Tagg om Europeiska unionen (EU)
Bild:
EU:s flagga symboliserar Europas enande och identitet.

EU

Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (2018) omfatta 28 länder.

Från början handlade det om att gemensamt kontrollera kol- och stålproduktion i syfte att bevara maktbalansen och freden i Europa.

Idag ingår många fler frågor i EU-ländernas samarbete.

EU:s organisation är uppbyggd kring sju centrala institutioner:

1. Europaparlamentet är EU:s riksdag. Parlamentet stiftar lagar (tillsammans med Europeiska unionens råd), internationella avtal och beslutar om EU:s budget. Parlamentet har också som uppgift att granska EU:s övriga institutioner och se till att de arbetar demokratiskt.

Europaparlamentet har 751 ledamöter som väljs genom direkta och allmänna val vart femte år. Hur många mandat (platser) varje medlemsland får i parlamentet står i proportion till landets folkmängd och varierar mellan 6 och 96 ledamöter. I parlamentet är ledamöterna placerade efter politisk tillhörighet, inte nationalitet.

2. Europeiska rådet fastställer EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Rådet utgör den högsta nivån för medlemsländernas politiska samarbete och hanterar bl.a. komplicerade eller känsliga frågor som inte kan lösas på en lägre mellanstatlig nivå.

Europeiska rådets medlemmar utgörs av EU-ländernas stats- och regeringschefer, EU-kommissionens ordförande och EU:s utrikesrepresentant. Europeiska rådet håller toppmöten fyra gånger per år.

3. Europeiska unionens råd, eller ministerrådet som det också kallas, är vid sidan av EU-parlamentet EU:s andra lagstiftande organ. Ministerrådet kan ändra och anta lagar, men har också som uppgift att samordna EU:s politik. Ministrarna som deltar i rådet har befogenhet att fatta beslut som är bindande för sina regeringar.

Ministerrådet har inga fasta ledamöter och utgörs av 28 ministrar, en från varje medlemsland. Vilken minister från respektive land som deltar i ministerrådet beror på vilka frågor som ska diskuteras. Om ministerrådets möte handlar om jordbruksfrågor så skickas landets jordbruksminister, är det försvarsfrågor så skickas försvarsministern, och så vidare. Röstfördelningen inom rådet är proportionerligt med den befolkningsmängd som medlemslandet har. Folkrika länders röster väger därmed tyngst.

Ministerrådet är tillsammans med Europaparlamentet EU:s viktigaste beslutsfattande organ.

4. EU-kommissionen är politiskt oberoende och är EU:s verkställande organ. Dess främsta uppgifter är att se till att EU:s regler efterföljs av organisationens medlemmar samt att ta fram (föreslå) nya lagar. EU-kommissionen utgörs av 28 ledamöter (EU-kommissionärer) - en från varje land - som leder kommissionens politiska arbete.

EU-kommissionen leds av en ordförande som fördelar ansvarsområdena bland de 27 andra kommissionärerna (ordföranden är också kommissionär, totalt är de 28 st). Varje ledamot har därmed ett eget politiskt ansvarsområde, men alla stora beslut fattas kollektivt.

Det löpande arbetet inom kommissionen sköts av personalen i de olika avdelningarna, de så kallade generaldirektoraten. Varje EU-kommissionär ansvarar för ett eller flera generaldirektorat. EU-kommissionen är EU:s största organ och har tiotusentals anställda tjänstepersoner och konsulter som arbetar inom de olika generaldirektoraten. Kommissionen kan grovt förenklat liknas vid EU:s regering. Den har i alla fall en liknande organisation som många demokratiska länders regeringar där t.ex. ett statsråd (minister) ansvarar för ett departement och så vidare.

5. EU-domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den följs och tillämpas på samma sätt i alla EU-länder och EU-institutioner. Domstolen består bland annat av en domare från varje EU-land. I domstolen löser man också rättsliga tvister mellan EU-länderna och EU-institutionerna. I vissa fall kan även privatpersoner, företag och organisationer vända sig till domstolen om de anser att en EU-institution har kränkt deras rättigheter.

