S

Historiekultur är hur historia uppfattas på en kollektiv nivå medan historiemedvetande är detsamma fast på en individuell nivå.

Historiekultur och historiemedvetande

Historia är inte bara det som hänt, varför det har hänt och de olika tolkningarna av händelserna. Historia är också förståelse och beskrivningar av olika skeenden. Detta avsnitt är tänkt att ge en grundläggande ingång till de två begrepp som ibland benämns som historiekultur och historiemedvetande. De båda begreppen är närbesläktade men skiljer sig en aning åt. Lite förenklat skulle man kunna säga att historiekultur är hur historia uppfattas på en kollektiv nivå medan historiemedvetande är detsamma fast på en individuell nivå.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Historia är inte bara det som hänt, varför det har hänt och de olika tolkningarna av händelserna. Historia är också förståelse och beskrivningar av olika skeenden. Detta avsnitt är tänkt att ge en grundläggande ingång till de två begrepp som ibland benämns som historiekultur och historiemedvetande. De båda begreppen är närbesläktade men skiljer sig en aning åt. Lite förenklat skulle man kunna säga att historiekultur är hur historia uppfattas på en kollektiv nivå medan historiemedvetande är detsamma fast på en individuell nivå.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Det förflutna: Allt som har hänt genom tiderna fram till nuet. Det innefattar alla människors liv och leverne fram tills idag. Man kan därför säga att det förflutna täcker allt som ägt rum, inklusive alla människors upplevelser och syn på sin omvärld.

Epok: Tidsålder, period

Hermeneutik handlar dels om metoder för förståelse och tolkning, dels om beskrivning av själva förståelsen och dess villkor. I grova drag kan man säga att den hermeneutiska forskaren försöker svara på frågan: "Vad är det som visar sig och vad är innebörden i det?". Med denna utgångspunkt försöker man inom hermeneutiken använda tolkningen som huvudsaklig forskningsmetod. En förutsättning för hermeneutisk forskning är insamlandet av material. För att kunna dra slutsatser måste forskningen baseras på stora underlag.

Historia är alltså inte samma sak som det förflutna (se ovan). Något förenklat kan man istället säga att historia bygger på händelser i förfluten tid och på utforskningen av dessa händelser. Läs mer >

Historiebruk rör frågorna om hur det förflutna gestaltas till historia i olika delar av historiekulturen - på institutioner eller under politiska, kommersiella och existentiella villkor.

Historiekultur: Hur historia uppfattas på en kollektiv nivå.

Historiemedvetande: Hur historia uppfattas på en individuell nivå.

Historiesyn: Olika sätt att tolka historien. Tolkningen bestäms av vilka "glasögon" som används i den historiska analysen. Det handlar bl.a. om vilka drivkrafter man anser ligger bakom den historiska utvecklingen - historiens väg framåt.

Källkritik: Metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.

Historiekultur

Historiekultur är alla de saker som knyter ihop vår egen tid med det förflutna. Ibland kan dessa kallas för minnesplatser, de saker som knyter ihop oss med historien.

Historiekultur är summan av historia - historiska berättelser och historiska ting - som finns i ett särskilt sammanhang. Sammanhanget kan variera, men det kan till exempel vara ett land, en organisation eller by. De minnesplatser vi kopplar till historiekulturen är inte bara fysiska platser utan snarare vad dessa platser fylls med kulturellt. Det kan vara sånger, ordspråk, artefakter och olika typer av idéer och uppfattningar om det förflutna som man kan finna mening i. Det kan också vara filmer eller andra medier som inte alls behöver vara historiskt korrekta för att påverka vår uppfattning om det förflutna. Det som vi kallar för historiekultur är därför också väldigt beroende av sitt sammanhang och den kanal den sprids via.

Vad som utgör historiekultur i Sverige är väldigt omfattande och komplicerat och innehåller allt från hur vi tolkar och tar till oss slaget vid Lützen, Carl Larssons målning av Gustav Vasa till debatten om Folkhemssveriges tvångssteriliseringar. Men om vi istället vänder oss till exempelvis ett politiskt parti så kan historiekulturen utgöras av saker som dess gemensamma sånger, minnesbilder av aktioner och egen intern historieskrivning.

