EU
Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (2023) omfatta 27 länder (Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020).
Från början handlade det om att gemensamt kontrollera kol- och stålproduktion i syfte att bevara maktbalansen och freden i Europa.
Idag ingår många fler frågor i EU-ländernas samarbete.
EU:s organisation är uppbyggd kring sju centrala institutioner:
1. Europaparlamentet
Europaparlamentet är EU:s riksdag. Parlamentet stiftar lagar (tillsammans med Europeiska unionens råd), internationella avtal och beslutar om EU:s budget. Parlamentet har också som uppgift att granska EU:s övriga institutioner och se till att de arbetar demokratiskt.
ANNONS
ANNONS
Europaparlamentet har 751 ledamöter som väljs genom direkta och allmänna val vart femte år. Hur många mandat (platser) varje medlemsland får i parlamentet står i proportion till landets folkmängd och varierar mellan 6 och 96 ledamöter. I parlamentet är ledamöterna placerade efter politisk tillhörighet, inte nationalitet.
2. Europeiska rådet
Europeiska rådet fastställer EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Rådet utgör den högsta nivån för medlemsländernas politiska samarbete och hanterar bl.a. komplicerade eller känsliga frågor som inte kan lösas på en lägre mellanstatlig nivå.
Europeiska rådets medlemmar utgörs av EU-ländernas stats- och regeringschefer, EU-kommissionens ordförande och EU:s utrikesrepresentant. Europeiska rådet håller toppmöten fyra gånger per år.
3. Ministerrådet
Europeiska unionens råd, eller ministerrådet som det också kallas, är vid sidan av EU-parlamentet EU:s andra lagstiftande organ. Ministerrådet kan ändra och anta lagar, men har också som uppgift att samordna EU:s politik. Ministrarna som deltar i rådet har befogenhet att fatta beslut som är bindande för sina regeringar.
Ministerrådet har inga fasta ledamöter och utgörs av 27 ministrar, en från varje medlemsland. Vilken minister från respektive land som deltar i ministerrådet beror på vilka frågor som ska diskuteras. Om ministerrådets möte handlar om jordbruksfrågor så skickas landets jordbruksminister, är det försvarsfrågor så skickas försvarsministern, och så vidare. Röstfördelningen inom rådet är proportionerligt med den befolkningsmängd som medlemslandet har. Folkrika länders röster väger därmed tyngst.
Ministerrådet är tillsammans med Europaparlamentet EU:s viktigaste beslutsfattande organ.
4. EU-kommissionen
EU-kommissionen är politiskt oberoende och är EU:s verkställande organ. Dess främsta uppgifter är att se till att EU:s regler efterföljs av organisationens medlemmar samt att ta fram (föreslå) nya lagar. EU-kommissionen utgörs av 27 ledamöter (EU-kommissionärer) - en från varje land - som leder kommissionens politiska arbete.
EU-kommissionen leds av en ordförande som fördelar ansvarsområdena bland de 27 andra kommissionärerna (ordföranden är också kommissionär, totalt är de 27 st). Varje ledamot har därmed ett eget politiskt ansvarsområde, men alla stora beslut fattas kollektivt.
Det löpande arbetet inom kommissionen sköts av personalen i de olika avdelningarna, de så kallade generaldirektoraten. Varje EU-kommissionär ansvarar för ett eller flera generaldirektorat. EU-kommissionen är EU:s största organ och har tiotusentals anställda tjänstepersoner och konsulter som arbetar inom de olika generaldirektoraten. Kommissionen kan grovt förenklat liknas vid EU:s regering. Den har i alla fall en liknande organisation som många demokratiska länders regeringar där t.ex. ett statsråd (minister) ansvarar för ett departement och så vidare.
5. EU-domstolen
EU-domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den följs och tillämpas på samma sätt i alla EU-länder och EU-institutioner. Domstolen består bland annat av en domare från varje EU-land. I domstolen löser man också rättsliga tvister mellan EU-länderna och EU-institutionerna. I vissa fall kan även privatpersoner, företag och organisationer vända sig till domstolen om de anser att en EU-institution har kränkt deras rättigheter.
