S
Tagg
EU
EU:s flagga symboliserar Europas enande och identitet.

EU

Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (2024) omfatta 27 länder (Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020).

Från början handlade det om att gemensamt kontrollera kol- och stålproduktion i syfte att bevara maktbalansen och freden i Europa.

Idag ingår många fler frågor i EU-ländernas samarbete.

EU:s organisation är uppbyggd kring sju centrala institutioner:

ANNONS

ANNONS

1. Europaparlamentet

Europaparlamentet är EU:s riksdag. Parlamentet stiftar lagar (tillsammans med Europeiska unionens råd), internationella avtal och beslutar om EU:s budget. Parlamentet har också som uppgift att granska EU:s övriga institutioner och se till att de arbetar demokratiskt.

Europaparlamentet har 751 ledamöter som väljs genom direkta och allmänna val vart femte år. Hur många mandat (platser) varje medlemsland får i parlamentet står i proportion till landets folkmängd och varierar mellan 6 och 96 ledamöter. I parlamentet är ledamöterna placerade efter politisk tillhörighet, inte nationalitet.

2. Europeiska rådet

Europeiska rådet fastställer EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Rådet utgör den högsta nivån för medlemsländernas politiska samarbete och hanterar bl.a. komplicerade eller känsliga frågor som inte kan lösas på en lägre mellanstatlig nivå.

Europeiska rådets medlemmar utgörs av EU-ländernas stats- och regeringschefer, EU-kommissionens ordförande och EU:s utrikesrepresentant. Europeiska rådet håller toppmöten fyra gånger per år.

3. Ministerrådet

Europeiska unionens råd, eller ministerrådet som det också kallas, är vid sidan av EU-parlamentet EU:s andra lagstiftande organ. Ministerrådet kan ändra och anta lagar, men har också som uppgift att samordna EU:s politik. Ministrarna som deltar i rådet har befogenhet att fatta beslut som är bindande för sina regeringar.

Ministerrådet har inga fasta ledamöter och utgörs av 27 ministrar, en från varje medlemsland. Vilken minister från respektive land som deltar i ministerrådet beror på vilka frågor som ska diskuteras. Om ministerrådets möte handlar om jordbruksfrågor så skickas landets jordbruksminister, är det försvarsfrågor så skickas försvarsministern, och så vidare. Röstfördelningen inom rådet är proportionerligt med den befolkningsmängd som medlemslandet har. Folkrika länders röster väger därmed tyngst.

Ministerrådet är tillsammans med Europaparlamentet EU:s viktigaste beslutsfattande organ.

4. EU-kommissionen

EU-kommissionen är politiskt oberoende och är EU:s verkställande organ. Dess främsta uppgifter är att se till att EU:s regler efterföljs av organisationens medlemmar samt att ta fram (föreslå) nya lagar. EU-kommissionen utgörs av 27 ledamöter (EU-kommissionärer) - en från varje land - som leder kommissionens politiska arbete.

EU-kommissionen leds av en ordförande som fördelar ansvarsområdena bland de 27 andra kommissionärerna (ordföranden är också kommissionär, totalt är de 27 st). Varje ledamot har därmed ett eget politiskt ansvarsområde, men alla stora beslut fattas kollektivt.

Det löpande arbetet inom kommissionen sköts av personalen i de olika avdelningarna, de så kallade generaldirektoraten. Varje EU-kommissionär ansvarar för ett eller flera generaldirektorat. EU-kommissionen är EU:s största organ och har tiotusentals anställda tjänstepersoner och konsulter som arbetar inom de olika generaldirektoraten. Kommissionen kan grovt förenklat liknas vid EU:s regering. Den har i alla fall en liknande organisation som många demokratiska länders regeringar där t.ex. ett statsråd (minister) ansvarar för ett departement och så vidare.

ANNONS

ANNONS

5. EU-domstolen

EU-domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den följs och tillämpas på samma sätt i alla EU-länder och EU-institutioner. Domstolen består bland annat av en domare från varje EU-land. I domstolen löser man också rättsliga tvister mellan EU-länderna och EU-institutionerna. I vissa fall kan även privatpersoner, företag och organisationer vända sig till domstolen om de anser att en EU-institution har kränkt deras rättigheter.

