Allmosor: Att ge gåvor till de fattiga är islams tredje pelare (eller plikt). Koranen betonar att alla muslimer ska ge delar av det de äger till “föräldralösa, behövande, resenärer och till dem som ber om hjälp“ (sura 9). En muslim bör ge en del (ca 2,5 procent) av sin inkomst till de behövande. Det är en muslimsk plikt att hjälpa de fattiga.
Numera är allmosor, som också kallas zakat, frivilligt utom i några enstaka muslimska länder. Allmosan betalas ofta när fastemånaden ramadan är till ända.
Fastan: Islams fjärde pelare är fastan och den infaller alltid under månaden ramadan, den månad då Muhammed mottog Koranen och själv fastade. Under fastemånaden får man varken äta, dricka, röka eller ha sexuella förbindelser från soluppgång till solnedgång.
Detta ställer till en del bekymmer eftersom muslimernas kalender följer månåret. Månaden ramadan förskjuts därför med ungefär elva dagar varje år. De år när ramadan infaller under den varmaste delen av året kan det bli extra jobbigt för muslimer som bor i varma länder då de varken får dricka eller äta under dagen.
Folk som är sjuka, barn under 17 år och gravida brukar inte fasta. Fastemånaden ramadan avslutas med en stor fest som varar i fyra dagar. Då ger man varandra presenter och gåvor till de fattiga.
Vallfärden: Pilgrimsfärden till Mekka är islams femte pelare. Man bör vallfärda till Mekka (som ligger i nuvarande Saudiarabien) en gång i livet, men bara om det inte kostar familjen för mycket. Detta är den enda pelaren som inte är obligatorisk.
Flera miljoner muslimer från hela världen gör vallfärden till Mekka varje år. Man vallfärdar för att visa sin lydnad inför Allah och för att känna samhörighet med andra muslimer. Innan pilgrimerna gör sitt intåg i Mekka bör de lägga av sina vardagliga kläder och införa sig i en enkel vit dräkt som består av två skynken som bärs så att ena skuldran lämnas bar. Kvinnor som utför vallfärden väljer ibland en alternativ nationell klädsel. Likformigheten syftar till att utplåna skillnaden mellan folk.
En av orsakerna till att vallfärden går till Mekka är att Muhammed föddes där. Det var också på berget Hira utanför Mekka som han fick sin kallelse av Allah.
Ceremonierna vid pilgrimsfärden är många och tar flera dagar att genomföra. Höjdpunkten är att vandra runt helgedomen Kaba och kyssa den svarta stenen. Kaba är en 15 meter hög, 12 meter lång och 10 meter bred stenbyggnad. Kaba är Guds hus, av Abraham helgat till gudsdyrkan. Inmurad i byggnadens sydöstra hörn sitter den heliga svarta stenen, som är infattad i silver. Den som genomfört vallfärden får hederstiteln hadjdj.
Koranen är islams heliga skrift
Koranen är Allahs allra sista budskap till mänskligheten och mottogs av Muhammed. Senare skrevs dessa budskap ned och de finns i dag i Koranen, Islams heliga bok.
Koranen är skriven på klassisk arabiska, det språk som ängeln Gabriel talade till Muhammed på. Den innehåller regler och bestämmelser om islam som religion.
I Koranen befaller Allah oss att tillbe endast honom. Koranen uppmanar oss också att älska andra och vara vänliga mot alla människor, att respektera och hjälpa våra föräldrar, att avsky onda gärningar och att göra det som är gott.
Sunna - Muhammeds föredöme
Det är inte bara Koranen som visar för hur en muslim ska leva. Även i sunna finns vägledning. Sunna beskriver Muhammeds seder och bruk, det vill säga hans lära och hur han levde. Om detta går att läsa i haditherna. Haditherna är de nedskrivna delarna av den större traditionssamlingen sunna, vilken också innehåller allmänt kända men inte nedskrivna förbud och plikter inom islam.
I Koranen är det Allah själv som talar till människorna, men i haditherna är det Muhammeds liv (vanor och handlingar) som skildras.
Muhammed anses vara den muslim som mest och bäst följt Gud. Muhammed utgör därför, liksom Jesus inom kristendomen, en stark förebild för alla troende muslimer.
Islamisk lag (Sharia)
Med tiden uppkom frågor som varken Koranen eller sunna kunde ge svar på. Då bildades ett system av lagar som kallas sharia.
Sharia innehåller grundläggande regler för hur muslimer ska leva och agera i olika situationer. Sharias regler är till stor del baserade på Koranen, men också på sunna, det vill säga Muhammeds vanor och religiösa handlingar.
Ganska få muslimska stater styrs efter samma demokratiska styrelseskick som vi är vana vid i västerlandet. Istället för en sekulariserad (världslig/icke-religiös) lag som är skild från religionen och som står över religionen, tillämpas i flera muslimska länder, men i varierad tillämpningsgrad, den muslimska lagen sharia.
De finns olika sätt att tolka och tillämpa sharia. Därför finns det också olika shariaskolor.
Sharia omarbetas ständigt för att kunna passa in i samhällsutvecklingen. Sharia är därmed föränderlig. Trots det betraktas lagarna av många västerlänningar som mycket hårda, särskilt i länder som Saudiarabien och Iran där sharia dominerar rättsväsendet.