6. Europeiska centralbanken har som sin främsta uppgift att förvalta euron, hålla priserna stabila och driva EU:s ekonomiska och penningpolitik för att på så vis bidra till ekonomisk tillväxt och nya jobb.

7. Europeiska revisionsrätten ska kontrollera att EU:s medel samlas in från medlemsländerna och används på rätt sätt. En annan viktig uppgift är att granska alla personer och organisationer som hanterar EU-medel. De gör också kontroller hos EU-institutionerna (särskilt kommissionen), EU-länderna och länder som får EU-stöd. Revisionsrätten ska även bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning.
 

Text: Robert de Vries (red.)
Läs mer om Europeiska unionen >
 

Relaterade taggar:

Här nedan hittar du material som handlar om EU.

Uppdaterad: 
03 december 2018
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Lärarmaterial om EU

av:
Sverok och Sveriges elevråd
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
I spelen "Republiken skolan" och "Rådet" ställs eleverna inför scenarion som engagerar och skapar debatt; demokratiarbete i skolan efter ett landsomfattande elevuppror och en omskakande framtid i yttre rymden.
av:
Utbildningsradion (UR)
Målgrupp:
Gymnasiet
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Syftet med den här uppgiften är att ge elever kunskap om hur EU växte fram samt unionens viktigaste uppgifter. Eleverna kommer att få insyn i vilka EU:s institutioner är och vilka uppgifter dessa institutioner har samt hur lagar stiftas i EU.
av:
Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Målgrupp:
Gymnasiet
I det här skolmaterialet får eleverna stifta bekantskap med en rad olika internationella organisationer. Materialet syftar till att öka förståelsen för hur de internationella organisationerna fungerar och påverkar vår omvärld.

Artiklar om EU

M
Kommerskollegium
2018-10-02
Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Världsekonomin är alltså...
S
Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2017-02-16
Efter andra världskriget skapades flera olika samarbetsformer och organisationer mellan de europeiska länderna. Anledningen till ländernas vilja att samarbeta var 1900-talets stora krig som hade...
S
Per Höjeberg
2014-10-01
Finns det en särskild europeisk identitet? Finns det kanske rent utav en europeisk nationalism? Kommer Europas stater så småningom att bilda en stat, kommer den europeiska unionen att bli likt...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-10-01
Det var efter andra världskriget som tanken på ett "Europas förenta stater" växte sig allt starkare. Kriget mellan de europeiska nationerna hade helt ödelagt världsdelen. Skulle det gå...
M
EU-upplysningen
2014-03-02
EU är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (2018) omfatta 28 länder. Från början handlade det om att gemensamt...
S
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
2014-03-02
För att få makt och inflytande räcker det ofta inte att verka i ett enskilt land. Därför bildas det allt fler internationella organisationer. Internationell politik handlar framför allt om...

Podcast om EU

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-08-31

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Brexit - folkomröstningen som ägde rum i Storbritannien i juni 2016 om att lämna den Europeiska Unionen. Vilka konsekvenser kan Brexit få för Storbritannien och EU?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska Unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

Länkar om EU

Sortera efter:
          

Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd,  Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati

Spara som favorit
          

Genomgång (11:31 min) av SO-läraren "Tjofesen" som förklarar hur EU fungerar.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:47 min) av gymnasieläraren Erik Tyni som handlar om internationella samarbeten. Del 2 av 3 i en serie om internationell politik idag.

Spara som favorit
          

UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.

Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:

  1. Miljö: Hotet mot miljön | Kampen för miljön | Solenergi
  2. Ekonomi: Pengar, makten och demokratin | Global ekonomi
  3. Mänskliga rättigheter: När de mänskliga rättigheterna kränks | Dödsstraff | Hbtq – Rättigheter | Hbtq - Hatbrott
  4. Konflikter: Krigets offer | Terrorism
  5. Statsskick: Viral påverkan | Demokrati till varje pris? | Världens största demokrati
  6. Samhälle: Högerextremism | Sverige, ett extremland | Hijras, Indiens tredje kön | Kvotering
  7. Resurser: Människovärde | Bistånd
  8. Sverige och världen: EU | Nato

Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:05 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om folkrätt och global konflikthantering. Här berörs de mänskliga rättigheterna, folkrätt i konflikter, internationell konflikthantering och internationell säkerhet.

Spara som favorit
          

Genomgång (21:06 min) där SO-läraren Martin Södertörn ger en sammanfattning av vad EU är och fungerar.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:20 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet EU samt Norden (geografi och samhällskunskap). Här förklaras följande begrepp: nordiskt samarbete, Golfströmmen, norra halvklotet, tajgan, skärgård, skogsindustri, verkstadsindustri, livsmedelsindustri, union, EU, valuta, euro samt de fyra friheterna (inom EU).

Spara som favorit
          

Genomgång (9:13 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega redogör för några viktiga begrepp kring arbetsområdet "Så styrs Sverige". Här förklaras kortfattat: EU, kommunen, landsting, proposition, motion, förvaltning, offentlighetsprincipen, informationssamhälle, public service, infotainment, propaganda, opinionsbildning, granskning och censur.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:27 min) där SO-läraren Hans Wågbrant berättar om EU:s organisation och beslutsprocess på ett överskådligt sätt.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:58 min) där SO-läraren Hans Wågbrant berättar om EU:s framväxt och historia.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (16:41 min) av SO-läraren David Geiser som berättar om uppkomsten av FN och EU strax efter andra världskriget.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Daniel Rydén berättar om EU:s uppkomst. Fransmannen Robert Schuman ville undvika krig. Tysken Konrad Adenauer ville bli accepterad. Tillsammans skapade de världens första organisation med överstatlig makt: Europeiska kol- och stålgemenskapen. Ur den växte dagens EU fram...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (9:33 min) där läraren Mattias Axelsson ger en kortfattad genomgång av hur EU är uppbyggt och styrs.

Spara som favorit
          

Föreläsning (13:32 min) där gymnasieläraren Anders Larsson fortsätter att berätta om EU. Här berörs EU:s inflytande över Sverige och Sveriges påverkan av EU.

Spara som favorit
          

Föreläsning (12:51 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om EU:s uppkomst och funktion.

Spara som favorit
          

Här kan du ladda ner olika illustrerade faktahäften om EU i pdf-format. EU-upplysningen ger ut ett antal egenproducerade skrifter. I dessa förklaras och beskrivs ett flertal områden inom EU, allt ifrån EU:s historia till vart man vänder sig för att ställa specifika frågor om EU och Sveriges medlemskap i unionen…

Spara som favorit
          

Kort webbföreläsning (12 min) där du kan lära dig mer om hur EU fungerar. Presentationen är gjord av Lucia Bender från EU-kommissionens kontor i Sverige. Materialet är producerat av CONCORD Sverige - Svenska & Europeiska NGOs för global utveckling. På deras YouTube-sida hittar du fler klipp om EU såsom: EU:s fattigdomsbekämpning, Lissabonfördraget, EU:s biståndspolitik, Vad kan Sverige göra?

Spara som favorit
          

Föreläsning av Per Svenneborg som berättar om EU:s framväxt, uppbyggnad och funktion. Detta är del 1 (15:01 min). Se del 2 här (7 min).

Spara som favorit
          

Kort webbföreläsning (9:48 min) där du kan lära dig mer om hur man fattar beslut i EU. Materialet är producerat av Hermods Lärcentrum.

Spara som favorit
          

På Europeiska centralbankens officiella hemsida kan du få en heltäckande och lättförståelig överblick över deras verksamhet och historia. Här berättas om hur centralbanken fungerar men också om eurovalutan och eurosystemet inom EU.

Spara som favorit

Sidor