Dessa olika delar är pusselbitar för att skapa en historiekultur, men är inte statiska utan också något som hela tiden utvecklas och förändras.

En del av hur en historiekultur skapas eller reproduceras är det som vi kallar för historiebruk. Hur historia används spelar en stor roll för våra olika uppfattningar om historia.

Historiemedvetande

Inte bara historieundervisningen använder historia. Det räcker t.ex. med att öppna valfri streamingtjänst, eller besöka närmsta webbshop för datorspel för att inse detta. Historia är på så sätt en del av våra liv. Vi befinner oss i nuet, kan tänka på det förflutna och ha föreställningar om framtiden. Dessa saker bidrar till att skapa ett medvetande om historien - ett historiemedvetande.

En och samma historia kan uppfattas och tolkas på flera olika sätt. Alla dessa tolkningar hör ihop med vår bild av nutiden. Vår tolkning av historien är kopplad till vår syn på nutiden och påverkar till viss del även våra förväntningar på framtiden.

Historiemedvetandets dimensioner
Bild från boken Historieämnets identiteter och metoder: en introduktion, av Anders Hassing och Christian Vollmond.

Alla människor har genom detta också ett historiemedvetande. Detta formas av vår samtid och omformas utifrån hur vi tar del av historisk kunskap, men också av förändringar i vår egen tid. Historiemedvetande är alla de uppfattningar om sambandet mellan dåtid, nutid och framtid som vi bär med oss, men också den process genom vilken vi tillägnar oss historia, reflekterar över den och använder den (se faktarutan nedan för exempel på olika typer av historiemedvetande).

    Medvetande och användande

    Alla våra uppfattningar om historia är alltså laddade med både en samhällelig förförståelse och ett individuellt medvetande. Detta ger oss en grund för att förstå både hur ett samhälle och en individ tänker om historia och framtid, men också för att förstå vår egen samtid.

    Det historiemedvetande och den historiekultur vi bär med oss påverkar vår användning av historia och hur vi låter känslor, kunskaper och erfarenheter forma vår egen tolkning av den historia vi upplever.

    Begreppet historiebruk är kopplat till hur historia används. Begreppet som sådant är knutet till såväl historiekultur som historiemedvetande och kan användas för att förstå varför historia används, varför just den specifika sortens historia används och varför just vid den tidpunkten.

    LÄS MER: Historiebruk

    LÄS MER: Historia (huvudtexten i avsnittet Historia)

    LÄS MER: Historisk analys och begrepp

    LÄS MER: Historiesyn

    LÄS MER: Källkritik

    ANNONS

    ANNONS

    Olika typer av historiemedvetande

    Historikern Jörn Rüsen har kategoriserat historiemedvetande i fyra olika kategorier som är intimt knutna till hur historia kan användas eller har använts:

    1. Traditionellt historiemedvetande: Ett sätt att betrakta historia som ett evigt, stillastående tillstånd där händelser upprepas utifrån givna förutsättningar. Denna typ av medvetande kan ses som legitimerande eller att vissa företeelser uppfattas som eviga. Exemplet med Sverige som ett demokratiskt och fritt land kan knytas till denna typ av historiemedvetande.
       
    2. Exemplariskt historiemedvetande: Ett sätt att betrakta historia som full av bra eller dåliga exempel som ska undvikas eller upprepas. Historia används för att dra lärdomar eller bekräfta. Detta används ofta genom att man lyfter fram historiska vägval, eller handlingar och pekar på dessa som ett sätt att undvika eller göra om det som var gott eller motsatsen.
       
    3. Kritiskt historiemedvetande: Ett sätt att betrakta historia som ett verktyg som kan användas för att kritisera och problematisera vår egen tid. I detta fall kan historia användas som ett redskap för att visa på brister. Att till exempel lyfta fram tvångssteriliseringar för att visa på att vi inte alls skulle varit ett fritt eller demokratiskt land i alla tider eller för alla människor.
       
