Symboler är förenklade uttryck som refererar till något annat som ofta är abstrakt. Religiösa symboler är uttryckssätt för att åskådliggöra det gudomliga eller återspegla religionens budskap.
Människan har i alla tider försökt förstå och förklara sin tillvaro och existens. Religioner och andra livsåskådningar har därför alltid varit viktiga och getts stort utrymme i alla kulturer.
Kunskap om religioner och andra livsåskådningar är extra viktigt i dagens samhälle som är präglat av kulturell mångfald. Religionskunskap behövs därför för att öka toleransen i samhället och förståelsen mellan människor.
Religion är ett svårdefinierat begrepp vilket har lett till att många definitioner trängs sida vid sida. Mängden av religiösa uppfattningar och organisationsformer är så stor att religionsforskarna har haft svårt att komma fram till en allmänt accepterad definition. Den definition som används hänger ofta ihop med religionsvetarens teoretiska inriktning och egen syn på begreppet religion.
Man brukar vanligtvis skilja mellan substantiella (beskrivande) och funktionella (ändamålsenliga) religionsdefinitioner:
• En substantiell definition beskriver religionens innehållsliga sida och dess olika delar samt svarar på vad religion är. Exempel:
”Religion är tro som grundar sig på föreställningen om en eller flera gudar, andar, transcendenta själar eller andra övernaturliga fenomen. Religion kan även röra sig om motsvarande föreställningar om en högsta andlig verklighet eller yttersta sanning, med eller utan gudar. Andetro, förfäderstro och övertygelsen om en magisk verklighet är också uttryck för religion. Religioner förutsätter ofta existensen av en själ som lever vidare efter kroppens död.” (Wikipedia)
• En funktionell definition är bredare och visar på vilka funktioner och behov religionen fyller för individen och samhället. En funktionell definition svarar på vad en religion gör. Exempel:
”Religion kan definieras som ett system av trosföreställningar och handlingar som gör det möjligt för en grupp av människor att komma tillrätta med det mänskliga livets yttersta frågor. Detta system är ett uttryck för människans vägran att kapitulera inför döden, att ge efter för svårigheter.” (Gustafsson)
Men det är också viktigt att skilja på vad religion och religiositet är och inte är eftersom religion ibland utnyttjas av individer eller grupper i andra syften än enbart religiösa.
Några generella kännetecken på när religion tillämpas på ett positivt sätt skulle kunna vara när den vidgar verkligheten, frigör, ger kraft och inspiration samt råd och stöd om hur vi ska leva våra liv och förhålla oss till andra människor. Medan ett mer osunt förhållande till religion skulle kunna kännetecknas av tvång, rädsla, intolerans, verklighetsflykt och förvrängd verklighetsuppfattning.
Bland SO-rummets ämneskategorier för religionskunskap hittar du massor av fakta om religion och religiositet. En stor del av materialet handlar om olika religioner – stora som små, men du kan också fördjupa dig i icke religiösa livsåskådningar, livsfrågor, etik och mycket annat. I avsnittet "Allmänt om religion" kan du även läsa om religionens ursprung.
LÄS MER: Allmänt om religion
LÄS MER: Vad är religion?
Litteratur och internetkällor:
Del ur Lgr 11: Kursplan i religionskunskap i grundskolan
sv.wikipedia.org/wiki/Religion 2011-06-03
Owe Wikström, Om heligheten, Natur och Kultur, 1997
Göran Gustafsson, Tro, samfund och samhälle, Libris, 2000
Text: Robert de Vries (red.)
Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider hjälpt människan att tolka, förstå och utstå tillvaron och livet.
Går det att förena vetenskap och religion? Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och religion står emot varandra. Men det finns också de som menar att evolutionsläran går att förena med en religiös tro.
Myter är berättelser inom religionerna som försöker besvara de stora livsfrågorna. Religiösa riter är bestämda symboliska handlingar som ges ett heligt värde.
Etik (morallära) innehåller värderingar och normer för hur man bör vara som människa. Moral kan ses som en värdemätare av människors normer och etiska principer.
Religioner från några stora civilisationer under forntiden och antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).
Fornnordisk religion (inkl. nordisk mytologi) utövades i det förkristna Norden. Gudarna bodde i Asgård och människorna i Midgård. Asatron är en nutida variant av fornnordisk religion.
Samernas naturreligion från förkristen tid. Den samiska religionen gick ut på att naturen var besjälad och att förfäderna levde kvar som övernaturliga väsen.
Judendomen är en monoteistisk religion som ligger som grund för både kristendomen och islam. Enligt judendomen är israeliterna Guds utvalda folk.
Kristendomen är världens största religion och utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet, andra delen i Bibeln.
Hinduismen är Indiens största religion och en av världsreligionerna. En central tanke är tron på reinkarnation och att de handlingar som utförs i det här livet påverkar ditt nästa liv.
Buddhismen grundades på 500-talet f.Kr i norra Indien av Siddharta Gautama efter att han nått upplysning och blivit Buddha. Buddhismen är en religion som i stort handlar om etik.
Många gamla vishetsläror och religioner har sitt ursprung i Österlandet.
Nya religiösa rörelser är ett begrepp som rymmer stor mångfald och variation. Gemensamt för samtliga nyreligiösa rörelser är att de skapar mening i tillvaron för sina anhängare.
Gemensamt för ockultismen och ockulta rörelser är deras tro på att det bortom den synliga verkligheten finns krafter som människan kan utnyttja.
Icke religiös etisk vägledning om hur människan och samhället är eller bör vara.
Livsfrågor är de stora frågorna som vi alla ställer oss under livets gång. Livsfrågor handlar om meningen med livet och hur vi ska leva vårt liv.
Det västerländska samhällets avkristning och religion och religiositet ur ett kritiskt perspektiv.
