Ångmaskinen revolutionerade industrin vid slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Först användes ångmaskinen som en stationär energikälla för att driva maskiner, sågar och hammare i fabrikerna. Men det dröjde inte länge förrän ångmaskiner började monterades på vagnar och båtar. I och med det skedde också en revolution inom transportväsendet.
De första ångbåtarna drevs av s.k. skovelhjul och togs i trafik i början av 1800-talet. Dessa hjulångare tjänstgjorde nästan enbart på kanaler, floder och utmed kusterna eftersom farlederna där var svårseglade och det ofta behövdes bunkras kol för ångpannorna. Hjulångarna var långsamma och en stor del av lastutrymmet användes till att förvara bränsle. Det blev därför liten plats över för att frakta varor. Hjulångarna utnyttjades därmed mest till passagerartrafik.
Ångfartygens epok i SverigeÅngfartyg ansågs länge vara framtidens transportmedel. Deras epok sträckte sig från Samuel Owens hjulångare Amphitrite 1818 till 1870-talets järnvägsfeber. Det första svenska järnångfartyget, Scandia (1842), trafikerade linjen Stockholm-Karlskrona-Karlshamn. Från 1830-talet ansågs ångfartygen överlägsna landsvägsskjutsarna och de överglänste också segelfartygens persontrafik. Under år 1850 beräknas ångfartygsresenärerna ha uppgått till en halv miljon. Ett exempel på tidens storslagna planer är linjen Sankt Petersburg-Göta kanal-Hull i Storbritannien. Därmed skulle lasten slippa den danska Öresundstullen och Göta kanal konkurrera med Öresund. Krimkriget och tullens borttagande 1857 sänkte dock idén. |
Det var först vid mitten av 1800-talet, då propellerdrivna ångfartyg med järnskrov ersatte hjulångarna, som ångfartygen blev en allvarlig konkurrent till segelfartygen på världshaven. Ångfartygen behövde inte ta hänsyn till vindförhållanden och var både snabbare och bekvämare att färdas med än segelfartygen. Kring sekelskiftet 1900 var hälften av alla fartyg som färdades på världshaven ångfartyg.
Under andra halvan av 1800-talet bedrevs passagerartrafiken över Atlanten länge av både segelfartyg och ångfartyg. Men i slutet av 1800-talet reste de flesta med ångfartyg eftersom de var snabbare och kunde hålla tidtabellen.
Vid den här tiden gjordes atlantångarna alltmer luxuösa (se skiss). Ombord på dessa flytande palats speglades tidens klassamhälle. De översta däcken var försedda med pampiga salonger och lyxiga restauranger där förstaklasspassagerarna kunde roa sig. Därtill fanns ofta rekreationsmöjligheter i form av luxuösa badinrättningar och träningslokaler. Det var också på de översta däcken som de största och bekvämaste hytterna låg. Dessa var ibland sviter med flera rum och eget tjänstefolk. Därefter blev det allt mindre imponerande desto längre ned i klasserna och skrovet man kom. Tredjeklasspassagerarna bodde längst ner under enkla förhållanden i trånga hytter eller tillsammans med andra i sovsalar.
Krigföringen till sjöss genomgick också stora förändringar under perioden. Under Napoleonkrigen i början av 1800-talet, utkämpades sjöslagen i stort sett som de hade gjort under 1600- och 1700-talen. Men allteftersom industrialiseringen tilltog och ny teknik blev tillgänglig kom också sjökrigföringen att förändras.
Till en början byggdes pansarklädda ångkorvetter och ångfregatter (mindre och medelstora krigsfartyg), men det var först i samband med införandet av propellern som örlogsflottorna (örlog = krig till havs) genomgick stora förändringar. Propellern gjorde att örlogsfartygen kunde konstrueras med maximalt pansarskydd och mindre träffyta än de tidigare ångbåtarna med sina skovelhjul och hjälpsegel. En annan förändring var att de propellerdrivna pansarfartygen utrustades med pansarbrytande kanoner i svängbara pansartorn istället för artilleridäck. Med tiden kom sedan örlogsskeppen att förses med allt större och mer långskjutande kanoner. I slutet av 1800-talet var det normala stridsavståndet för sjöartilleriet över 10 kilometer.
