Margareta - unionsdrottningen (1353-1412)
Margareta (1353-1412) drottning av Danmark, Norge och Sverige. Okänd konstnär.
Margareta ville stärka Norden
Margareta Valdemarsdotter skulle komma att bli härskarinna över hela Norden. Danmark, Norge och Sverige med Finland hotades alla söderifrån av den mäktiga Hansan i Tyskland. Genom att förena de nordiska länderna hoppades Margareta kunna avvärja detta hot. Hon såg som sin viktigaste uppgift att försöka bemöta det tyska hotet mot Norden. Lite förenklat kan vi med modernt språk säga att hon ville väcka en nordisk nationalism.
Margareta blev tidigt drottning i Norge och Danmark. Men först när hon kom i besittning även av Sverige kunde hon fullborda den nordiska unionen. Vid ett möte i Kalmar 1397 befästes den nordiska unionen formellt och har därför kallats för Kalmarunionen.
ANNONS
ANNONS
Föräldrarna och familjen
Margareta Valdermarsdotter föddes 1353 i Danmark. Hennes föräldrar var danske kungen Valdemar Atterdag och drottning Helvig. Valdemar önskade starkt att erövra Sverige. Han fick då rådet av en klok gumma att ta sin hustru till nåder igen. Om han följde hennes råd skulle Sverige komma till Danmark. Valdemar lydde och dottern Margareta föddes. Hon skulle komma att förverkliga det fadern inte lyckats med.
Endast 10 år gammal blir Margareta vigd med den tolv år äldre kung Håkon i Norge och hon flyttar med honom till Akershus i Oslo. Hennes uppfostran anförtros den stränga och fromma Märta Ulfsdotter. Fru Märta är dotter till Heliga Birgitta. Märta Ulfsdotter har själv en dotter i Margaretas ålder och hon gör inte någon skillnad på flickorna utan använder riset lika flitigt på båda. Så berättas det åtminstone. Ibland lever Margareta under tämligen enkla förhållanden.
Vid 17 års ålder blir Margareta mor för första och enda gången. Hon föder en son som döps till Olof. Margareta visar tidigt prov på självständigt handlande. Hon lyckas efter Valdemar Atterdags död få sin son vald till kung av Danmark. Några år därefter, 1380, avlider hennes man Håkon och som förmyndare för sin son är det nu Margareta som regerar både Danmark och Norge. Hennes maktställning skakas i grunden då sonen Olof - ännu bara i tonåren - oväntat insjuknar och dör 1387. Än en gång visar hon dock prov på stor handlingskraft och lyckas behålla makten i båda rikena.
Medeltidsmänniskan
Främst är Margareta dock en medeltidsmänniska och liksom alla vid den tiden bekymrar hon sig om vad som händer efter döden. Medeltidens människor levde ständigt med döden närvarande. För att försäkra sig om sin själs odödlighet är hon givmild mot kyrkan och Birgittaklostret. Men Birgitta och hennes kloster i Vadstena är viktigt för Margareta av fler orsaker. Om hon själv står för den politiska sammanhållningen i Norden, så utgör Birgittas kloster en sammanhållande kraft på det andliga planet. Klostret är ett centrum för lärdom och utländska kontakter. Margareta själv blir genom en ceremoni "medsyster".
ANNONS
ANNONS
Margareta tar över i Sverige
Mot slutet av 1380-talet begär Sverige Margaretas hjälp att bli av med sin kung Albrekt av Mecklenburg. Hon sänder en här som besegrar Albrekt vid ett slag utanför Falköping 1389 och därmed har hon tre riken att styra över. Margareta har nu stora planer på att skapa en nordisk union. För att säkra unionens framtid beslutar hon att som fosterson ta Bugislav från Pommern. Han är barnbarn till hennes syster Ingeborg. Bugislav får ändra sitt förnamn till Erik. Först kröns han till kung i Norge. 1397 kröns den då femtonårige Erik även till kung över både Sverige och Danmark. Kröningen sker vid en stor ceremoni i Kalmar samtidigt som själva unionen formellt befästs.
Margareta är den samlande kraften och strategen bakom unionen mellan de tre nordiska länderna. För att säkra unionen låter hon kröna sin fosterson Erik av Pommern till kung i alla tre rikena. Med Eriks kröning i Kalmar fullbordar Margareta sitt politiska verk.
Erik av Pommern krönes
I juni 1397 anländer en mängd prelater och herrar från Nordens tre riken till Kalmar. Drottning Margareta har nämligen kallat dem dit för att övervara konungens kröning. Staden fylls av riddare i glänsande rustningar och av folk som strömmar till för att se på ståten. Trefaldighetssöndagen den 17 juni går den högtidliga processionen från slottet till kyrkan. Folk trängs utefter vägen för att se biskoparnas lysande skruder och hela skaran av riddare och svenner. Men allra främst vill man förstås få en skymt av den unge, blott femtonårige kungen. De båda ärkebiskoparna i Lund och Uppsala verkställer kröningen och sätter kronan på konung Eriks huvud.
