Ingår i en artikelserie

Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro

Lästid 8 minuter

Medeltidens människor levde nära naturen och följde årstidernas växlingar. Jordbruket var det viktigaste arbetet, men det fanns också tid för vila och firande. Högtider, marknader och kristna traditioner spelade stor roll. Samtidigt levde folktron kvar vid sidan av kyrkans läror. Många trodde på övernaturliga väsen som tomtar, troll och Näcken.

Artikel

Bild: Google Arts & Culture

Under medeltiden var skörden i augusti-september en intensiv period av jordbruksarbete, där hela byn hjälpte till för att bärga skörden från fälten med hjälp av liar och skäror. Detalj från en målning av Pieter Bruegel den äldre (1526-1569).

Sådd och skörd

Förr i tiden följde livet på landsbygden årstidernas växlingar. Jordbruksåret var uppbundet på två viktiga tider - vårens sådd och sensommarens skörd. Mellan mars och oktober arbetade man hårt, sedan följde vintern med mer tid för andra aktiviteter och vila.

Bönderna i en by arbetade ofta tillsammans och hjälptes åt med delar av jordbruket. När ett gemensamt arbete var färdigt hade man en fest tillsammans i byn.

Det var oftast männen som plöjde åkrarna och gjorde jorden redo för att så. Men om männen var borta kunde kvinnorna göra det också. Sådden skedde oftast i april eller maj, och skörden i augusti eller september. Under den här tiden hjälpte alla till, även kvinnor och barn.

ANNONS

Det vanligaste sädesslaget i Sverige var korn, som användes till både bröd och öl. Även råg blev vanligt på 1300-talet. Det passade bra på sämre jordar och användes till jäst bröd. Vete fanns också, men det var svårare att odla i Norden och odlades nästan bara av de rika som hade de bästa jordarna.

Kvarnar och malning

För att kunna baka var säden först tvungen att malas till mjöl. En viktig nyhet i Sverige under medeltiden var väderkvarnen. Den använde vindkraft för att mala säd till mjöl. Adeln och kyrkan byggde ofta stora kvarnar och tog betalt av alla som använde dem.

Folk dansar och festar i en by. — Bild: Kunsthistorisches Museum
Fest i byn. Detalj från en målning av Pieter Bruegel den äldre (1526-1569).

Fest och vardag på medeltiden

Almanackan var full med kristna högtider

När Sverige blev kristet började högtiderna få kristet innehåll. Julen firades till minne av Jesus födelse, påsken för hans uppståndelse, och midsommaren till ära av Johannes Döparen. Istället för att fira gamla asagudar samlades man nu i kyrkan, bad till Gud och olika helgon, och höll fester till deras ära. Almanackan var full av kristna högtider och festdagar.

Varje söndag och helgdag hade ett särskilt namn och tema. Många av högtiderna i almanackan var tillägnade Jesus, jungfru Maria och andra bibliska personer. Men även många helgon hade sin egen dag i kalendern. Folk firade dem med gudstjänster och ibland med stora marknader där man både handlade och roade sig.

Alla dessa helgondagar och kyrkofester var viktiga i kloster och kyrkor. Men för vanliga människor firades mest de största helgdagarna, eftersom folk hade fullt upp med att ta hand om allt arbete.

Vardagen bestod av både arbete och fester

Människornas liv var på medeltiden var liksom idag indelat i vardag och fest. Det mesta av vardagen handlade om hårt arbete som sådd, skörd, fiske och boskapsskötsel. Men mitt i det tunga arbetet fanns också plats för vila och glädje. Lördagskvällar och söndagar gav lite paus, och under året fanns många högtider som gav glädje och gemenskap.

Högtider som jul, påsk, pingst och midsommar var viktiga. Då samlades familjer och släktingar. Det fanns också marknader och mässor vid vissa datum och på särskilda platser. En viktig dag var till exempel Mickelsmäss den 29 september, som markerade att sommarhalvåret var slut.

Många fester hängde ihop med arbetet. När man var klar med skörden höll man skördefest, och efter jakt eller fiske kunde det också bli fest. Högtiderna handlade både om att vila, ha roligt och att tacka Gud.

