M

Kubas historia

Innan européerna kom till Kuba bodde där tre indianska folkgrupper: siboney, arawak och taino. Siboney och arawak var nomadfolk (jägare och samlare) medan taino även ägnade sig åt åkerbruk. De odlade bland annat majs, bönor, squash, jordnötter, palmliljor och tobak.

Den 29 oktober 1492 steg Christofer Columbus i land på Kuba och skickade ut några spejare som kunde rapportera att infödingarna var fredliga.

Därefter seglade Columbus vidare, men ett par decennier senare beslöt Spanien att leta efter guld på Kuba och sände dit en expedition under befäl av Diego Velásquez. Den här gången gjorde indianerna motstånd och tvingades kapitulera. Några stora guldfyndigheter upptäcktes inte men Velásquez blev Kubas förste spanske generalguvernör och upprättade en effektiv kolonial förvaltning på ön. Indianerna tvingades betala skatt och arbeta gratis. Spanien förlorade emellertid snart intresset för kolonin med undantag för Havanna som omgavs av tobaksodlingar och i vars hamn förbipasserande fartyg kunde proviantera.

Innan européerna kom till Kuba bodde där tre indianska folkgrupper: siboney, arawak och taino. Siboney och arawak var nomadfolk (jägare och samlare) medan taino även ägnade sig åt åkerbruk. De odlade bland annat majs, bönor, squash, jordnötter, palmliljor och tobak.

Den 29 oktober 1492 steg Christofer Columbus i land på Kuba och skickade ut några spejare som kunde rapportera att infödingarna var fredliga.

Därefter seglade Columbus vidare, men ett par decennier senare beslöt Spanien att leta efter guld på Kuba och sände dit en expedition under befäl av Diego Velásquez. Den här gången gjorde indianerna motstånd och tvingades kapitulera. Några stora guldfyndigheter upptäcktes inte men Velásquez blev Kubas förste spanske generalguvernör och upprättade en effektiv kolonial förvaltning på ön. Indianerna tvingades betala skatt och arbeta gratis. Spanien förlorade emellertid snart intresset för kolonin med undantag för Havanna som omgavs av tobaksodlingar och i vars hamn förbipasserande fartyg kunde proviantera.

ANNONS

ANNONS

På 1600- och 1700-talen blev Kuba återigen värdefullt för Spanien på grund av den alltmer lönsamma exporten av socker därifrån. Slavhandeln blomstrade, eftersom sockerindustrin i stor utsträckning använde afrikanska slavar. Förenta staternas självständighet mot slutet av 1700-talet öppnade också en ny marknad för kubanska produkter. Därmed lades grunden för Kubas långvariga ekonomiska beroende av USA.

Det koloniala samhället var uppdelat efter ras och klass. Det fanns vita, fria svarta och slavar. De vita var uppdelade i två grupper: vita födda i Spanien, peninsulares, och vita födda på Kuba, kreoler. Kreolerna behandlades som andra klassens medborgare och var utestängda från högre befattningar. Bildade kreoler började vid 1700-talets slut att kräva ökade sociala och politiska rättigheter. Slavhandeln hade de däremot ingenting emot. Slaveriet på Kuba avskaffades först 1886.

Under 1840- och 1850-talen utbröt flera slavuppror, men de slogs ned av spanska trupper. I oktober 1868 gjorde en grupp plantageägare uppror mot den spanska kronan och krävde självständighet för Kuba. Upproret fick starkt stöd även av radikala arbetare och bönder. Först efter tio års blodiga strider slogs revolten ned.

1895 startade kubanerna ett nytt befrielsekrig. En av ledarna var advokaten José Martí, som också var poet och journalist. Han stupade den 19 maj 1895 i sitt första möte med den spanska armén och firas än idag som nationalhjälte på Kuba.

Vid denna tid hade Kubas sockerexport blivit beroende av den amerikanska marknaden, och sockerhandeln dominerades av ett enda amerikanskt bolag. Bland amerikanska investerare var missnöjet utbrett med den spanska kronans politik. För att skydda sina intressen på Kuba ingrep USA i konflikten mellan kubanerna och Spanien och förklarade 1898 krig mot Spanien. Redan samma år vann Kuba sin självständighet från Spanien, men till priset av amerikansk ockupation. Fram till 1902 styrde en amerikansk militärguvernör Kuba. Där­efter blev landet formellt politiskt oberoende, och den förste kubanske presidenten, Tomás Estrada (1902-1906), valdes.

Kuba tvingades dock godta ett författningstillägg, det så kallade Platt Amendment, vilket gav USA rätt att ingripa militärt i landet. Samtidigt uppläts ett område i sydöstra Kuba till amerikanerna, där de byggde marinbasen Guantánamo, som USA än idag förfogar över. USA ingrep flera gånger militärt och politiskt med stöd av Platt Amendment fram till 1934, då tillägget upphävdes. Amerikanerna behöll dock sitt politiska inflytande.

