Historiekultur och historiemedvetande

Text kommer snart. Allt beräknas vara färdigt under ht 2018.

Texten kommer bl.a. handla om:

  • Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. (Åk 7-9)
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. (Åk 7-9)
  • Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. (Hi1a2)
  • Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv. (Hi1a2)
  • Hur historia används inom olika kulturformer. (Hi2a. Hi2b)
  • Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur. (Hi2a, Hi2b)
  • Hur historia används inom kulturarvssektorn, till exempel arkiv, bibliotek och museer utifrån ett regionalt eller lokalt perspektiv. (Hi3)
     

Text kommer snart. Allt beräknas vara färdigt under ht 2018.

Texten kommer bl.a. handla om:

Uppdaterad: 23 september 2018
Publicerad: 22 september 2018

Annons

Lärarmaterial om Historiekultur och historiemedvetande

av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lyssna på podden Prata rasism! I programserien möter journalisten Amanda Glans fem forskare som alla har olika vetenskapliga perspektiv på rasism.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
I det här interaktiva klassrumsmaterialet får dina elever öva förmågorna källkritik och historiebruk. Förmågor som är viktiga för att kunna hantera information, åsikter och värderingar av olika slag som finns i en demokrati.
av:
Riksarkivet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Gymnasiet
Den livsfarliga historien handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Det handlar också om hur man går vidare efter en djup konflikt. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Hur undervisar lärare i svensk skola om Förintelsen och andra folkmord? Vilka folkmord behandlas? Vilka mål arbetar elever och lärare mot och hur redovisar eleverna sina kunskaper?

Länkar om Historiekultur och historiemedvetande

Sortera efter:
          

Faktatext på Forum för levande historias webbplats där du kan läsa om vad historiebruk är. Historia finns överallt. Historiekultur är summan av den historia och de historiska myter som uppträder i ett särskilt sammanhang, som t.ex. i ett land, samhälle, politiskt parti eller i en religiös grupp...

Spara som favorit
          

Artikel på Joakim Wendells hemsida Historia 123 där han ger sin syn på begreppet historiemedvetande.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:05 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till begreppet historiemedvetande. För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia. Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:23 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar begreppet mentalitetshistoria som handlar om vad människor tänkt, tyckt och trott genom historien. Mentalitetshistoria är ytterligare ett sätt att se på historien. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Peter Aronsson. Här diskuteras bland annat begreppen historiekultur, historiebruk och historiemedvetande.

Spara som favorit
          

Presentation (20:43 min) där historieläraren Björn Westerström berättar om Historiebruk och historiekultur. Vissa berättelser är viktigare för oss än andra. Berättelser används i och präglas av situationen. Historiebruk tar sin utgångspunkt i samtiden - en bit av det förflutna aktiveras i ett särskilt syfte för att påverka samtiden och framtiden.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbplats kan du lyssna på del 2 (21:56 min) i podcastserien "Prata rasism". Här om interkulturell historieundervisning. Dagens historieundervisning i svenska skolor har ofta sin utgångspunkt i Sverige eller Europa. Det här ger visserligen elever en sammanhållen berättelse, men det finns också ett globalt perspektiv. Ibland är de enda möten mellan kulturer som tas upp i undervisning sådana som ledde till konflikter och krig. Det här ger en skev bild, och därför menar Maria Johansson att vi borde ha en interkulturell historieundervisning som ger andra perspektiv. Här hittar du resten av programmen i serien

Spara som favorit
          

I Dagens Nyheters granskning om att historieböckerna i svenska skolan har glömt kvinnorna. I en av de granskade böckerna framgår det att det finns fler namngivna nazister än kvinnor i en tredjedel av boken. 31 nazister och 21 kvinnor. Böckerna som granskats är skrivna för den läroplan började gälla 2011och som hade högre krav på jämställhet i undervisningen. Att det trots det ser ut som det gör är orimligt. Det finns nämligen en hel drös kvinnor genom historien som svenska skolelever borde lära sig om. Här är 31 kvinnor de borde lära sig om i stället för olika nazister...

Spara som favorit
          

Raoul Wallenberg har fått status som en av andra världskrigets främsta hjältar tack vare de insatser han gjorde i Budapest 1944–1945 för att rädda judar undan Förintelsen. Samtidigt är hans öde förknippat med fångenskap och undergång i Sovjetunionen. I "Förintelsens röda nejlika" skriver Ulf Zander om den förändrade synen på Wallenberg i Sverige,Ungern och USA under efterkrigstiden. Materialet finns i pdf-format (238 sid) på Forum för levande historias hemsida.

Spara som favorit
          

Lättsam och fantastisk genomgång (6:43 min) där läraren Björn Westerström förklarar begreppet historiemedvetande. Tänk på att "dåtiden en gång har varit en nutid som haft en framtid, och den nutiden har samtidigt varit en framtid till en dåtid"... :)

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (12:09 min) som riktar sig till mellanstadiet där läraren Jonas Kallberg resonerar kring frågan varför man ska lära sig historia.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (4:57 min) som riktar sig till mellanstadiet där läraren Jonas Kallberg förklarar kortfattat vad historia är och inte är.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (20:54 min) där historieläraren Joakim Wendell ger en introduktion till studier i historia. Här berörs främst frågorna om vad historia är och varför ämnet historia är viktigt och bör studeras.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (12:58 min) där historieläraren Joakim Wendell resonerar kring varför människor betedde sig så konstigt förr i tiden - eller gjorde de verkligen det? Presentationen är en introduktion till begreppet historisk empati och vad det är bra för.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (11:44 min) där historieläraren Joakim Wendell resonerar kring hur vi ser på vad som är viktigt i historien. Förändring inkl. orsaker och följder är ofta i fokus då vi kartlägger vår historia. Men det finns även andra saker som historiker tittar på...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison redovisar 6 skäl till varför historia är viktigt.

Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program ur Vetenskapsradion Historia (15 min) som handlar om kaolinska tiden och dess kungar, Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Varför dras vi till berättelserna om den svenska stormaktens krigarkungar, och vad kan den historien lära oss idag? Programmet fokuserar på Karl XII och om intresset för den karolinska epoken inom historieforskningen.

Spara som favorit
          

Vad är egentligen historia och vem bestämmer vad som räknas som historia? Historia 2 drivs av gymnasieläraren Joakim Wendell och är avsedd att vara en lärresurs på internet för bl.a. gymnasieskolans kurser i historia.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Maja Hagerman berättar om den romerska historieskrivaren Tacitus bok "Germania" och vilken betydelse den fått för eftertidens syn på de nordiska folken. Den som läser Tacitus Germania måste vara medveten om hur texten använts genom historien...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Peter Englund resonerar kring historieämnet och historieskrivande. Vad finns det för gränser för historikernas sätt att skriva? Och vad händer om man går över dem?...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns också historia indelad i olika...

Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta historia. Det finns bl.a....

Program och dokumentärer (film och radio) som handlar om historia.

Under uppbyggnad...

Om olika sätt att tolka historien. Tolkningen bestäms av vilka "glasögon" som används i den historiska analysen. Det handlar bl.a. om vilka...

Under uppbyggnad...

Under uppbyggnad...