ANNONS

Nya uppfinningar gjorde jordbruket bättre

Under medeltiden förbättrades många av de redskap som bönderna använde. Ett exempel är plogen. Den blev både starkare och lättare att arbeta med. Även en ny typ som kallades hjulplog började användas. Den hade hjul och en vass järndel som kunde skära djupt ner i jorden. Den hade också en böjd skiva som vände jorden, så att den blev luftigare.

Bonde som går bakom en hästdragen hjulplog. — Bild: Google Arts & Culture
Detalj från en målning av Pieter Bruegel den äldre (1526-1569).

Mer mat gjorde att befolkningen ökade

Med de nya jordbruksredskapen gick det att odla på svårare jordar än tidigare, och få större skördar. Det gjorde att maten räckte till fler. Sveriges befolkning växte därför kraftigt fram till mitten av 1300-talet. Då slog digerdöden till, en hemsk sjukdom som dödade mer än en tredjedel av Europas befolkning. Efter det fick jordbruket problem under en tid eftersom det blev brist på arbetskraft.

Folktro under medeltiden

Under medeltiden trodde många människor på saker som vi idag kallar folktro. Det var berättelser och tankar om olika varelser och händelser som inte hade med kyrkan eller vetenskap att göra. Folktro kunde handla om övernaturliga varelser som tomtar, troll, jättar och spöken. Den kunde också handla om trolldom och magi.

Många trodde att naturen var full av osynliga krafter. Skogar, berg, sjöar och gårdar kunde vara hem för varelser som alla behövde akta sig för. Till exempel trodde man att Näcken bodde i bäckar och kunde locka ner människor i vattnet. Gårdstomten höll ordning på gården, men han kunde bli arg om folk latade sig, drack för mycket öl eller arbetade på nätterna.

Folktron spreds från generation till generation genom muntligt berättande. På kvällarna samlades man ofta runt elden och berättade historier för att underhålla, förklara eller varna för något. Det fanns varken tv, radio, datorer, eller tidningar, så berättelserna var viktiga för både barn och vuxna.

Förr var naturen också mycket mörkare och farligare än idag. Det fanns inga lampor eller stadsljus, så nätterna var kolsvarta. Ljud från skogen, plötsliga stormar eller sjukdomar kunde kännas skrämmande. Då var det lätt att tro att något övernaturligt låg bakom.

Folktron hjälpte människor att förstå världen omkring sig. Den visade hur man skulle leva rätt och skydda sig från faror. Även om kyrkan hade stor makt under medeltiden, var folktron ofta enklare att förstå, och därför viktig i vardagen.

ANNONS

Ord och begrepp:

Adel: En rik och mäktig grupp i samhället som ofta ägde mycket mark.

Almanacka: En kalender som visar årets dagar, veckor och högtider.

Boskapsskötsel: Att ta hand om djur som kor, grisar, får och höns.

Digerdöden: En mycket dödlig sjukdom (en slags pest) som spreds i Europa vid mitten av 1300-talet.

Folktro: Tro på övernaturliga väsen och magi, ofta utanför kyrkans lära.

Gudstjänst: Ett möte i en kyrka där man ber, sjunger och lyssnar på prästen.

Helgon: En person som enligt kyrkan levt ett särskilt heligt liv.

Hjulplog: En förstärkt plog med hjul som gjorde det lättare att plöja upp jord.

Högtid: En särskild dag då man firar något viktigt, ofta med mat och traditioner.

Marknad: En plats där människor samlades för att handla varor och umgås.

Munkar och nunnor: Människor som levde i kloster och ägnade livet åt Gud.

Väderkvarn: En byggnad med stora vingar som fångar vindens kraft och omvandlar den till rörelse. Den användes för att driva en kvarn som malde säd till mjöl. Väderkvarnar blev vanliga under medeltiden och gjorde arbetet mycket snabbare än att mala för hand.

Uppgifter och frågor

Frågor på texten:

När på året sådde och skördade man oftast?
Ge exempel på tre olika sorters säd som odlades i Sverige under medeltiden.
Vad användes väderkvarnar till?
Ge exempel på några viktiga kristna högtider som firades under medeltiden.
Vad brukade hända när alla i byn var klar med skörden?
Varför ökade befolkningen i Sverige under medeltiden fram till mitten av 1300-talet?
Nämn några övernaturliga väsen som människor trodde på.

