Politiska ideologier

Ideologibegreppets ursprung

Ordet ideologi betyder idélära på grekiska, men begreppet är mer komplicerat än så.

Begreppet ideologi myntades ursprungligen av den franske tänkaren Destutt de Tracy i slutet av 1700-talet. Han formulerade en ”idéernas vetenskap” som han kallade ideologi och som syftade till att reformera samhället i upplysningens anda.

Många andra författare har emellertid använt begreppet på ett mer kritiskt sätt. Till exempel Karl Marx (1818-1883), som ansåg att ideologi kan jämföras med ett ”falskt medvetande”. Marx menade att inflytelserika sociala grupper kan legitimera sin maktposition genom att kontrollera dominerande idéer och uppfattningar i samhället.

Ideologi är ofta sammankopplat med makt

Makt innebär att individer och grupper kan hävda sina egna intressen även då andra personer motsätter sig detta. Ibland inbegriper makt bruket av våld. (Giddens)

Statlig makt åtföljs nästan alltid av någon form av ideologi, som används för att legitimera makthavarnas handlingar. Politisk ideologi kan därför sägas handla om maktutövning, det vill säga hur idéer används för att dölja, rättfärdiga eller legitimera den dominerande samhällsgruppens intressen. Med detta följer även konflikter.

Makt, ideologi och konflikt står i nära samband med varandra

Många konflikter handlar om makt. Hos Marx syftade ordet ”ideologi” på härskande system av idéer och föreställningar som inte vilar på sanningar utan istället är uttryck för vissa gruppers (och klassers) makt och själviska intressen.

De som besitter viktiga maktpositioner kan till stor del vara beroende av ideologin för att bevara sin dominans. Under exempelvis den feodala tiden styrde kungen och adeln utifrån uppfattningen att en minoritet av befolkningen var ”född att bestämma”.

Politiska ideologiers betydelse idag

När man diskuterar politiska ideologier är det ofta äldre klassiska ideologier som berörs, såsom liberalism, fascism, konservatism och socialism. Men hur är det egentligen ställt med politiska ideologier idag när 1900-talets ideologiska kamp är avgjord, som exempelvis efter de kommunistiska staternas sammanbrott?

En tendens när det gäller våra dagars idépolitiska landskap är att det har blivit allt svårare att urskilja ideologiska gränser mellan olika politiska grupperingar.

Samtidigt visar uppkomsten av nya politiska ideologier såsom ekologism (den gröna ideologin), att det finns ett ständigt behov av nya idéströmningar som återspeglar samtidens aktuella samhällsfrågor.