6. Europeiska centralbanken
Europeiska centralbanken har som sin främsta uppgift att förvalta euron, hålla priserna stabila och driva EU:s ekonomiska och penningpolitik för att på så vis bidra till ekonomisk tillväxt och nya jobb.
7. Europeiska revisionsrätten
Europeiska revisionsrätten ska kontrollera att EU:s medel samlas in från medlemsländerna och används på rätt sätt. En annan viktig uppgift är att granska alla personer och organisationer som hanterar EU-medel. De gör också kontroller hos EU-institutionerna (särskilt kommissionen), EU-länderna och länder som får EU-stöd. Revisionsrätten ska även bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning.
LÄS MER: Europeiska unionen
PODCAST: Europeiska unionen (EU)
Text: Robert de Vries (red.)
Här nedan hittar du material som handlar om EU.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om EU
Riksdagens information och studiematerial om EU
Sveriges riksdags digitala eller tryckta studie- och informationsmaterial med fakta om EU.
Tema om internationella organisationer
I det här skolmaterialet får eleverna stifta bekantskap med en rad olika internationella organisationer. Materialet syftar till att öka förståelsen för hur de internationella organisationerna fungerar och påverkar vår omvärld.
Artiklar om EU
Migration, demokrati och globalisering
Den tidiga demokratin stängde ute kvinnor, egendomslösa och utlänningar. Idag är det självklart att både kvinnor och män har rösträtt, oavsett hur rika eller fattiga de är. Men hur ska beslut fattas när så många av världens problem är globala? Och var ska man ha rösträtt i en värld där så många människor rör sig över nationsgränserna?
Vår tids globala handelsmönster
Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Världsekonomin är alltså mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sen. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr...
Europeiska unionens historia
Efter andra världskriget skapades flera olika samarbetsformer och organisationer mellan de europeiska länderna. Anledningen till ländernas vilja att samarbeta var 1900-talets stora krig som hade fått förödande konsekvenser för Europas och världens folk. Nu ville ländernas ledare undvika att nya krig uppstod...
Europatanken genom tiderna - från antiken till idag
Finns det en särskild europeisk identitet? Finns det kanske rent utav en europeisk nationalism? Kommer Europas stater så småningom att bilda en stat, kommer den europeiska unionen att bli likt Amerikas förenta stater? Vad händer då med nationalismen i Europa?
EU - ett förenat Europa?
Det var efter andra världskriget som tanken på ett "Europas förenta stater" växte sig allt starkare. Kriget mellan de europeiska nationerna hade helt ödelagt världsdelen. Skulle det gå att överbrygga nationaliteten och statsgränserna?
Europeiska unionen (EU)
EU är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (2023) omfatta 27 länder (Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020). Från början handlade det om att gemensamt kontrollera kol- och stålproduktion. Idag ingår många fler frågor i EU-ländernas samarbete...
Podcast om EU
Europeiska unionen (EU)
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?
Länkar om EU
Sverige i EU
Faktafilm (19:18 min) för skolan av UR (Sveriges utbildningsradio) om Sverige i EU. Sverige är ett av medlemsländerna i den Europeiska unionen och därför kan svenska medborgare resa, jobba och handla fritt i stora delar av Europa. Men vad innebär det mer att vara ett EU-land, hur styrs egentligen EU och varför tog det så lång tid innan Sverige valde att gå med? Vi förklarar hur den Europeiska unionen växte fram, hur beslutsprocessen fungerar och hur Sveriges roll i unionen ser ut.
Om serien Samhällskunskap förklarad
I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Sveriges demokratiska nivåer
Avsnitt (18:03 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratiska nivåer. Demokratin i Sverige är ordnad i fyra olika nivåer: stat, region, kommun och EU. Utifrån begrepp som representativ demokrati, parlamentarism och decentralisering förklarar vi de svenska demokratiska nivåerna: hur de styrs, varför vi har dem och vilket ansvar som ligger på dem.
Om serien Samhällskunskap förklarad.