Den tekniska utvecklingen under slutet av 1800-talet innebar att örlogsflottornas uppbyggnad och användningsområden förändrades i grunden. På 1890-talet utvecklades torpedvapnet med torpedbåtar, och omkring 1900 började u-båtar tas i bruk. Detta ledde i sin tur till utvecklingen av jagarna som var konstruerade för att jaga u-båtar. En bit in på 1900-talet fick även minor stor betydelse vilket gav upphov till minfartyg och minsvepare.
Ett typiskt drag genom hela världshistorien har alltid varit att ny teknik har frambringat bättre vapen som i sin tur har lett till utvecklingen av effektiva skydd och motvapen. Med det tekniska framåtskridandet som skedde i samband med industrialiseringen blev detta mer tydligt än någonsin tidigare. En sjöman från slaget vid Trafalgar 1805 skulle knappast ha känt igen sig om han förflyttats drygt hundra år framåt i tiden och placerats på ett slagskepp under Skagerrakslaget 1916, mitt under första världskriget.
LÄS MER: Ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen
LÄS MER: Robert Fulton - historien om de första ångbåtarna
LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914
Världens mest kända sjöolyckaUnder sin jungfrufärd (första resa) 14 april kolliderade den engelska ”osänkbara” passagerarfartyget Titanic med ett isberg i Nordatlanten som stack upp 35 meter över havsytan. Titanic sjönk 3 600 meter ner i djupet. 1 503 människor omkom och endast 704 överlevde. 123 svenskar var ombord, 89 av dem omkom i katastrofen. |
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Jarle Simensen, Bra Böckers världshistoria, del 12 – Väst erövrar världen 1870-1914, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Thorsten Rinman m.fl., Sjöfartens historia, Rinman & Lindén, 1982
Text: Robert de Vries (red.); Faktarutan om ångfartygens svenska epok är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia
Krutet uppfanns i Kina och användes först till fyrverkeripjäser och smällare. Under sina angrepp mot Kina på 1200-talet träffade mongolerna på krutet och lärde sig att använda det. De tog med sig uppfinningen på sina fälttåg i Europa. Men mongolerna använde inte krutet till kanoner, utan för att sprida moln av rök som kallades "kinesisk eld" på slagfälten. Européerna lärde sig snabbt att själva använda krutet. Exakt när krutet först användes i ett europeiskt krig vet vi inte. År 1325 fanns det i alla fall kanoner på flera håll i Europa...
År 1871 upptäckte den norske säljägaren Elling Carlsen en hydda på ögruppen Novaja Zemlja norr om Ryssland. En gryta hängde fortfarande över den öppna eldstaden, och en klocka stod lutad mot en vägg. Böcker, vapen och hushållsföremål låg strödda här och där. Ingen var hemma, men det var inte så konstigt. Hyddan hade stått övergiven i 274 år. Carlsen hade upptäckt den plats där holländaren Willem Barents tvingats övervintra med sin besättning i slutet av 1500-talet. Barents hade letat efter Nordostpassagen - sjövägen från Europa till Kina norr om Ryssland. Liksom många andra kom Barents aldrig tillbaka...
När ”Fultons dårskap” visades upp i USA för första gången 1807 var många övertygade om att ångbåten skulle sjunka inom fem minuter. Bakom premiärturen låg över tjugo års arbete, sönderslagna karriärer, självmord och en mängd andra bakslag. Bland annat hade Napoleon avvisat konstruktören John Fulton och undrat om han verkligen tänkte driva ett fartyg med cigarrök. Men den första turen med Clermont, som fartyget egentligen hette, blev en succé. Några år senare trafikerade 50 ångbåtar floderna i USA och efterhand konkurrerade ångdrivna fartyg bort de stora segelfartygen från världshaven...