6. Europeiska centralbanken

Europeiska centralbanken har som sin främsta uppgift att förvalta euron, hålla priserna stabila och driva EU:s ekonomiska och penningpolitik för att på så vis bidra till ekonomisk tillväxt och nya jobb.

7. Europeiska revisionsrätten

Europeiska revisionsrätten ska kontrollera att EU:s medel samlas in från medlemsländerna och används på rätt sätt. En annan viktig uppgift är att granska alla personer och organisationer som hanterar EU-medel. De gör också kontroller hos EU-institutionerna (särskilt kommissionen), EU-länderna och länder som får EU-stöd. Revisionsrätten ska även bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning.

LÄS MER: Europeiska unionen

LÄS MER: Lättläst om EU  [artikelserie i 6 delar]

PODCAST: Europeiska unionen (EU)

Text: Robert de Vries (red.)

Här nedan hittar du material som handlar om EU.

Uppdaterad: 26 februari 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om EU

Så påverkar EU dig - och därför ska du rösta

av: Sveriges Konsumenter
Gymnasiet

Varför röstar så få i EU-valet när nästan alla röstar till riksdagen? I det här lektionsmaterialet fokuserar vi på hur EU:s beslut på många olika sätt påverkar vardagen för oss alla.

+ Läs mer

Dags att rösta - EU-valet 2024

av: 8 Sidor
Gymnasiet, Lättläst

Textfrågor, diskussionsfrågor, skrivuppgift, ordförståelse och gruppuppgift.

+ Läs mer

Riksdagen och EU - informations- och studiematerial

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU? Hur arbetar riksdagen med EU-frågor? Vad gör EU:s olika institutioner och hur kommer en EU-lag till? Här finns både informationsmaterial och studiematerial som riktar sig till elever i årskurs 7–9 och gymnasiet.

+ Läs mer

Prata EU med unga!

av: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)
Högstadiet, Gymnasiet

Du som dagligen möter unga i skolan eller på deras fritid är viktig i arbetet med att öka ungas kunskap om EU och därmed deras möjligheter till ett aktivt och inflytelserikt medborgarskap.

+ Läs mer

Tema om internationella organisationer

av: Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Gymnasiet

I det här skolmaterialet får eleverna stifta bekantskap med en rad olika internationella organisationer. Materialet syftar till att öka förståelsen för hur de internationella organisationerna fungerar och påverkar vår omvärld.

+ Läs mer

Artiklar om EU

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Euro - EU:s officiella valuta

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro som valuta efter en folkomröstning 2003, där majoriteten ville behålla svenska kronor. Argument för euro är att det underlättar handel och resande mellan länder där valutan används. Även företag slipper valutaväxling och prisskillnader. Argument mot euro är att det minskar euroländernas frihet eftersom EU:s bank får mer makt över deras ekonomi...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU och medlemsländerna

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01

I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen riktig huvudstad, men många kontor finns i Bryssel. Det finns regler för nya medlemmar i EU, och flera europeiska länder (som idag står utanför) vill gå med. EU har en flagga med tolv stjärnor, och en sång. De använder många språk för att vara rättvisa, även om det kan vara krångligt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

av: Bengt Fredrikson
2024-01-30

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU bildades för att förhindra nya krig i Europa

av: Bengt Fredrikson
2024-01-25

När andra världskriget tog slut år 1945 hade miljontals människor dött. Städer i många länder var förstörda. Kriget var en mardröm som ingen ville vara med om en gång till. Folket ville ha fred. Alla hade sagt samma sak efter det första världskriget. Ändå hade det blivit ett nytt krig. Att vilja ha fred räckte inte. Länderna behövde samarbeta...

+ Läs mer

Podcast om EU

SO-rummet podcast icon
M

Brexit

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-08-31

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Brexit - folkomröstningen som ägde rum i Storbritannien i juni 2016 om att lämna den Europeiska Unionen. Vilka konsekvenser kan Brexit få för Storbritannien och EU?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Europeiska unionen (EU)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

+ Läs mer

Länkar om EU

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS