Tagg om Europeiska unionen (EU)
EU:s flagga symboliserar Europas enande och identitet.

EU

Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (2019) omfatta 28 länder.

Från början handlade det om att gemensamt kontrollera kol- och stålproduktion i syfte att bevara maktbalansen och freden i Europa.

Idag ingår många fler frågor i EU-ländernas samarbete.

EU:s organisation är uppbyggd kring sju centrala institutioner:

1. Europaparlamentet är EU:s riksdag. Parlamentet stiftar lagar (tillsammans med Europeiska unionens råd), internationella avtal och beslutar om EU:s budget. Parlamentet har också som uppgift att granska EU:s övriga institutioner och se till att de arbetar demokratiskt.

Europaparlamentet har 751 ledamöter som väljs genom direkta och allmänna val vart femte år. Hur många mandat (platser) varje medlemsland får i parlamentet står i proportion till landets folkmängd och varierar mellan 6 och 96 ledamöter. I parlamentet är ledamöterna placerade efter politisk tillhörighet, inte nationalitet.

2. Europeiska rådet fastställer EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Rådet utgör den högsta nivån för medlemsländernas politiska samarbete och hanterar bl.a. komplicerade eller känsliga frågor som inte kan lösas på en lägre mellanstatlig nivå.

Europeiska rådets medlemmar utgörs av EU-ländernas stats- och regeringschefer, EU-kommissionens ordförande och EU:s utrikesrepresentant. Europeiska rådet håller toppmöten fyra gånger per år.

3. Europeiska unionens råd, eller ministerrådet som det också kallas, är vid sidan av EU-parlamentet EU:s andra lagstiftande organ. Ministerrådet kan ändra och anta lagar, men har också som uppgift att samordna EU:s politik. Ministrarna som deltar i rådet har befogenhet att fatta beslut som är bindande för sina regeringar.

Ministerrådet har inga fasta ledamöter och utgörs av 28 ministrar, en från varje medlemsland. Vilken minister från respektive land som deltar i ministerrådet beror på vilka frågor som ska diskuteras. Om ministerrådets möte handlar om jordbruksfrågor så skickas landets jordbruksminister, är det försvarsfrågor så skickas försvarsministern, och så vidare. Röstfördelningen inom rådet är proportionerligt med den befolkningsmängd som medlemslandet har. Folkrika länders röster väger därmed tyngst.

Ministerrådet är tillsammans med Europaparlamentet EU:s viktigaste beslutsfattande organ.

4. EU-kommissionen är politiskt oberoende och är EU:s verkställande organ. Dess främsta uppgifter är att se till att EU:s regler efterföljs av organisationens medlemmar samt att ta fram (föreslå) nya lagar. EU-kommissionen utgörs av 28 ledamöter (EU-kommissionärer) - en från varje land - som leder kommissionens politiska arbete.

EU-kommissionen leds av en ordförande som fördelar ansvarsområdena bland de 27 andra kommissionärerna (ordföranden är också kommissionär, totalt är de 28 st). Varje ledamot har därmed ett eget politiskt ansvarsområde, men alla stora beslut fattas kollektivt.

Det löpande arbetet inom kommissionen sköts av personalen i de olika avdelningarna, de så kallade generaldirektoraten. Varje EU-kommissionär ansvarar för ett eller flera generaldirektorat. EU-kommissionen är EU:s största organ och har tiotusentals anställda tjänstepersoner och konsulter som arbetar inom de olika generaldirektoraten. Kommissionen kan grovt förenklat liknas vid EU:s regering. Den har i alla fall en liknande organisation som många demokratiska länders regeringar där t.ex. ett statsråd (minister) ansvarar för ett departement och så vidare.

5. EU-domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den följs och tillämpas på samma sätt i alla EU-länder och EU-institutioner. Domstolen består bland annat av en domare från varje EU-land. I domstolen löser man också rättsliga tvister mellan EU-länderna och EU-institutionerna. I vissa fall kan även privatpersoner, företag och organisationer vända sig till domstolen om de anser att en EU-institution har kränkt deras rättigheter.