Än idag vågar ingen skeppsbyggare med självbevarelsedrift kalla sitt nya fartyg osänkbart. Inte efter den ödesdigra natten 1912 när världens praktfullaste osänkbara skepp försvann i Atlantens djup.
Nordafrikanska pirater gjorde Medelhavet och en stor del av Atlanten osäkra under trehundra år. Mellan 1500-talet och 1800-talet terroriserades både handelsfartyg och europeiska kustbosättningar av dessa s.k. korsarer - muslimska sjörövare som försörjde sig genom plundring och kidnappning. Fångarna som togs utväxlades antingen till ursprungslandet mot en lösensumma eller blev sålda som slavar i Nordafrika, där slavmarknaden i Alger var den dominerande...
Suezkanalen är en av världens viktigaste vattenvägar. Kanalen, som går från Port Said vid Medelhavet till Port Tewfik vid Röda havet, är 171 kilometer lång, 14 meter djup och ca 120 meter bred vid ytan...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Titanic. Frederick Fleet och Reginald Lee hade särskilt uppmanats att se upp för is, men de kikare som Titanics båda utkikar skulle ha haft låg inlåsta i ett skåp, och ingen visste var nyckeln fanns. När de väl fått syn på isberget och ringt till bryggan, hade förste styrman Murdoch bara en halv minut på sig att gira undan...
Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Ostindiska kompaniet. År 1731 startades det framgångsrika svenska Ostindiska kompaniet för att via sjöfart bedriva handel med Östasien. Så, hur kom det svenska handelskompaniet att bli så lyckosamt?
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Trafalgar som blev Lord Nelsons viktigaste seger – och hans sista. Genom segern stoppades Napoleons dröm om att invadera Storbritannien, men den brittiske sjöhjälten fick betala med sitt liv.
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Köpenhamn 1801. När en brittisk flotta under amiralen Horatio Nelson avlossade sina första skott mot Köpenhamn den 2 april 1801 inleddes ett blodigt slag där det danska kungarikets framtid som självständig stat stod på spel...
Artikel på Marinmuseums webbplats där du kan läsa om slaget vid Hogland. År 1788 började Gustav III:s ryska krig. Under den första halvan av 1700-talet hade svenska militära framgångar lyst med sin frånvaro. Förlusterna i Stora nordiska kriget och Hattarnas krig hade följts av hårda freder och Gustav III behövde en framgång. Förhoppningen var att vändningen skulle komma i slaget vid Hogland.
Artikel i tidningen Släkthistoria där Torbjörn Wester berättar om Titanickatastrofen. Olga Lundin från småländska Hallaryd överlevde Titanickatastrofen. Men det gjorde inte hennes fästman, Nils Johansson. Ute på Atlanten skiljdes de åt för evigt. Trots Olgas böner och skrik fick Nils inte följa med henne i livbåten...
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Lisa Hellman. Här kan du läsa om Kopplingar, kontakter och utbyten ombord på svenska ostindiefarare. Skeppet, ensamt på ett stort och okänt hav, är en stark och återkommande symbol för både äventyr och isolering. Även det Svenska Ostindiska Kompaniets skepp har beskrivits i sådana termer. Men kanske är de ett exempel på motsatsen: på interkulturella kontakter och kontinuerliga relationer mellan skepp och till land. Resan var inte endast en väntan eller en transportsträcka, utan en tid då gränser samtidigt suddades ut och skapades. I själva verket utgör skeppet en egen historisk arena, och är en del av vår globala historia...
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om hur det gick till när oljan blev en av våra viktigaste råvaror. Fram till 1900-talets början drevs världens flottor med kol. Men oljan och förbränningsmotorn skulle revolutionera krigföringen under första världskriget. Och därmed blev kontrollen över oljekällorna av yttersta vikt för krigsmakterna...
En kort film (3:11 min) för låg- och mellanstadiet om Göta kanals historia. En film i serien "Historiens skuggor". Filmen är producerad av Västarvet - natur och kulturarv i Västsverige.