Om det såg ut exakt så här i Kalmar kröningsdagen vet vi förstås inte, men det är tänkbart. I varje fall är det den bild Georg Starbäck målar upp i sin historieskildring från förra århundradet. Lars-Olof Larsson ger idag sin version av hur det kan ha sett ut:
"Framåt middagstid var gator och gränder proppade med skådelystna. I borgarnas gårdar vid Västerports- och Kristoffersgatorna trängdes folk i fönstergluggar, dörrar och salubodar i spänd väntan på att huvudaktörerna skulle bli synliga bortifrån slottet. Detta var huvudstråket fram till stadskyrkan där kröningsakten skulle utspelas. Handfasta knektar med blänkande bröstharnesk och långa hillebarder i händerna fanns överallt."
ANNONS
ANNONS
Kalmarunionen grundas
I ett skriftligt dokument, det så kallade Unionsbrevet, bekräftas samtidigt med kröningen Eriks regentskap över de nordiska rikena. Där står också att de tre länderna även i fortsättningen ska lyda under en och samme kung.
Margareta har nått sitt mål och hon är den nordiska politikens ledare. Trots att Erik formellt är kung så är det Margareta som härskar i unionen fram till sin död 1412.
Karta över Kalmarunionen..
Kvinnorollen
Margareta är Kalmarunionens skapare. Hur kan då en kvinna få en så framträdande roll i ett mansdominerat samhälle? Huvudsakligen därför att hon tidigt blir änka. Änkor ses under medeltiden som männens jämlikar. Ändå skulle hon kanske inte blivit unionsdrottning om inte även hennes son Olof dött ung. Litet tillspetsat kan man säga att Margaretas personliga tragedier gav henne möjlighet att bygga upp sin maktställning.
Tidens ideal var en tillbakadragen, offentligt passiv kvinna. Det är ett ideal som tycks stämma dåligt med den bild vi har av Margareta. Även innan hon blev änka visade hon ju prov på stor förmåga att genomdriva sin vilja. Kung Albrekt angriper också Margareta som kvinna och sägs ha uppmanat henne att hålla sig till nål och tråd istället för politik. Men det var innan slaget vid Falköping, där han alltså förlorade striden.
ANNONS
ANNONS
Historikern Nanna Damsholt antyder att Margaretas kvinnosyn delvis formats av Birgitta via hennes dotter Märta. Birgitta hade haft ett gott samliv med sin make Ulf och det glömde hon aldrig. Margaretas unga fostermor hade säkert fört dessa idéer om kvinnorollen och kvinnlighet vidare till Margareta. Margareta hade ett ideal för sig som regent och ett som kvinna och människa i sin tid. Kvinnofriden stärktes i Danmark under Margaretas tid. Hon visade också speciell omsorg om de kvinnor som blivit våldtagna under krigen.
Margareta skickade trupper som besegrade kung Albrekts krigare vid Falköping 1389 och så småningom även intog Stockholm.
Tyskarna i Sverige
Margareta försökte med sin nordiska unionspolitik att hejda den tyska Hansans inflytande i Norden. Varje enskilt land räckte inte till, men tillsammans kunde de tre länderna bli tillräckligt starka.
År 1371 hade de svenska stormännen valt den tyske fursten Albrekt av Mecklenburg till Sveriges kung, men de kom snart att ångra sig. Albrekt tog givetvis med sig många tyskar till Sverige. För svenskarna framstod tyskarna som lömska och byteslystna "rovfåglar". Munkarna i Vadstena kloster skrev: "Då satte sig rovfåglarna högt på bergens toppar, ty tyskarna våldshärskade landet i många år".
Den tyska dominansen i Sverige blev mycket framträdande. Albrekt blev mer och mer impopulär. De svenska stormännen började känna sin makt hotad av Albrekts tyskar. Nu vände de sig därför till drottning Margareta med en bön om hjälp. Man såg Margareta som sin räddning och hon såg sin chans att erövra Sveriges krona.
Samtidigt höll en grupp tyskar, de så kallade "Hättebröderna" Stockholm i ett hårt grepp. De mördade och brände många svenskar, vilka sågs som förrädare mot kung Albrekt. Ett antal dödsdömda svenskar stängdes in i ett trähus på Käpplingeholmen - nuvarande Blaiseholmen. Huset sattes i brand och svenskarna blev innebrända. Denna händelse kallas sedan dess för "käpplingemorden".
Margareta skickade en här och den besegrade kung Albrekts krigare vid Falköping 1389 och intog så småningom även Stockholm. De nordiska stormännen slöt efter segern upp bakom Margareta. Snabbt tog hon i besittning alla de svenska slott som tidigare innehades av tyskar. Den tyska makten bröts därmed. Därefter erkändes Margareta som Sveriges regerande drottning.
