S
Kategori
Karta

Bulgariens historia

Ett turkiskt ryttarfolk, bulgarerna, invandrade på 600-talet till Thrakien från stäpperna norr om Svarta havet. Bulgarerna antog ortodox kristendom och upprättade kungariken, men ockuperades av de osmanska turkarna 1386. Ockupationen varade tills Ryssland drev ut turkarna 1878, och Bulgarien kunde utropa självständighet 1908. I första världskriget var Bulgarien i allians med Tyskland och Österrike. Också i andra världskriget deltog Bulgarien på Tysklands sida, men 1944 tog en motståndsrörelse makten, tyskarna drevs ut och sovjetiska trupper intog landet.

Ett turkiskt ryttarfolk, bulgarerna, invandrade på 600-talet till Thrakien från stäpperna norr om Svarta havet. Bulgarerna antog ortodox kristendom och upprättade kungariken, men ockuperades av de osmanska turkarna 1386. Ockupationen varade tills Ryssland drev ut turkarna 1878, och Bulgarien kunde utropa självständighet 1908. I första världskriget var Bulgarien i allians med Tyskland och Österrike. Också i andra världskriget deltog Bulgarien på Tysklands sida, men 1944 tog en motståndsrörelse makten, tyskarna drevs ut och sovjetiska trupper intog landet.

ANNONS

Antiken

Den första till namnet kända befolkningen i området var thrakerna, ett indoeuropeiskt folk som bebodde delar av Balkan (se även Kultur). Deras rike nådde sin höjdpunkt på 600-talet f Kr. På 300-talet f Kr erövrades Thrakien av makedoniern Filip II, far till Alexander den store. Romarna tog över några år efter Kristi födelse. Då romarriket delades år 395 kom Thrakien att lyda under det östromerska riket, Bysans.

På 600-talet invandrade ett turkiskt ryttarfolk, bulgarerna, från stäpperna norr om Svarta havet. Inom ett par århundraden hade bulgarerna uppgått i den slaviska befolkning som trängt in i området på 500-talet.

Bulgariska riken

Det första bulgariska kungariket (681–1018) utgjorde tidvis ett hot mot Bysans. På 800-talet antogs den ortodoxa kristendomen som officiell religion under Boris I. Under hans son, tsar Simeon I (893–927), var kungariket som mäktigast. Efter Simeons styre försvagades Bulgarien av ständiga krig. 1014 led riket ett svårt nederlag i striderna mot Bysans. Den bysantinske härskaren Basileios II blev känd som Bulgaroktonos (bulgardödaren) sedan han beordrat sina soldater att sticka ut ögonen på 14 000 bulgariska krigsfångar. Fyra år senare var hela Bulgarien under bysantinsk kontroll och Bysans kom att härska över området i nästan 200 år.

Bulgarerna genomförde 1185 ett lyckat uppror och bildade ett nytt kungarike med säte i Tarnovo. Men de många krigen fortsatte: mot bysantiner, mongoler, serber, ungrare och kristna korsfarare. Inre strider och bondeuppror försvagade också riket.

Det osmanska (turkiska) väldet intog kungadömet 1396. Det blev inledningen till en hård ockupation som varade i nästan 500 år. Än idag kallar bulgarerna perioden för ”det turkiska oket”.

Under 1800-talet växte en nationalistisk väckelse sig stark. En bulgarisk resning 1876 besvarades av turkarna med omfattande massakrer. Omvärlden reagerade med avsky mot vad som kallats ”de bulgariska gräsligheterna”.

Självständighet

Ryssland gick 1878 in i Bulgarien och drev ut turkarna som var försvagade av ständiga krig. Vid freden i San Stefano samma år bestämde Ryssland att ett Storbulgarien skulle upprättas under ryskt beskydd. Övriga stormakter, som fruktade ett alltför starkt ryskt inflytande på Balkan, var emot fredsavtalet. Vid Berlinkongressen 1878 delades Storbulgarien mellan fem länder. Bulgarerna fick självstyre över ett område, om än formellt under turkisk överhöghet.

I slutet av 1800-talet bildades de första politiska partierna i Bulgarien. 1891 grundades det socialdemokratiska partiet, ur vilket det bulgariska kommunistpartiet uppstod. Läs om kommunism >

Till följd av missnöje bland landsbygdsbor bildades åtta år senare Agrarpartiet.

När en kupp genomfördes i Turkiet 1908 utropade kung Ferdinand Bulgariens självständighet. I det första Balkankriget 1912 vann landet stora framgångar, men i det andra Balkankriget året därpå förlorade Bulgarien nyvunna landområden.

I hopp om att återerövra Makedonien lierade sig Bulgarien i första världskriget med Tyskland och Österrike. Då det stod klart att kriget skulle förloras abdikerade kung Ferdinand till förmån för sin son, Boris III.

Agrarpartiets ledare Aleksandar Stambolijski blev premiärminister 1919. Under hans auktoritära styre genomfördes en jordreform och en progressiv inkomstskatt infördes. I samband med en kupp 1923 mördades Stambolijski av en högergrupp. Ett kommunistiskt kuppförsök slogs ned året därefter.

Andra världskriget

I slutet av 1920-talet och i början av 1930-talet styrdes landet omväxlande av koalitionsregeringar och militärregimer. Agrarer och kommunister tvingades i exil. 1934 kom en auktoritär regim till makten genom en militärstödd statskupp. Kung Boris III utnyttjade missnöjet med regimen och tog själv makten 1935.

Under andra världskriget fick tyska trupper tillåtelse att använda Bulgarien som bas för attacker mot Jugoslavien och Grekland. Våren 1941 ockuperade bulgarerna den jugoslaviska delen av Makedonien. Samma år gick Bulgarien aktivt in i kriget på axelmakternas (Tyskland och Italien) sida, men vägrade att delta i kriget mot Sovjetunionen.

Kung Boris dog 1943 och efterträddes av sin sexårige son Simeon II. Det tyska inflytandet stärktes trots starkt folkligt motstånd. Fosterländska fronten, en vänsterinriktad motståndsrörelse som bildats 1942, tog till vapen mot tyskarna. Efter slaget vid Stalingrad 1943 vände nazisternas krigslycka, och sovjetiska trupper närmade sig Bulgarien.

1944 tågade den sovjetiska Röda armén in i landet. Fosterländska fronten, som nu dominerades av kommunistpartiet och stöddes av Sovjetunionen, tillsatte en ny regering.

Sidan uppdaterad: 15 augusti 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Länkar om Bulgariens historia

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Hi

Det långa 1800-talet

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

Hi

Det korta 1900-talet

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

Ge
Karta

Bulgariens geografi

Här hittar du texter och annat faktamaterial som fokuserar på Bulgariens geografi ur olika perspektiv.

Sh
Karta

Fakta om Bulgarien

Aktuell samhällsfakta om Bulgarien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.