S Fördjupning
Stockholms blodbad 1520, Kristian II:s avrättning av 80-100 personer på Stortorget i Stockholm den 8-9 november 1520. De avrättade hade utpekats som anhängare till Sten Sture d.y. och som kättare, eftersom de skulle ha understött dennes angrepp på biskop Trolles borg i Stäket.
Bland offren fanns biskoparna av Strängnäs och Skara, ett antal riksråd, ett 40-tal borgare i Stockholm samt även tjänare till dessa personer. Sten Stures lik grävdes också upp och brändes. Blodbadet ägde rum dagarna efter Kristians kröning till kung av Sverige, trots att han efter sin seger utfärdat allmän amnesti för sina fiender.
Källäget till denna händelse är mycket bra: biskop Trolles klagoskrift mot de avrättade finns bevarad, liksom domen över dem. Slutligen finns en berättelse om det inträffade från tre kaniker (kyrkligt anställda) i Uppsala, vilka själva var med. Den skrevs dock några år senare på beställning av Gustav Vasa, som förlorade sin far i blodbadet. Liksom i fallet med Kalmarunionen har därför Stockholms blodbad varit en klassisk stridsfråga i nordisk medeltidsforskning. Det är framför allt frågan om vem som var den drivande bakom avrättningarna, biskop Trolle eller kung Kristian II (eller möjligen dennes slottshövitsman i Stockholm Didrik Slagheck), som sysselsatt forskarna.