6. Europeiska centralbanken har som sin främsta uppgift att förvalta euron, hålla priserna stabila och driva EU:s ekonomiska och penningpolitik för att på så vis bidra till ekonomisk tillväxt och nya jobb.

7. Europeiska revisionsrätten ska kontrollera att EU:s medel samlas in från medlemsländerna och används på rätt sätt. En annan viktig uppgift är att granska alla personer och organisationer som hanterar EU-medel. De gör också kontroller hos EU-institutionerna (särskilt kommissionen), EU-länderna och länder som får EU-stöd. Revisionsrätten ska även bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning.
 

Text: Robert de Vries (red.)
Läs mer om Europeiska unionen >
 

Här nedan hittar du material som handlar om EU.

Uppdaterad:
01 januari 2019
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om EU

Det levande valet - två rollspel om politiska val

Sverok och Sveriges elevråd
Högstadiet, Gymnasiet

I spelen "Republiken skolan" och "Rådet" ställs eleverna inför scenarion som engagerar och skapar debatt; demokratiarbete i skolan efter ett landsomfattande elevuppror och en omskakande framtid i yttre rymden.

+ Läs mer

Perspektiv på världen

Utbildningsradion (UR)
Gymnasiet

UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen.

+ Läs mer

Europeiska unionen

Factlab och SO-rummet
Högstadiet, Gymnasiet

Syftet med den här uppgiften är att ge elever kunskap om hur EU växte fram samt unionens viktigaste uppgifter. Eleverna kommer att få insyn i vilka EU:s institutioner är och vilka uppgifter dessa institutioner har samt hur lagar stiftas i EU.

+ Läs mer

Tema om internationella organisationer

Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Gymnasiet

I det här skolmaterialet får eleverna stifta bekantskap med en rad olika internationella organisationer. Materialet syftar till att öka förståelsen för hur de internationella organisationerna fungerar och påverkar vår omvärld.

+ Läs mer

Artiklar om EU

M

Vår tids globala handelsmönster

Kommerskollegium
2018-10-02

Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Världsekonomin är alltså mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sen. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr...

+ Läs mer

S

Europeiska unionens historia

Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2017-02-16

Efter andra världskriget skapades flera olika samarbetsformer och organisationer mellan de europeiska länderna. Anledningen till ländernas vilja att samarbeta var 1900-talets stora krig som hade fått förödande konsekvenser för Europas och världens folk. Nu ville ländernas ledare undvika att nya krig uppstod...

+ Läs mer

S

Europatanken genom tiderna - från antiken till idag

Per Höjeberg
2014-10-01

Finns det en särskild europeisk identitet? Finns det kanske rent utav en europeisk nationalism? Kommer Europas stater så småningom att bilda en stat, kommer den europeiska unionen att bli likt Amerikas förenta stater? Vad händer då med nationalismen i Europa?

+ Läs mer

S

EU - ett förenat Europa?

Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-10-01

Det var efter andra världskriget som tanken på ett "Europas förenta stater" växte sig allt starkare. Kriget mellan de europeiska nationerna hade helt ödelagt världsdelen. Skulle det gå att överbrygga nationaliteten och statsgränserna?

+ Läs mer

M

Europeiska unionen (EU)

EU-upplysningen
2014-03-02

EU är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (2019) omfatta 28 länder. Från början handlade det om att gemensamt kontrollera kol- och stålproduktion. Idag ingår många fler frågor i EU-ländernas samarbete...

+ Läs mer

S

Internationella organisationer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
2014-03-02

För att få makt och inflytande räcker det ofta inte att verka i ett enskilt land. Därför bildas det allt fler internationella organisationer. Internationell politik handlar framför allt om staters agerande gentemot varandra, men också om internationella organisationer, multinationella företag och frivilligorganisationer...

+ Läs mer

Podcast om EU

SO-rummet podcast icon
M

Brexit

Julia, Kristoffer och Mattias
2016-08-31

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Brexit - folkomröstningen som ägde rum i Storbritannien i juni 2016 om att lämna den Europeiska Unionen. Vilka konsekvenser kan Brexit få för Storbritannien och EU?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Europeiska unionen (EU)

Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

+ Läs mer

Länkar om EU

Sortera efter:
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS