Ingår i en artikelserie

Sverige under medeltiden, del 3 av 3: Kalmarunionens tid

Lästid 7 minuter

Kring mitten av 1300-talet rasade en maktkamp i Sverige mellan adeln och kung Magnus Eriksson. I början tycktes kungen segra. De förnämsta herrarna drevs i landsflykt. Men de kom tillbaka och hade då inbjudit en tysk furste, Albrekt av Mecklenburg, att bli svensk kung. Med en här av bepansrade riddare besegrade han Magnus Eriksson och besteg Sveriges tron.

Artikel

Bild: Wikimedia

Karta över Norden och länderna i Kalmarunionen.

Drottning Margareta och den nordiska unionen

Kung Albrekt gick hårt fram och försökte lägga beslag på stora jordagods från adeln. Stormännen gjorde än en gång uppror. De sökte hjälp hos drottning Margareta i Danmark. En stor här av danskar och svenskar besegrade AIbrekts tyska riddare i ett slag utanför Falköping år 1389.

Det visades sig snart att Margareta var en mycket skicklig och hänsynslös politiker. Hon kontrollerade adeln genom att spela ut de ledande släkterna mot varandra. Även ekonomin fick Margareta ordning på. Skatterna höjdes och nya fogdar såg till att de betalades.

ANNONS

1397 samlade drottning Margareta stormän från hela Norden till ett möte i Kalmar. Där lyckades hon få sin unge släkting Erik av Pommern krönt till kung över Danmark, Norge och Sverige (inkl. Finland). För första och enda gången var Norden förenat i en union - Kalmarunionen.

Drottning Margaretas regering var början på den längsta fredsperioden i Sverige under medeltiden. De krigsplågade och våldgästade svenska bönderna fick nu uppleva 50 år av fred.

Kampen om handeln i Norden

Under större delen av medeltiden skötte den mäktiga Hansan nästan all handel på Östersjön. Hansan var en sammanslutning av nordtyska handelsstäder med Lübeck som den ledande. Även i Stockholm, Kalmar och Visby var en stor del av invånarna tyska köpmän.

Erik av Pommern bestämde sig för att minska Hansans inflytande. Han ville få del av de stora inkomster som gick att göra på handeln. Kungen uppmuntrade därför svenska och danska köpmän att ägna sig åt utrikeshandel. I Öresund måste alla fartyg som passerade betala dansk tull (en avgift/skatt). Det här var angrepp som Hansan inte tänkte tåla. Under ledning av Lübeck utrustade hansestäderna en krigsflotta och började krig mot Erik av Pommern. All handel med Norden stoppades.

Krigsskepp — Bild: Wikimedia Commons
Nordiska krigsskepp i strid med Hansan. Kriget om handeln i Norden drabbade den svenska Bergslagen extra hårt. Hansans handelsblockad medförde bland annat att den svenska exporten av järn minskade vilket fick som följd att många i Bergslagen blev arbetslösa och fattiga.

Krig är alltid betungande för ett lands ekonomi. Även det rikaste land kan bli utfattigt. Erik av Pommerns krig mot Hansan ledde också snabbt till ökade skatter. Detta slog hårt mot det redan skattetyngda svenska folket. Hansans handelsblockad gjorde att det blev brist på salt. Detta orsakade stora problem, eftersom både kött och fisk lades i salt för att inte ruttna. Dåtidens människor hade inga frysboxar att förvara maten i.

Bergslagen var Sveriges enda industriområde på medeltiden. Därifrån exporterades järn ut över Europa. När Hansan stoppade exporten spred sig arbetslöshet och fattigdom bland bergsmännen.

ANNONS

Bergsbruket

I början av 1200-talet var de svenska bergsmännen pinsamt tekniskt efterblivna. Det var tyskarna som invandrade med nya metoder. I synnerhet blev vattenkraftens utnyttjande betydelsefullt. Under 1300-talet byggdes ugnarna högre, las vid vattendrag och därmed lyckades man uppnå högre temperaturer så att järnet verkligen smälte. Masugnarna utgjorde kulmen. Det rinnande järnet göts till små tackor - tackjärn - som i sin tur smältes om för att befrias från kol.

Bland Sveriges märkligaste uppfinnare var bergsmännen, som på 1100-talet arbetade vid Lapphyttan i Norbergs bergslag. Tidigare hade man bara kunnat smälta sjö- och myrmalm. För att bergmalmen skulle smälta krävdes högre temperatur. Den lyckades bergsmännen vid Lapphyttan åstadkomma med hjälp av två blåsbälgar som drevs med vattenhjul i en bäck.

Malmen bröt de genom att elda på berget så att det sprack. Metoden kallas tillmakning och slukade stora mängder ved. Sedan bröt man loss malmstycken med spett och slägga. Det var mödosamt, så det fick drängarna göra. Malmen smältes med träkol i en hytta (smältugn), som var tre meter hög. Bälgarna pustade in luft och malmen blev trögt flytande järn. Den bearbetades i en smedja till klumpar som packades i kaggar (små trätunnor) och exporterades. Sverige och Spanien var Europas största exportörer av järn.

Det var i området Värmland-Närke-Dalarna-Västmanland som bergsmännen fanns. Det kallades Bergslagen, för där gällde särskilda lagar för bergsbruket. Lapphyttan är den hittills äldsta hyttan för bergmalm som man känner till i Europa.

Engelbrektsupproret

Midsommaren 1434 hade dalkarlarna fått nog av de höga skatterna och handelsblockaden. Under ledning av bergsmannen Engelbrekt startade de ett uppror mot Erik av Pommern. Efter sex veckor behärskade Engelbrekt större delen av Sverige norr om Kolmården. Det var bara de befästa borgarna som han inte lyckades inta. Engelbrekt skickade nu ut brev över hela landet där han lovade att sänka skatterna kraftigt. Motvilligt anslöt sig de svenska stormännen till upproret. Även om de ogillade Erik av Pommern ville de inte att bergsmännen och bönderna skulle få del av makten.

ANNONS

Vintern 1436 genomförde Engelbrekt ännu ett framgångsrikt krigståg. Efter att ha vilat upp sig några veckor på slottet i Örebro gav han sig iväg med båt till Stockholm. Under resan blev han överfallen och ihjälslagen av adelsmannen Måns Bengtsson Natt och Dag. De svenska stormännen upplevde den allt mäktigare Engelbrekt som ett hot. Hans bondehär hade betvingat riddarna. Det var troligen de som låg bakom mordet. Måns Bengtsson fick heller aldrig något straff.

När Engelbrekt var borta kunde den ledande adelsmannen Karl Knutsson snabbt öka sin makt. Han lyckades till slut bli vald till Sveriges kung.

Under resten av 1400-talet och fram till 1520 kämpade den svenska högadeln med danska kungar om makten över Sverige. En lång period leddes landet av riksföreståndare. Två av dem var Sten Sture den äldre och Sten Sture den yngre. Dessa sökte stöd hos bönderna och bergsmännen som hade blivit en kraft att räkna med efter Engelbrekts militära framgångar.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Nämn två svenska riksföreståndare under 1400-talet.
Vilka var de viktigaste städerna kring Östersjön under medeltiden?
Hur visade Margareta att hon var en skicklig politiker ?
Förklara sambandet: Hansan - Öresundstullen - problemen för bergsmännen.
Hur skedde gruvbrytningen under medeltiden?

M LÄS MER: Engelbrektsupproret

M LÄS MER: Kalmarunionen

S LÄS MER: Sveriges medeltid

M LÄS MER: Drottning Margareta - kvinnan bakom Kalmarunionen

S LÄS MER: Lübeck och Hansans imperium

S LÄS MER: Kronborgs och Öresundstullens historia

M PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Texten har ingått i läroboken Direkt Historia tidigare utgiven av Bonnier Utbildning.

Kartor

Karta som visar Kalmarunionens utbredning år 1500

Flagga — Bild: Wikimedia Commons
Kalmarunionens flagga.

Artikelserie om Sverige under medeltiden

Folkungaättens trupper uppställda inför ett fältslag.

1 Sverige under medeltiden, del 1 av 3: Sveriges uppkomst

En munk står på en bergshäll och predikar för en folksamling.

2 Sverige under medeltiden, del 2 av 3: Sverige kristnas

3 Sverige under medeltiden, del 3 av 3: Kalmarunionens tid

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 28 september 2025

Publicerad: 24 februari 2016

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

Hanseitiska fartyg i en hamnstad vid Östersjön under medeltiden.

av: Robert de Vries

2025-10-30

Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer

Brott och straff på medeltiden

Scen från en avrättning genom halshuggning. Bödeln väntar på att prästen ska läsa klart bönen innan han hugger.

av: Robert de Vries

2025-09-30

Lästid 9 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-28

Lästid 11 minuter

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

Hantverk och skrån på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-27

Lästid 8 minuter

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...

+ Läs mer

Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

av: Robert de Vries

2025-09-24

Lästid 6 minuter

Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!

+ Läs mer

Städerna i medeltidens Sverige

av: Robert de Vries

2025-09-21

Lästid 8 minuter

Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...

+ Läs mer