EU

EU:s organisation är uppbyggd kring sju centrala institutioner:

1. Europaparlamentet

Europaparlamentet är EU:s riksdag. Parlamentet stiftar lagar tillsammans med Europeiska unionens råd, godkänner vissa internationella avtal och beslutar om EU:s budget tillsammans med rådet. Parlamentet har också som uppgift att granska EU:s övriga institutioner och se till att de arbetar demokratiskt.

Europaparlamentet har 720 ledamöter som väljs genom direkta och allmänna val vart femte år. Hur många mandat (platser) varje medlemsland får i parlamentet står i proportion till landets folkmängd och varierar mellan 6 och 96 ledamöter. I parlamentet är ledamöterna placerade efter politisk tillhörighet, inte nationalitet.

2. Europeiska rådet

Europeiska rådet fastställer EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Rådet utgör den högsta nivån för medlemsländernas politiska samarbete och hanterar bl.a. komplicerade eller känsliga frågor som inte kan lösas på en lägre mellanstatlig nivå.

Europeiska rådets medlemmar utgörs av EU-ländernas stats- och regeringschefer, Europeiska rådets ordförande och EU-kommissionens ordförande. EU:s utrikesrepresentant deltar också i arbetet, särskilt när utrikes- och säkerhetspolitik diskuteras. Europeiska rådet håller toppmöten fyra gånger per år.

3. Ministerrådet

Europeiska unionens råd, eller ministerrådet som det också kallas, är vid sidan av Europaparlamentet EU:s andra lagstiftande organ. Ministerrådet kan ändra och anta lagar, men har också som uppgift att samordna EU:s politik. Ministrarna som deltar i rådet har befogenhet att fatta beslut som är bindande för sina regeringar.

Ministerrådet har inga fasta ledamöter och utgörs av 27 ministrar, en från varje medlemsland. Vilken minister från respektive land som deltar i ministerrådet beror på vilka frågor som ska diskuteras. Om ministerrådets möte handlar om jordbruksfrågor skickas landets jordbruksminister. Handlar mötet om försvarsfrågor, skickas försvarsministern, och så vidare. Vid många beslut krävs kvalificerad majoritet. Det innebär att minst 55 procent av medlemsländerna, som tillsammans företräder minst 65 procent av EU:s befolkning, måste rösta ja. Folkrika länder får därför stor betydelse, men de kan inte ensamma avgöra besluten.

Ministerrådet är tillsammans med Europaparlamentet EU:s viktigaste beslutsfattande organ.

4. EU-kommissionen

EU-kommissionen är politiskt oberoende och är EU:s verkställande organ. Dess främsta uppgifter är att se till att EU:s regler följs av EU-länderna samt att ta fram (föreslå) nya lagar. EU-kommissionen utgörs av 27 ledamöter (EU-kommissionärer) – en från varje land – som leder kommissionens politiska arbete.

EU-kommissionen leds av en ordförande som fördelar ansvarsområdena bland kommissionärerna (ordföranden är också kommissionär, totalt är de 27). Varje ledamot har därmed ett eget politiskt ansvarsområde, men alla stora beslut fattas kollektivt.

Det löpande arbetet inom kommissionen sköts av personalen i de olika avdelningarna, de så kallade generaldirektoraten. Varje EU-kommissionär ansvarar för ett eller flera generaldirektorat. EU-kommissionen är EU:s största institution och har tiotusentals anställda tjänstepersoner och konsulter som arbetar inom de olika generaldirektoraten. Kommissionen kan grovt förenklat liknas vid EU:s regering. Den har i alla fall en organisation som liknar många demokratiska länders regeringar, där t.ex. ett statsråd (minister) ansvarar för ett departement och så vidare.

5. EU-domstolen

EU-domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den följs och tillämpas på samma sätt i alla EU-länder och EU-institutioner. Domstolen består bland annat av en domare från varje EU-land. Domstolen löser också rättsliga tvister mellan EU-länderna och EU-institutionerna. I vissa fall kan även privatpersoner, företag och organisationer vända sig till domstolen om de anser att en EU-institution har kränkt deras rättigheter.

6. Europeiska centralbanken

Europeiska centralbanken har som sin främsta uppgift att förvalta euron, hålla priserna stabila i euroområdet och sköta penningpolitiken för de EU-länder som använder euro. På så vis bidrar banken till ekonomisk tillväxt och nya jobb.

7. Europeiska revisionsrätten

Europeiska revisionsrätten ska kontrollera att EU:s medel samlas in från medlemsländerna och används på rätt sätt. En annan viktig uppgift är att granska alla personer och organisationer som hanterar EU-medel. Revisionsrätten gör också kontroller hos EU-institutionerna (särskilt kommissionen), EU-länderna och länder som får EU-stöd. Revisionsrätten ska även bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning.

M  LÄS MER: Europeiska unionen

L  LÄS MER: Lättläst om EU  [artikelserie i 6 delar]

M  PODCAST: Europeiska unionen (EU)

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
 

Litteratur:
Emin Tengström, På spaning efter en europeisk identitet – det antika Rom, den europeiska unionens historiska fundament, Santérus Förlag, 2004
Elizabeth Bomberg och Alexander Stubb (red.), Hur fungerar EU?, Liber, 2004

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)