ANNONS
ANNONS
Margareta och bönderna
Margaretas fogdar, företrädesvis danska, är ganska grymma och obarmhärtiga mot den svenska allmogen och väcker mycket missnöje. Missnöjet ökar ytterligare genom alla de nya skatter drottningen lägger på dem. I synnerhet förargas bönderna över en avgift som hon låter lägga på varje enskilt kreatur. Skatten räknas efter djurens svansar och får i folkmun öknamnet "drottning Margaretas rumpeskatt".
Unionstanken i historieböckerna
Margareta har genom århundradena stått som symbol för unionstanken. Som person har Margareta uppskattats. Dock har meningarna om unionen varit delade under tidens gång. Under skandinavismens år strax före 1800-talets mitt borde den ha stått ganska högt i kurs. Femtio år senare, när den svenska nationalismen nådde sin höjdpunkt, var Margaretas politik inte längre intressant. Därför drog också 500-årsdagen av Kalmarunionen 1897 förbi tämligen obemärkt. Då var det istället Gustav Vasa, Sturarna och Engelbrekt som lyftes fram. De symboliserade, till skillnad från Margareta, svensk nationell självständighet. Men idag, ytterligare mer än hundra år senare, är intresset för Margareta och hennes politik åter mycket stort. Margareta ville och lyckades för en tid ena Norden. Idag är vi mitt uppe i arbetet med att försöka ena hela Europa.
Historikern Michael Linton skriver att man i det medeltida Sverige egentligen inte vände sig mot unionen i sig, utan mot kungligt maktmissbruk och fogdevälde. Margaretas union fungerade i själva verket så bra att man ännu vid 1400-talets mitt önskade fortsatt samarbete inom Norden. Det är oklart om Linton här menar alla samhällsklasser. Men åtminstone adeln hade intresse av unionens bevarande. Stormännen gifte sig över gränserna och skaffade jordegendomar i såväl Sverige som Danmark. Unionen ville adeln alltså bevara, men med så liten inblandning som möjligt från dansk sida. Kungen fick gärna befinna sig i Köpenhamn, bara skötseln av Sverige lämnades till de svenska stormännen.
Margareta dör i pesten
Strax innan Margareta föddes härjade den stora pestepidemin, den så kallade digerdöden. Mindre pestepidemier blossade upp åtskilliga gånger under hela medeltiden.
I herrens år 1412, befann sig Margareta i staden Flensburg, när hon till sist själv drabbades av pesten och avled.
ANNONS
ANNONS
Efter Margaretas död blev det snart stridigheter i Sverige mellan dem som ville bevara unionen och dem som ville "befria" Sverige. Striderna upphörde först i och med att Gustav Vasa 1523 blev kung över ett självständigt Sverige. Senare historieskrivning, främst under 1800-talet, har därför lyft fram Gustav Eriksson Vasa som en av vårt lands största frihetshjältar.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Vem var Margareta och vad var hennes mål för Norden?
- Hur påverkade Margaretas ursprung och familjebakgrund hennes framgångar som unionsdrottning?
- På vilket sätt visade Margareta sitt självständiga handlande när hon blev regent?
- Hur säkrades Kalmarunionen?
- Beskriv hur Margaretas maktställning förändrades efter att hennes son Olof dog och hur hon lyckades behålla makten i Danmark och Norge.
Ta reda på:
- Nämn några andra viktiga historiska personer som var verksamma under samma tid som Margareta och beskriv kortfattat deras inverkan på Europas historia vid den tiden.
M LÄS MER: Drottning Margareta - kvinnan bakom Kalmarunionen
S LÄS MER: Margareta I av Danmark
S LÄS MER: Margareta - drottning och politiskt geni
S LÄS MER: Erik av Pommern
M LÄS MER: Kalmarunionen
S LÄS MER: Medeltidens tio viktigaste kvinnliga normbrytare
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Sven-Bertil Jansson (red.), Engelbrektskrönikan, Tiden, 1994
Anders Fryxell, Berättelser ur svenska historien, Del 2, Norstedt, 1900
Carl Grimberg, Svenska folkets underbara öden, Del 1, Norstedt, 1913
Hans Hildebrand, Sveriges historia, Del 2, Linnström, 1877
Karls-Krönikan, Norstedt, 1866
Lars-Olof Larsson, Kalmarunionens tid, Rabén Prisma, 1997
Michael Linton, Margareta, Atlantis, 1997
Georg Starbäck, Berättelser ur svenska historien, Band 2, Beijer, 1901
Frederik Troels-Lund, Dagligt liv i Norden på 1500-talet, I, Bonnier, 1945
Frederik Troels-Lund, Dagligt liv i Norden på 1500-talet, XI, Bonnier, 1939
Unionsdrottningen, Föreningen Nordens årsbok, 1997
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