    ANNONS

    ANNONS

    Fram till revolutionen i slutet av 1950-talet styrdes Kuba omväxlande av diktatorer och formellt demokratiska men korrumperade regimer, som tyglade en utbredd social oro med våld. En sammanslutning av studenter och militärer störtade 1933 den ökände diktatorn Gerardo Machado. I januari 1934 tog armésergeanten Fulgencio Batista makten med amerikanskt stöd. Många i medelklassen stödde till en början Batista, men även hans styre kännetecknades av terror och korruption. Batista förlorade visserligen presidentvalet 1944 men återtog makten i en oblodig kupp i mars 1952.

    Bland de många studenter som motsatte sig Fulgencio Batistas regim framträdde advokaten Fidel Castro Ruz som ledare. Han försökte först få regimen ogiltigförklarad av domstol. När detta inte lyckades övergick han till väpnad kamp. Tillsammans med 165 män anföll han den 26 juli 1953 Moncada-kasernerna i Santiago. Anfallet misslyckades och Castro greps. Han dömdes till 15 års fängelse men frigavs 1955 i en allmän amnesti och for till Mexiko. Där byggde han upp 26 juli-rörelsen, som fått sitt namn efter det misslyckade anfallet mot Moncada. Rörelsen organiserade exilkubaner.

    Till dessa anslöt sig den argentinske läkaren och marxisten Ernesto ”Che” Guevara. I spetsen för ett åttiotal rebeller, som fått militär utbildning i Mexiko, återvände Castro i december 1956 till Kuba i motorbåten Granma som därmed blev legendarisk. Batista var dock beredd på Castros ankomst och större delen av styrkan tillintetgjordes. Bröderna Fidel och Raúl Castro, Che Guevara och en handfull rebeller lyckades fly upp i Sierra Maestra-bergen.

    Batistas stöd hos medelklassen försvagades alltmer, medan rebellerna mötte sympati hos allt fler grupper i samhället. Hösten 1958 lämnade Castro sin bas i Sierra Maestra och gick mot Havanna. Nyårsdagen 1959 drevs Batista på flykt. En provisorisk regering tog över och Castro blev premiärminister.

    Läs i Landguiden om Kubas moderna historia från 1959 och framåt.

     

    Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

    Läs mer om

    Sidan uppdaterad: 14 januari 2019
    Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

    ANNONS

    ANNONS

    Artiklar om Kubas historia

    L

    Folkmord och smittsamma sjukdomar - européernas ankomst till Amerika

    av: Hans Thorbjörnsson
    2016-10-16

    Upptäckten och koloniseringen av "den nya världen" (Europa, Nordafrika och Asien var den gamla) i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet blev en katastrof för de amerikanska urinvånarna. Folkmord och smittsamma sjukdomar följde överallt där de spanska och portugisiska conquistadorerna (erövrarna) drog fram...

    + Läs mer

    M

    Che Guevara

    av: Carsten Ryytty
    2016-05-21

    Che Guevara var den kubanske ministern som blev gerillaledare i Bolivia. Che Guevara mördades i Bolivias djungel den 10 oktober 1967. Fortfarande är Che en idol för många ungdomar runt om i världen...

    + Läs mer

    M

    Kubakrisen 1962 - det kalla krigets hetaste ögonblick

    av: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
    2012-10-19

    I mitten av oktober för 50 år sedan flög ett amerikanskt spaningsplan över Kuba och upptäckte att det pågick ett febrilt arbete på ön med att uppföra uppskjutningsramper för kärnvapenmissiler. Att ge Sovjetunionen – som var Kubas allierade – tillgång till dessa skulle innebära ett dödshot mot USA som låg 15 mil norr om Kubas kust. Händelseutvecklingen som följde har i historieskrivningen fått namnet Kubakrisen och blev det kalla krigets hetaste ögonblick...

    + Läs mer

    Podcast om Kubas historia

    SO-rummet podcast icon
    M

    Kubakrisen

    av: Julia, Kristoffer och Mattias
    2017-01-24

    Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

    + Läs mer

    Länkar om Kubas historia

    ANNONS

    Loading content ...
    Loading content ...
    Loading content ...

    ANNONS

    ANNONS

    Relaterade ämneskategorier

    Slaveri och triangelhandel

    Slavhandeln (1600-1800) över Atlanten mellan Europa, Afrika och Amerika (triangelhandeln) berövade miljontals människor...

    Kubas geografi

    Geografi med fokus på Kuba. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Kubas geografi ur olika perspektiv.

    Fakta om Kuba

    Aktuell samhällsfakta om Kuba. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat...

    Relaterade taggar

    Kubakrisen

    Kubakrisen (16-28 oktober 1962) var en kritisk händelse under kalla kriget som inleddes efter att...