Fundera på:

Varför tror du att högtider och fester var så viktiga för människor under medeltiden?

L LÄS MER: Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

M LÄS MER: Feodalismen

S LÄS MER: Sveriges enande som ett rike var en långdragen process

L LÄS MER: Medeltidens början i Sverige

L LÄS MER: Kungen och hans män

M LÄS MER: Kvinnors liv under medeltiden

S LÄS MER: Jordbruk och bönder i medeltidens Sverige

S LÄS MER: Byarnas och städernas uppkomst i medeltidens Sverige

S LÄS MER: Skatter och tionde i medeltidens Sverige

M PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 1 - Från stenålder till vikingatid, Bonnier Lexikon AB, 1994
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 2 - Från Birger jarl till Kalmarunionen, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
Jan Melin m.fl., Sveriges historia - koncentrerad uppslagsbok, Prisma, 2003
Yvonne Hirdman m.fl., Kvinnohistoria: Om kvinnors villkor från Antiken till våra dagar, Sveriges utbildningsradios förlag AB, 1999

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Artikelserie om Sverige under medeltiden, del 1: Statsmakt, kyrka och vardagsliv

Vy över ett medeltida jordbrukslandskap med en by. En kyrka höjer sig över resten av bebyggelsen.

1 Medeltidens början i Sverige

Några adelsmän och en kung vid ett bordc i en slottssal. De tittar på en karta.

2 Kungen och hans män

Vy över en bygata där en kvinna jagar en gris som rymt.

3 Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

4 Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 8 september 2025

Publicerad: 8 september 2025

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

av: Robert de Vries

2025-09-04

Lästid 12 minuter

Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...

+ Läs mer

Kungen och hans män

av: Robert de Vries

2025-09-01

Lästid 8 minuter

På medeltiden bestämde kungen allt. Han behövde pengar till mat, tjänare, soldater och byggandet av borgar. För att få in pengar var folket tvungna att betala skatt. Men det var inte rättvist för det var bara bönderna som var tvungna att betala skatt, medan adeln och kyrkan slapp undan. Vid kungens sida fanns viktiga personer som jarlar, fogdar och biskopar. Tillsammans skapade de lagar och hjälpte kungen att hålla ordning i riket...

+ Läs mer

Medeltidens början i Sverige

av: Robert de Vries

2025-08-30

Lästid 5 minuter

För nästan tusen år sedan förändrades livet i Norden. De gamla asagudarna tystnade, och kyrkklockor började ringa i byar och städer. Den gamla tron försvann. Med kristendomen kom nya högtider, tankar och regler om hur livet skulle levas. Kungar och kyrkan började styra över befolkningen, och ett svenskt rike växte fram. Medeltiden hade börjat – en tid då mycket blev annorlunda...

+ Läs mer

Läder och skinn

av: Lars Hildingson

2025-04-29

Lästid 3 minuter

Läder- och skinnhantverk är ett av människans äldsta yrken. Redan i forntidens Egypten användes garvade hudar för att tillverka sandaler och andra föremål. Genom tiderna har teknikerna utvecklats, men grunderna i garvning och bearbetning av skinn lever kvar än idag...

+ Läs mer

Upprorsstämning på ett gods i medeltidens England

av: Peter Fowelin

2024-10-14

Lästid 7 minuter

I slutet av 1300-talet växte missnöjet bland bönderna på det engelska godset Forncett i Norfolk. Höga skatter och tunga dagsverken hade lett till allt sämre levnadsvillkor för godsets arrendatorer. Efter att det uppkommit ett rykte om en eventuell arbetsvägran bland folket, blev godsförvaltaren William Gunnyld tvungen att utreda situationen...

+ Läs mer

Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

av: Peter Fowelin

2024-07-07

Lästid 6 minuter

En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt efter en lång dag på stadens marknad. Historien om vad som hände under denna dramatiska natt avslöjas i ett domstolsprotokoll från en av stadens medeltida tänkeböcker. I den här artikeln kan du läsa om detta spännande case...

+ Läs mer