    4. Genetiskt historiemedvetande: Den med ett genetiskt historiemedvetande ser historiska påståenden och fakta som styrda av det historiska sammanhang de utspelas i. Fokus ligger på en kronologisk utveckling genom förklaringar av typen orsak och verkan. Det är den genetiska förståelsen av historia som länge legat till grund för den historiska vetenskapen där historiska händelser och personer ska förstås enbart utifrån deras egen tid.
       


    Litteratur:
    Peter Aronsson, Historiekultur, politik och historievetenskap i Norden, Historisk tidskrift (Stockholm). (122):2, s. [189]-208, 2002
    Anders Hassing & Christian Vollmond, Historieämnets identiteter och metoder: en introduktion, Upplaga 1, Studentlitteratur, 2018
    Klas-Göran Karlsson & Christer Karlegärd (red.), Historiedidaktik, Studentlitteratur, 1997
    Klas-Göran Karlsson, & Ulf Zander (red.), Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken, Studentlitteratur, 2009
    Jörn Rüsen, Berättande och förnuft: historieteoretiska texter, Daidalos, 2004
    Martin Stolare & Joakim Wendell (red.), Historiedidaktik i praktiken: För lärare 4–6, Första upplagan, Gleerups Utbildning AB, 2018
     

    Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

    Webbplats: gothiafortbildning.se

    Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

    SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.


    Koppling till skolans styrdokument

    Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för historia åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Historia 1a1, Historia 1a2, Historia 1b, Historia 2a, Historia 2b och Historia 3.

    Sidan uppdaterad: 23 september 2020
    Ursprungligen publicerad: 22 september 2018

    ANNONS

    ANNONS

    Lärarmaterial om Historiekultur och historiemedvetande

    Möt källorna - historia i original

    av: Riksarkivet
    Högstadiet, Gymnasiet

    "Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.

    + Läs mer

    Prata rasism

    av: Forum för levande historia
    Högstadiet, Gymnasiet

    Lyssna på podden Prata rasism! I programserien möter journalisten Amanda Glans fem forskare som alla har olika vetenskapliga perspektiv på rasism.

    + Läs mer

    Källkritik, historiebruk och rasism

    av: Forum för levande historia
    Högstadiet, Gymnasiet

    I det här interaktiva klassrumsmaterialet får dina elever öva förmågorna källkritik och historiebruk. Förmågor som är viktiga för att kunna hantera information, åsikter och värderingar av olika slag som finns i en demokrati.

    + Läs mer

    Artiklar om Historiekultur och historiemedvetande

    Sponsrad

    Så skapar du en intresseväckande och utvecklande SO-undervisning

    av: Teknologisk institut
    2020-03-31

    I en tid med komplexa samhällsfrågor om exempelvis hållbarhet och migration blir det allt viktigare med källkritik och förståelse för historien och hur den används. Som lärare inom SO-ämnena har du ett stort ansvar för att eleverna får rätt verktyg med sig ut i samhället och på arbetsmarknaden. Det ställs även stora krav på dig att lyckas med lektionsplaneringen och få tiden att räcka till...

    + Läs mer

    Länkar om Historiekultur och historiemedvetande

    ANNONS

    ANNONS

    Loading content ...
    Loading content ...
    Loading content ...

    ANNONS

    ANNONS

    Relaterade ämneskategorier

    Historia

    Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns...

    Historieteori

    Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta...

    Individers och gruppers identitet och relationer

    Om identitet, sexualitet, könsroller, jämställdhet, minoriteter, arbete, boende, välfärdsstrukturer, migration,...

    Historiebruk

    Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...

    Historisk analys och begrepp

    För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...

    Relaterade taggar

    Idéhistoria

    Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

    Källkritik

    Källkritik är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras...

    Historiskt källmaterial

    I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...

    Historiesyn

    All historia är vinklad Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna...