Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

Artikel i tidningen Släkthistoria där Torbjörn Wester berättar om Titanickatastrofen. Olga Lundin från småländska Hallaryd överlevde Titanic­katastrofen. Men det gjorde inte hennes fästman, Nils Johansson. Ute på Atlanten skiljdes de åt för evigt. Trots Olgas böner och skrik fick Nils inte följa med henne i livbåten...

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Lisa Hellman. Här kan du läsa om Kopplingar, kontakter och utbyten ombord på svenska ostindiefarare. Skeppet, ensamt på ett stort och okänt hav, är en stark och återkommande symbol för både äventyr och isolering. Även det Svenska Ostindiska Kompaniets skepp har beskrivits i sådana termer. Men kanske är de ett exempel på motsatsen: på interkulturella kontakter och kontinuerliga relationer mellan skepp och till land. Resan var inte endast en väntan eller en transportsträcka, utan en tid då gränser samtidigt suddades ut och skapades. I själva verket utgör skeppet en egen historisk arena, och är en del av vår globala historia...

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om Titanics undergång. Det finns inga andra fartygskatastrofer i världshistorien som har blivit så uppmärksammade som Titanics undergång i april 1912. I mängder av filmer, bokverk, tidskrifter och inte minst genom frimärksutgåvor, påminns vi om den tragiska händelsen somkostade mer än 1 500 människor livet...

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om hur det gick till när oljan blev en av våra viktigaste råvaror. Fram till 1900-talets början drevs världens flottor med kol. Men oljan och förbränningsmotorn skulle revolutionera krigföringen under första världskriget. Och därmed blev kontrollen över oljekällorna av yttersta vikt för krigsmakterna...

En kort film (3:11 min) för låg- och mellanstadiet om Göta kanals historia. En film i serien "Historiens skuggor". Filmen är producerad av Västarvet - natur och kulturarv i Västsverige.

I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Linda Sundgren om byggandet av den viktiga Panamakanalen. I hundratals år drömde människor om en sjöfartsled genom Centralamerika. Efter upprepade försök lyckades man slutligen gräva sig igenom Panamanäset...

I det här programmet i Vetenskapsradion Historia berättas om Titanics undergång i april 1912. Titanics undergång i april 1912 har blivit en av vår tids mest mytomspunna katastrofer. Redan dagarna efter att fartyget sjönk, efter den dramatiska isbergskollisionen, kom den första boken om katastrofen ut, och sedan dess har mängder med böcker och filmer hjälpt oss att bearbeta denna mänskliga tragedi och det tekniska fiaskot.

Lagom till 100-årsminnet invigs också två muséer om Titanic, dels i Belfast där hon byggdes, dels i Southampton varifrån hon avseglade på sin ödesmättade jungfruresa.

I Vetenskapsradion Historia berättas om Titanicyran lagom till 100-årsminnet av undergången, och här hörs rösterna från två av de svenskar som överlevde - Helmina Linder och Agnes Sandström. - Det var en tragiskt skandal och ohyggligt pinsamt för den brittiska sjömansäran, varför man snabbt uppfann historien om hjältar på Titanic, berättar Titanic-experten Claes Göran Wetterholm.

Artikel i tidningen Populär Historia där Oscar Sjöström berättar om Englands största sjökrigshjälte genom tiderna - Horatio Nelson (1758–1805). Han var orädd, karismatisk och utrustad med en taktisk begåvning av stora mått. Under Napoleonkrigen sökte britterna en krigshjälte att samlas kring och Horatio Nelson axlade villigt rollen. Samtidigt blev hans kärleksaffärer föremål för skvaller och skandaler...

I P1:s Vetandets värld kan du lyssna på ett reportage (ca 15 min) som handlar om Titanic och hennes undergång. Titanics förlisning på jungfruresan till New York gjorde henne till världshistoriens mest mytomspunna fartyg. Titanic byggdes i Belfast på Nordirland där det i många decennier var tabu att prata om Titanic och dess undergång. Mats Carlsson-Lénart har besökt Belfast som under många decennier var en av världens främsta skeppsbyggnadsstäder...

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett reportage (ca 13 min) som handlar om slaget vid Hampton Roads 1862 under det amerikanska inbördeskriget. Sjöslaget markerade en ny tid för världsflottorna och starten för de järnklädda skeppen. Vetenskpasradion Historia besöker 150-årsfirandena av sjöslaget. Delar av inslaget är på engelska. Programmet går att ladda ner (22 MB).

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om den brittiska flottans bombardemang av Köpenhamn 1807. Händelsen var en brittisk terrorbombning mot Köpenhamn, som ägde rum under Napoleonkrigen och varade från den 2 till den 5 september 1807. Belägringen av Köpenhamn var ett resultat av brittiska krav om att Danmark skulle överlämna sin flotta till Storbritannien...

I den här artikeln i tidningen Populär Historia kan du läsa om teaterkungen Gustav III:s dramatiska krig mot Ryssland 1788-1790. Det är uppenbart att Gustav III aktivt sökte ett krig. Varför? En viktig del av förklaringen är den jakt på ära som utmärker Gustav III:s person och regering. Han hade från barndomen fått höra att han var ”den tredje gustav” som skulle följa i Gustav Vasas och Gustav II Adolfs spår och bereda väg för en ny tid av svensk storhet...

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om det s.k. barbareskkriget. I början av 1800-talet angrep svenska och amerikanska flottstyrkor Tripoli gemensamt. Krigsorsaken var att de nordafrikanska städerna Tripoli, Tunis och Alger, liksom Marocko, utövade utpressning mot samtliga sjöfarande nationer i deras farvatten. Sammanlagt över en miljon européer (och ett antal amerikaner) satt i nordafrikanskt slaveri mellan 1500-talet och 1800-talet...