I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Linda Sundgren om byggandet av den viktiga Panamakanalen. I hundratals år drömde människor om en sjöfartsled genom Centralamerika. Efter upprepade försök lyckades man slutligen gräva sig igenom Panamanäset...
I det här programmet i Vetenskapsradion Historia berättas om Titanics undergång i april 1912. Titanics undergång i april 1912 har blivit en av vår tids mest mytomspunna katastrofer. Redan dagarna efter att fartyget sjönk, efter den dramatiska isbergskollisionen, kom den första boken om katastrofen ut, och sedan dess har mängder med böcker och filmer hjälpt oss att bearbeta denna mänskliga tragedi och det tekniska fiaskot.
Lagom till 100-årsminnet invigs också två muséer om Titanic, dels i Belfast där hon byggdes, dels i Southampton varifrån hon avseglade på sin ödesmättade jungfruresa.
I Vetenskapsradion Historia berättas om Titanicyran lagom till 100-årsminnet av undergången, och här hörs rösterna från två av de svenskar som överlevde - Helmina Linder och Agnes Sandström. - Det var en tragiskt skandal och ohyggligt pinsamt för den brittiska sjömansäran, varför man snabbt uppfann historien om hjältar på Titanic, berättar Titanic-experten Claes Göran Wetterholm.
Artikel i tidningen Populär Historia där Oscar Sjöström berättar om Englands största sjökrigshjälte genom tiderna - Horatio Nelson (1758–1805). Han var orädd, karismatisk och utrustad med en taktisk begåvning av stora mått. Under Napoleonkrigen sökte britterna en krigshjälte att samlas kring och Horatio Nelson axlade villigt rollen. Samtidigt blev hans kärleksaffärer föremål för skvaller och skandaler...
I P1:s Vetandets värld kan du lyssna på ett reportage (ca 15 min) som handlar om Titanic och hennes undergång. Titanics förlisning på jungfruresan till New York gjorde henne till världshistoriens mest mytomspunna fartyg. Titanic byggdes i Belfast på Nordirland där det i många decennier var tabu att prata om Titanic och dess undergång. Mats Carlsson-Lénart har besökt Belfast som under många decennier var en av världens främsta skeppsbyggnadsstäder...
På SR:s hemsida kan du lyssna på ett reportage (ca 13 min) som handlar om slaget vid Hampton Roads 1862 under det amerikanska inbördeskriget. Sjöslaget markerade en ny tid för världsflottorna och starten för de järnklädda skeppen. Vetenskpasradion Historia besöker 150-årsfirandena av sjöslaget. Delar av inslaget är på engelska. Programmet går att ladda ner (22 MB).
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om den brittiska flottans bombardemang av Köpenhamn 1807. Händelsen var en brittisk terrorbombning mot Köpenhamn, som ägde rum under Napoleonkrigen och varade från den 2 till den 5 september 1807. Belägringen av Köpenhamn var ett resultat av brittiska krav om att Danmark skulle överlämna sin flotta till Storbritannien...
Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...
Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...
Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).
Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...
Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa...
Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner...
Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.
Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...
Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....
Svenska Ostindiska kompaniet (SOIC) var ett handelskompani från Göteborg som bildades 1731 och...
John Ericsson (1803-1889) är en av Sveriges mest berömda uppfinnare genom tiderna. Han är mest känd...
De stora ångdrivna passagerarfartygen eller Atlantångarna som de ibland kallas, hade sin...
En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...
Göta kanal, vattenvägen som förenar Östersjön med Kattegatt, invigdes 1832. Men redan Gustav Vasa...
Innan Panamakanalen byggdes var alla fartyg tvungna att att runda Kap Horn - Sydamerikas sydligaste...
Slaget vid Hogland var ett sjöslag i Finska viken mellan svenska och ryska flottan den 17 juli 1788...
Frankrike hade under 1800-talet stora intressen i Nordafrika. De hade bland annat kolonier i de...
Om du tittar på en jordglob eller en karta ser du att den är täckt av ett gradnät. En del linjer...
