt och känt i sin tid. Metoden handlar om att förstå meningen bakom ord, handlingar eller texter. Hermeneutiken betonar det lilla och personliga - t.ex. en individs brev eller en målning. Inom hermeneutiken ses alltså historien som något som behöver tolkas i sitt sammanhang, med fokus på individens upplevelse.
Historia är alltså inte samma sak som det förflutna (se ovan). Något förenklat kan man istället säga att historia bygger på händelser i förfluten tid och på utforskningen av dessa händelser. Läs mer >
Historiebruk rör frågorna om hur det förflutna gestaltas till historia i olika delar av historiekulturen - på institutioner eller under politiska, kommersiella och existentiella villkor. Alltså hur och varför historia används i olika sammanhang, till exempel i politik, reklam eller för att skapa en gemensam identitet.
Historiekultur: Hur historia uppfattas på en kollektiv nivå. Begreppet innefattar alla sätt som ett samhälle minns och pratar om sin historia, till exempel genom filmer, monument, sånger, traditioner eller skolundervisning.
Historiemedvetande: Hur historia uppfattas på en individuell nivå. Historiemedvetande är alltså en människas personliga förståelse av hur dåtid, nutid och framtid hänger ihop. Det påverkar hur vi tolkar historien.
Historiesyn: Olika sätt att tolka historien. Tolkningen bestäms av vilka "glasögon" som används i den historiska analysen. Det handlar bl.a. om vilka drivkrafter man anser ligger bakom den historiska utvecklingen - historiens väg framåt.
Kritiskt historiemedvetande: Ett sätt att använda historia för att ifrågasätta och granska dagens samhälle och visa att vi måste lära oss av historiska misstag.
Källkritik: Metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.
Legitimera: Att få något att framstå som rätt eller accepterat - till exempel att använda något ur historien för att försvara ett beslut eller en åsikt.
Minnesplats: En plats som ska påminna oss om en historisk händelse eller person, till exempel ett krigsmonument eller ett museum.
Traditionellt historiemedvetande: Ett synsätt där man tänker att historia upprepar sig och att vissa saker alltid varit på ett visst sätt.