I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Så funkar EU
Informationsfilm (2:54 min) från Sveriges riksdag. Här får du på 3 minuter en övergripande bild av hur EU funkar. Filmen beskriver kort vad EU och EU:s fördrag är. Här beskrivs också hur tre av EU:s institutioner; Europarlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet, funkar.
ANNONS
ANNONS
Fakta om Brexit
Hör Henrik Isaksson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv ge sina perspektiv på Brexit.
- Varför lämnade Storbritannien EU?
- Hur röstade britterna?
- Hur kommer Brexit att påverka Storbritanniens ekonomi?
- Hur självständig kan man vara i dagens ekonomi? EU utan Storbritannien?
- Hur blir det om jag vill plugga eller jobba i Storbritannien?
- Brexits betydelse i världen
- Hur påverkar Brexit dig?
Vilka är EU:s samarbetsområden?
Pedagogisk genomgång (7:29 min) av Lärax som berättar om EU:s samarbetsområden: fred- och säkerhetspolitik, fri marknad, EMU, regional politik, kriminalitet och säkerhet, miljö och klimat, gemensamt fiske, jordbruk, flyktingar och migration.
Hur påverkar EU din vardag?
Pedagogisk genomgång (5:37 min) av Lärax som berättar om hur EU påverkar olika saker i din vardag. Här berättas t.ex. om CE-märkning, regler för körkort och mycket annat.
Nyfiken på EU
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 6 delar (6 min per avsnitt) om EU. I de första programmen möter vi Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för NATO och reportern Morten Brink Iwersen på resor i Tyskland, Ungern, Italien, Frankrike, Spanien och Storbritannien. Hur ser dessa länders moderna historia ut? Man talar till exempel om Tysklands eventuella skuld efter andra världskriget. Och hur förhåller sig länderna till unionen i dag? De resterande avsnitten tar, via nyhetsklipp, upp olika aktuella ämnen som till exempel brexit, Gröna västarna och Kataloniens vilja till självständighet.
Fatta EU
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 3 avsnitt (14 min per del) om EU. Hur funkar EU egentligen? Vem gör vad och hur påverkas vi i Sverige av beslut som tas i Bryssel? Programledaren Leila Trulsen får i uppdrag att lära sig mer genom att testa olika yrken som är kopplade till EU. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur allt hänger ihop.
EU i fokus
Programserie i 4 delar (ca 10 min per del) på UR:s webbplats om EU. I fyra fristående delar sätts vi fokus på EU. Det handlar bland annat om EU:s flyktingpolitik, lobbyism, unionens för- och nackdelar och om demokrati. Hur mycket makt ska EU ha över medlemsstaternas demokratiska utveckling?
Det demokratiska systemet i Sverige
Faktatext på Sveriges länsstyrelsers webbplats med information om Sverige där du bl.a. ges en lättförståelig överblick över hur Sverige styrs. Sverige är en representativ demokrati och styrs utifrån demokratisk struktur på olika nivåer i samhället. Sverige är också en monarki. Det betyder att vi har en kung eller drottning som är statschef för landet. Däremot har statschefen ingen politisk makt utan enbart ceremoniella uppgifter. Det är de demokratiskt valda politikerna som styr landet...
Demokratins historia i Sverige
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Vad EU är och hur det är uppbyggt
Pedagogisk genomgång (14:50 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om Europeiska unionen (EU) med fokus på ämnesspecifika begrepp, vad EU är och hur det är uppbyggt.
Fakta om EU-kommissionen (Europeiska kommissionen)
Pedagogisk genomgång (3:40 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om EU-kommissionen (EU:s "regering"). Vad gör den? Hur utses den?
Fakta om Europaparlamentet
Pedagogisk genomgång (5:11 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om Europaparlamentet (EU:s "riksdag").
EU:s syfte och bakgrund
Pedagogisk genomgång (9:37 min) av gymnasieläraren Anders Larsson som berättar om syftet med EU. Här fokuseras bl.a. på EU:s historia och nuvarande existens. Ska EU vara en federation eller konfederation?